Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Oil well.jpg|300px|thumb|Oljepump i [[Texas]]]] '''Petroleum''' (av [[latin]]ets ''petra,'' 'klippa', och ''oleum,'' 'olja'), även kallat '''mineralolja''', '''bergolja''', '''råolja''' och ibland '''nafta''' (från [[persiska]]ns ''naft''), är en tunnflytande mörk vätska som förekommer naturligen i delar av [[berggrund]]en. Denna vätska är en blandning av hundratals olika [[kolväte]]n, som bildas av [[växt]]er och [[djur]] som inte hinner förmultna, i en process som tar ungefär 100&nbsp;000 år. De flesta forskare anser att petroleum nybildas i en takt som är mindre än en procent av dagens utvinningstakt. Utvinning av stora mängder petroleum sker främst genom [[Oljeplattform|oljeborrning]] i [[oljefält]]. == Petroleumprodukter == [[Fil:Anacortes Refinery 31911.JPG|thumb|250px|Ett [[oljeraffinaderi]] i [[Anacortes, Washington|Anacortes]], [[Washington (delstat)|Washington]].]] [[Fil:Colonne distillazione.jpg|thumb|250px|Destillationskolonner]] :''Se även [[petroleumprodukter]] och [[oljeraffinaderi]]'' Råolja är en av många energikällor vars lagrade energi har sitt ursprung i [[solen]]. Genom miljoner års utveckling har [[Organisk kemi|organiskt material]] som härstammar från djur- och växtdelar lagrats genom att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck och värme har sedan omvandlat materialet till [[kolväte]]n. Det är på grund av detta förlopp som olja, [[Kol (bränsle)|kol]] och [[naturgas]] kallas [[fossila bränslen]] ([[fossil]] betyder ''uppgrävd''). Råolja består till största delen av kolväten. Hela denna process förekommer huvudsakligen på havsbottnar i en syrefattig miljö där kolvätena inte kan [[Oxidation|oxidera]]. Processen sker ständigt men på grund av vår långt större förbrukning av olja kommer den inte att kunna ersättas av nya råoljelager i samma takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst från förhistoriska [[plankton]] och [[alger]], medan växtdelar förvandlas till kol. Kolväten är dock lättare än sten och vatten och förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja som bildar [[oljefält]] är den lilla del olja som på grund av hinder i jordskorpan inte kunnat nå ytan där den skulle konsumeras av bakterier.<ref name="EES">Steven Dutch: ''"Fossil fuels"'' (uppslagsord). Från Environmental Geology, del av Encyclopedia of Earth Science, Kluwer Academic Publishers 1999.</ref> Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna [[fordon]], i form av [[bensin]]. Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i [[gasol]], bensin, [[flygbränsle]], diesel- och [[villaolja]], tunga [[Eldningsolja|eldningsoljor]], [[asfalt]] ([[bitumen]]) kallas raffinering och sker i ett [[oljeraffinaderi|raffinaderi]]. Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap att varje kolväte innehar en viss [[kokpunkt]]. Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts. De lättaste ämnena går ut ur [[fraktioneringskolonn]]ens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna. Eftersom [[marknad]]ens efterfrågan inte alltid är densamma som utbudet har man möjlighet att vid ännu fler processer skapa nya produkter av exempelvis tyngre oljor som i dagens läge inte är efterfrågade i lika stor utsträckning som lättare komponenter. Tack vare en process som kallas termisk [[krackning]] kan man på bekostnad av de tyngre råoljeprodukterna skapa mer av till exempel den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut på att bryta ner de långa kolväte-[[molekyl]]erna till kortare och därmed skapa en mer lättflytande olja som möjliggör större bensinutvinning. Krackning är ett samlingsnamn för en rad olika processer som möjliggör mer varierad eller önskad oljeproduktion.<ref name="Rie">''"Petroleum and its products."'' Från Riegel's Handbook of Industrial Chemistry, Kluwer Academic Publishers/Plenum Publishers 2003.</ref> Vid fraktionerad destillation kan man främst skilja på sex fraktioner:<ref name=Rie /> {| class=wikitable ! Fraktion ! Antal kolatomer<br/>i kolväte ! kokpunkts-<br/>intervall (&deg;C) ! Användningsområde |- | Gaser | 1–4 | &lt;50 | Bränsle: [[naturgas]], [[gasol]] |- | Råbensin | 5–10 | 50–200 | Bränsle: bensin<br/> Lösningsmedel: petroleumeter, fläckborttagningsmedel |- | Råfotogen | 11–18 | 175–250 | Bränsle: flygbränsle, fotogen<br/> Lösningsmedel: lacknafta |- | Brännoljor | &gt;15 | 250–300 | Bränsle: [[dieselolja]], eldningsolja<br/> [[Krackning]]: framställning av bland annat bensin och mindre kolväten |- | Smörjoljor | &gt;16 | 300–370 | Smörjoljor och smörjfetter<br/> [[Paraffin]], [[vaselin]]<br/> Krackning: framställning av bensin och mindre kolväten |- | Destillationsrest | – | &gt;370 | Bränsle: tjock eldningsolja<br/> [[Bitumen]] (asfalt) |} Not: Temperaturerna i tabellen är ungefärliga och kan variera beroende på raffinaderi och typ av råolja. [[Fil:Crude Oil Distillation.png|thumb|250px|En schematisk bild av destillationsprocessen]] === Gasfraktionen === Gasfraktionen kallas den fraktion som vid 20 &deg;C är gasformig och består till största delen av [[metan]] (+75&nbsp;%), [[etan]] (6–10&nbsp;%), [[propan]] och [[butan]] (5–8&nbsp;%). Gasen tas ofta direkt vid borrning men betydande kvantiteter erhålls även vid destillation. Gasfraktion används ofta till bränsle och kallas då naturgas eller gasol. === Råbensin (nafta) === Råbensinen eller nafta kallas den näst lättkokade fraktionen i petroleum och den består till största del av kolväten med mellan 5 till 12 kolatomer. Råbensinen brukar innehålla en hel del [[svavel]] och måste genomgå ytterligare rening innan den kan användas. Efter ytterligare destillation kan råbensin delas upp i petroleumeter, lättbensin som används som lösningsmedel och [[bensin]] som används som motorbränsle. === Råfotogen === Liksom råbensin måste råfotogen renas från svavelföreningar och destilleras ytterligare. Ur denna fraktion framställs bland annat flygbränsle, fotogen och lösningsmedel som [[lacknafta]] och [[thinner]]. Rent historiskt var [[fotogen]] den viktigaste petroleumprodukten och användes i oljelampor, sedermera fotogenlampor. Det introducerades i mitten av [[1800-talet]] och blev ett billigt alternativ till [[valolja]] som tidigare användes i lampor. Vid den tiden hade man heller ingen riktig användning av naturgas och bensin så den brändes upp.