Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Denna artikeln handlar om det psykologiska fenomenet rationalisering. Se [[rationalisering (ekonomi)]] för den ekonomiska betydelsen'' '''Rationalisering''' (engelska: ''rationalization'') är ett [[psykologi]]skt fenomen ([[försvarsmekanism]]) som innebär att man i efterhand intalar sig själv att man hade goda intentioner eller goda grunder med/för sitt agerande. Rationaliseringen (efterkonstruktionen) kan ske såväl medvetet som undermedvetet. Som försvarsmekanism anses rationalisering vara icke-konstruktiv. Detta på grund av att fokus flyttas från de verkliga problemen. ''Exempel:'' Gustav presterar under sina egna mål för en uppgift. Det egentliga problemet var att han prokrastinerade och brukade sin tid illa, men efter att hans produkt bedömts rationaliserar han att "Beömningen var orättvis, det är lika bra att ge upp med den handledaren.", "Uppgiften var illa definierad och det kan inte jag råda över.", "Det är klart att jag presterar dåligt om jag förväntas slutföra alla projekt denna period under en och samma vecka." {{psykologistub}} [[Kategori:Försvarsmekanismer]] [[ar:تبرير]] [[en:Rationalization (psychology)]] [[es:Racionalización]] [[fr:Rationalisation]] [[ga:Iar-réasúnú]] [[nl:Rationalisering]] [[pl:Racjonalizacja]] [[ru:Рационализация (психология)]]

Tillbaka till Rationalisering.