Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {| class="infobox" style="font-size:90%;" width="300" |+ <big>'''Nordamerika'''</big> |- | align="center" colspan="2" style="background:#f9f9f9;" | [[Fil:Norteamerica.png|280px|Nord i världen.]] ---- |- | align="center" colspan="2" style="background:#f9f9f9;" | [[Fil:North america.svg|280px|Politisk karta.]] ---- |- | colspan="2" | |- | '''Area:''' <br/> '''Folkmängd:''' <br/> '''Antal stater:''' <br/> '''Autonoma regioner:''' <br/> '''Högsta punkt:''' <br/> '''Lägsta punkt:''' || 24&nbsp;709&nbsp;000&nbsp;km² <br/> 523&nbsp;736&nbsp;000 (juli 2007) <br/> 23 <br/> 18 <br/> [[Mount McKinley]] 6&nbsp;194 [[m ö.h.]] <br/> [[Death Valley]] 86 [[m u.h]] |- | colspan="2" | ---- |- | colspan="2" | '''Stater''' |- | {{ANT}} <br/> {{BAH}} <br/> {{BAR}} <br/> {{BIZ}} <br/> {{CRC}} <br/> {{DMA}} <br/> {{DOM}} <br/> {{ESA}} <br/> {{GRN}} <br/> {{GUA}} <br/> {{HAI}} <br/> {{HON}} || {{JAM}} <br/> {{CAN}} <br/> {{CUB}} <br/> {{MEX}} <br/> {{NCA}} <br/> {{PAN}} <br/> {{SKN}} <br/> {{LCA}} <br/> {{VINflagga}} <br/> {{TRI}} <br/> {{USAflagga}} |- | colspan="2" | ---- '''Särskilda områden''' <br /> {{flaggbild|Anguilla}} [[Anguilla]] ([[Storbritannien]]) {{flaggbild|Aruba}} [[Aruba]] ([[Nederländerna]]) {{flaggbild|Bermuda}} [[Bermuda]] ([[Storbritannien]]) {{flaggbild|Brittiska Jungfruöarna}} [[Brittiska Jungfruöarna]] ([[Storbritannien]]) {{flaggbild|Caymanöarna}} [[Caymanöarna]] ([[Storbritannien]]) {{flaggbild|Frankrike}} [[Clippertonön]] ([[Frankrike]]) {{flaggbild|Grönland}} [[Grönland]] ([[Danmark]]) {{flaggbild|Guadeloupe}} [[Guadeloupe]] ([[Frankrike]]) {{flaggbild|Martinique}} [[Martinique]] ([[Frankrike]]) {{flaggbild|Montserrat}} [[Montserrat]] ([[Storbritannien]]) {{flaggbild|USA}} [[Navassaön]] ([[USA]]) {{flaggbild|Nederländska Antillerna}} [[Nederländska Antillerna]] ([[Nederländerna]]) {{flaggbild|Puerto Rico}} [[Puerto Rico]] ([[USA]]) {{flaggbild|Frankrike}} [[Saint-Barthélemy]] ([[Frankrike]]) {{flaggbild|Sint Maarten}} [[Saint Martin]] ([[Frankrike]])/([[Nederländerna]]) {{flaggbild|Saint-Pierre och Miquelon}} [[Saint-Pierre och Miquelon]] ([[Frankrike]]) {{flaggbild|Turks and Caicos Islands}} [[Turks and Caicos Islands]] ([[Storbritannien]]) {{flaggbild|Amerikanska Jungfruöarna}} [[Amerikanska Jungfruöarna]] ([[USA]]) ---- '''Största städer:''' *{{flaggbild|Mexiko}} [[Mexico City]] *{{flaggbild|USA}} [[New York]] *{{flaggbild|USA}} [[Los Angeles]] *{{flaggbild|USA}} [[Chicago]] *{{flaggbild|USA}} [[Miami]] ---- [[Fil:North America satellite.jpg|280px|Satellitbild över Nordamerika]] |} '''Nordamerika''' är en [[världsdel]] som omfattar den norra delen av [[kontinent|dubbelkontinenten]] [[Amerika]]. Den angränsas i norr av [[Norra ishavet]], i öst av [[Atlanten]], i sydöst av [[Karibiska havet]] och i syd av [[Stilla havet]]. Landavgränsningen i söder växlar, vilket gör att [[Mexiko]] och [[Centralamerika]] inkluderas i varierande utsträckning. Nordamerika täcker en yta på 24 500 000 kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). I juli 2002 beräknades dess befolkning till fler än 514 600 000 invånare. Nordamerika är världens tredje största världsdel, efter [[Asien]] och [[Afrika]], och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och [[Europa]]. