Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''För orten Peru i Massachusetts, se [[Peru, Massachusetts]].'' {{landsfakta| |namn=República del Perú</big><br/>Republiken Peru</big> |genitiv=Perus |flagga=Flag of Peru.svg |statsvapen=Escudo nacional del Perú.svg |motto= |karta=LocationPeru.svg |världsdel=[[Sydamerika]] |statsskick=[[republik]] |språk=[[spanska]], [[quechua]] |a/t=t |huvudstad=[[Lima]] |huvudstad_koordinater=12° 04′ S, 77° 03′ V |störstastad=[[Lima]] |statschef=[[Alan García Pérez]] |sct=presidenter |sct2=president |regeringschef=[[Alan García Pérez]] |rct=regeringschefer |rct2=regeringschef |area_rank=19:e |area=1 285 220 |area_%vatten=8,8% |folkmängd_rank=39:e |folkmängd=28 302 603 |befolkningstäthet_rank=153:e |invånare/km2=21,5 |högstapunkt=[[Huascaran]] |högstapunkt_meter=6 768 |störstasjö=[[Titicacasjön]] |störstasjö_yta=8 288 |längstaflod=[[Amazonfloden]] |längstaflod_längd= |självständighet=från [[Spanien]] |självständighet_dekl=[[november]] [[1820]] |självständighet_erk=[[28 juli]] [[1821]] |bnp_rank=50:e |bnp_totalt=$167&nbsp;212 miljoner |bnp/invånare=$5&nbsp;983 |valuta=[[Nuevo Sol]] |valutakod=PEN |tidszon=[[UTC]]-5 |nationaldag=[[28 juli]] |nationalsång=''[[Somos libres, seámoslo siempre]]'' |landskod=PE, PER |landsnummer=51 |år=2005 |fotnot= }} '''Peru''' är en stat i västra [[Sydamerika]] vid [[Stilla havet]]. Landet gränsar till [[Bolivia]], [[Brasilien]], [[Chile]], [[Colombia]] och [[Ecuador]]. På gränsen mot Bolivia finns [[Titicacasjön]], världens högst belägna, farbara sjö och i landet finns [[Amazonfloden]]s källa. == Historia == :''Huvudartikel: [[Perus historia]]'' Peru var centrum i det mäktiga indianriket [[Inka]] från [[1438]] fram till dess att spanjoren [[Francisco Pizarro]] ankom Sydamerika 1532 och erövrade landet åt den [[Spanien|spanska]] kronan. Peru förklarade sin självständighet den 28 juli 1821 tack vare [[José de San Martín]]s argentinska armé och [[Simón Bolívar]]s [[venezuela]]nska armé. Den förste folkvalde presidenten kom dock inte till makten förrän 1827. Från 1836 till 1839 var Peru och [[Bolivia]] förenade i den [[peru-bolivianska konfederationen]] som dock upplöstes efter en väpnad konflikt med [[Chile]] och [[Argentina]]. Under dessa år rådde politisk oro och med armén som en viktig politisk makt. Mellan 1879 och 1883 hade Peru och Bolivia återigen en allians och kämpade mot Chile i [[Stillahavskrigen]]. Efter krigen (och med förlusten av provinsen [[Tarapaca]]) blev det politisk stabilitet i början av 1900-talet; intill dess att diktatorn [[Augusto Leguia]] kom till makten (fram till 1930). Peru har sedan haft en instabil historia präglat av militärstyre och maktövertaganden och inte förrän 2001 genomfördes demokratiska val. == Geografi == [[Fil:Pe-map.png|miniatyr|vänster|Karta över Peru]] *Naturtillgångar: [[koppar]], [[guld]], [[petroleum]], [[timmer]], [[fisk]], [[järnmalm]], [[kol (bränsle)|kol]], [[fosfat]], [[vattenkraft]], [[naturgas]] De största städerna är huvudstaden [[Lima]] (7&nbsp;363&nbsp;069 invånare), [[Trujillo]] (861&nbsp;044), [[Arequipa]] (860&nbsp;000), [[Callao]] (824&nbsp;329), [[Chiclayo]] (634&nbsp;600) och [[Iquitos]] (400&nbsp;000). Stora floder i Peru är [[Amazonfloden]] och dess källfloder [[Apurimac (flod)|Apurimac]], [[Urubambafloden]], [[Ucayali (flod)|Ucayalifloden]], [[Marañónfloden]], [[Napo]], [[Putumayo]] och [[Huallaga]]. Den största och viktigaste sjön är [[Titicacasjön]] och [[Junínsjön]] mellan de andinska bergskedjorna. === Klimat