<ref name=Rie /> === Brännoljor === Ur denna fraktion framställs bland annat [[dieselolja]] och brännolja. En hel del destillat av denna fraktion behandlas i en process som kallas [[krackning]] där kolvätena bryts ner till mindre kolväten. === Smörjoljor === Denna fraktion används bland annat till framställning av smörjoljor som till exempel [[Motorolja|motoroljor]] och paraffinoljor. Destillat som är i fast form vid rumstemperatur kan användas till att framställa smörjfetter, [[vax]]er, paraffin och vaselin (petrolatum). Liksom med brännoljorna används mycket av denna fraktion till krackning. === Destillationrest === Destillationresten är den tjockflytande olja som blivit kvar efter destillationen. De mer lättflytande delarna av denna fraktion används som brännolja, de delar som är i fast form kan blandas med grus singel till asfalt och används som vägbeläggning på vägar.<ref name=Rie /> === Övriga petroleumprodukter === [[Alken]]er och [[alkyn]]er som erhålls från krackningen kan bland annat användas till framställning av plaster, [[eten]] kan bland annat omvandlas till [[polyeten]]plast eller [[etanol]], [[propen]] används bland annat till tillverkning av [[polypropen]] och [[propanol]]. Petroleum kan även vara rikt på aromatiska föreningar exempelvis [[bensen]] och [[toluen]], och dessa tas till vara och används som utgångsämnen i kemisk industri. ==Kemiska egenskaper== {{bidrag saknas}} === Normalliter och volymliter === Petroleumprodukter har stor volymutvidgningskoefficient; cirka en liter per m³ och grad. Därför använder man ofta normalliter och normalkubikmeter som måttenhet. Normalliter avser volymen vid 15 grader Celsius. Formler för omräkning från volymliter till normalliter kräver att temperaturen och densiteten för produkten i fråga är känd. == Historia == Människan har länge, i tusentals år, haft kännedom om råoljans existens. De första oljekällorna borrades i Kina under 300-talet. Oljan brändes för att framställa salt av saltvatten. Vid 900-talet byggde man stora rörledningar från oljekällor. I takt med att utvecklingen gick framåt kunde man använda olja för en mängd ändamål, bland annat [[asfalt]]ering och förtätning av både [[båt]]ar och [[kläder]]. Utöver detta använde man råolja som bränsle för [[Fackla|facklor]]. Sakta men säkert ökade råoljans användningsområden, inte minst under [[renässansen]] på [[1300-talet|1300]]- och [[1400-talet]], då olja började användas inom [[medicin]]en. === 1800-talet === Det var först under [[1800-talet]] i och med den [[industriella revolutionen]]s framfart som en ökad efterfrågan för ett billigt, rent och praktiskt användbart bränsle uppstod. När en [[kanadensisk]] [[fysiker]] och [[geolog]] vid namn [[James Young]] uppfann [[fotogen]] [[1852]], främst för användning som bränsle i lampor, skapades den första riktiga oljeprodukten med potential för massförsäljning. Följaktligen ledde fotogenupptäckten till att man började borra efter råolja eftersom öppna källor eller så kallade "yt-källor" inte räckte långt, man ville åt de stora källorna. Den första lyckade borrningen ägde rum i [[Tyskland]] under [[1850-talet]]. Det var dock först när [[Edwin Drake]] hittade en oljekälla i Oil Creek, [[Pennsylvania]], [[USA]], som fotogen började sälja till den stora massan. Under samma [[decennium]] kom man fram till en rad produkter som kunde skapas av råolja varav [[bensin]] är den mest använda