Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''René Guénon''' (tog sig senare i livet namnet ''''Abd al-Wahid Yahya'''), född [[15 november]] [[1886]], död [[7 januari]] [[1951]], [[fransk]] [[religionsfilosof]] och [[metafysik]]er, är författare till en rad uppmärksammade böcker om traditionell [[religion]] och ''[[philosophia perennis]]''. René Guénon brukar räknas som grundare av den [[Traditionella skolan]] och har utövat en betydande inflytande på senare företrädare för ''[[philosophia perennis]]'', där den schweiziske religionsfilosofen [[Frithjof Schuon]] (Isa Nur al-Din) intar en särplats. == Liv == Ganska litet är känt om René Guénons liv eftersom han själv skydde offentligheten och levde så undanskymd som möjligt. Han föddes 1886 i den franska staden [[Blois]] i ett högborgerligt [[katolsk]]t hem. Han studerade [[matematik]] och [[filosofi]] vid [[Paris universitet]] och var en stor språkbegåvning (han behärskade åtminstone ett tiotal moderna språk). Guénon intresserade sig mycket för [[ockultism]]en och de olika [[Nyandlighet|nyandliga]] strömningar som [[Paris]] vid 1800-talets andra hälft var hemvist för. Han hade också kontakter med eliten ur Paris kulturliv, personligheter som filosofen [[Jacques Maritain]] och [[orientalist]]en [[René Grousset]]. Detta intresse ledde till att han år [[1906]] invigdes i martinisternas [[ordenssällskap]] för att kort därefter träda in i [[Gnostiska Kyrkan]] (''l’Église Gnostique'') där han utnämndes till ’biskop’. Guénon stod i denna ställning själsligt sett nära den moderna [[teosofi]]ns grundare, exilryskan [[Helena Petrovna Blavatsky|Madame Helena Blavatsky]], men han lämnade den teosofiska skolan och blev redaktör för en nystartad tidskrift vid namn ''[[La Gnose]]'' (Gnosis). Inom ramen för denna inrättning preciserade Guénon sin kritik av ockultismen och vad han betraktade som falsk [[synkretism]]. En av dem som bidrog med djupa [[esoterisk]]a texter i ''La Gnose'' var den svenske målaren och muslimen [[Ivan Aguéli]]. Aguéli framförde här sin syn på [[sufism]]en som en universell tolkning av [[islam]] och bidrog starkt till Guénons förståelse av sufismen. Guénon invigdes i sufismen och [[Shadhiliyya]]-orden av Ivan Aguéli i Paris [[1911]] och tog namnet ’Abd al-Wahid Yahya. När hans första fru gick bort 1930 bosatte han sig i [[Kairo]], där han i en omfattande serie publikationer presenterade olika aspekter av ''[[philosophia perennis]]'' för en västerländsk läsekrets. Han gifte sig med en egyptiska och lärde sig tala flytande [[arabiska]], klädde sig i traditionell arabisk dräkt och i sitt kvarter i Kairo tilltalades han med den vördnadsbjudande titeln ''shaykh''. == Tänkande == I Guénons ögon var [[sufism]]en ett av flera uttryck för ''[[philosophia perennis]]'', och hans stora bidrag till religionsstudiet ligger inte enbart inom ramen för [[islam]]s mystik, som han utövade i sin vardag, utan främst i hans utredningar om religionernas [[transcendent]]a enhet, [[symbolism]]en som [[metafysik]]ens universella uttryck och [[hinduisk]] [[kosmologi]]. För Guénon var symbolismen en levande [[alkemi]] som syftar till själens omvandling. Han var också en av de första tänkare som uppmärksammade de metafysiska rötterna till den [[modern]]a världens inneboende brist på skönhet. Han kritiserade de destruktiva tendenserna i [[modernitet]]ens tekniska och industriella utveckling, och ställde dessa mot österlandets levande äkta [[esoterism]]. I hans ögon utgjorde moderniteten det sista skedet i mänsklighetens [[historia]], vad hinduiska vise kallar ''kali yuga'' (den mörka epoken). Han förkunnade att när mänskligheten föll ner från sitt paradisiska tillstånd uppkom fyra skapelsecykler, som överensstämmer med den [[Antikens filosofi|antika filosofins]] guld-, silver-, koppar- och bronsålder. Den nutida människan befinner sig, enligt Guénon, i den lägsta av dessa cykler, vars sista fas utgick från [[Europa]] och tog sin egentliga början vid den tid då [[medeltiden]] slutar, det vill säga omkring år [[1300]]. Idag lever vi således i den sista epoken, som föregår världens upplösning. Begreppet '''tradition''' är centralt hos Guénon. I hans mening utgör tradition i [[singular]] innehållet i mänsklighetens samlade [[uppenbarelse]]r. Han menar att traditionen överensstämmer med den ursprungliga andliga och intellektuella arvedel som människan var bärare av när himlen och jorden ännu var ett. Enligt Guénon finns traditionen återspeglad i alla senare traditioner som ständigt förnyar det gudomligas vertikala nedåtstigande. Följaktligen är traditionen överallt