och miljö === Landet delas in i tre huvudsakliga zoner: [[öken]], [[berg]] och [[djungel]]. Från väster räknat börjar landet med ett smalt ökenområde som sträcker sig längs kusten, avbrutet av ett femtiotal bördiga dalgångar, sedan bergskedjan, mot öster allt mer täckt av vegetation. Öster om Andernas bergskedjor breder Amazonas djungler ut sig fram till gränsen mot Brasilien. Klimatet varierar från torrt [[ökenklimat]] i väster till [[tropiskt klimat|tropiskt]] i öster. I [[Anderna]] varierar det mellan [[tempererat klimat]] och kallt. Anderna är en ung [[Bergskedjor i Peru|bergskedja]] och i landet förekommer [[jordbävning]]ar, [[tsunami]]vågor, [[översvämning]]ar, [[jordskred]] och mindre [[vulkan]]utbrott. 1970 dödades minst 47 000 människor i samband med en jordbävning uppmätt till 7,9 på Richterskalan. Jordbävningen orsakade stora lerskred. [[Jordbävningen i Ancash 1970|1970 års katastrof]] gjorde en halv miljon människor hemlösa. En jordbävning i augusti 2007, med centrum i städerna [[Pisco]] och [[Ica (stad)|Ica]], dödade åtminstone 500 människor.<ref>Kihlström, Staffan. "Förödelse efter skalv i Peru." I: ''Dagens Nyheter'', 2007-08-17 </ref> Några miljöproblem är avskogning (bland annat ett resultat av illegal avverkning), jorderosion, luftföroreningar i Lima samt förorening av floder och kustvatten. Peru har skrivit under, men inte ratificerat [[Kyotoprotokollet]] om klimatförändringar. === Flora och fauna === Floran i Peru är mycket varierad. I den torra och sandiga kustnära ökenslätten växer bara några gräs och buskar. I regnskogsregionerna finns en stor variation av växter. Företrädare för denna [[växtlighet]] är bland andra [[Kautchuk|gummiträdet]], [[Mahogny|Mahognyträdet]] och [[Vanilla|vaniljväxter]]. I de högre bergsområdena växer, beroende på de naturliga förhållanden, bara en begränsad flora. Här ses huvudsakligen växa torra grödor som [[mossor]] och [[lavar]] ([[xerofyt]]er), [[kaktus]]ar och [[ärtväxter]]. [[Fil:Kantutas_Cuzco.jpg|miniatyr|höger|Perus nationalväxt inkagull (''Cantua buxifolia'')]] Perus nationalväxt är [[inkagull]] (''Cantua buxifolia''), en två till tre meter hög buske med långa, klockformade blommor i familjen [[blågullsväxter]], som växer 1200 - 3800 meter över havet. Även när det gäller djurvärlden har Peru mycket att erbjuda. I de kustnära ökenslätterna och på de få kustnära öarna bor [[fiskmås]]ar, [[tärnor]], [[ödlor]], [[skorpioner]], [[sälar]] och [[pingviner]]. I de peruanska kustvattnen finns bland annat [[sardiner]], [[hummer]] och [[makrill]]. Djur i de bördiga områdena i öster är till exempel [[bältdjur]], [[alligatorer]], [[jaguar]]er, [[puma|pumor]], [[papegojor]] och [[flamingos]]. Perus nationaldjur är den röda klippfågeln (rupicola peruviana), som finns i [[nationalparken Manu]]. == Statsskick och förvaltning == Enligt [[1993]] års [[grundlag]] stadgas att Peru är en [[enhetsstat]] och demokratisk republik med [[flerpartisystem]]. Landets president är [[statschef]] och [[regeringschef]] och väljs genom allmänna val på fem år och kan inte bli återvald omedelbart därefter till den följande mandatperioden. Presidenten utser premiärminister och i samråd med denne utses de övriga ledamöterna i [[Consejo de Ministros del Perú|regeringen]]. Kongressen består av en [[enkammarriksdag|kammare]]<ref>2003 fattades ett beslut att dela parlamentet i två kammare. Beslutet har ännu inte verkställts (2008).