Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Lucy.jpg|thumb|''[[Australopithecus afarensis]]'', Lucy, kanske den mest berömda fossila apmänniskan.]] '''Människans utveckling''' eller '''människans evolution''' är den process genom vilken en grupp [[primater]] förändrades till att ha de egenskaper som [[människan]] har idag. Biologiskt definieras människan som [[primater]] av arten ''[[Homo sapiens]]'', av vilken den enda nu levande underarten är ''Homo sapiens sapiens''. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet ''[[Homo (släkte)|Homo]]''. Människans [[taxonomi]] på familjenivå är en något komplicerad fråga. Det är helt klarlagt att våra närmaste släktingar är de afrikanska människoaporna, schimpanser och gorillor, och nästan helt säkert att schimpanserna är närmare släkt med oss än gorillorna. Traditionellt har människans släktgren fått utgöra en egen familj, [[Hominidae]], medan schimpanser och gorillor, tillsammans med orangutanger, klassificerats som familjen [[Pongidae]]. I denna klassificering kallas vi för [[hominider]]. Dock blir det allt vanligare bland forskare att utsträcka familjen Hominidae till att även omfatta de apor som tidigare ingick i Pongidae, och låta människans släktgren bli underfamiljen [[Homininae]] inom [[Hominidae]]. Vi blir då [[homininer]]. Det är även försvarbart att hävda att [[schimpanser]]na borde ingå i vårt släkte ''[[Homo (släkte)|Homo]]'', så att de två arterna [[Schimpans|vanlig schimpans]] (''[[Pan troglodytes]]'') och [[dvärgschimpans]] (''[[Pan paniscus]]'', kallas även [[bonobo]]) borde omklassificeras som ''Homo troglotydes'' respektive ''Homo paniscus'' eftersom de är så nära besläktade med människan.<ref>http://news.nationalgeographic.com/news/2003/05/0520_030520_chimpanzees.html NG, maj 2003</ref> Efter att forskare hade kartlagt [[genom]]sekvenserna hos människan<ref>International Human Genome Sequencing Consortium (2001). "Initial sequencing and analysis of the human genome.". ''Nature 409: 860−921.'' http://www.nature.com/nature/journal/v409/n6822/pdf/409860a0.pdf </ref> och schimpansen<ref>Chimpanzee Sequencing and Analysis Consortium (2005). "Initial sequence of the chimpanzee genome and comparison with the human genome". ''Nature 437: 69-87''. http://www.genome.gov/Pages/Research/DIR/Chimp_Analysis.pdf</ref><ref>Cheng Z, Ventura M et al. (2005). "A genome-wide comparison of recent chimpanzee and human segmental duplications". ''Nature 437: 88-93''</ref> fullständigt kunde man konstatera att skillnaden mellan människa och schimpans är ungefär tio gånger större än skillnaden mellan två människor som inte är släkt med varandra och ungefär en tiondel av skillnaden mellan [[råttor]] och [[möss]]<ref>http://news.ft.com/cms/s/43445728-1a44-11da-b279-00000e2511c8.html</ref>. Ur sådana genetiska data kan man dra slutsatsen att människans [[utvecklingslinje (evolution)|utvecklingslinje]] skildes åt från schimpansens för omkring fem miljoner år sedan och från [[gorilla]]ns för omkring åtta miljoner år sedan. 2001 hittade man dock ett omkring sju miljoner år gammalt kranium, klassificerat som ''[[Sahelanthropus tchadensis]]'' i [[Tchad]]<ref name="Toumai">Brunet et al. (2002). A new hominid from the Upper Miocene of Chad, Central Africa. ''Nature 418:145-151''</ref>. Upphittarna tolkar detta som en människoförfader, vilket skulle betyda att utvecklingen kan ha gått skilda vägar något tidigare. Den tolkningen är dock fortfarande omstridd. Ännu mer omstridd torde den idé bli som framlagts nyligen av [[Aaron Filler]], att människosläktet skulle ha en gemensam förfader som gick upprätt för 15-20 miljoner år sedan<ref>Filler AG (2007) Homeotic Evolution in the Mammalia: Diversification of Therian Axial Seriation and the Morphogenetic Basis of Human Origins. PLoS ONE 2(10): e1019 doi:10.1371/journal.pone.0001019 http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0001019</ref><ref>[http://www.physorg.com/news111217432.html Physorg - New findings solve human origins mystery]</ref>, något som är svårt att förena med andra genetiska och paleontologiska rön. Människosläktets tidiga utveckling skedde i Afrika. Alla fossil från vår utvecklingsgren från för 7 miljoner år sedan till för 2 miljoner år sedan som hittats levde i Afrika. Någon gång för knappt 2 miljoner år sedan började dock människoliknande varelser av släktet ''[[Homo]]'' sprida sig i världen, och befolkade ganska snabbt stora delar av Asien och Europa, ända bort till [[Indonesien]] och [[Kina]]. Beträffande den moderna människans geografiska ursprung finns två huvudsakliga förklaringsmodeller. Enligt ''[[Ut ur Afrika-hypotesen]]'' utvecklades människan i [[Afrika]] och spred sig därifrån ut över världen och konkurrerade ut andra hominider. Den ''[[multiregionala hypotesen]]'' hävdar istället att människan utvecklades parallellt ur flera åtminstone delvis isolerade populationer av hominider. Denna utveckling i riktning mot den moderna människan skulle då ha skett även utanför Afrika. Dock är den förstnämnda teorin, att den moderna människan, ''Homo sapiens'', först utvecklades i Afrika och sedan spred sig den uppfattning som har klart flest anhängare.<ref>http://www.genteknik.nu/index.asp?id=538 Genteknik.nu</ref> ''[[Australopitheciner]]'' antas idag vara släktet ''[[Homo]]s'' stamfäder. Båda hör till familjen ''[[Hominidae]]'' men just ''[[Australopithecus africanus]]'' roll som människans stamfader har ifrågasatts, det är fullt möjligt att ''africanus'' istället utgör en återvändsgränd på evolutionens träd och att någon annan australopithecin är vår förfader. == Forskning om människans utveckling == Studiet av människans utveckling omfattar flera vetenskapliga grenar, varav [[antropologi]], [[paleontologi]] och [[genetik]] är de viktigaste. Sedan [[neandertalmänniskan]] och andra "grottmänniskor" upptäckts på 1800-talet uppstod [[paleoantropologi]] som eget forskningsområde. Likheten mellan människan och vissa större apor var inte ny, men idén om den arternas evolution vann inte allmän acceptans förrän efter [[Charles Darwin]] publicerat ''[[Om arternas uppkomst]]'' [[1859]]. Fastän han i detta verk knappt berörde frågan om människans ursprung innebar arbetet att teorin om [[evolution]]en genast stod klar för de samtida läsarna. [[Thomas Huxley]] och [[Richard Owen]] började debattera frågan och då Darwin publicerade sitt verk i frågan, ''[[Människans härledning och könsurvalet]]'' [[1871]], var kopplingen mellan det naturliga urvalet och människans utveckling redan allmänt känd och intensivt omdiskuterad. Många av Darwins egna lärjungar &ndash; som [[Alfred Russel Wallace]] och [[Charles Lyell]] &ndash; tvekade inför tanken att människan, med sin mentala kapacitet och höga moral, skulle kunna ha utvecklats genom ett naturligt urval. Idag är dock människans evolution från en apliknande varelse ett oomtvistat vetenskapligt faktum, låt vara att detaljerna fortfarande debatteras hett. En apdebatt på religiösa grunder blossar fortfarande upp emellanåt, särskilt i vissa delstater i USA &ndash; se [[kreationism]] &ndash; men denna debatt saknar helt vetenskaplig grund. Allt sedan [[Carl von Linné]] hade likheten mellan de större aporna och människan gjort att dessa betraktats som de djur som stod närmast människan. Under 1800-talet började man spekulera i att [[schimpanser]] och [[gorillor]] skulle vara människans närmaste nu levande släktingar. Ett naturligt steg vidare blev att spekulera kring deras naturliga hemvist i [[Afrika]] som hemorten för en gemensam anfader. Man hoppades därför på att finna [[fossil]] från dessa stamfäder i Afrika. Andra forskare från förra sekelskiftet ville av olika skäl hellre söka mänsklighetens vagga i [[Asien]], och sökte sig till såväl [[Mongoliet]] som [[Indonesien]] i jakt på fossil. [[Eugene Dubois]] blev den förste som lyckades, när han hittade "Javamänniskan" ''Pithecanthropus/[[Homo erectus]]'' på 1890-talet. Först på 1920-talet hittades fossil efter förmänniskor utanför släktet ''[[Homo]]''. 