Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Utskott i Sveriges riksdag}} '''Riksdagsutskott''', organisatorisk enhet i [[Sveriges riksdag|riksdagen]], med sjutton riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott. == Utskottens historia == Systemet med utskotten har funnits sedan 1600-talet. Utskott nämns först uttryckligen i [[1719 års regeringsform]] artikel 12 ([[sekreta utskottet]]), och 37. I artikel 12 fastställs sekreta utskottets sammansättning: ''ridderskapet och adelen gör ett utskott af tjugufyra personer, presterskapet af tolv och sammaledes borgareståndet af tolf deras ledamöter''. I det sekreta utskottet hade normalt inte [[bondeståndet]] tillträde. [http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6011.aspx] Utskottens funktion var ursprungligen att samla riksdagsmän över ståndsgränserna för att behandla frågor av särskilt känslig art. == Utskottens organisation == Till utskotten väljs ordföranden och viceordföranden bland riksdagsledamöterna, i regel med [[acklamation]], och de brukar vara fördelade mellan statsbärande parti och opposition. Enligt [[praxis]] fördelas ordförandeposterna mellan riksdagens partier i proportion till deras mandat i riksdagen och efter samråd med partistyrelserna. Partifördelningen av riksdagsledamöter i utskotten avspeglar i möjligaste mån partiernas riksdagsmandat. I varje utskott finns sjutton folkvalda riksdagsledamöter. Riksdagens förvaltning väljer sekreterare, och till varje utskott finns ett kansli av anställda tjänstemän som hjälper ledamöterna att skriva [[betänkande]]n. Anställningarna är oberoende av riksdagsvalen, och tjänstemännen behåller sina tjänster även vid förändrat mandatförhållande efter riksdagsval. == Arbetet i utskotten == Utskottens uppgifter regleras i [[Regeringsformen]] och [[Riksdagsordningen]] som föreskriver att de ska avgiva betänkande i ärenden som hänvisas dit, bl.a. regeringens [[proposition]]er, och att de har rätt att väcka förslag hos riksdagen. Innan riksdagen fattar ett beslut, tar utskotten ställning efter att ha utrett frågan. Ofta börjar utskottsarbetet med att regeringen har skrivit en proposition som utskottets ledamöter tar upp i sina respektive partigrupper, och skriver följdmotioner. Utskotten sammanträder på tisdagar och torsdagar. Sammanträdena är stängda för allmänhet och [[massmedia]]. Vid sammanträdena presenterar en tjänsteman ärendet, och rikdsagsledamöterna diskuterar propositionen och relevanta motioner. Ofta behövs flera möten innan ledamöterna kan enas om ett förslag till riksdagsbeslut, och ofta reserverar sig utskottsminoriteten (oppositionen) i betänkandena. Betänkandena är offentliga. Efter betänkandet avgivits förs det upp på kammarens föredragningslista. Under senare år har utskotten börjat följa upp riksdagens beslut, och utvärderar beslutens resultat. Numera för dessutom utskotten öppna utfrågningar, då experter och relevanta representanter för frågan, svarar på ledamöternas frågor för att få ökad kunskap. [[Kategori:Utskott i Sveriges riksdag|*]] [[Kategori:Sveriges riksdag]]

Tillbaka till Riksdagsutskott.