Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Maskaur sameby''' är en [[skogssameby]] i [[Arjeplogs kommun]], [[Arjeplogs församling]], mellersta [[Lappland]], [[Norrbottens län]]. Byn gränsar i söder (sydväst) mot [[Gran sameby]], i väster mot [[Svaipa sameby]] och i norr mot [[Semisjaur-Njarg sameby]], samtliga av de nyss nämnda är så kallade ''[[fjällsameby]]ar''. I nordost gränsar Maskaur mot [[Västra Kikkejaur sameby]] och i sydost mot [[Mausjaur sameby|Mausjaur]] samt [[Malå sameby]]ar, de tre senast nämnda är [[skogssameby]]ar. Att Maskaur är en ''[[skogssameby]]'' innebär att [[ren|renarna]] är i skogslandet hela året, både ovanför och nedanför [[odlingsgränsen]]. ==Område== I söder "[[Laisälven]] från ''Hällbacken'' till ''Haukebolojokks'' inflöde, denna bäck uppför, stigen till ''Jertsjaur'' och gränsen mot [[Västerbottens län]] från ''Jertsjaur'' till ''[[Skellefte älv]]s'' utlopp ur ''Naustajaure''".<br> I väster "''Kruturjaure'' och en rät linje från denna sjö till ''Hällbäcken''".<br> I norr "''[[Storavan]], [[Välma]], [[Uddjaur]], Flukat, Aisjaur, [[Jutisälven]], Jutissjöarna'' samt ''Kruturjaure''".<br> I öster "sträcker sig samebyn så långt som samerna enligt [[sedvanerätt]] plägat utsträcka sina flyttningar". Längden är ovanför lappmarksgränsen cirka 90 kilometer. Största bredd är cirka 30 kilometer. Arealen var (1968) 1326 kvkm. Före [[1946]] omfattade Maskaur även ett område öster om ''Uddjaur-Storavan'', vilket detta år tilldelades [[Västra Kikkejaur sameby]]. Dessutom omfattade byn ett annat område öster om ''Storavan-Naustajaure'', vilket tilldelades [[Mausjaur sameby]]. ==Historia== [[Skogssamer]]na i [[Lappland|södra Lappland]] är en [[ursprungsbefolkning]]. Befolkningen inom Maskaur sameby tillhör språkhistoriskt den nordliga [[umesamiska]] språkgruppen och har varit en skogssamisk befolkning mycket länge. I området kring [[Arjeplog]] och västerut vidtar dock det [[pitesamiska]] språkområdet, vilket emellertid mest berör de fjällsamebyar som ligger mellan [[Arjeplog]] och gränsen mot [[Norge]]. Historiskt har Pitesamiska talats inom Maskaurs sameby. År [[1889]] trädde [[1886]] års renbeteslag i kraft. Lagen innebar att det administrativa begreppet ''[[sameby]] (lappby)'', infördes i svensk lag, vilket i huvudsak innebar att nyttjanderätten till mark i fjällområdet blev gemensam (kollektiv). Därmed uppstod en administrativ skillnad mellan ''renägande'' och ''icke-renägande'' samer, vilken kommit att innebära många problem samt splittring som inte har någon historisk relevans. [[Ernst Manker]] anger en del ''Äldre förhållanden'';<br> Före [[1946]] kallades Maskaurs sameby sedan gammalt '''[[Arjeplogs lappby]]''' och omfattade då även de områden som samma år avskiljdes till [[Västra Kikkejaur sameby|Västra Kikkejaur]] respektive [[Mausjaurs sameby|Mausjaur]] (se ovan). [[Renskötare|Renskötarna]] i det ursprungliga området för ''Arjeplogs lappby'' hade ''[[Radnejaur]] (Radnaur)'' som huvudviste och utgjorde då en särskild grupp - ''Radnejaur-gruppen''. Denna grupp ägde renar, vars vandringsstråk gick ''Radnejaure-Allejaure'' och i fortsättningen samma led som [[Västra Kikkejaur sameby]] till ett gemensamt [[vinterland]]. I området fanns även tidigare en ledande grupp med beteckningen ''Tjäktjus-gruppen'', som hörde hemma i områdets nedre del. Om denna grupp har [[lappfogde]] Erik Hedbäck lämnat uppgifter till [[1930 års lapputedning]]. Han lämnade sina uppgifter år [[1932]] av vilka bland annat framgår att "Gruppen ... utgör i skrivande stund (1932) endast en spillra av sin tidigare uppbyggnad, med endast en renskötande husbonde (Jonas Mattsson, avliden 1932) och något hundratal renar". Tjäktjusgruppen uppgick senare i ''Maskaure-gruppen''. I traditionen inom området har den så kallade ''Guoksak-gumman'' varit en centralgestalt. Som ensam i sin släkt hade hon hela landet kring ''Maskaure'' som sitt [[lappskatteland]]. Hon stred mot nykomlingarna i området avseende såväl fisket som slåtteränganra. Hon var aggressiv och till exempel tände hon eld på [[hässja|hässjor]] med [[hö]], som orättmätigt hade tagits på hennes myr. Guoksak-gumman begav sig slutligen till fots mot Stockholm för att "gå till kungs" men hon blev sedan dess "borta". [[Israel Ruong]] har antagit att Guoksak-gumman "representerade en äldre skogslappbefolkning i dessa trakter, vilken försvunnit och ersatts ev en ny, som kom österifrån" (Ruong 1944, sid 125). ==Platser (enligt Mankers ordning)== {| border="0" width="50%" |----- valign="top" | width="50%" | * ''Maskaur'' * ''Stentorp (sjön Maskaures nordsida)'' * ''Tjäktjokk (Tjäktjus)'' * ''[[Slagnäs]]'' * ''Hällbacken'' * ''Jutis'' | * ''[[Laisvall]]'' * ''Båtsjaur'' * ''Racksund'' * ''Kasker'' * ''Brännäs'' * ''Sundås'' | * ''Udden'' * ''Sjulnäs'' * ''Björkliden'' * ''Mjölkberg'' * ''Gargejaur'' |} ==Järnvägsstation vid [[Inlandsbanan]]== * [[Slagnäs]] ==Sjöar== * ''Fluka'' * ''Jertsjaure'' * ''Mullejaure'' * ''Naustajaure'' * ''Sebnejaure'' * ''Uljejaure'' * ''Östra Jutis'' ==Källa== * Manker, Ernst (1893-1972); ''Skogslapparna i Sverige - fältanteckningar av Ernst Manker'', [[Nordiska museet]]s serie ''Acta Lapponica - XVIII'', Stockholm, 1968, LIBRIS-id 664801 * Ruong, Israel (1903-1986); ''Något om den gamla skogsrenskötseln i Arvidsjaurs socken'', Uppsala, 1944, LIBRIS-id 2090767 ==Se även== * [[Arjeplogs kommun]] * [[Arjeplogs församling]] * [[Lista över samebyar i Sverige]] ==Externa länkar== * [http://www.arjeplog.se/index.php?option=com_content&task=view&id=17&Itemid=31 Arjeplogs kommuns historiesida om "Samebyar"] * [http://www.arjeplog.se/index.php?option=com_content&task=view&id=352&Itemid=357 Arjeplogs kommun - artikel om ordföranden i Maskaure (Peter Larsson)] * [http://www.sametinget.se/2370 Sametingets kontaktuppgifter etc för Samebyar i BD län] * [http://www.samer.se/ Samer.se] [[Kategori:Arjeplogs kommun]] [[Kategori:Samebyar i Sverige]] [[Kategori:Lappland]] [[Kategori:Norrbottens län]]

Tillbaka till Maskaur sameby.