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, nämligen [[indian]]er och [[inuit]]er. == Användning == Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till [[Kanada]] och [[USA]] tillsammans med [[Grönland]] och [[Bermuda]], medan Centralamerika, inklusive [[Mexiko]], utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. [[Västindien]] inkluderar normalt samtliga öar i det [[Karibiska havet]]. Termen ''[[Mellanamerika]]'' används ibland synonymt med Centralamerika, ibland som samlingsterm för Mexiko, Centralamerika och [[Karibien]]. Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika ([[Belize]], [[Guyana]] och engelska [[Karibien]]) under namnet [[Angloamerika]]. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där de [[romanska språk]]en talas, kallas [[Latinamerika]]. Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket [[NAFTA]], som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden. Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat. == Geografi == Nordamerika är den norra delen av Amerika, och den enda landförbindelsen till [[Sydamerika]] går vid det trånga [[Panamanäset]], dock räknas staten [[Panama]] oftast till Nordamerika av geopolitiska skäl. Enligt vissa börjar Nordamerika inte vid Panamanäset utan vid [[Tehuantepec]]näset, och placerar [[Centralamerika]] däremellan. De flesta ser dock Centralamerika som en region i Nordamerika, och anser Centralamerika vara för litet för att utgöra en egen kontinent. [[Grönland]] ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten. === Tabell över stater och särskilda områden === {| border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" style="border:1px solid #aaa; border-collapse:collapse" |- bgcolor="#ECECEC" ! Territoriets namn ! Yta<br />(km²) ! Befolkning<br />(uppskattning per 1 juli 2002) ! Befolkningstäthet<br />(per km²) ! [[Huvudstad]] |- | colspan=5 bgcolor="#EEEEEE" | '''[[Karibien]]:'''<ref>Kontinentala regioner enligt [[:Fil:United Nations geographical subregions.png|karta]].</ref> |- | [[Anguilla]] ([[Storbritannien]]) | align="right" | 102 | align="right" | 13 254 | align="right" | 129,9 | [[The Valley]] |- | [[Antigua och Barbuda]] | align="right" | 443 | align="right" | 68 722 | align="right" | 155,1 | [[Saint John's]] |- | [[Aruba]] ([[Nederländerna]])<ref name=two>Baserat på definition har [[Aruba]], [[Nederländska Antillerna]], [[Panama]] och [[Trinidad och Tobago]] territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika</ref> | align="right" | 193 | align="right" | 71 566 | align="right" | 370,8 | [[Oranjestad]] |- | [[Bahamas]] | align="right" | 13 940 | align="right" | 301 790 | align="right" | 21,6 | [[Nassau]] |- | [[Barbados]] | align="right" | 431 | align="right" | 279 254 | align="right" | 647,9 | [[Bridgetown]] |- | [[Brittiska Jungfruöarna]] (Storbritannien) | align="right" | 153 | align="right" | 22 643 | align="right" | 148,0 | [[Road Town]] |- | [[Caymanöarna]] (Storbritannien) | align="right" | 262 | align="right" | 44,270 | align="right" | 169.0 | [[George Town]] |- | [[Kuba]] | align="right" | 110 860 | align="right" | 11 346 670 | align="right" | 102,4 | [[Havanna]] |- | [[Dominica]] | align="right" | 754 | align="right" | 69 029 | align="right" | 91,6 | [[Roseau]] |- | [[Dominikanska republiken]] | align="right" | 48 730 | align="right" | 8 950 034 | align="right" | 183,7 | [[Santo