Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{dubblett|Automatiskt mjölkningssystem}} '''Mjölkningsrobot''', populär sammanförande benämning på de olika typer av [[Automatiskt_mjölkningssystem|automatiska system för mjölkning]] av [[nötkreatur]] som finns. Systemens tillverkare föredrar ofta att använda den engelska akronymen AMS "Automatic Milking System". Alla mjölkningsrobotar arbetar på likartade sätt och består i regel av ett bås som [[ko]]n uppsöker när hon själv vill bli mjölkad. En [[robot]]arm rengör [[spene|spenarna]] och sätter sedan på [[mjölkmaskin]]ens mjölkkoppar. Olika system bedömer om kons [[mjölk]] kan ledas till besättningstanken eller om den av olika skäl (till exempel höga [[celltal]] eller karensbestämmelser i samband med [[antibiotika]]behandling) måste kasseras. För att få kon att besöka roboten tillräckligt ofta ges en fodergiva [[kraftfoder]] i samband med [[mjölkning]]en. En kompletterande strategi som kommit att användas alltmer framför allt i Sverige är s.k. styrd kotrafik där korna på olika sätt mer eller mindre tvingas att besöka roboten i samband med att de rör sig mellan [[liggbås]] och [[foderbord]]. Kons [[transponder]] avläses i samband med passagen och om det bedöms att hon borde mjölkas slussas hon in till roboten genom att automatiska grindar ändrar position. I övriga Europa är det dock mest förekommande med fri kotrafik. Kostnaden för en robot ligger från ca. en miljon kronor till drygt en och en halv miljon kronor, beroende på fabrikat och utrustningsnivå, en andra maskin fås för några hundra tusen färre. Man räknar med att en robot räcker till högst sextio kor. De höga investeringskostnaderna, i kombination med den begränsade kapaciteten, har gjort att robotar, inom svensk [[mjölkproduktion]], mest kommit ifråga i samband med byggnationer för mellanstora besättningar (d.v.s. besättningar som kan betjänas av en robot). En [[mjölkgrop]] är en billigare lösning som är lättare att skala upp till större besättningar. En mjölkgrop kräver dock mycket större ytrymme med samlingsfållor osv. än en robot. En betydande tillverkare av robotar, även om de kom igång relativt sent, är svenska [[DeLaval]] med sitt VMS. Totalt sett så är dock Holländska [[Lely]] klart marknadsledande med över 3000 enheter i drift år [[2005]]. ==Externa länkar== *[http://www.youtube.com/watch?v=aPqWpOxQmIs&mode=related&search= Film om mjölkrobot] från [[DeLaval]] på [[Youtube]]. [[Kategori:Djurskötsel]] [[Kategori:Jordbruksanläggningar]]

Tillbaka till Mjölkningsrobot.