Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Elias-tablica.JPG|miniatyr|225px|höger|Plakat för Norbert Elias i Wrocław]] '''Norbert Elias''', [[tysk]] [[sociolog]], född [[22 juni]] [[1897]] i [[Breslau]], i en borgerlig [[judisk]] miljö. Död [[1 augusti]] [[1990]]. Son till en textilfabrikör. Elias formades av den tyska humanistiska traditionen med dess klassiska och filosofiska inriktning. Han tog doktorsexamen i [[filosofi]] vid universitetet i Breslau. Därefter studarade han [[sociologi]], först i [[Heidelberg]] (för [[Albert Weber]]) och sedan i [[Frankfurt]], där han var [[Karl Mannheim]]s [[assistent]]. Efter nazisternas maktövertagande tog sig Elias först till [[Paris]] och sedan till [[England]]. [[1954]] fick Elias en akademisk lärartjänst i sociologi ([[Leicester]]). Från mitten av [[1960-talet]] var han gästforskare vid olika universitet, och det sista decenniet verkade han i [[Amsterdam]]. Elias huvudarbete är ''Über den Prozess der Zivilisation'' (1937/1939). I den framlägger han teorin att de västeuropeiska staternas historia, sedan [[medeltiden]], kan förstås som en lång [[civilisationsprocess]], där människorna i takt med staternas framväxt, gradvis har utvecklat en allt starkare kontroll över sina [[drift]]er, däribland sina [[aggression]]er.<ref>Pedersen, S C, "På liv och død", s 199, Gyldendal, 2003</ref> Flera arbeten anknyter nära till detta huvudarbete. Det gäller studien om hovsamhället, ''Die höfische Gesellschaft'' (1969), uppföljningen ''The Society of Individuals'' (1987), och analysen av sportens utveckling i ''The Quest for Excitement'' (1986). I boken om ''Mozart. Zur Soziologie eines Genies'' (1991) tillämpar Elias sin teori om samspelet mellan samhällsförändring och individualitet, där han sociologiskt försöker förklara [[Mozart]]s "individuella" öde. Elias redovisar sin syn på sociologin i ''What is Sociology'' (1970). Här argumenterar han för att sociologin ska överskrida tendensen att tänka i motsatskategorier som "individ" och "samhälle". ''Involvement and Detachment'' (1987) betonar att förmågan till "distans" avgör om sociologin ska nå utöver det engagerande ståndpunktsförfäktandet. ''Established and Outsiders'' är en uppslagsrik analys av maktförhållanden, tankeformer och självbilder i ett lokalsamhälle. Sena arbeten som ''Time'' (1984) och ''Studien über die Deutschen'' (1989) är variationer på teman från boken om hovsamhället och ''Civilisationsprocessen''. I ''The Symbol Theory'' (1991) knyter Elias ihop denna teori med de vetenskapssociologiska arbetena. [[Stephen Mennell]]s bok ''Norbert Elias. An Introduction'' (1992) diskuterar Elias verk och hans relation till andra sociologer. Elias självbiografi finns i ''Norbert Elias über sich selbst'' (1990). ==Fotnoter== <references/> {{STANDARDSORTERING:Elias, Norbert}} [[Kategori:Tyska sociologer]] [[Kategori:Födda 1897]] [[Kategori:Avlidna 1990]] [[Kategori:Män]] [[ar:نوربير إلياس]] [[ast:Norbert Elias]] [[br:Norbert Elias]] [[cs:Norbert Elias]] [[da:Norbert Elias]] [[de:Norbert Elias]] [[en:Norbert Elias]] [[eo:Norbert Elias]] [[es:Norbert Elias]] [[fi:Norbert Elias]] [[fr:Norbert Elias]] [[he:נורברט אליאס]] [[it:Norbert Elias]] [[ja:ノルベルト・エリアス]] [[nl:Norbert Elias]] [[pl:Norbert Elias]] [[pt:Norbert Elias]] [[sk:Norbert Elias]] [[zh:伊里亞思]]

Tillbaka till Norbert Elias.