Domingo]] |- | [[Grenada]] | align="right" | 344 | align="right" | 89 502 | align="right" | 260,2 | [[St. George's]] |- | [[Guadeloupe]] ([[Frankrike]]) | align="right" | 1 780 | align="right" | 448 713 | align="right" | 252,1 | [[Basse-Terre]] |- | [[Haiti]] | align="right" | 27 750 | align="right" | 8 121 622 | align="right" | 292,7 | [[Port-au-Prince]] |- | [[Jamaica]] | align="right" | 10 991 | align="right" | 2 731 832 | align="right" | 248,6 | [[Kingston]] |- | [[Martinique]] (Frankrike) | align="right" | 1 100 | align="right" | 432 900 | align="right" | 393,5 | [[Fort-de-France]] |- | [[Montserrat]] (Storbritannien) | align="right" | 102 | align="right" | 9 341 | align="right" | 91,6 | [[Plymouth, Montserrat|Plymouth]]; [[Brades]]<ref>På grund av vulkanutbrott som inleddes 1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till [[Brades]].</ref> |- | [[Navassaön]] ([[USA]]) | align="right" | 5 | align="right" | — | align="right" | — | — |- | [[Nederländska Antillerna]] (Nederländerna)<ref name=two/> | align="right" | 960 | align="right" | 219 958 | align="right" | 229,1 | [[Willemstad]] |- | [[Puerto Rico]] (USA) | align="right" | 9 104 | align="right" | 3 916 632 | align="right" | 430,2 | [[San Juan, Puerto Rico|San Juan]] |- | [[Saint Christopher och Nevis]] | align="right" | 261 | align="right" | 38 958 | align="right" | 149,3 | [[Basseterre]] |- | [[Saint Lucia]] | align="right" | 616 | align="right" | 166 312 | align="right" | 270,0 | [[Castries]] |- | [[Saint Vincent och Grenadinerna]] | align="right" | 389 | align="right" | 117 534 | align="right" | 302,1 | [[Kingstown]] |- | [[Trinidad och Tobago]]<ref name=two/> | align="right" | 5 128 | align="right" | 1 088 644 | align="right" | 212,3 | [[Port-of-Spain]] |- | [[Turks- och Caicosöarna]] (Storbritannien) | align="right" | 430 | align="right" | 20 556 | align="right" | 47,8 | [[Cockburn Town]] |- | [[Amerikanska Jungfruöarna]] (USA) | align="right" | 352 | align="right" | 108 708 | align="right" | 308,8 | [[Charlotte Amalie]] |- | colspan=5 bgcolor="#EEEEEE" | '''[[Centralamerika]]:''' |- | [[Belize]] | align="right" | 22 966 | align="right" | 279 457 | align="right" | 12,2 | [[Belmopan]] |- | [[Costa Rica]] | align="right" | 51 100 | align="right" | 4 016 173 | align="right" | 78,6 | [[San José, Costa Rica|San José]] |- | [[El Salvador]] | align="right" | 21 040 | align="right" | 6 704 932 | align="right" | 318,7 | [[San Salvador]] |- | [[Guatemala]] | align="right" | 108 890 | align="right" | 14 655 189 | align="right" | 134,6 | [[Guatemala City]] |- | [[Honduras]] | align="right" | 112 090 | align="right" | 6 975 204 | align="right" | 62,2 | [[Tegucigalpa]] |- | [[Nicaragua]] | align="right" | 129 494 | align="right" | 5 465 100 | align="right" | 42,2 | [[Managua]] |- | [[Panama]]<ref name=two/> | align="right" | 78 200 | align="right" | 3 039 150 | align="right" | 38,9 | [[Panama City]] |- | colspan=5 bgcolor="#EEEEEE" | '''[[Nordamerika]]:''' |- | [[Bermuda]] (Storbritannien) | align="right" | 53 | align="right" | 65 365 | align="right" | 1 233,3 | [[Hamilton, Bermuda|Hamilton]] |- | [[Kanada]] | align="right" | 9 984 670 | align="right" | 32 805 041 | align="right" | 3,3 | [[Ottawa]] |- | [[Grönland]] ([[Danmark]]) | align="right" | 2 166 086 | align="right" | 56 375 | align="right" | 0,026 | [[Nuuk]] |- | [[Mexiko]] | align="right" | 1 972 550 | align="right" | 106 202 903 | align="right" | 53,8 | [[Mexico City]] |- | [[Saint-Pierre och Miquelon]] (Frankrike) | align="right" | 242 | align="right" | 7 012 | align="right" | 29,0 | [[Saint-Pierre]] |- | [[USA]]<ref>Inkluderar staten [[Hawaii]], som egentligen ligger i [[Oceanien]].