Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Statyn av Moa Martinsson Norrköping april 2006b.jpg|miniatyr|höger|Staty av Moa Martinson vid Grytstorget i [[Norrköping]]]] '''Moa Martinson''', egentligen '''Helga Maria Johansson''', född ''Schwartz'' [[2 november]] [[1890]] i [[Vårdnäs]], [[Östergötland]], död [[5 augusti]] [[1964]] i [[Sorunda församling|Sorunda]], [[Södermanland]], var en [[svenskar|svensk]] [[författare]]. Moa Martinson är en av de mest berömda och den enda kvinnan bland de självlärda [[proletärförfattare]] som framträdde under 1920- och 30-talen. Hon var relativt bortglömd men blev återupptäckt av kvinnorörelsen under 1970-talet. [[Ebba Witt-Brattström]] har doktorerat med avhandlingen ''Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet'' (1988). Kerstin Engman publicerade biografin 'Moa Martinson. Ordet och kärleken' 1990. ==Biografi== Moa föddes i [[Vårdnäs|Vårdnäs socken]] nära Linköping. Hon döptes och fick namnet Helga Maria. Hennes mor Kristina Schwartz var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Efter ett par år flyttade hon till Norrköping och började på fabrik. 1895 gifte sig Kristina med Alfred Karlsson och kunde ta Helga Maria till sig. Moas styvfar arbetade på olika gårdar och i hamnen, som många arbetare söp han ofta upp lönen och den lilla familjen fick flytta ofta. Under sommaren 1906 jobbade Moa på den stora [[Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906|Konst- och Industriutställningen]] på Syltenberget i Norrköping. I boken ''Kungens Rosor'' berättar hon om denna period. På hösten 1906 fick Martinson en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och började därefter arbeta som [[kallskänka]] runt om i Sverige. Hennes föräldrar bodde då i [[Ösmo]] på [[Södertörn]] och där träffade hon diversearbetaren Karl Leonard Johansson. När hon var 19 år blev hon gravid. Efter den förste sonens, Olof, födelse flyttade hon till Karl på torpet Johannesdal nära Ösmo. Där födde hon på fem år ytterligare fyra söner, 1911 Tore, 1913 Erik, 1914 Manfred och 1916 Knut. Karl söp ofta upp förtjänsten och Moa fick försöka skaffa mat åt familjen genom att odla på några åkerlappar, fiska och sätta ut fällor. Moa hade börjat skriva redan i 12-årsåldern, hon var också mycket politiskt intresserad och 1922 fick hon sin första insändare publicerad i tidningen ''[[Arbetaren]]'' under signaturen ''H.J.'' (Helga Johansson). Där träffade hon [[Elise Ottesen-Jensen]], som inspirerade henne att börja skriva en roman, men under arbetet drunknade de två yngsta sönerna Manfred och Knut när de skulle gå över isen en aprildag 1925. Moas politiska intresse resulterade i att hon 1924 blev invald i kommunalfullmäktige i [[Sorunda]]. Hemma i hennes stuga hölls det [[syndikalism|syndikalistiska]] möten. 1927 började hon skriva artiklar om situationen för arbetarkvinnorna i de frisinnade feministernas tidning ''[[Tidevarvet]]'', där [[Elin Wägner]] var redaktör. Det var här hon började använda signaturen ''Moa''. Följande år, i januari 1928, tog hennes man livet av sig med dynamit.1934 var hon delegat vid [[Sovjetunionen]]s författarförbunds första [[1934 års författarkongress i Moskva|kongress]]. Med hjälp av Elin Wägner kunde Martinson börja på en kurs i maskinskrivning och skrev sin första bok, ''[[Kvinnor och äppelträd]]''. Hon skickade manuset till olika bokförlag men blev refuserad ända till 1933. Hennes debut väckte stor uppmärksamhet med sitt realistiska språk och sin sexuella frispråkighet. Den handlar om Sallys och Ellens fattiga uppväxt i [[Norrköping]]s arbetarkvarter, berättat ur kvinnligt perspektiv. Uppföljaren ''Sallys söner'' handlar om statarnas historia. Martinsons mest kända verk är den självbiografiska trilogin om Mia: ''Mor gifter sig, Kyrkbröllop'' och ''Kungens rosor''. Romansviten bygger delvis på följetongen ''Pigmamma'' hon skrev 1928-29 för tidskriften Brand. I böckerna berättar hon osentimentalt om händelser i Norrköping runt sekelskiftet. Hennes stil var spontan och nyckfull, och hennes böcker kännetecknas av humor och socialt [[patos]]. Ett återkommande tema är vänskap mellan kvinnor. Bland hennes senare verk märks de historiska romanerna om bondeliv i [[Östergötland]], ''Vägen under stjärnorna'' och ''Brandliljor''. Den så kallade "Bettyserien" bygger på hennes egna år som mamma och ensamförsörjare på torpet Johannesdal. 