Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Raffael 058.jpg|thumb|350px|''Skolan i Aten'' (1509-1510) av [[Raffaello Sanzio]], [[fresk]] i [[Apostoliska palatset]] i [[Vatikanstaten]].]] '''Akademien''' grundades av [[Platon]] runt år [[387 f.Kr.]] i [[Aten]]. Den fungerade som lärosäte för [[filosofi]]intresserade greker. Skolan överlevde den [[Hellenism|hellenistiska]] perioden med en utpräglat [[Filosofisk skepticism|skeptisk]] framtoning, men blev mer dogmatisk efter [[Filon från Larissa|Filons]] död år [[83 f.Kr.]] Efter ett kortlivat återupplivningsförsök av [[Cassius Longinus]] under 200-talet e.Kr. återupprättades Akademien en sista gång år 410 och fungerade då som centrum för [[nyplatonism]]en. Skolan stängdes slutgiltigt år [[529]] av kejsar [[Justinianus]]. Platons akademi kan jämföras med [[Aristoteles]] skola [[Lykeion]]. ==Läge== [[Bild:AtheneOudheid.JPG|thumb|300px|map of ancient Athens]] Innan ''Akademien'' var en skola, och innan [[Cimon]] avgränsade platsen med en mur,<ref>[[Plutarkos]] ''Cimons liv'' xiii:7</ref> fanns här en helig skogsdunge med [[olivträd]] som fungerade som helgedom åt [[Atena]], [[vishet]]ens gudinna, utanför det antika Atens stadsmurar.<ref>[[Thukydides]] ii:34</ref> Platsens äldre namn var ''Hekademia'', som under den klassiska perioden utvecklades till ''Akademien''. Namnförändringen förklaras av dess kopplingar – som sträcker sig tillbaka till åtminstone 500-talet f.Kr. – till den atenska hjälten "[[Akademos]]". Akademiens geografiska läge var helig för Atena och andra odödliga; den hade bevarat hennes religiösa kult sedan [[bronsåldern]], en kult som möjligtvis även associerades till de grekiska hjältegudarna [[dioskurerna]] (Castor och Pollux). Hjälten Akademos associerades nämligen till platsen på grund av att han hade avslöjat var [[Theseus]] hade gömt [[Helena (mytologisk gestalt)|Helena]] för de gudomliga tvillingarna. Av respekt för dess långa tradition och dess kopplingar till dioskurerna förstörde inte spartanerna denna "Akademiens dunge" när de invaderade [[Attika]].<ref>Plutarkos ''Theseus liv'' xxxii</ref> Denna gudom delades emellertid inte av romaren [[Sulla]], som lät hugga ned de heliga olivträden år 86 f.Kr. för att bygga belägringsmaskiner. Bland de religiösa riter som ägde rum vid Akademien återfinns bland annat ett fackelupplyst nattligt sprinterlopp från stadens altare till Prometheus altare i Akademien. Här hölls även begravningsspel såväl som en dionysisk procession från Aten till Hekademeia tillbaka till staden.<ref>Paus. i 29.2, 30.2; Plut. Vit. Sol. i 7</ref> Vägen till Aten kantades av gravstenar av avlidna atenare. [[Bild:Athena Herakles Staatliche Antikensammlungen 2648.jpg|thumb|left|Athena and Herakles on an [[Attica|Attic]] red-figure [[kylix]], 480–470 BCE]] Platsen låg nära Colonus. Avståndet från Aten till Akademien var sex [[Stadion|stadier]] (ungefär en mil) från Dipylons portar. Platsen återupptäcktes under 1900-talet, i det moderna [[Akadimia Platonos]]; man har utfört omfattande utgrävningar och platsen är öppen för turister.<ref>[http://www.greeceathensaegeaninfo.com/h-athens/ancient/plato-academy.htm greeceathensaegeaninfo.com]</ref> ==Den äldre Akademien== Platons närmaste föregångare som ledare för Akademien var [[Speusippus]] (347-339 f.Kr.), [[Xenocrates]] (339-314 f.Kr.), [[Polemon]] (314-269 f.Kr.) och [[Krates]] (omkring 269-266 f.Kr.). Bland Akademiens övriga medlemmar kan nämnas [[Aristoteles]], [[Herakleides]], [[Eudoxos]], [[Filip från Opus]] och [[Krantor]]. ==Den andra Akademien== Omkring 266 f.Kr. blev [[Arcesilaus]] ledare för skolan. Under Arcesilaus (omkring 266-241 f.Kr.) blev Akademien starkt förknippad med [[Filosofisk skepticism|skepticismen]]. Denna period är numera känd som den Andra ([[Diogenes Laërtius]]) eller Mellan (även Nya)-perioden för Akademien. Arcesilaus åtföljdes av [[Lakydes]] (241-215 f.Kr.), [[Evander]] och [[Telekles]] (tillsammans) (205- till ungefär 165 f.Kr.) samt [[Hegesinus]] (omkring 160 f.Kr.). ==Den nya Akademien== Den nya eller tredje (Diogenes) Akademien inleds med [[Carneades]] år 155 f.Kr. Carneades var den fjärde ledaren över Akademien från Arcesilaus. Skolan var i mångt och mycket fortfarande skeptisk, och man förnekade möjligheten att nå en absolut sanning. Carneades följdes av [[Clitomachus]] (129- till ungefär 110 f.Kr.) och [[Filon från Larissa]] ("Akademiens sista oomtvistade ledare" ungefär 110-84 BC).