idag. === 1900-talet === I och med att [[första världskriget]] bröt ut [[1914]] uppkom ett stort energibehov. Oljan kunde gott och väl täcka det behovet, och när väl [[bil]]en blev var mans egendom på [[1920-talet]], främst i USA, skapades en enorm efterfrågan på bensin som gjorde att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen. Därmed hade oljan befäst sin position som en av de viktigaste råvarorna i det moderna samhället [[Bild:Oilfields_California.jpg|framed|left|Oljefält i [[Kalifornien]], 1938]] Det land som hade kommit längst vad gäller både konsumtion och utveckling av petroleum var USA. Där hade stora [[oljebolag]] skapats som till att börja med utvann petroleum enbart inom landet och i [[Mexiko]]. Fram till [[1960-talet]] var USA så gott som självförsörjande, men när konsumtionen hade passerat produktionen började man bli alltmer beroende av främst [[Mellanöstern]] med dess enorma tillgångar av petroleum. Både [[Frankrike]] och [[Storbritannien]] hade sedan första världskriget en stor oljeproduktion i sina [[koloni]]er i Mellanöstern (de var kolonier ungefär fram till 1945). Därmed hade man helt och hållet bundit sig till ett beroende av olja från Mellanöstern. I många decennier kunde den industrialiserade världen [[import]]era billig olja från Mellanöstern. Under [[1970-talet]] skedde dock en rad politiska och militära händelser som omöjliggjorde en fortsatt stabil och billig oljeimport från området, den så kallade oljekrisen hade påbörjats. Det som skedde var att de stora oljeproducerande länderna i Mellanöstern i protest mot den [[Israel|israeliska]] statens militära handlingar under [[Oktoberkriget]] [[1973]] slutade exportera råolja till [[Västeuropa]] och USA. Så småningom slutade krisen men en viktig förändring hade skett. Det hade bildats en [[kartell]] bland de oljeproducerande länderna i Mellanöstern ([[Iran]], [[Irak]], [[Kuwait]], [[Qatar]], [[Saudiarabien]] och [[Förenade Arabemiraten]]) samt [[Libyen]], [[Venezuela]], [[Algeriet]], [[Nigeria]] och [[Indonesien]]. Dessa elva länders oljekartell står idag för 40&nbsp;% av världens råoljeproduktion och ungefär 75&nbsp;% av råoljereserverna. Kartellen hade i uppdrag att för dessa [[utvecklingsland|utvecklingsländer]] försöka skapa en så gynnsam marknad som möjligt genom att med kvoter för de enskilda medlemsländerna försöka stabilisera priset för råolja. Dessa omvälvande händelser för de oljeberoende [[industriland|industriländerna]] bidrog i mycket hög grad till ökade satstningar på andra energiformer, som [[kol (bränsle)|kolkraft]], [[vindkraft]] och [[vattenkraft]]. Man började också utforska nya platser för [[oljeutvinning]], bland annat i [[Nordsjön]]. [[Oljekrisen]] påverkade konsumtionsmönstren kraftigt, men i mitten av [[1980-talet]] var råoljeproduktionen åter i samma accelererande ökningstakt som före krisen och beroendet av petroleum befästes. På grund av råoljans dominerande roll som bränsle för bland annat transporter och jordbruk har den blivit mer eller mindre en maktfaktor som kan få mycket stora konsekvenser för den världspolitiska utvecklingen. Som jämförelse kan nämnas oljans betydelse för hur [[andra världskriget]] slutade. [[Tyskland]]s begränsade tillgång till olja bidrog till nederlaget [[1945]]. Andra krig där olja spelat en viktig roll är [[Iran-Irak kriget]], [[Kuwaitkriget]] och [[Irakkriget]]. De flesta länder har [[oljereserv]] i händelse av krig eller andra kriser. == Klassificering == Petroleumindustrin klassificerar "råolja" efter dess geografiska ursprung (exempelvis ''West Texas Intermediate, WTI'' eller ''Brent'') och efter dess relativa vikt eller [[viskositet]] som är ett mått på vätskans [[konsistens]] ("lätt", "mellan" eller "tung"); inom branschen brukar man kalla en viss typ av petroleum för "SÖT" som innebär att det innehåller relativt lite [[svavel]] eller "SUR" som innebär att den innehåller betydande mängder [[svavel]] och därmed behöver raffineras ytterligare för att tillgodose de olika produktkvoterna. '''De internationella [[Fat|referensfaten]] är:''' * ''Brent Blend'' (kallas ofta enbart ''Brent''), består av 15 råoljetyper från fält i [[Brent Oilfield|Brent]] och [[Ninian]]-systemen i [[East Shetland Basin]] i [[Nordsjön]]. Petroleum från [[Europa]], [[Afrika]] och [[Mellanöstern]] (som säljs till västvärlden) värdesätts (i regel) i jämförelse med ''Brent Blend-oljan'', alltså är Brent-oljan en så kallad referensolja. * [[West Texas Intermediate]] (WTI) för [[Nordamerika|nordamerikansk]] olja. * ''Dubai'', används som riktlinje för [[Asien]] och [[Stilla havet|Stilla havs]]-regionen för ''Middle East Oil'' * ''Tapis'', (från [[Malaysia]], används som referensolja för lätt ''Far East-olja'') * ''Minas'', (från [[Indonesien]], används som referensolja för tung ''Far East-olja'') * "[[OPEC]]-korgen" består av: ** ''Arab Light'', [[Saudiarabien]] ** ''Bonny Light'', [[Nigeria]] ** ''Fateh'', [[Dubai]] ** ''Isthmus'', [[Mexiko]] (ej OPEC) ** ''Minas'', [[Indonesien]] ** ''Saharan Blend'', [[Algeriet]] ** ''Tia Juana Light'', [[Venezuela]] [[Bild:Oil prices.png|thumb|350px|Graf över petroleumpriser (USA-dollar/fat) från 1860–1999 enligt 1999 års värde på USA-dollarn. <ref>http://www.eia.doe.gov/pub/international/iealf/BPCrudeOilPrices.xls</ref>]] OPEC strävar efter en balanserad prissättning på "OPEC-korgen" genom att sänka och höja sin produktion. Detta gör mätningar av denna typ viktig för marknadsanalyser. OPEC-korgen är en mix av lätt och tung råolja, är tyngre än både Brent och WTI. '''Se även:''' [http://tonto.eia.doe.gov/ask/crude_types1.html Energy Information Administration – ''Pricing Differences Among Various Types of Crude Oil''] == Prissättning == Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller [[Konjunktur|konjunkturnedgångar]] i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella [[kartell]]en [[OPEC]] använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum. I januari [[1999]] hamnade priset på petroleum på en märkbart låg nivå, efter ökad produktion i [[Irak]] och på grund av en ekonomisk tillbakagång i [[Asien]] (främst i [[Sydostasien]] samt [[Sydkorea]], [[Japan]] och [[Hong Kong]]). Efter denna bottennotering ökade prisnivån och i september år [[2000]] hade priset fördubblats, literpris på 95-[[oktan]]ig bensin på upp till 9,67 kr kunde noteras på de svenska [[bensinmack]]arna. Därefter sjönk priset på petroleum till slutet av [[2001]].Från början av [[2002]] fram till tredje kvartalet [[2004]] har priset