Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Ramberget.jpg|thumb|right|350px|Ramberget sedd från [[Göta Älvbron]], med Lilla Ramberget ("Ättestupan") till vänster och Stora Ramberget i bildens mitt. I förgrunden [[Frihamnen, Göteborg|Frihamnen]]]] [[Bild:Ättestupan_Ramberget.jpg|thumb|right|350px| Vy sedd uppifrån Ramberget nära Ättestupan ner mot Herkulesgatan.]] [[Bild:Göteborg_från_Ramberget.jpg|thumb|right|350px| Vy mot sydvästra Göteborg från Ramberget med [[Älvsborgsbron]] i fonden.]] '''Ramberget''' är ett berg på ön [[Hisingen]] i norra delen av [[Göteborg]]. Berget och området i dess närhet utgör ''Keillers Park'' och är ett välbesökt turistmål. Inom parken finns egentligen två olika höjder, dels en mindre höjd som kallas [[Ättestupa|Ättestupan]] eller ''Lilla Ramberget'', dels själva Ramberget (''Stora Ramberget'')<ref>''Exkursion till Ramberget'', Åke Hillefors & Oscar Jonsson, Göteborgs Allmänna Skolstyrelse, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1966 s.21</ref> som sträcker sig 87 meter över havet. Båda dessa höjder fungerar som utsiktplatser och har bänkar med mera, och man kan dessutom köra bil hela vägen upp till toppen av Ramberget. Ramberget erbjuder tveklöst en av [[Göteborg]]s finaste utsikter. Parken har vid ett antal tillfällen expanderats och är idag över 31 hektar stor. == Historia == Ramberget fick sin karaktäristiska form redan under [[istiden]] för 12&nbsp;000 år sen, och är nu en rest av den bergrygg av röd Göteborgsgnejs, åt öster övergående i ''ögongnejs'',<ref>''Studieutflykter i Göteborg och dess omgivningar'', Johan Alin & Elof Lindälv, Göteborgs Skolresekommitte, Göteborg 1943 s. 7</ref> som en gång löpte fram mellan Slottsskogsbergen i söder och Bjurslätts-Grimbobergen i norr.<ref>''Göteborgstrakten - bygd och natur'', Göteborgs Stadsfullmäktige/Claes Claesson 1951 s.9</ref> Nordostsluttningen är flack medan sydvästsidan har ett högre stup som syns tydligt ifrån älven. Isen har lämnat spår både i bergshällarna och i form av [[flyttblock]] i området. Ram är gammalsvenska för [[korp]] och Ramberget har fått sitt namn av att det ända fram till tidigt [[1900-tal]] häckade korpar här. Fram till början av [[1800-talet]], då man fortfarande i stor utsträckning använde ved som bränsle, fanns det inte ett träd på hela Ramberget vilket istället var täckt med [[Ljung (växt)|ljung]]. Under mitten av [[1800-talet]] startades flera projekt för att återplantera träd på Ramberget. Man planterade då bland annat den vackra bokskog som utgör den centrala vegetationen i parken idag. Här finns även lärkträd och högre upp mot toppen växer tallar och mindre ekar. Större delen av norra älvstranden, inklusive området kring Ramberget, ägdes i början av [[1900-talet]] av familjen Keiller. [[Alexander Keiller]], som kom till [[Göteborg]] ifrån [[Skottland]], hade under [[1840-talet]] startat en mekanisk verkstad som senare kom att utvecklas till varvskoncernen [[Götaverken]]. Under lågkonjukturen på [[1860-talet]] gick bolaget dock i konkurs och efter en omorganisation blev Alexanders son [[James Keiller]] ny chef. Efter en del motgångar, bland annat en svår brand [[1898]], så bestämde sig James för att dra sig tillbaka ifrån affärerna. [[1906]] sålde han nästan hela verksamheten och i samma veva donerade han området kring Ramberget till [[Göteborgs stad]], med villkoret att området skulle användas till och förbli en naturpark. Den enda nya byggnaden som skulle få byggas var, enligt James Keillers villkor, ett vattentorn vilket han själv ansåg vara nödvändigt. Keiller park designades i nationalromantisk stil, delvis av [[Eugen Thorburn]] som även ritat [[Kungsportsplatsen|Kungsportsbron]] i centrala [[Göteborg]]. Parken kunde sen invigas [[3 oktober]] [[1908]]. Parken utvidgades 1912 och 1915 i nordlig och västlig riktning tack vare pengar från [[Charles Felix Lindberg]]s donationsfond. Högst upp på Ramberget uppförde man [[1949]] ett utsiktsbord med pilar på diverse sevärdheter som kan beskådas ifrån berget. Detta utsiktsbord kompletterades [[1997]] med en mur som även omnämner en del senare tillkomna landmärken. Den 26 september 1905 drabbades Ramberget av ett kraftigt jordskred, då en kilometerlång spricka bildades från Klockaregården i norr till Ättestupan i söder. Sättningsskadorna blev svåra för många hus, men inga personskador rapporterades.<ref>''Millennium - årtusendets bok'', red. Jan Hansson, utgiven av [[Göteborgs-Posten]] 1999 s.113</ref> En så kallad ''fångstboplats'' från [[yngre stenåldern]] har varit känd i närmare 200 år. Boplatsen ligger på den nordöstra sluttningen av Lilla Ramberget och kallas för ''Sellmans villa''.<ref>''Strövtåg i Lundby - en liten vägvisare till upptäckarglädje'', Gunnar Ljungstrand & Henry Fredriksson, Göteborgs Stad Lundby Stadsdelsförvaltning, Göteborg 1997 s.21</ref> == Stenmonument == Parkens nationalromantiska utformning präglas tidtypiskt av flera kraftfulla stenmonument, stenmurar och dylikt. Eftersom James Keiller var en mycket god vän till diktaren [[Albert Ulrik Bååth]] finns en speciell sten med en av dennes dikter som inskription. Dikten är skriven i det isländska versmåttet ljódaháttr och lyder: :''Må ung och gammal :''i grönskan trivas. :''Vinne de styrka i hvilostund. :''Råde här glädje :''och ädel gamman. :''Hållas i helgd må hällar och lund. ==Källor== '''Noter''' <references/> [[Kategori:Parker i Göteborg]] [[Kategori:Sevärdheter i Sverige]] [[no:Ramberget]]

Tillbaka till Ramberget, Hisingen.