1925 kunde [[Raymond Dart]] beskriva ''[[Australopithecus africanus]]''. Hans sensationella fynd, "[[Barnet från Taung]]", var ett häpnadsväckande välbevarat kranium efter ett barn med en avgjutning av individen hjärna. Hjärnan var bara 410 kubikcentimeter men rund till skillnad från schimpansens och gorillans. Dessutom hade fyndet korta hörntänder, och placeringen av ''[[foramen magnum]]'', det hål där [[ryggrad]]en ansluter till [[kranium|kraniet]], visade att individen gått upprätt. Dart drog slutsatsen att hans fynd utgjorde en länk mellan människan och apan. Hans hypotes stred dock mot den då vedertagna uppfattningen att [[bipedalism]] förutsatte en betydligt större hjärna och intelligens, och det dröjde därför ytterligare tjugo år innan hans idéer togs på allvar sedan ytterligare liknande fynd gjorts. == Tidsperioder == För specifika fossil från de olika tidsperioderna, se [[Lista över fossil ur människans evolution]]. === För 65-50 miljoner år sedan === *[[Paleocen]]: Två grupper av tidiga primater levde vid den här tiden, [[Adapider]] (av [[familj (biologi)|familjen]] ''[[Adapidae]]'' av [[släkte]]t [[primater]]) och [[Omomyider]] (av [[familj (biologi)|familjen]] ''[[Omomyidae]]'' av [[släkte]]t [[primater]]). Adapiderna liknade dagens [[lemurer]] och andra [[halvapor]] ([[Strepsirrhini]]) och är sannolikt anfäder till dessa. Omomyiderna är sannolikt släkt med [[spökdjur]], och kan även vara anfäder till hela [[Haplorrhini]], d.v.s. även de egentliga aporna i ''[[Anthropoidea]]'', och därmed till oss. === För 50-35 miljoner år sedan === *[[Eocen]]: De egentliga aporna utvecklas, och delas upp i de två grenarna [[brednäsor]] (Platyrrhini) och [[smalnäsor]] (Catarrhini). ''Eosimias'' kan vara en av de tidigaste aporna. === För 35–25 miljoner år sedan === *[[Oligocen]]: Ur de tidiga aporna utvecklades [[människoapor]]. De levde fortfarande i träd och var växtätare. === För 25-10 miljoner år sedan === *[[Miocen]]: Finns en mängd olika fossil av [[människoapor]]. ''[[Proconsul]], Morotopithecus, Kenyapithecus, [[Sivapithecus]], Afropithecus, [[Oreopithecus]], [[Ouranopithecus]], Dryopithecus'',... är en långt ifrån uttömmande lista. Oklart vem som är förfader till vem. * ''[[Ramapithecus]]'' troddes tidigare vara en mänsklig förfader, baserat på mycket fragmentariska fossil, men mer kompletta fossil har visat att den dels sannolikt är närmare släkt med orangutanger, dels bör inordnas i ''[[Sivapithecus]]'' === För sex-sju miljoner år sedan === [[Bild:SahelanthropustchadensisZICA.png|thumb|100px|''Sahelanthropus tchadensis'']] * ''[[Sahelanthropus]] tchadensis''<ref name="Toumai"/> (7 MÅS) - möjligen den första tvåbenta primaten med hjärna som en schimpans men tänder m.fl. drag liknande en människas. *''[[Orrorin tugenensis]]''<ref>Senut et al. (2001). First hominid from the Miocene (Lukeino formation, Kenya). ''Comptes Rendus de l'Academie des Sciences de Paris, Sciences de la Terre et des Planetes 332:137-144''</ref> (6 MÅS) - kanske tvåbent<ref>Pickford et al. (2002). Bipedalism in Orrorin tugenensis revealed by its femora. ''Comptes Rendus Palevol 1:191-203''</ref>, diet som en människas. Levde i en skogsmiljö, inte på savannen. *''[[Ardipithecus kadabba]]'' (6 MÅS)- tvåbent, diet som en människas. Någon gång vid den här tiden delades släktträdet mellan människors förfäder, och förfäder till de två arterna schimpanser. Forskare är inte eniga om vilka av ovanstående fossil som är på vilken sida av delningspunkten. Upptäckarna av de tre ovannämnda arterna anser alla att deras eget fynd är en mänsklig förfader, och de andra två är sidogrenar<ref>Cela-Conde, C. J. & Ayala, F.J. (2003). Genera of the human lineage. ''Proceedings of the National Academy of Sciences 100:7684-7689'' http://www.pnas.org</ref>. === För fem miljoner år sedan === *''[[Ardipithecus ramidus]]'' (4.5-4 MÅS) *''Släktet [[Australopithecus]]'' (4.2-2.5/1.5 