Raumo konvent

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:PyhanRistinKirkko RaumaFinland 20051225.jpg|thumb|300px|Konventskyrkan från 1400-talet är det enda som återstår av Raumo konvent. Kyrkans torn tillkom 1816 och byggdes av den tidigare stadskyrkans ruiner. Dagens kyrka har plats för 800 personer.]]
[[Bild:Plan av Raumos konventskyrka 1908.jpg|thumb|300px|Plan av Raumos konventskyrka.]]
I [[Raumo]] i [[landskap]]et [[Satakunda]] fanns under senare delen av [[medeltiden]], omnämnt första gången [[1449]], ett [[Franciskanorden|franciskankonvent]] som på latin benämndes ''Collegium Raumense'', men ska såsom namn inte uppfattas såsom på en särskild med [[Konvent (kloster)|konventet]] förenad läroinrättning utan syftade på själva konventet. Dock bedrevs där med stor sannolikt en blygsam ''schola canonica'' för [[novis]]er och [[korgosse|korgossar]]. Det enda återstående minnet av detta konvent är stadens åldriga kyrka av gråstensblock, senare tillbyggd. Kyrkobyggnaden har enligt med det bland fransciskanerna gängse byggnadssättet tvenne [[skepp]].<ref>Meinander, K.K. (Helsingfors 1908), ''Finlands kulturhistoria. Medeltiden, klostren'', s. 122; Törnblom, Lena (Esbo 1993), ''Finlands historia 1. Medeltiden'', s. 357.</ref> Dess officiella namn är ''Heliga Korsets kyrka'' och blev församlingskyrka för raumoborna först efter [[reformationen]]. Under medeltiden hade stadsborna en annan stenkyrka i bruk vid namn ''Heliga Treenighetskyrkan'', byggd på [[1350-talet]], men den är sedan länge i ruiner. Till det ''[[heliga korset]]s'' [[kult]] hörande [[helgon]]bilder förvarades från högtid till högtid uti ett vid konventskyrkan uppfört litet [[kapell]], som ännu står kvar norr om kyrkan.<ref>Winter, R. (Stockholm 1947), ''Finlands städer'', s. 117.</ref> Om konventet känner man jämförelsevis litet. Att det dock var nog så förmöget framgår därav, att det besatt flera lantgods. Konventsbröderna har tillskrivits förtjänsten att ha grundlagt en på orten intill våra dagar fortärvd konstslöjd, nämligen spets[[knyppling]]en. Medelbart ha de antagligen gjort det genom att för ändamålet låta utbilda instruktriser möjligen hos de från [[Vadstena kloster]] till [[Nådendals kloster]] flyttade nunnorna, enär denna konstflit ansågs förtjänt att uppmuntras med hänsyn till [[spets]]arnas användande som sirater till kyrkoskrudar. Av kvarlevor för konventstiden förvaras ännu i kyrkan [[rökelse]][[kar]]et, vilket anses för ett av de vackraste bland dem, som finns i behåll i [[Finland]]. Det är till färgen gult och har formen av en [[Gotik|gotisk]] [[korskyrka]], samt torde datera sig från början av [[1400-talet]]. Även [[kor]][[valv]]et är ännu betäckt med symmetriskt fördelade [[kalkmålning]]ar från samma århundrade, dock av en enklare karaktär. År [[1538]] utdrevs konventsbröderna och konventet gjordes till boställe åt den lutherske kyrkoherden.<ref>Reuter, O.M. (Stockholm 1901), ''Finland i ord och bild. Dess natur, folk och kultur.'', s. 583f.</ref> Vid sidan av den ovan nämnda rökelsekaret, kvarlämnades vid [[Gustav Vasa]]s [[konfiskation]] i Raumo [[1558]] en kalk, helt och hållet av koppar (dessutom tillkom senare en förgylld kopparkalk, som hade konfiskerats i Nykyrko i [[Egentliga Finland]] samma år), däremot gick den hårt mot ciboriebeståndet då bl a sakrementskar och ''öffleteskar'' togs. Sammantaget konfiskerades från staden på [[1550-talet]] ett stort antal förgyllda och oförgyllda kalkar med patener, dessutom monstrans, kronor, kors, oljekar och en knapp som eventuellt hade tillhört en kåpa.<ref>Källström, O. (Stockholm 1939), ''Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer'', s. 100, 103, 109, 113, 318, 320.</ref> I den finländska rikshälften hade franciskanerna även konvent i [[Viborgs konvent|Viborg]] (omnämnt 1403) och på [[Kökars konvent|Kökar]] (omnämnt 1472).

==Källor==
<references />

{{Ugglan}}

[[Kategori:Svenska konvent]]
[[Kategori:Raumo]]