på petroleum stadigt ökat till en nivå mellan 40 och 50 [[USA-dollar]] per [[fat]] (1 fat = 159 liter, så priset motsvarar cirka 1,80–2,30 kr eller 0,20–0,25 [[euro]] per liter). Under första halvan av 2008 ökade priset kraftigt, till 140 dollar per fat i juni månad. Därefter har priset sjunkit, för att i december månad ligga kring 40 dollar per fat. == Petroleumets framtid == Petroleum har hittills inte blivit ersatt av andra energikällor, trots vetskapen om att tillgångarna är ändliga. Råoljan kommer också troligtvis att fortsätta vara en betydande energikälla fram tills utvinning kräver mera energi än vad oljan innehåller. Det finns dock många varierande kalkyler för hur länge oljereserverna kommer att räcka. === Alternativa energikällor === Petroleum är den överlägset mest använda energikällan, men tillsammans med de andra fossila bränslena har den nackdelen att den påverkar [[Global uppvärmning|den globala uppvärmningen]]. Utvinningskostnaden för petroleum kommer också att öka, varför alternativa bränslen utvecklas och används i allt större utsträckning. [[Kol (bränsle)|Kol]] finns i mycket större mängd än olja men ger större koldioxidutsläpp. [[Naturgas]] finns i minst lika stor energimängd som råolja och ger lägre koldioxidutsläpp per energienhet. Det är möjligt att framställa syntetiska petroleumprodukter ur naturgas och kol, men även ur till exempel [[biomassa]]. [[Biobränsle]]n har fördelen att de är förnybara. De alternativa förnyelsebara energikällor som används mest idag är [[vattenkraft]], [[bioenergi]], [[solkraft]] och [[vindkraft]]. [[Kärnkraft]]en har också potential att ersätta fossila bränslen, men få länder satsar i större utsträckning på en övergång. ==Produktion och konsumtion== Uppskattning av den dagliga konsumtionen av petroleum i de stater som förbrukar mest: {| class="wikitable" !Land||2002||2003||Andel |- |[[USA]]||19 761||20 080||25,1&nbsp;% |- |[[Kina]]||5 379||5 982||7,6&nbsp;% |- |[[Japan]]||5 359||5 451||6,8&nbsp;% |- |[[Tyskland]]||2 714||2 664||3,4&nbsp;% |- |[[Ryssland]]||2 480||2 503||3,4&nbsp;% |- |[[Indien]]||2 374||2 426||3,1&nbsp;% |- |[[Sydkorea]]||2 282||2 303||2,9&nbsp;% |- |[[Kanada]]||2 068||2 149||2,6&nbsp;% |- |[[Frankrike]]||1 967||1 991||2,6&nbsp;% |- |[[Italien]]||1 943||1 927||2,5&nbsp;% |- |[[Mexiko]]||1 835||1 864||2,3&nbsp;% |- |[[Brasilien]]||1 853||1 817||2,3&nbsp;% |- |Hela världen||76 631||78 112||100,0&nbsp;% |} Värdena anges i tusentals [[fat]]. 1 fat = 159 liter.'' Konsumtionen [[per capita]] är hos [[Industriland|industriländerna]] uppenbarligen mycket högre än hos [[Utvecklingsland|utvecklingsländerna]]. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och [[Bangladesh]] endast 0,2 fat. {| |- ! width=40% | Länder som ''producerar'' mest petroleum (2004) ! width=40% | Länder som ''exporterar'' mest petroleum (2004) |- valign=top | # [[Saudiarabien]] - ([[OPEC]]) # [[Ryssland]] # [[USA]] # [[Iran]] - (OPEC) # [[Mexiko]] # [[Kina]] # [[Norge]] # [[Kanada]] # [[Venezuela]] - (OPEC) # [[Förenade Arabemiraten]] - (OPEC) # [[Kuwait]] - (OPEC) # [[Nigeria]] - (OPEC) # [[Storbritannien]] # [[Irak]] - (OPEC) | # Saudiarabien - (OPEC) # Ryssland # Norge # Iran - (OPEC) # Venezuela - (OPEC) # Förenade Arabemiraten - (OPEC) # Kuwait - (OPEC) # Nigeria - (OPEC) # Mexiko # [[Algeriet]] - (OPEC) # Irak - (OPEC) # [[Libyen]] - (OPEC) # [[Kazakstan]] # [[Qatar]] |} USA konsumerar nästan hela sin produktion.