MÅS), australopitheciner, sannolika förfäder till alla senare människoarter. *''[[Australopithecus anamensis]]'' (4.2-4 MÅS) === För fyra miljoner år sedan === *''[[Australopithecus afarensis]]'' ([[Lucy]]) (4-3 MÅS) *''[[Kenyanthropus platyops]]'' (3.5-3 MÅS) *''[[Australopithecus bahrelghazali]]'' === För tre miljoner år sedan === *''[[Australopithecus africanus]]'' (3.3-2.5 MÅS) [[Pliocen]], en utveckling av afarensis med större hjärna och människolikt kranium. Skog-savann. *''[[Australopithecus garhi]]'' (2.5 MÅS) *Släktet ''[[Homo (släkte)|Homo]]'', det som vi själva tillhör, uppstår ca. 2.5 MÅS. *''[[Homo habilis]]'' (2.5-1.5 MÅS) *''[[Homo rudolfensis]]'' De äldsta stenverktyg vi har hittat är också från den här tiden, ca. 2.6 MÅS<ref>Semaw et al. (2003). 2.6-million-year-old stone tools and associated bones from OGS-6 and OGS-7, Gona, Afar, Ethiopia. ''Journal of Human Evolution 45:169-177''</ref> , samtida med de första medlemmarna av släktet ''[[Homo (släkte)|Homo]]''. Det är en rimlig gissning att det var dessa tidiga ''Homo'' som tillverkade verktygen. Ett antal Homo-fossil från denna tid finns, men de anses för distinkta för att utgöra en enda art, och klassificeras oftast som två arter, ''habilis'' och ''rudolfensis''. Idag vet man inte säkert om modernare ''Homo'' härstammar från ''habilis'' eller ''rudolfensis''. Vissa forskare placerar både ''habilis'' och ''rudolfensis'' i släktet ''Australopithecus'' i.st.f. ''Homo''. === För två miljoner år sedan === *Robusta australopitheciner är en grupp som av vissa forskare hänförs till ett eget släkte, ''[[Paranthropus]]''. De kan ha utvecklats ur antingen tidigare ''[[Australopithecus]]'' eller ''[[Kenyanthropus]]'' och hade en hjärna motsvarande omkring 40% av den moderna människans. ''Paranthropus'' var tvåbent och omkring 1.4 meter hög. Deras främsta kännetecken, den grova käken vars tuggmuskler var fästa i den benkam som löpte över kraniet, tyder på att den var specialanpassad för att äta grov, fiberrik kost som rötter och växter. Man tror att det var denna specialisering och brist på anpassningsbarhet som gjorde att gruppen inte klarade av de miljöfluktuationer som blev vanliga för omkring 1.2 miljoner år sedan. Arter inom gruppen är Australopithecus/Paranthropus ''[[Australopithecus boisei|boisei]]'' (2.3-1.2 MÅS), ''[[Australopithecus robustus|robustus]]'' (2-1.2 MÅS) (i södra Afrika) och ''[[Australopithecus aethiopicus|aethiopicus]]'' (2.7-2.8 MÅS) (Östafrika). *''[[Homo ergaster]]'' (ca 1.8 MÅS) när ''ergaster'' upptäcktes 1975 övergav man för gott teorin om en enda utvecklingslinje. Man accpeterade att flera olika arter samexisterat parallellt i Afrika. ''ergaster'' har många gemensamma drag med ''erectus'' och man tror sig idag veta att ''erectus'' uppkom i Afrika och spred sig utöver Asien och Europa. I Afrika uppstod sedan ''ergaster'' och, eftersom den moderna människan skiljer sig från ''erectus'' på ungefär samma sätt som ''ergaster'', tror man att det är ''ergaster'' som är människans anfader. *''[[Homo erectus]]'' (ca 1.5-0.05 MÅS) - fram till mitten på 1900-talet betraktades en lång rad fynd från runt om i hela världen som olika arter (till exempel ''Pithecanthropus erectus'' och ''Sinanthropus pekinensis''), men idag betraktas de alla som ''erectus'', utom möjligen ''ergaster''. ''Erectus'' hade betydligt större hjärna än sina föregångare och ungefär likartade tänder som den moderna människan, även om käken var kraftigare. Tidigare trodde man att ''erectus'' konkurrerades ut av andra arter för omkring 400&nbsp;000 år sedan, men nyligen har man fynd på [[Java (ö)|Java]] visat att ''erectus'' fortfarande existerade för 50&nbsp;000 år sedan &ndash; parallellt med den moderna människan. ''Homo erectus'' är den första art som det finns skäl att tro kunde [[språkets ursprung|tala]] och kontrollera eld. *''[[Homo georgicus]]'' (ca 1.5 MÅS) - namn som av vissa forskare används om de ''erectus''-liknande fossil