1928 hade hon träffat diktaren [[Harry Martinson]] och de gifte sig den 3 oktober 1929. De bodde kvar på torpet. Äktenskapet var till en början lyckligt men Harry var otrogen och separation följdes av återförening. Han lämnade henne 1939 och tog värvning. På vintern 1940 tog hon ut skilsmässa och äktenskapet upplöstes 1941. [[Ivar Lo-Johansson]], som var god vän till dem bägge, skildrade deras äktenskap i ''[[Tröskeln]]''. ==Bibliografi== {| class="wikitable" |- ! colspan="3" | Bibliografi |- ! År ! Titel ! Övrigt |- |1928-29||Pigmamma||Följetong |- |[[Litteraturåret 1933|1933]]||''[[Kvinnor och äppelträd]]''||roman |- |[[Litteraturåret 1934|1934]]||''Sallys söner''||roman |- |[[Litteraturåret 1935|1935]]||''Rågvakt''||roman |- |[[Litteraturåret 1936|1936]]||''[[Mor gifter sig]]''||Miaserien |- |[[Litteraturåret 1937|1937]]||''Drottning Grågyllen''||historisk roman |- |[[Litteraturåret 1937|1937]]||''Motsols''||diktsamling |- |[[Litteraturåret 1938|1938]]||''Kyrkbröllop''||Miaserien |- |[[Litteraturåret 1939|1939]]||''Kungens rosor''||Miaserien |- |[[Litteraturåret 1940|1940]]||''Vägen under stjärnorna''||historisk roman |- |[[Litteraturåret 1941|1941]]||''Brandliljor''||historisk roman |- |[[Litteraturåret 1942|1942]]||''Armén vid horisonten''||Essäer och noveller |- |[[Litteraturåret 1943|1943]]||''Den osynlige älskaren''||Bettyserien |- |[[Litteraturåret 1944|1944]]||''Bakom svenskvallen''||Memoarer |- |[[Litteraturåret 1947|1947]]||''Kärlek mellan krigen''||Memoarer |- |[[Litteraturåret 1949|1949]]||''Livets fest''||historisk roman |- |[[Litteraturåret 1950|1950]]||''Jag möter en diktare''||Memoarer |- |[[Litteraturåret 1952|1952]]||''Du är den enda''||Bettyserien |- |[[Litteraturåret 1955|1955]]||''Kvinnorna på Kummelsjö''||historisk roman |- |[[Litteraturåret 1957|1957]]||''Klockor vid Sidenvägen''||Bettyserien |- |[[Litteraturåret 1959|1959]]||''Hemligheten''||Bettyserien |} == Priser och utmärkelser == * [[De Nios stora pris]] [[litteraturåret 1944|1944]] ==Filmer== *1974 gjordes en TV-film, ''Rågvakt'', baserad på romanen med samma namn och regisserad av [[Göran Bohman]] och med Christina Evers i huvudrollen *1979 gjordes en TV-serie, ''[[Mor gifter sig]]'', baserad på romanen med samma namn, regisserad av [[Per Sjöstrand]] och med [[Gurie Nordwall]] som modern, [[Hans Wigren]] som styvfadern och Nina Ullerstam som Mia *1986 gjordes en spelfilm, ''[[Moa (film)|Moa]]'', om hennes liv regisserad av [[Anders Wahlgren]] med [[Gunilla Nyroos]] i huvudrollen. ==Externa länkar== *[http://www.moa.martinson.dinstudio.se Moas vänner] *{{Libris namn|Martinson|Moa}} *[http://www.ugglan.educ.goteborg.se/moa.htm Ugglan] *[http://www.kulturnat.se/default.asp?ArticleID=199220&CategoryID=2996&mnuParID=4632&mnuSubID=0&Municipality=&FreeText= Östgötakultur] {{STANDARDSORTERING:Martinson, Moa}} [[Kategori:Svenska författare]] [[Kategori:Svenskspråkiga författare]] [[Kategori:Östgötar]] [[Kategori:Födda 1890]] [[Kategori:Avlidna 1964]] [[Kategori:Sorunda]] [[Kategori:Kvinnor]] [[ca:Moa Martinson]] [[en:Moa Martinson]] [[eo:Moa Martinson]] [[es:Moa Martinson]] [[fi:Moa Martinson]] [[gl:Moa Martinson]] [[no:Moa Martinson]] [[sr:Моа Мартинсон]] [[tr:Moa Martinson]]

Tillbaka till Moa Martinson.