<ref>http://www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik från den amerikanska staten</ref> ===Sverige=== ==== Oljeproduktion i Sverige ==== Redan på [[1930-talet]] genomförde [[Skånska Cement AB]] en borrning efter gas vid File Hajdar på norra [[Gotland]]. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av [[Sveriges geologiska undersökning|SGU]] under [[1960-talet]]. Vid borrningaran påträffades spår av olja. [[1 augusti]] [[1969]] startade [[Oljeprospektering AB]], [[OPAB]], sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade [[1974]], och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69&nbsp;022 [[Kubikmeter|m³]] på norra Gotland, och 9&nbsp;259&nbsp;m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv [[miljon]] [[Fat (mått)|fat]]. I maj [[1987]] tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till [[1993]]. Under denna period utfördes 82 borrningar. Den totala produktionen uppgick till 30&nbsp;000&nbsp;m³.<ref>http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf</ref><ref>http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref> ==== Oljeleveranser i Sverige ==== Leveranser i miljoner m³, exklusive leveranser till utrikessjöfart. Uppgifterna kommer från [[Svenska Petroleuminstitutet]], ''Sammanfattning Oljeåret 2006'': {| class="wikitable" !Produktgrupp||2006||2005||2004||2003||1990||1980||1970||1960 |- | Motorbensin||5,36||5,51||5,56||5,55||5,63||4,75||3,78||2,13 |- | Dieselbränsle||4,42||4,27||4,07||3,85||2,78||2,46||2,19||1,19 |- | Flyg-/övriga bränslen||1,15||1,18||1,18||1,04||1,05||0,91||0,88||0,38 |- | Eldningsolja 1<BR>(låg svavel)||1,31||1,51||1,84||2,45||3,30||7,33||8,88||3,82 |- | Övriga eldningsoljor||1,41||1,39||1,43||2,14||1,80||9,65||14,64||6,02 |- | '''Summa'''||'''13,65'''||'''13,86'''||'''14,08'''||'''15,03'''||'''14,56'''||'''25,10'''||'''30,37'''||'''13,54''' |} Marknadsandelar 2006 (2005) i Sverige. Uppgifterna kommer från [[Svenska Petroleuminstitutet]], ''Sammanfattning Oljeåret 2006'': {| class="wikitable" !Företag||Motorbensin||Dieselbränsle||Eldningsolja 1|| Övriga eldningsoljor |- | [[Statoil]] || 22,3&nbsp;% (22,2&nbsp;%) || 20,5&nbsp;% (20,4&nbsp;%) || 17,3&nbsp;% (17,7&nbsp;%) || 3,8&nbsp;% (4,0&nbsp;%) |- | [[Shell]] || 13,6&nbsp;% (12,4&nbsp;%) || 19,4&nbsp;% (19,3&nbsp;%) || 23,3&nbsp;% (22,1&nbsp;%) || 16,1&nbsp;% (16,4&nbsp;%) |- | [[Preem]] || 10,2&nbsp;% (11,1&nbsp;%) || 30,1&nbsp;% (30,7&nbsp;%) || 37,&nbsp;3% (39,2&nbsp;%) || 56,7&nbsp;% (53,9&nbsp;%) |- | [[OKQ8|OK-Q8]] || 27,4&nbsp;% (27,1&nbsp;%) || 13,2&nbsp;% (13,6&nbsp;%) || 6,2&nbsp;% (6,6&nbsp;%) || – |- | [[JET]] || 13,6&nbsp;% (12,9&nbsp;%) || 0,4&nbsp;% (0&nbsp;%) || – || – |- | [[Norsk Hydro]], Uno-X || 9,3&nbsp;% (9,7&nbsp;%) || 14,7&nbsp;% (14,5&nbsp;%) || 15,9&nbsp;% (15,3&nbsp;%) || – |- | Övriga leveranser<br />och korrigeringar|| 3,6&nbsp;% (4,6&nbsp;%) || 1,7&nbsp;% (1,4&nbsp;%) || – || 25,3&nbsp;% (25,7&nbsp;%) |} == Referenser == {{flerkällor}} === Noter === <references/> == Se även == <!-- *[[Rilpedia:Disposition|Text]] --> <!