</ref> med 120 ledamöter som väljs för en period av fem år. Peru utgör en enda valkrets. Kongressen är Perus lagstiftande församling. Lagar kan föreslås av den verkställande makten såväl som av den lagstiftande makten, lagförslagen [[ratifikation|ratificeras]] sedan efter att ha godkänts av kongressen och kungjorts av presidenten. Den lagstiftande makten är till namnet oberoende,<ref>''Constitución Política del Perú'', paragraf nr 146. {{es ikon}}</ref> men politiska [[ministerstyre|interventioner]] i rättsfrågor har varit vanligt under historiens gång och diskussion om detta pågår än i dag.<ref>Jeffrey Clark, [http://www.lchr.org/pubs/descriptions/perubuilding.htm ''Building on quicksand'']. {{en ikon}}</ref> Presidenten utser landets ambassadörer samt samt alla högre befäl inom försvarsmakten. Presidenten kan även utlysa undantagstillstånd i upp till 60 dygn. === Administration === :''Huvudartikel: [[Politisk och administrativ indelning av Peru]]'' Peru är indelat i en huvudstadsprovins, [[Lima (provins)|Lima]], och 25 regioner. Den nya (2002) indelningen innebär ökat självstyre med regionala [[regering]]ar. == Försvar == [[Fil:DivisionBlindada.jpg|miniatyr|höger|[[T-55]] tanks på parad i Lima, Peru]] {{huvudartikel|Perus väpnade styrkor}} Perus väpnade styrkor ([[Spanska språket|spanska:]]: ''Fuerzas Armadas del Perú'') är namnet på de militära styrkorna i [[Peru]]. De består av oberoende styrkor i form av armén, marinen och flygvapnet. Deras främsta uppgift är att skydda landets [[oberoende]], [[suveränitet]] och territoriella [[integritet]] mot alla hot. Som en sekundär uppdrag deltar de i den ekonomiska och sociala utvecklingen liksom också i det [[civilt försvar|civila försvaret]]. [[Fil:ValleColca lou.jpg|160px|miniatyr|Valle del Colca]] [[Fil:Condor flying over the Colca canyon in Peru.jpg|miniatyr|160px|Condor, Valle del Colca]] [[Fil:Peru_Machu_Picchu_Sunrise.jpg|miniatyr|160px|Machu Picchu, Cuzco]] [[Fil:Nazca colibri.jpg|miniatyr|160px|Nazca]] [[Fil:Titikaka_Uros.jpg|miniatyr|160px|Uros, Titicaca]] [[Fil:Andean Man.jpg|160px|miniatyr|höger|Invånare i [[Anderna]] iförd traditionell dräkt i [[Pisac]].]] == Ekonomi == Peru har en planekonomi, som på senare år alltmer avreglerats och privatiserats. Detta har lett till att framför allt nordamerikanska och europeiska företag dominerar marknaden. Delvis är tillståndet monopolliknande. Inom till telekommunikationssektorn är till exempel spanska företag dominerande. Den 12 April 2006 undertecknade Peru ett bilateralt frihandelsavtal med USA. [[Inflation]]en var år [[2004]] nere i 3,48% vilket placerade Peru på en fjärdeplats bland länder med låg [[ränta]] i [[Latinamerika]]. Under [[hyperinflation]]ens år [[1990]] då den årliga inflationen i landet nådde 7649,6% låg Peru på femtonde plats bland de sexton länderna, endast [[Nicaragua]] hade högre inflation, 13490,2% per år.<ref>http://www.inei.gob.pe</ref> Peru hade under 80-talet och början av 90-talet stora problem med ekonomin på grund av vänstergerillan [[Sendero Luminoso]], socialistpresidenten [[Alan Garcia]], väderkatastrofer och ett arv från tidigare militärregimer.<ref>{{webbref|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=History_of_Peru&oldid=50379400|titel=Engelskspråkiga Wikipedias artikel ''History of Peru'' 17 maj 2006}}</ref> I början av 90-talet tog den mer högerinriktade [[Alberto Fujimori]] kontroll över styret i landet. Han slog hårt mot vänstergerillan och fick den på så vis att upphöra med terrorismen. Tack vare honom, och utländska investeringar i landet och samarbete med [[Internationella valutafonden|IMF]] och [[Världsbanken]], hade Peru en stark tillväxt mellan 1994 och 1997, och [[inflation]]en kunde kontrolleras. 