<ref>''Oxford Classical Dictionary'', tredje upplagan (1996), s.v. "Philon of Larissa."</ref><ref>Se tabellen på [http://books.google.com/books?vid=ISBN0521250285 The Cambridge History of Hellenistic Philosophy] (Cambridge University Press, 1999), ss. 53-54.</ref> Omkring år 90 f.Kr. grundade [[Antiochos från Ascalon]] en rivaliserande "Gamla Akademien" som förkastade skepticismen och förespråkade [[stoicism]]. ==Den nyplatonska Akademien== Efter en nedstängning under den romerska ockupationen återupprättades Akademien<ref>Cameron (1965)</ref> som en ny institution av några framträdande platonister från sena antiken som kallade sig själva för Platons efterföljare, och gjorde anspråk på att tillvarata en oavbruten tradition ända tillbaka till Platon. Det kan emellertid inte ha funnits någon geografisk, institutionell, ekonomisk eller personlig kontinuitet mellan den ursprungliga Akademien och den nya organisationen. Den [[Nyplatonism|nyplatonska]] Akademien återupprättades av [[Plutarkos från Alexandria]] år 410. Plutarkos följdes av [[Syrianus]], [[Proclus]], [[Marinus]], [[Isidore]] och slutligen [[Damaskius]]. Den nyplatonska Akademien nådde sin höjdpunkt under Proklus (som dog 485). De sista "grekiska" filosoferna i den återupplivade Akademien under 500-talet härstammade från olika delar av den hellenistiska kultursfären vilket tyder på en [[synkretism]] av deras olika kulturer (se ''[[Koine]]''): fem av de sju filosoferna vid Akademien som nämns av Agathias var av [[Syrier|syriskt]] ursprung: Hermias och Diogenes (båda från Fenicien), Isidorus från Gaza, Damascius från Syrien, Iamblichus från Coele-Syrien och kanske även Simplicius från Cilicia (Thiele). [[Bild:Half follis-Justinian I-sb0165.jpg|thumb|left|300px|Justinianus var en av de första kejsarna som lät sig avbildas med det kristna korset på mynt.]] Den bysantiske kejsaren Justinianus stängde skolan år 529 e.Kr., ett datum som ofta får symbolisera slutet på antiken (vissa har på sistone börjat ifrågasätta huruvida Justinianus verkligen stängde skolan)<ref>Se även Victoria Erhart, ''The Context and Contents of Priscianus of Lydia's Solutionum ad Chosroem'', Catholic University of America, 1998 [http://www.bu.edu/wcp/Papers/Medi/MediErha.htm]</ref>. Skolans sista ledare var [[Damascius]] (död 540). Enligt det enda vittnet, historikern [[Agathias]], sökte skolans kvarvarande medlemmar skydd hos den [[Sasanider|sassanidiske]] härskaren [[Khosrau I]] i dennes huvudstad [[Ktesifon]], dit de bar med sig värdefulla textrullar med litteratur och filosofi och i viss utsträckning naturvetenskap. Efter ett fredsfördrag mellan det persiska och bysantiska riket år 532 (ett tidigt exempel på ett [[religionsfrihet]]sdokument) kände de sig säkrare varefter vissa av dem sökte sig till det [[Paganism|paganistiska]] fästet vid [[Harran]], nära [[Edessa]]. En av de sista ledande figurerna i gruppen var Simplicius, en av Damascius lärjungar. Studenter inom den autentiska och viktiga nyplatonska exil-akademiska skolan som kvarstod till åtminstone 900-talet, bidrog till det muslimska bevarandet av grekisk vetenskap och medicin, då muslimska trupper intog området under 600-talet (Thiele). En av de tidigare akademierna som grundades i öst var [[Gundishapurakademin]], som grundades på 600-talet i det sassanidiska Persien. ==Referenser== *Delar av den här artikeln är översatt från ''[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Platonic_Academy&oldid=230670667 engelskspråkiga Wikipedia]''. Där angavs följande referenser: *H. Cherniss, ''The Riddle of the Early Academy'', CUP (1945). *R. E. Wycherley, ''Peripatos: The Athenian Philosophical Scene''. Greece & Rome, delarna I (1961) och II (1962). *J. Glucker, ''Antiochus and the Late Academy'' (1978). <references/> ==Se även== *[[Antikens filosofi]] *[[Platonism]] *[[Peripatetiska skolan]] *[[Stoicism]] *[[Epikurism]] *[[Nyplatonism]] [[Kategori:Hellenism]] [[Kategori:Platon]] [[cs:Akademie platónská]] [[cy:Academi (Platon)]] [[de:Platonische Akademie]] [[en:Platonic Academy]] [[eo:Akademio de Platono]] [[es:Academia de Atenas]] [[eu:Atenasko Akademia]] [[fi:Platonin Akatemia]] [[fr:Académie de Platon]] [[gl:Academia de Atenas]] [[he:האקדמיה האפלטונית]] [[is:Akademían]] [[it:Accademia di Atene]] [[ja:アカデメイア]] [[ka:პლატონის აკადემია]] [[nl:Akademeia]] [[pt:Academia de Platão]] [[ru:Платоновская Академия]] [[sk:Platónska akadémia]] [[sl:Platonova Akademija]] [[uk:Академія Платона]]

Tillbaka till Platons akademi.