Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:ReneGirard.JPG|thumb|right|René Girard]] '''René Girard''', född [[25 december]] [[1923]] i [[Avignon]], är en [[fransk]] [[Historia|historiker]], [[Litteraturvetenskap|litteraturvetare]] och [[filosof]] inom den filosofiska [[antropologi]]ska skolan. Han utgår i sina teorier från en [[hypotes]] han utvecklat, om att människors [[kultur]]er strukturellt bygger på ett [[offer]] som en utväg ur ett [[mimesis|mimetiskt]] [[våld]] mellan rivaler. Han räknas som en kontroversiell filosof på grund av att han är en skarp kritiker till modern filosofi, och för de uttalat kristna ståndpunkterna som han väver in i sin forskning. Tre huvudtankar återkommer i hans verk: 1) det mimetiska begäret, 2) syndabocks-begreppet, och 3) att Bibeln ger svaret på 1) och 2). == Biografi == René Girard föddes i södra [[Frankrike]] 1923. Mellan [[1943]] och [[1947]] studerade han [[medeltiden]]s historia i [[Paris]] vid [[École des Chartes]], och begav sig därefter till [[Indiana University]], där han [[doktorera]]de i historia [[1950]]. Samtidigt började han undervisa i fransk litteratur där, och detta blev det område i vilket han först gjorde sig ett namn, med essäer om [[Albert Camus]] och [[Marcel Proust]]. Han undervisade vid [[Duke University]] och vid Bryn Mawr, innan han utnämndes till professor i fransk litteratur vid [[Johns Hopkins]] i [[Baltimore]]. Därefter delade han sin tid mellan John Hopkins och Buffalo, tills han blev professor vid [[Stanford University]] 1981. I Stanford var Girard den förste att inneha Andrew B. Hammonds professur i [[franska]] språket, litteraturen, och civilisationen. Han blev [[emeritus]] där [[1995]]. [[17 mars]] [[2005]] invaldes han som efterträdare till Robert-Ambroise-Marie Carré i [[Franska akademien]] (stol 37), vilket är den högsta utmärkelsen en fransk akademiker kan erhålla. == Filosofi == Girard har i sina verk om skönlitteratur sökt att undersöka om Prousts idé om ”psykologiska lagar” stämmer. Girard kommer i ''Mensonge romantique et vérité romanesque'' (1961) till slutsatsen att dessa psykologiska lagar existerar, och benämner dem ''mimetiska begär''; bortsett från sökandet att tillfredsställa fysiska behov som till exempel hunger, begär människan vad andra begär. Ett begär är sålunda inte direkt, utan metafysiskt, menar Girard; alla begär och behov är ytterst begär och behov att finnas till. De psykologiska begären är mimetiska genom att de uppkommer av en önskan att vara som den andre som begär. Den som väcker begär av ett objekt hos andra, kallar Girard ''mediator'' (médiateur). Sådana mediatorer kan vara externa, som en hjälte i en roman eller en idol, eller interna, som en nåbar människa i den verkliga världen. Enligt Girards mening blir mediatorn en rival och ett hinder när den andre börjat begära objektet i fråga. Om detta skriver [[Stendhal]], [[Flaubert]], Proust och [[Dostojevskij]] i sina romaner, visar Girard, och framhåller att det mimetiska i begäret som regel är omedvetet hos människan, som i stället ofta anser att hennes begär är autentiskt. Dessa teorier skulle Girard vidareutveckla under resten av sin akademiska karriär. I ''La violence et le Sacré'' (1972) återkommer han till rivalförhållandet som uppkommer av det mimetiska begäret. I den snöbollseffekt som kommer av ett väckt begär för ett objekt, kommer människorna att utse en syndabock som de anser vara roten till den ilska som uppstått, eftersom de är omedvetna om det mimetiska i sina begär. Denna syndabock, menar Girard, kan vara mer eller mindre godtyckligt vald, och får rollen av en försoningsoffer i syfte att återbringa ordning. Girard menar att detta är de psykologiska lagar som skapat arkaistiska religioner och rituella offer, av [[myt]]er som återgivningar av historien, och [[tabu]]er för att förbjuda tillträde till de områden som utlöste en kris. Girard har med dessa teorier ställt sig emot [[Claude Lévi-Strauss]], men även till [[Freud]]s och [[Marx]] förklaringar till hur civilisationer uppkommer. Han fortföljde framställningen av sin teori i ''Des choses cachées depuis la fondation du monde'' (1978). Han har anknutit teorin till såväl [[Durkheim]] som [[Darwin]], men tar i denna bok även upp [[kristendom]]en och [[Bibeln]] för första gången. I samband med dessa teorier har han definierat makt som frånvaro av mimetiskt begär. == Bibliografi == *Mensonge romantique et vérité romanesque (1961) ISBN 2-01-278977-3 *Dostoïevski : du double à l'unité (1963) *La Violence et le sacré (1972) ISBN 2-01-278897-1 *Critiques dans un souterrain (1976) ISBN 2-253-03298-0 *Des choses cachées depuis la fondation du monde (1978) ISBN 2-253-03244-1 *Le Bouc émissaire (1982) ISBN 2-253-03738-9 *La Route antique des hommes pervers (1985) ISBN 2-253-04591-8 *Shakespeare : les feux de l'envie (1990) *Quand ces choses commenceront (1994) *Je vois Satan tomber comme l'éclair (1999) *Celui par qui le scandale arrive (2001) ISBN 2-220-05011-4 *La voix méconnue du réel (2002) ISBN 2-253-13069-9 *Le sacrifice (2003) ISBN 2-7177-2263-7 *Les origines de la culture (2004) ISBN 2-220-05355-5 {{samtidens filosofer}} == Källor == *[[:en:René Girard|den engelska artikeln]] *[http://french-italian.stanford.edu/faculty/girard.html Hemsida vid Stanford university] {{DEFAULTSORT:Girard, Rene}} [[Kategori:Amerikanska filosofer]] [[Kategori:Franska filosofer]] [[Kategori:Amerikanska litteraturvetare]] [[Kategori:Franska litteraturvetare]] [[Kategori:Franska historiker]] [[Kategori:Födda 1923]] [[Kategori:Män]] [[cs:René Girard]] [[de:René Girard]] [[en:René Girard]] [[es:René Girard]] [[fi:René Girard]] [[fr:René Girard]] [[hr:René Girard]] [[it:René Girard]] [[ja:ルネ・ジラール]] [[nl:René Girard]] [[pl:René Girard]] [[pt:René Girard]] [[ro:René Girard]]

Tillbaka till René Girard.