1998 drabbade [[El Niño]] [[jordbruk]]et, [[Asien]] hamnade i en finansiell kris och Brasiliens marknader var instabila och detta drabbade Perus ekonomi. 2000 upplevde landet inrikespolitisk instabilitet och året därpå sjönk den globala ekonomin. För att komma tillrätta med de ekonomiska problemen försöker man minska arbetslösheten och investera i bland annat [[naturgas]]utvinning. 85% av elektriciteten framställs av [[vattenkraft]] och resterande av [[fossila bränslen]]. === Näringsliv === Landet är rikt på mineraltillgångar, i synnerhet guld och koppar, som utvinns av internationella konsortier och sedan exporteras. Dessutom har fiske och jordbruk en viktig roll. Förutom sockerrör odlas mycket kaffe. Produkter produceras huvudsakligen i de bebodda områdena på västkusten, där jordbruk kan bedrivas endast med hjälp av bevattning. Stora områden i regnskogen kan inte utnyttjas för jordbruk. Där bedrivs i stället till stor del självhushåll. Industrin är inriktad på kust och särskilt på Lima. Resterande områden, utom när det gäller mineraltillgångar, är av underordnad betydelse. Traditionellt har fisket stor ekonomisk betydelse i Peru. [[Humboldtströmmen]] går förbi Perus kust och bidrar till att kyla ner vattnet en temperatur lämplig för plankton. I slutet av [[1960-talet]] landade peruanska fiskare de största fiskfångsterna i världen (över 9  miljoner ton fisk). Överfiske och ändrade havsströmmar ledde i början av 1970-talet till kollaps inom fisket. På 1990-talet överträffades 60-talets fångster (11 miljoner ton). Större delen av fångsterna består av ''anchoveta'', en [[ansjovis]]fisk av vilken det framställs [[fiskolja]] och [[fiskmjöl]]. Under 1990-talet svarade fisket för 30 procent av landets exportinkomster.<ref>Lindström, Bengt. "Peru fångar framtidstro i havet. Ökad export och privatiseringar inom fiskenäringen ska förstärka statskassan". I: ''Dagens Nyheter'', 1995-01-07</ref> Ekoturism är utvecklad, eftersom det finns mycket orörd natur, särskilt i regnskogen i östra delen av landet. Vandringar erbjuds i [[Huaraz]] och [[Cusco]] och till [[Machu Picchu]], den mest besökta arkeologiska platsen i Sydamerika. Titicacasjön är också ett stort turistmål. Landet är försett med ett tätt vägnät är väl utvecklat, men förutom huvudvägarna, är de flesta vägar inte stenlagd, utan gropiga och under [[regnperiod]]en ofta oframkomliga. Den bergiga terrängen och de stora avstånden gör att en resa i landet är mer krävande än i Europa. == Demografi == Befolkningens medelålder var 2002 23,5 år. Befolkningens medellivslängd är 70,9 år (2003). Perus befolkning består till över 50 procent av indianer. Den största etniska gruppen är [[quechua]], en grupp till vilken nära hälften av landets 27 miljoner invånare räknas. En annan stor etnisk grupp är [[aymara]]. Perus indianska befolkning bor i huvudsak på höglandet och i landets bergstrakter vid [[Anderna]]s sluttningar. Den spanskspråkiga delen av befolkningen utgör mellan 30-35 procent. Det finns i Peru även minoriteter av japaner, kineser och italienare. 