Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Moral Thinking''' ([[Svenska|sv.]] '''Moraliskt tänkande''') är [[R.M. Hare]]s tredje [[moralfilosofi]]ska verk. Den utkom på engelska [[1981]] och på svenska [[1994]]. I boken utvecklar Hare sin universella [[preskriptivism]]. Boken består av tre delar: ''Nivåer'', ''Metod'' och ''Syfte''. ==Del I: Nivåer== :Kapitel: ''Inledning'','' Moraliska konflikter'', ''Ärkeängeln och proleten'' och ''Deskriptivismen och misstagsteorin''.<br> I inledningen till boken för Hare fram sin tes om att studiet av moralordens [[Logik|logiska]] egenskaper kan föra en långt i sökandet efter en moralisk sanning. Han avvisar och kritiserar moralfilosofer som faller tillbaka på moraliska [[intuition]]er, något som han anser vara godtyckligt. Han för även fram sin distinktion mellan den intuitiva och den kritiska nivån för moraliskt tänkande. Dessa likställs med [[Regelutilitarism|regel-]] och [[handlingsutilitarism]]. ==Del II: Metod== :Kapitel: ''En annans sorg'', ''Universalisering'', ''Interpersonella jämförelser'', ''Lojalitet och onda önskemål'' och ''Rättigheter och rättvisa''.<br> I del två av boken drar Hare upp riktlinjerna för sin metod och tillämpar den på några områden som traditionellt har vållat mycket problem inom moralfilosofin. ==Del III: Syfte== :Kapitel: ''Fanatism och amoralism'', ''Egenintresse, moral och överkvalificerat handlande'' och ''Objektivitet och rationalitet''.<br> I del tre diskuterar Hare frågor som varför någon skulle vilja använda metoden, vilket syfte den tjänar. Han gör detta genom att diskutera moralens förhållande till egenintresset och genom att analysera fenomen som fanatism och amoralism. Hare avslutar boken med ett kapitel om objektivitet och rationalitet. Under årens lopp har Hare ofta beskyllts för att vara [[Subjektivism|subjektivist]], ofta med en negativ klang. I det avslutande kapitlet analyserar han begreppet "objektivitet" och kommer fram till att han själv är [[Objektivism|objektivist]], snarare än subjektivist eller [[Relativism|relativist]]. {{bokstub}} [[Kategori:Verk om etik]]

Tillbaka till Moral Thinking.