</ref> | align="right" | 9 629 091 | align="right" | 295 734 134 | align="right" | 30,7 | [[Washington, D.C.]] |- style=" font-weight:bold; " | Totalt | align="right" | 24 506 524 | align="right" | 514 684 479 | align="right" | 21,0 |} == Natur == Avsnittet beskriver naturen i [[Norra Amerika]] och [[Mexiko]]. === Flora === [[Fil:Riesenlebensbaumrp.jpg|miniatyr|160px|jätteceder (''Thuja plicata'')]] Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med [[gamla världen]]s, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet [[ek]]arter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av [[barrträd]] finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat [[hickory]]träden (''Carya'') med 7 arter, [[magnolior]]na med likaledes 7 arter, [[tulpanträd]]et (''Liriodendron tulipifera''), [[douglastall]]en (''Pseudotsuga menziesii'') med flera. De båda senare samt [[jättetall]]en (''Abies grandis''), [[jätteceder]]n (''Thuja plicata'') och [[sockertall]]en (''Pinus lambertiana'') med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få. Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom [[Rhododendron]], slingerväxter, orkidéer och [[ormbunkar]]. Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i [[Mexiko]]s kustland och i södra [[Florida]], på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora [[mangrove]]skogar. I övrigt står den mycket nära [[Antillerna]]s flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna [[ekar]], lagerväxter, [[myrtnar]], [[anoner]] och epifytiska [[orkidéer]]. Av [[palm]]er påträffas bara familjen [[Chamaedorea]] i större mängd. Det förekommer även [[kaktus]]arter, [[agaver]], [[yucca]] och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området [[Louisiana]]-[[Virginia]], som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är [[bomull]], dessutom i mindre omfattning [[sockerrör]], [[ris]] och [[majs]]. [[Prärie]]floran består övervägande av [[gräs]], men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är [[grammagräs]]et (''Bouteloua oligostachya''), [[buffelgräs]]et (''Bouchloë dactyloides''), [[bunchgräs]]et (''Festuca scabrella''), [[narrhö]]et (''Panicum capillare''), [[kanariegräs]]et (''Phalaris arundinacea'') med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig. Floran kring [[Hudsonfloden]] utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den [[arktis]]ka floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på [[lavar]] och bildar på detta sätt en skarp motsats till den [[Sibirien|sibiriska]] mosstundran. === Fauna === Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den [[nearktiska regionen]]. Den kan delas i 4 subregioner. [[Fil:Muybridge Buffalo galloping.gif|miniatyr|bisonoxe]] * [[Klippiga bergen]]s subregion går från [[mexikanska golfen]]s norra kustlinje till [[Kanada]] samt från 97° västlig längd till [[Sierra Nevada]]. Större rovdjur är [[puma]]n, [[rödlo]] (''Lynx rufus''), den väldiga [[grizzlybjörn]] (''Ursus arctos horribilis''), [[nordamerikansk grävling]] (''Taxidea