1  procent av befolkningen är afroamerikaner. I de indianska befolkningsgrupperna är fattigdomen utbredd. Djup ekonomisk nöd på landsbygden har föranlett massiv inflyttning till de större kustnära städerna, särskilt huvudstaden [[Lima (Peru)|Lima]]. Inflyttningen har medfört ökad social nöd och ökad kriminalitet. == Kultur == Den peruanska kulturen har sina huvudsakliga rötter i [[Spanien|spanska]] och [[amerinder|amerindiska]] traditioner, <ref>Victor Andrés Belaunde, ''Peruanidad'', s. 472. {{es ikon}}</ref> även om den också har påverkats av olika etniska grupper från Afrika, Asien och Europa. Perus konstnärliga tradition går tillbaka till bearbetad keramik, textilier, skulptur och guldsmideri i de pre-kolumbianska kulturerna. Inkorna utövade dessa arbeten och nådde även arkitektoniska resultat inklusive byggandet av [[Machu Picchu]]. [[Barock]]en dominerade inom konsten i vireinatet, trots att den blev modifierad av av inhemska traditioner. <ref name="Gauvin Bailey"> Gauvin Alexander Bailey,''Art of colonial Latin America'', sid. 72-74. {{en ikon}}</ref> Under denna period, fokuserades konsten huvudsakligen på religiösa teman, de många kyrkorna från denna perioden och målningar från [[Cuscoskolan (målning)|Cuscoskolan]] är bevis på detta. <ref name="Gauvin Bailey">Gauvin Bailey, s. 263.</ref> Konsten stagnerade efter självständigheten fram till uppkomsten av [[indigenism]] under första hälften av nittonhundratalet.<ref> Edward Lucie-Smith,''Latin American art of the 20th century'' , pp. 76-77, 145-146. {{en ikon}}</ref> Från 1950-talet har den peruanska konsten varit [[Eklekticism|eklektisk]] och påverkats av både internationella och lokala strömningar.<ref> Damian Bayón, ''Art'', c. 1920-c. 1980, pp. 425-428. </ref> === Litteratur === [[Fil:El Inca Garcilaso de la Vega.gif|miniatyr|höger|[[Inca Garcilaso de la Vega]]]] Peruansk litteratur har sina första rötter i det anonyma dramat ''[[Ollantay]]'', vars ursprung är förlorat i en värld med [[Inka]]riket likaväl som "Taki", en term på quechua som omfattar [[litteratur]], [[dans]] och [[musik]]. Under [[Nya Spanien|vicekungadömet Peru]] var litteraturen främst en imitation av den [[spansk litteratur|spanska litteraturen]].{{källa behövs}}. I första hand märks [[Inca Garcilaso de la Vega]] med sin ''[[Comentarios Reales de los Incas]]''. Senare, märks [[Juan de Espinosa Medrano]] i den quechiska [[litteratur]]en och [[Juan del Valle Caviedes|Caviedes]], densamme Espinosa och [[Pedro de Peralta y Barnuevo|Peralta]] i den kastilianska. Från den republikanska eran finns flera representanter för den peruanska berättelsen som [[Felipe Pardo y Aliaga]] och [[Manuel Segura Ascencio]], men den största författaren från [[artonhundratalet]] är [[Ricardo Palma]] med sina berömda ''Tradiciones Peruanas''. Höjdpunkter under [[tjugonde århundradet]] är poeten [[Cesar Vallejo|César Vallejo]] tillsammans med många andra [[Avantgarde|avantgardister]] som [[Martin Adán]]. Motsvarande namn för [[indigenism]] är [[Ciro Alegria]] och [[José Maria Arguedas]] och för stadsromanen [[Julio Ramón Ribeyro]], [[Alfredo Bryce Echenique]] och [[Mario Vargas Llosa]]. Peruansk litteratur har, som alla kulturella och konstnärliga manifestationer, genomgått flera stadier, som påverkades av rörelser eller strömningar nationellt och internationellt. De omvälvande händelserna i historien blev till inspiration för konstnärer som speglade respektive epok i sina verk, där flera strömningar utmärker sig. === Musik === [[Fil:Marinera Norteña.jpg|miniatyr|höger|Marinera från norra Peru.]] [[Musik]]en i Peru är resultatet av influenser från många århundraden. Det finns många olika genrer av peruansk musik: den andinska, den creolska och afroperuanska musiken ("criolla") och musiken i den peruanska djungeln (Amasonas). Dessa kan i sin tur delas in i musik och danser från peruanska