Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Proto-värld''' kallas den hypotetiska gemensamma förfadern till alla [[språk]] som talas i världen idag. Detta språk kan ha talats för kanske 50&nbsp;000 till 200&nbsp;000 år sedan, innan [[Homo sapiens]] spred sig över jorden och de olika [[språkfamilj]]er som talas idag efterhand utvecklades. De flesta<ref>Tomasello, Michael (2003) ''The New Psychology of Language: Cognitive and Functional Approaches to Language Structure'' Lawrence Erlbaum</ref><ref>Hock, Hans Henrich & Joseph, Brian D. (1996). ''Language History, Language Change, and Language Relationship: An Introduction to Historical and Comparative Linguistics''. Berlin: Mouton de Gruyter.</ref>, men inte alla<ref name=mothertongue>[[Merritt Ruhlen]], 1996 ''The Origin of Language: Tracing the Evolution of the Mother Tongue'' New York: John Wiley & Sons, ISBN 0471584266</ref>, [[historisk lingvistik|historiska lingvister]] ser det som ett helt omöjligt och orimligt företag att ens försöka rekonstruera något som ligger så långt tillbaka i historien. Om språket faktiskt har funnits, om språket går att belägga, och om språket går att rekonstruera, är dock tre separata frågor. Proto-värld behöver inte alls vara det [[språkets ursprung|första språk som någonsin talades]]. [[människans evolution|Människans förfäder]] har sannolikt haft någon form av språk under betydligt längre tid<ref name=lsj>Johansson, Sverker (2005) ''Origins of language - constraints on hypotheses'' Amsterdam:Benjamins</ref>. Att språk faktiskt har uppstått en gång i tiden, följer av att vi härstammar från apliknande förfäder utan språk<ref name=lsj/>. Existensen av proto-värld kopplas ofta samman med [[monogenesteori]]n, att det mänskliga språket skulle ha uppstått vid ett enda tillfälle på en enda plats. Detta är dock inte alls nödvändigt. Förvisso är språkets monogenes brett accepterad bland lingvister<ref>Wang, W S Y & Minett, J W (2005) ''The invasion of language: emergence, change and death'' Trends in Ecology and Evolution 20:263-269</ref>, och ur monogenes följer existensen av proto-värld, men även om språkets yttersta ursprung är [[polygenes|polygenetiskt]] så kan alla ''nu levande'' språk ändå ha en enda gemensam förfader, proto-värld, förutsatt att alla ursprungliga språkstammar utom en har dött ut<ref>Coupé, C & Hombert, J M (2005) ''Polygenesis of linguistic strategies: a scenario for the emergence of language'', i Minett & Wang ''Language acquisition, change and emergence: essays in evolutionary linguistics'' City Univ Hong Kong Press [http://www.isrl.uiuc.edu/~amag/langev/pubtype/inbook_LanguageAcquisitionChangeandEmergenceEssaysinEvolutionaryLinguistics.html]</ref>. ==Rekonstruktion av proto-värld== Vissa kontroversiella försök har gjorts att identifiera ord som är gemensamma i många av världens [[språkfamilj]]er, och som därför skulle kunna härröra från proto-värld. På senare år är [[Merritt Ruhlen]] den mest kände forskaren som arbetat med problemet. Nedan följer några av hans rekonstruktioner<ref name=mothertongue/><ref>Bengtson & Ruhlen (1994) ''Global Etymologies'' i ''On the Origin of Languages: Studies in Linguistic Taxonomy''. Stanford: Stanford University Press.</ref> (Symbolen V står för godtycklig vokal.): {| class="wikitable sortable" style="margin: 1em auto 1em auto" !Språk ||Vem?||Vad?