taxus''), [[prärievarg]]en (''Canis latrans'') och [[katträv]]en (''Vulpes velox'') och flera [[skunkar]]ter. Av idisslare den i det närmaste utrotade [[bisonoxe]]n, [[gaffelantilop]]en, [[tjockhornsfår]]et (''Ovis canadensis'') och [[snöget]]en (''Oreamnos americanus''). Mycket talrikt representerade är gnagarna, exempelvis [[präriehundar]] av släktet ''Cynomys'', [[jordekorrar]] av släktet ''Tamias'', [[känguruspringmöss]] (''Dipodomys'') samt flera [[möss]]arter. Fågelfaunan är jämförelsevis fattig. Kräldjur finns många, bland annat de omtalade [[skallerormar]] (''Crotalus''). * Den kaliforniska subregionen som går längs Stilla havet upp till [[Puget Sound]] har de flesta djurformer lika med Klippiga bergen, men dock flera egna, som [[Nordamerikansk flodutter]] (''Lontra canadensis''), [[nordamerikansk opossum]] (''Didelphis virginiana''), samt i kustlinjens närhet [[havsutter]]n (''Enhydra lutris'') och det [[kaliforniskt sjölejon|kaliforniska sjölejonet]] (''Zalophus californianus''). I hela [[Kalifornien]] räknar man i allt 120 däggdjursarter, inklusive 50 gnagare, 27 köttätare och 16 flädermöss. Fågelvärlden är rikare än i förstnämnd region, med omkring 350 arter, bland annat den [[kalifornisk kondor|kaliforniska kondorn]] (''Gymnogyps californianus'') och många [[kolibri]]arter, av vilka [[rostkolobri]]n (''Selasphorus rufus'') förekommer ända till Alaska. Reptilerna är ungefär desamma som i det östliga området. Av fiskar är 240 arter kända, de flesta är [[laxfiskar]] eller [[karpfiskar]]. * Den alleghaniska subregionen från Mexikanska viken till [[Saint Lawrence River]], utan bestämd gräns mot Klippiga bergens region (omkring 97° västlig längd), har många av de djurformer, som finns i den västligare regionen. Som karakteristiska däggdjur kan framhållas rödlo (''Lynx rufus''), [[gråräv]]en (''Urocyon cinereoargenteus''), [[rödräv]]en (''Vulpes vulpes''), skunkar, [[tvättbjörn]]en, [[svartbjörn]]en (''Ursus americanus''), flera slags flädermöss och ekorrar, [[snöskohare]]n, bävern, [[bisam]] (''Ondatra zibethicus''), många slags möss, en opossum (''Didelphys virginiana'') och flera underarter av [[kronhjort]]en som kallas wapiti. [[Fil:Alligator.jpg|miniatyr|mississippialligator]] :Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast [[vandringstrast]] (''Turdus migratorius''), [[härmfågel]]n (''Mimus polyglottos'') och [[grå kattfågel]]n (''Dumetella carolinensis''). Fram till början av 1900-talet fanns [[vandringsduva]]n (''Ectopistes migratorius'') i stora skaror men arten utrotades snabb. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och [[mississippialligator]] (''Alligator mississippiensis''). * Den [[arktis]]ka subregionen är i avseende på djur och växter bara en del av den circumpolara zonen och har ungefär samma former som de andra arktiska trakterna. [[Isbjörn]], [[fjällräv]], [[myskoxe]], [[polarhare]] (''Lepus arcticus'') och [[snöripa]] är karakteristiska djurformer på landet. I havet förekommer olika [[sälar]], [[valar]] och [[alkor]]. == Noter == <references/> == Se även == *[[Amerikas historia]] * [[Nordamerikas historia]] * [[nordamerikansk idrott]] *[[Laurentia (kontinent)|Laurentia]] {{Wikinews|Nordamerika}} == Källor == * {{ugglan|artikel=Amerika/Växtvärlden|url=http://runeberg.org/nfba/0448.html}} * {{ugglan|artikel=Amerika/Djurliv|url=http://runeberg.org/nfba/0450.html}} {{Nordamerika}} {{Region}} [[Kategori:Nordamerika| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Noord-Amerika]] [[als:Nordamerika]] [[am:ስሜን አሜሪካ]] [[an:America d'o Norte]] [[ang:Norðamerica]] [[ar:أمريكا الشمالية]] [[arc:ܐܡܪܝܩܐ ܓܪܒܝܝܬܐ]] [[arz:امريكا الشماليه]] [[ast:Norteamérica]] [[az:Şimali Amerika]] [[bat-smg:Šiaurės Amerėka]] [[bcl:Norte Amerika]] [[be:Паўночная Амерыка]] [[be-x-old:Паўночная Амэрыка]] [[bg:Северна Америка]] [[bn:উত্তর আমেরিকা]] [[br:Norzhamerika]] [[bs:Sjeverna Amerika]] [[ca:Amèrica del Nord]] [[ceb:Amihanang Amerika]] [[co:America settentriunale]] [[crh:Şimaliy Amerika]] [[cs:Severní Amerika]] [[csb:Nordowô Amerika]] [[cu:Сѣ́вєрьна Амє́рїка]] [[cv:Çурçĕр Америка]] [[cy:Gogledd America]] [[da:Nordamerika]] [[de:Nordamerika]] [[dsb:Pódpołnocna Amerika]] [[el:Βόρεια Αμερική]] [[en:North America]] [[eo:Nordameriko]] [[es:América del Norte]] [[et:Põhja-Ameerika manner]] [[eu:Ipar Amerika]] [[ext:América el Norti]] [[fa:آمریکای شمالی]] [[fi:Pohjois-Amerikka]] [[fiu-vro:Põh'a-Ameeriga]] [[fo:Norðuramerika]] [[fr:Amérique du Nord]] [[frp:Amèrica du Nord]] [[fur:Americhe dal Nord]] [[fy:Noard-Amearika]] [[ga:Meiriceá Thuaidh]] [[gan:北美洲]] [[gd:Aimearaga-a-Tuath]] [[gl:América do Norte]] [[glk:کلسیا آمریکا]] [[gn:Yvateamérika]] [[gu:ઉત્તર અમેરિકા]] [[gv:America Hwoaie]] [[hak:Pet-mî-chû]] [[haw:‘Amelika ‘Ākau]] [[he:אמריקה הצפונית]] [[hi:उत्तर अमेरिका]] [[hif:North America]] [[hr:Sjeverna Amerika]] [[hsb:Sewjerna Amerika]] [[ht:Amerik dinò]] [[hu:Észak-Amerika]] [[ia:America del Nord]] [[id:Amerika Utara]] [[ie:America del Nord]] [[ig:North Amerika]] [[is:Norður-Ameríka]] [[it:America settentrionale]] [[ja:北アメリカ]] [[jbo:bemtu'a]] [[jv:Amérika Lèr]] [[ka:ჩრდილოეთი ამერიკა]] [[kk:Солтүстік Америка]] [[kl:Amerika Avannarleq]] [[kn:ಉತ್ತರ ಅಮೇರಿಕ]] [[ko:북아메리카]] [[ksh:Nochd Ammärrika]] [[ku:Amerîkaya Bakur]] [[kw:Amerika Gledh]] [[la:America Septentrionalis]] [[lad:Amerika del Norte]] [[lb:Nord- a Mëttelamerika]] [[li:Noord-Amerika]] [[lij:America do Nòrd]] [[lmo:America del Nòort]] [[lt:Šiaurės Amerika]] [[lv:Ziemeļamerika]] [[mg:Amerika Avaratra]] [[mk:Северна Америка]] [[ml:വടക്കേ അമേരിക്ക]] [[mn:Хойд Америк]] [[mr:उत्तर अमेरिका]] [[ms:Amerika Utara]] [[my:မြောက်အမေရိက]] [[mzn:شمالی امریکا]] [[nah:Ixachitlān Mictlāmpa]] [[nds:Noordamerika]] [[ne:उत्तर अमेरिका]] [[nl:Noord-Amerika]] [[nn:Nord-Amerika]] [[no:Nord-Amerika]] [[nov:Nordi Amerika]] [[nrm:Améthique du Nord]] [[oc:America del Nòrd]] [[om:North America]] [[os:Цæгат Америкæ]] [[pdc:Natt Amerikaa]] [[pl:Ameryka Północna]] [[pt:América do Norte]] [[qu:Chinchay Awya Yala]] [[rm:America dal Nord]] [[ro:America de Nord]] [[ru:Северная Америка]] [[sah:Хоту Америка]] [[scn:Amèrica dû Nord]] [[sco:North Americae]] [[se:Davvi-Amerihkká]] [[sh:Severna Amerika]] [[simple:North America]] [[sk:Severná Amerika]] [[sl:Severna Amerika]] [[so:Ameerikada waqooyi]] [[sq:Amerika Veriore]] [[sr:Северна Америка]] [[sw:Amerika ya Kaskazini]] [[szl:Amerika Půunocno]] [[ta:வட அமெரிக்கா]] [[tg:Америкаи Шимолӣ]] [[th:ทวีปอเมริกาเหนือ]] [[tl:Hilagang Amerika]] [[tr:Kuzey Amerika]] [[uk:Північна Америка]] [[ur:شمالی امریکہ]] [[vec:Merica de sora]] [[vi:Bắc Mỹ]] [[wo:Bëj-gànnaaru Aamerig]] [[yi:צפון אמעריקע]] [[yo:Ariwa Amerika]] [[zh:北美洲]] [[zh-min-nan:Pak Bí-chiu]] [[zh-yue:北美洲]]

Tillbaka till Nordamerika.