kusten, Anderna och den peruanska regnskogen. Criollamusiken vid kusten är mycket varierad, eftersom det är just denna region som haft och har störst andel [[Mestis (etnografiskt uttryck)|mestiser]], känd som ''música criolla'', i vilken också återfinns de afroperuanska danserna. Längs den mittersta kuststräckan, främst vid [[Lima]], finns stadsmusiken från äldre tiders Lima, den peruanska valsen (''vals criollo'') (populär i andra länder, främst i [[Argentina]] bland de tangofrälsta). I Lima finns också den graciösa ''zamacueca'' eller ''marinera Limeña'' (ursprunget till andra ''cuecas'' och ''zambas''). Bland dessa finns varianter och utvidgningar som ''canto de Jarana'' och ''la resbalosa''. Södra centrala kustpartiet ([[Cañete]], [[Chincha]], [[Ica]] och [[Nasca]] erbjuder afroperuansk musik. De mest framträdande typerna är ''el festejo'' och ''el landó'', andra exempel är ''toro mata'' och ''el panalivio''. I norr finns den nordliga criollamusiken. Från områdena [[La Libertad]] och [[Lambayeque]] kommer den kända [[marinera]]n; som spelas i orkester med trummor och trumpeter. Denna marinera är, till skillnad från den tidigare nämnda, inte för salongen, utan är mycket färgstark och glad, och förekommer mycket när det gäller populära festivaler inklusive när man har tävlingar med den [[Peruansk pasohäst|peruanska pasohästen]]. Längst från norr i [[Piura]], [[Lambayeque]] och [[Tumbes]] kommer ''la cumanana'' (med inslag från mulatter och afroperuaner), vidare den känsliga ''agitanado tondero''<ref>Tondero är en dans som påminner om marineran</ref> från [[Piura]] och ''el triste'' som många gånger förekommer i ett uttryck typiskt för norra Peru: "triste con fuga de Tondero'' ("ledsen till en stycke tondero"). Områdena i ''sierra sur'' (dvs de södra anderna i Peru) sin [[Huancavelica]], [[Ayacucho]] [[Apurimac]], [[Cusco]] och [[Puno]] karakteriseras av [[huayno]] (detta gäller också den norra delen av bolivianska [[Altiplano]]). Från [[Cusco]]området kommer ''muliza'', ''el condor pasa'' och från [[Arequipa]] kommer ''yaraví arequipeña''. Mellersta delen av Anderna som [[Cerro de Pasco]], [[Ancash]] och [[Junín]] är kända för sin glada [[huayllas]]. Typiska representanter för denna genre är ''Pio Pio'' och ''Huylas Macho''. Inom de andinska traditionella festivalerna, är den mest kända [[Inti Raymi]], som vid [[Sacsayhuaman]], i utkanten av [[Cusco]], ihågkommer ceremonier och ritualer från [[Inkariket]] och hyllar guden [[Inti]] (inkafolkets solgud). Inti Raymi firas den [[24 juni]] varje år. === Gastronomi === [[Fil:Ceviche del Perú.jpg|miniatyr|höger|[[Ceviche]], en typisk rätt från det peruanska köket.]] Det peruanska köket anses vara ett av de mest varierade och originella i världen, det har Guinness rekord för största variation och mångfald av traditionella rätter i världen (491). Tack vare prekolumbianska arvet från [[inkariket]], Amasonköket, Spanska köket, Afrikanska köket såväl som det franska, kantonesiska, japanska och senare även italienska köket har här skett en stor blandning, tillsammans med ''la criolla'', till en gastronomi från "fyra kontinenter i ett enda land". Den erbjuder en betydande variation av typiska och kulinariska peruanska rätter i ständig utveckling. Enbart längs den peruanska kusten finns det mer än tvåtusen olika [[soppa|soppor]] och i landet finns mer än 250 traditionella [[efterrätt]]er. Bland de kulinariska stilarna i Peru, kan nämnas det kreolska köket (norra Peru och i Lima), den marina kokkonsten, matlagning i Anderna, [[Chifa]]<ref>Chifa kallas med en [[peruanism]] den speciella kinesisk-peruanska matlagningen i Peru.