densamma och iklär sig i tid och rum olika former, från [[eskimå]]ernas och [[aboriginer]]nas [[naturreligion]]er till [[islam]], [[hinduism]], [[buddhism]] och [[taoism]]. [[Naturreligion]]erna innefattas i ''[[philosophia perennis]]'' genom att de betraktar den orörda naturen som en sinnebild för det gudomligas uppenbarelse, en föraning om [[paradiset]]. Traditionen och dess historiska uttryck representerar hos Guénon även [[antites]]en till den modernism som präglat människans moderna livsformer sedan [[renässansen]]. == Verk == *''Introduction to the Study of the Hindu Doctrines'' (''Introduction générale à l'étude des doctrines hindoues'', 1921) *''Theosophy: History of a Pseudo-Religion'' (''Le Théosophisme - Histoire d'une pseudo-religion'', 1921) *''The Spiritist Fallacy'' (''L'erreur spirite'', 1923) *''East and West'' (''Orient et Occident'', 1924) *''Man and His Becoming according to the Vedânta'' (''L'homme et son devenir selon le Vêdânta'', 1925) *''The Esoterism of Dante'' (''L'ésotérisme de Dante'', 1925) *''The King of the World'' (''Le Roi du Monde'', 1927) *''The Crisis of the Modern World'' (''La crise du monde moderne'', 1927) *''Spiritual Authority and Temporal Power'' (''Autorité Spirituelle et Pouvoir Temporel'', 1929) *''St. Bernard'' (''Saint-Bernard'', 1929) *''Symbolism of the Cross'' (''Le symbolisme de la croix'', 1931) *''The Multiple States of the Being'' (''Les états multiples de l'Être'', 1932) *''Oriental Metaphysics'' (''La metaphysique orientale'', 1939) *''The Reign of Quantity & the Signs of the Times'' (''Le règne de la quantité et les signes des temps'', 1945) *''Perspectives on Initiation'' (''Aperçus sur l'initiation'', 1946) *''The Metaphysical Principles of the Infinitesimal Calculus'' (''Les principes du calcul infinitésimal'', 1946) *''The Great Triad'' (''La Grande Triade'', 1946) === Postuma samlingsverk === *''Initiation and Spiritual Realization'' (''Initiation et réalisation spirituelle'', 1952) *''Insights into Christian Esoterism'' (''Aperçus sur l'ésotérisme chrétien'', 1954) *''Symbols of Sacred Science'' (''Symboles de la Science Sacrée'', 1962) *''Studies in Freemasonry and Compagnonnage'' (''Études sur la Franc-Maçonnerie et le Compagnonnage'', 1964) *''Studies in Hinduism'' (''Études sur l'Hindouisme'', 1966) *''Traditional Forms & Cosmic Cycles'' (''Formes traditionelles et cycles cosmiques'', 1970) *''Insights into Islamic Esoterism & Taoism'' (''Aperçus sur l'ésotérisme islamique et le Taoïsme'', 1973) *''Reviews'' (''Comptes rendus'', 1973) *''Miscellanea'' (''Mélanges'', 1976) === Om och av Guénon på svenska === * ''I tjänst hos det Enda: ur René Guénons verk'', ISBN 91-27-00355-8, Stockholm, 1977. (Inledning och översättning av [[Kurt Almqvist]].) * "[[Ivan Aguéli]], René Guénon och [[sufism]]en" i ''Ivan Aguéli'', ISBN 91-7353-124-3, Stockholm, 2006. (Artikel av [[Ashk Dahlén]].) == Se även == * [[Philosophia perennis]] * [[Traditionella skolan]] * [[Sufism]] * [[Ivan Aguéli]] * [[Kurt Almqvist]] * [[Frithjof Schuon]] == Externa länkar == *[http://www.sophiajournal.com/Vol1Num1/Article02.html Martin Lings artikel om René Guénon i Sophia - The Journal for Traditional Studies] *[http://www.abc.se/~m9783/k/mt_sv.html Den mörka tidsåldern, René Guénon övers. Kurt Almqvist: I tjänst hos det Enda] *[http://www.abc.se/~m9783/o/rgt.html René Guénon om Traditionen] *[http://www.livingislam.org/o/gue_sv.html Några av Traditionens definitioner och teser formulerade av René Guénon] *[http://www.livingislam.org/o/vsrg_s.html Vìa Shâdhilita de Renè Guènon] *[http://www.politicaonline.net/forum/forumdisplay.php?f=197 Metafisica e Sophia Perennis] International forum about Metaphysic, Guénon and Tradition. *[http://www.reneguenon.net/OscarFreire/OFreireGuenonObra.html René Guénon y los Estudios Tradicionales] {{Islamisk filosofi och teologi}} {{Sufism}} {{DEFAULTSORT:Guenon, Rene}}<!-- ingen accent --> [[Kategori:Franska filosofer]] [[Kategori:Metafysiker]] [[Kategori:Religionsfilosofer]] [[Kategori:Personligheter inom sufismen]] [[Kategori:Philosophia perennis]] [[Kategori:Födda 1886]] [[Kategori:Avlidna 1951]] [[Kategori:Män]] [[ar:ريني غوينون]] [[az:Rene Guenon]] [[de:René Guénon]] [[el:Ρενέ Γκενόν]] [[en:René Guénon]] [[es:René Guénon]] [[et:René Guénon]] [[fi:René Guénon]] [[fr:René Guénon]] [[hu:René Guénon]] [[it:René Guénon]] [[ja:ルネ・ゲノン]] [[nl:René Guénon]] [[pl:René Guénon]] [[pt:René Guénon]] [[ro:René Guénon]] [[ru:Генон, Рене]] [[tr:René Guénon]] [[uk:Ґенон Рене]] [[ur:رینے گینوں]] [[uz:René Guénon]]

Tillbaka till René Guénon.