-- Rubriken är en också en samlande rubrik för alla typer av "vidare läsning". Det kan vara fördjupande eller närliggande information som kan bestå av interna länkar, externa länkar eller tryckt litteratur. Interna länkar kan, för ögat, föregås med en inledande fyrkanten, som skapas med hjälp av en asterisk, i början på en rad. --> {{Commons|Petroleum}} * [[Oljeraffinaderi]] * [[Petroleumbolag]] * [[Bränslen]] * [[Tjockolja]] * [[Växthuseffekten]] === Externa länkar === <!-- *<nowiki>* [http://www.referensenssida.se/sidnamnet ''Rubrik eller beskrivning''] (Hämtad 2007-05-12)</nowiki> --> <!-- *<nowiki>* [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html CIA Factbook] (Läst 2007-05-12)</nowiki> --> <!-- Uttrycket ''externa länkar'' avser länkar till webbplatser utanför Wikipedia och placeras i allmänhet längst ned i artikeln under denna särskilda rubrik. Externa länkar är avsedda att ge läsaren ytterligare eller angränsande information. Här hör också länken {{Commonsbilder|namn för galleriet på Commons}} hemma. --> * [http://www.wtrg.com/prices.htm Historik och analys över priset på petroleum (på engelska)] * [http://www.oil.com/ Oil.com - en informativ webbplats (på engelska)] * [http://fy.chalmers.se/ef/Brcell.htm Bränsleceller] - Mer information om bränsleceller hos [[Chalmers tekniska högskola]] * [http://www.hubbertpeak.com M. King Hubbert och hans Hubbert-graf (på engelska)] * [http://www.oilhistory.com En sida om oljans historia (på engelska)] * [http://www.opec.org OPEC:s hemsida] * [http://www.spi.se SPI - Svenska petroleum institutets hemsida] * [http://pr.caltech.edu/periodicals/CaltechNews/articles/v38/oil.html The end of the age of oil] &nbsp; artikel baserad på en [[föreläsning]] av [[Caltech]]-[[professor]]n i [[fysik]] [[David Goodstein]]. === Litteratur === <!-- Under "litteratur" kan rekommenderad ytterligare läsning läggas över närliggande information som inte använts som källor, men som ändå är läsvärda för den som vill veta mer om ämnet. Mer info finns på [[Mall:Bokref]] --> [[Kategori:Petroleum| ]] {{Bra artikelsymbol}} {{Link FA|ar}} {{Link FA|ru}} [[af:Ru-olie]] [[an:Petrolio]] [[ar:نفط]] [[az:Neft]] [[bat-smg:Napta]] [[be:Нафта]] [[be-x-old:Нафта]] [[bg:Нефт]] [[bn:জ্বালানী]] [[bs:Nafta]] [[ca:Petroli]] [[cs:Ropa]] [[cy:Petroliwm]] [[da:Råolie]] [[de:Erdöl]] [[el:Πετρέλαιο]] [[en:Petroleum]] [[eo:Nafto]] [[es:Petróleo]] [[et:Nafta]] [[eu:Petrolio]] [[fa:نفت]] [[fi:Maaöljy]] [[fr:Pétrole]] [[gl:Petróleo]] [[he:נפט]] [[hi:पेट्रोलियम]] [[hr:Nafta]] [[hu:Kőolaj]] [[hy:Նավթ]] [[ia:Petroleo]] [[id:Minyak bumi]] [[io:Petrolo]] [[is:Hráolía]] [[it:Petrolio]] [[ja:石油]] [[ka:ნავთობი]] [[kk:Мұнай]] [[ko:석유]] [[ku:Neft]] [[la:Petroleum]] [[ln:Pitɔlɔ́]] [[lt:Nafta]] [[lv:Nafta]] [[ml:പെട്രോളിയം]] [[mn:Газрын тос]] [[mr:खनिज तेल]] [[ms:Petroleum]] [[nah:Chapopohtli]] [[nl:Aardolie]] [[nn:Petroleum]] [[no:Petroleum]] [[oc:Petròli]] [[pl:Ropa naftowa]] [[pt:Petróleo]] [[qu:Allpa wira]] [[ro:Petrol]] [[ru:Нефть]] [[sh:Nafta]] [[simple:Petroleum]] [[sk:Ropa]] [[sl:Nafta]] [[sq:Nafta]] [[sr:Нафта]] [[su:Minyak bumi]] [[ta:பெட்ரோலியம்]] [[th:ปิโตรเลียม]] [[tr:Petrol]] [[tt:Нефть]] [[uk:Нафта]] [[vi:Dầu mỏ]] [[wa:Petrole]] [[yi:נאפט]] [[zh:石油]] [[zh-min-nan:Chio̍h-iû]]

Tillbaka till Petroleum.