||Två ||Vatten||Ett/Finger||Arm-1||Arm-2||Böja/Knä||Hår||Vagina/Vulva||Lukta/Näsa |- |[[Khoisanspråk]] ||!kū||ma ||/kam ||k´´a ||//kɔnu||//kū ||≠hā ||//gom ||/´u ||!kwai ||ĉ'u |- |[[Nilo-sahariska språk]]||na ||de ||ball ||nki ||tok ||kani ||boko ||kutu ||sum ||buti ||ĉona |- |[[Niger-Kongospråk]] ||nani||ni ||bala ||engi ||dike ||kono ||boko ||boŋgo || ||butu || |- |[[Afroasiatiska språk]]||k(w)||ma||bwVr||ak’^wa||tak||ganA|| ||bunqe ||somm ||put ||suna |- |[[Sydkaukasiska språk]] ||min||ma ||yor||rt^s/q'a||ert||t'ot'||qe||muql ||toma ||put´ ||sun |- |[[Dravidiska språk]] ||yāv||yā ||irantu||nīru ||birelu||kaŋ ||kay ||menda ||pūta ||počču ||ĉuntu |- |[[Eurasiatiska språk]]||k^wi||mi||pālā||ak^wa||tik||konV||bhāghu(s)||bük(ä)||punče ||p'ut'V||snā |- |[[Dene-Kaukasiska språk]]||k^wi||ma||gnyis||ʔoχ^wa||tok||kan||boq||pjut||t^shām ||put´i ||suŋ |- |[[Austriska språk]] ||o-ko-e||m-anu ||ʔ(m)bar||namaw||ntoʔ||xeen||baγa||buku||śyām||betik ||ijun |- |[[Indo-pacifiska språk]]|| ||mina||boula ||okho ||dik ||akan ||ben ||buku ||utu || ||sinna |- |[[Australiska språk]] ||ŋaani||minha||bula||gugu ||kuman ||mala ||pajing||buŋku || ||puda ||mura |- |[[Amerindiska språk]] ||kune||mana||p'āl ||akwā ||dik'i ||kano ||boko ||buka ||summe ||butie ||ĉuna) |} Några av de [[indoeuropeiska]] ord som postuleras komma från ord i den här tabellen är ''qui'' (Latin), ''who'' (engelska), ''aqua'' (Latin), ''digit'' (engelska), ''båge, böja'' (svenska), och ''fitta'' (svenska). Utifrån de här överensstämmelserna mellan språkfamiljer har [[Merritt Ruhlen]]<ref>John D. Bengtson and Merritt Ruhlen (1994) 'Global Etymologies' i ''On the Origin of Languages: Studies in Linguistic Taxonomy'' by Merritt Ruhlen. Stanford, CA: Stanford University Press, 1994. [http://www.merrittruhlen.com/files/Global.pdf]</ref> rekonstruerat tänkta ord i proto-värld-språket: *''Ku'' = Vem? *''Ma'' = Vad? *''Pal'' = Två *''Akwa'' = Vatten *''Kw'' = Dricka *''Kway'' = Våt *''Tik'' = Finger, Tå, Ett *''KanV'' = Arm *''Bungn'' = Knä, böja *''Sum'' = Hår *''PutV'' = Vulva, Vagina *''Cuna'' = Näsa, lukta == Kritik == Rent statistiskt, om man jämför tillräckligt många ord mellan tillräckligt många språk, så går det alltid att finna ett antal ord som av en ren slump är likaljudande och likabetydande i två språk, utan att detta beror på, eller bevisar, släktskap mellan språken. Rena tillfälligheter, eller lån, kan ligga bakom likheter. Det har inte visats att den föreslagna proto-världordlistan består av mer än sådana sammanträffanden. Det är inte en logisk självklarhet att det måste ha funnits ett enda ursprung till världens talade språk. Men, bortsett från [[konstgjorda språk]] finns det inga talade språk som utvecklats oberoende av andra. Bland [[teckenspråk]] finns dock flera som utvecklats självständigt, bland annat sju bara i [[Tanzania]]. Åtminstone ett, [[nicaraguanskt teckenspråk]], utvecklades av döva barn som inte hade något annat språk<ref>http://www.columbia.edu/~as1038/pdf/Senghas1995a.pdf</ref>. Men detta var ändå inte en helt spontan språkutveckling eftersom deras familjer och lärare gjort försök att kommunicera med barnen och de därför var tränade i kommunikation. ==Se även== * [[Språkets ursprung]] * [[Människans evolution]] * [[Monogenesteori]] * [[Urspråk]] ==Referenser== <references/> ==Vidare läsning== * Hock, Hans Henrich & Joseph, Brian D. (1996). ''Language History, Language Change, and Language Relationship: An Introduction to Historical and Comparative Linguistics''. Berlin: Mouton de Gruyter. Chapter 17. * Ruhlen, Merritt (1994) ''The Origin of Language: Tracing the Evolution of the Mother Tongue'' ==Externa länkar== * http://www.merrittruhlen.com/publications.html {{Wiktionarypar|language}} {{Wikibooks}} *[http://www.zompist.com/langorg.htm Proto-World and the Language Instinct] *[http://www.zompist.com/proto Deriving Proto-World with tools you probably have at home] A critique of the "maliq'a" world etymology from a methodological point of view {{enwp}} [[Kategori:Språkindelning]] [[Kategori:Det mänskliga språkets utveckling]] [[Kategori:Urspråk]] [[de:Proto-Welt-Sprache]] [[en:Proto-Human language]] [[eo:Monda pralingvo]] [[es:Idioma proto-mundo]] [[fr:Langue originelle]] [[it:Lingua primigenia]] [[la:Proto-World]] [[nl:Proto-World]] [[pl:Prajęzyk ludzkości]] [[ru:Прамировой язык]] [[simple:Proto-World language]] [[zh:原世界语]]

Tillbaka till Proto-värld.