</ref> och [[Amasonköket]]. Kanske är de mest representativa rätterna i Peru [[cebiche]] (eller ceviche) vid kusten, "[[pachamanca]]" i bergen och "[[juane]]" i djungeln. När det gäller drycker är [[pisco sour]] flaggskeppet bland [[cocktail]]s. Den bereds av [[Pisco i Peru|pisco]], en alkohol med ursprung i Peru. ''[[Chicha de Jora]]'', är en ceremoniell dryck av pre-kolumbianskt ursprung och gjord av [[majs]]. Chicha de Jora är en traditionell spritdryck från [[Anderna|bergsområdena]] och är, dessutom, den traditionella drycken på [[Fiesta de San Juan]], som firas i hela den [[peruanska regnskogen]]. I djungeln bereder man [[masato]], en spritdryck från urbefolkningen, brygd på jäst [[yucha]]. Traditionellt bereds den genom att man tuggar yucha som jäser genom inverkan av saliven. Numera används andra jäsningsprodukter. Från regnskogen kommer en stor variation av läskande drycker gjorda av frukter från Amasonas, bland dessa finns aguajina, en dryck gjord av [[aguaje]], moriche och burití ([[Mauritia flexuosa]]) och drycken [[camu-camu]] ([[Myrciaria dubia]]), en frukt från Amasonas som innehåller mycket [[C-vitamin]]. [[Inca Kola]], av nationellt ursprung, är den [[läskedryck]] som säljs mest, inklusive mer än de multinationella [[Coca Cola]] och [[Pepsi]]. Enligt franska tidningen Le Monde har gastronomin i Peru en mycket framträdande plats, på världsnivå ligger räknas det som ett av de tre stora köken i världen, vid sidan av [[Kina]] och [[Frankrike]], medan det i internationella gastronomiska tävlingar även konkurrerar med det indiska köket. Under senare år har det peruanska köket börjat expandera utanför sina [[gränser Peru|gränser]]. Vid det fjärde internationella Gastronomiska mötet i Madrid 2006, [[17 januari|17]]- [[19 januari]] [[2006]], förklarades staden [[Lima]] som gastronomisk huvudstad i Latinamerika<ref>http://www.elperuano.com.pe/edc/2006/01/24/soc1.asp ''El Peruano'', 24 mars, 2006</ref>. === Religion === [[Fil:SeñordelosMilagrosNazarenas.jpg|thumbnail|Muralmålning, [[Señor de los Milagros]].]] I Peru är [[katolicismen]] den största religionen. Enligt folkräkningen 2007, bekänner sig 81,3% av befolkningen över 12 år till katolicismen, 12,5% till de [[evangeliska kyrkor]]na, 3,3% tillhör andra religioner och 2,9% angav ingen religiös tillhörighet.<ref>Perus nationella institut för statistik och information [http://www.inei.gob.pe/Anexos/libro.pdf ''Perfil sociodemográfico del Perú'']. Hämtad [[11 september]] [[2008]]{{es ikon}}</ref> En av de vikigaste religiösa manifestationerna är [[Señor de los Milagros (Lima)|Señor de los Milagros]], vars bild från tiden för [[vicekungadömet Peru]] förs ut i [[procession]] på gatorna av [[Lima]] under oktober månad varje år. Denna helgonbild har fått hyllningar från [[påve]]n [[Johannes Paulus II]] och [[Benedictus XVI]]. Det är en av de största religiösa manifestationerna i världen. I Peru liksom i resten av [[Latinamerika]] finns ytterligare hyllningar till korset liksom till [[jungfru Maria]] och [[Virgin del Chapi]], [[Vår Fru av berget Karmel|Virgen del Carmen]], [[Virgen de la Puerta]], och så vidare. I Peru finns det 45 kyrkliga områden, däribland sju [[ärkestift]]. Kardinal och ärkebiskop i Lima är [[Juan Luis Cipriani Thorne|Juan Luis Cipriani]]. === Språk === [[Spanska språket|Spanska]] är modersmål för 80,3% av peruaner äldre än 5 år och är det största språket i landet. Spanskan fungerar parallellt med flera olika modersmål, det viktigaste är [[quechua]], som talas av 16,5% av befolkningen (1993). Andra inhemska språk talas av 3% och utländska språk av 0,2%<ref>Nationella institutet för statistik och information [http://www.inei.gob.pe/biblioineipub/bancopub /Est/Lib0007/CAP0209.HTM ''Perfil sociodemográfico del Perú''].{{es ikon}}</ref> == Se även == *[[spanska]], [[quechua]], [[aymara]] *[[Analfabetism]]: 2003 var nästan 10% av den vuxna befolkningen analfabeter == Internationella rankningar == {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 57 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 108 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 72 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 79 av 179 |} == Källor och fotnoter == <references/> == Externa länkar == * [http://www.todoarequipa.com Gallery South Peruvian] {{commons|Kategori:Peru}} {{artikelursprung|källa=engelskspråkiga Wikipedia|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Peru&oldid=53589266|artikel=Peru|datum=17 maj 2006}} {{artikelursprung|källa=tyskspråkiga Wikipedia|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Peru&oldid=50314843|artikel=Peru|datum=9 september 2008}} {{artikelursprung|källa=spanskspråkiga Wikipedia|url=http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Per%C3%BA&oldid=20087954|artikel=Perú|datum=9 september 2008}} {{Peru}} {{Sydamerika}} {{OAS}} {{ALALC}} {{Latinska unionen}} {{Apec}} {{Link FA|en}} [[Kategori:Peru| ]] [[Kategori:Sydamerikas länder]] [[af:Peru]] [[als:Peru]] [[an:Perú]] [[ang:Peru]] [[ar:بيرو]] [[arz:بيرو]] [[ast:Perú]] [[ay:Piruw]] [[az:Peru]] [[bar:Peru]] [[bat-smg:Perū]] [[bcl:Peru]] [[be:Перу]] [[be-x-old:Пэру]] [[bg:Перу]] [[bi:Peru]] [[bn:পেরু]] [[bpy:পেরু]] [[br:Perou]] [[bs:Peru]] [[ca:Perú]] [[cbk-zam:Peru]] [[ceb:Peru]] [[co:Perù]] [[crh:Peru]] [[cs:Peru]] [[cv:Перу]] [[cy:Periw]] [[da:Peru]] [[de:Peru]] [[diq:Peru]] [[dsb:Peru]] [[dv:ޕެރޫ]] [[ee:Peru]] [[el:Περού]] [[en:Peru]] [[eo:Peruo]] [[es:Perú]] [[et:Peruu]] [[eu:Peru]] [[fa:پرو]] [[fi:Peru]] [[fiu-vro:Peruu]] [[fo:Peru]] [[fr:Pérou]] [[frp:Pèrou]] [[fy:Perû]] [[ga:Peiriú]] [[gd:Pearu]] [[gl:Perú]] [[gn:Perũ]] [[got:𐍀𐌴𐍂𐌿]] [[gv:Yn Pheroo]] [[hak:Pi-lû]] [[he:פרו]] [[hi:पेरू]] [[hr:Peru]] [[hsb:Peru]] [[ht:Pewou]] [[hu:Peru]] [[hy:Պերու]] [[ia:Peru]] [[id:Peru]] [[ilo:Peru]] [[io:Peru]] [[is:Perú]] [[it:Perù]] [[iu:ᐱᕉ/piruu]] [[ja:ペルー]] [[jv:Peru]] [[ka:პერუ]] [[kk:Перу]] [[kl:Peru]] [[kn:ಪೆರು]] [[ko:페루]] [[ks:Pēru]] [[ku:Perû]] [[kv:Перу]] [[kw:Perou]] [[ky:Перу]] [[la:Peruvia]] [[lad:Peru]] [[lb:Peru]] [[li:Peru]] [[lij:Perù]] [[lmo:Perù]] [[lt:Peru]] [[lv:Peru]] [[mi:Perū]] [[mk:Перу]] [[ml:പെറു]] [[mn:Перу]] [[mr:पेरू देश]] [[ms:Peru]] [[na:Peru]] [[nah:Peru]] [[nds:Peru]] [[ne:पेरु]] [[nl:Peru]] [[nn:Peru]] [[no:Peru]] [[nov:Peru]] [[nrm:Pérou]] [[oc:Peró]] [[os:Перу]] [[pam:Peru]] [[pap:Peru]] [[pl:Peru]] [[pms:Perù]] [[ps:پيرو]] [[pt:Peru]] [[qu:Piruw]] [[rm:Peru]] [[rmy:Peru]] [[ro:Peru]] [[ru:Перу]] [[sa:पेरु]] [[sah:Перу]] [[scn:Perù]] [[se:Peru]] [[sh:Peru]] [[simple:Peru]] [[sk:Peru]] [[sl:Peru]] [[sq:Peru]] [[sr:Перу]] [[ss:IPheru]] [[sw:Peru]] [[szl:Peru]] [[ta:பெரு]] [[tet:Perú]] [[tg:Перу]] [[th:ประเทศเปรู]] [[tl:Peru]] [[tr:Peru]] [[ug:Péru]] [[uk:Перу]] [[ur:پیرو]] [[uz:Peru]] [[vec:Perù]] [[vi:Perú]] [[vo:Peruvän]] [[war:Perú]] [[wo:Peru]] [[wuu:秘鲁]] [[yi:פערו]] [[yo:Peru]] [[zea:Peru]] [[zh:秘鲁]] [[zh-classical:祕魯]] [[zh-min-nan:Perú]] [[zh-yue:秘魯]]

Tillbaka till Peru.