som hittats i Georgien. === För en miljon år sedan === *''[[Homo heidelbergensis]]'' *''[[Homo antecessor]]'' *''[[Homo cepranensis]]'' *''[[Homo rhodesiensis]]'' *''[[Homo helmei]]'' * Samtliga i listan ovan, ''heidelbergensis, antecessor, cepranensis, rhodesiensis, helmei,'' är namn som används om olika fossil i den svårplacerade samlingen från övergångsperioden mellan ''[[Homo erectus]]'' och dess efterföljare nedan. Vilka namn som är giltiga, och vilka fossil som hör till vilket namn, råder det ingen enighet om. ''H heidelbergensis'' torde vara det som används mest. ---- *''[[Homo floresiensis]]'' (94-13 TÅS) År 2003 fann en grupp paleontologer från [[Indonesien]] och [[Australien]], ledda av ''Radien Soejono'', benrester, bl.a ett nästan helt skelett, av en hittills helt okänd [[hominid]]variant<ref>Brown et al. (2004). A new small-bodied hominin from the Late Pleistocene of Flores, Indonesia. ''Nature 431:1055-1061''</ref> på ön [[Flores]] i närheten av [[Java]], öster om den sk. [[Wallacelinjen]] i en grotta i ''Liang Bua''. En del av benen var bara delvis fossiliserade, och man daterade de yngsta till ca. 12-13.000 år. Fynden är ännu under intensiv forskning, och gruppen har inte ännu helt kunnat enas om huruvida det är fråga om en liten ras av arkaisk ''[[Homo Sapiens]]'', eller en förkrympt ''[[Homo erectus]]'' som har överlevt sensationellt länge. Det internationella vetenskapssamfundet förefaller att luta mot det senare. Populärt kallas dessa varelser för "[[hobbit]]ar". ---- *''[[Homo neanderthalensis]]'' (350-30 TÅS) &mdash; många fynd &ndash; från Spanien till Uzbekistan &ndash; tyder på att [[neandertalmänniskan]] emigrerade från Afrika först efter den moderna människan och att de två arterna existerat sida vid sida under en lång period. De började bosätta sig i Europa för 350 000 år sedan och vissa fynd (''Gorham's cave'' i [[Gibraltar]]) indikerar att de fortfarande fanns populationer så sent som för 28 000 år sedan och kanske till och med 24 000 år sedan. Mycket tyder också på att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder att självmedvetande och "livet efter detta" först uppstod hos neanderthalmänniskan. * ''Människa'' (''Homo sapiens'') (200– TÅS) - De tidigaste fossilen man funnit av ''H. sapiens'' kallas ibland [[Cromagnon]]. **''[[Homo sapiens idaltu]]'' är en utdöd trolig underart av människa. Bevisen för dess existens är ett litet antal fossila skallar som hittats i Etiopien och som anatomiskt och kronologiskt tycks befinna sig på ett stadium mellan moderna människor ''Homo sapiens sapiens'' och äldre typer, till exempel ''Homo rhodesiensis''. Genom datering av de vulkaniska lager i vilka fossilen hittades har deras ålder bestämts till ca. 160.000 år. **''Homo sapiens sapiens''' Den tidiga moderna människan utmärker sig med sin panna och avsaknaden av de markerade ”ögonbrynen” i kraniet. Hjärnan är också i ungefär samma storlek som dagens människa och ”kammen” över kraniet har helt försvunnit. Det är inte helt klarlagt exakt hur den moderna människan spred sig över världen. För närvarande finns det två oförenliga förklaringsmodeller som beskriver ''sapiens'' utveckling: Den ena beskriver hur ''sapiens'' utvecklades parallellt från regionala populationer av ''erectus'' i Afrika, Asien och Europa. Modellen tar fasta på vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer av ''erectus'' och ''sapiens''. Den andra, mer spridda modellen beskriver hur en liten isolera population i Afrika utvecklades till ''sapiens'' och därifrån spred sig över världen och konkurrerade ut ''erectus''. Genom studier av [[mutation]]stakten hos [[DNA]] i [[nukleol]]er och [[mitokondrie]]r har man kunnat fastställa att ''sapiens'' särskiljde sig från ''erectus'' för omkring 200&nbsp;000 år sedan &ndash; vilket anses för ungt för den tidigare modellen. Dessutom har man daterat de äldsta fossil man funnit i Afrika till omkring 195&nbsp;000 år<ref>Forskning & Framsteg 5/05: "Den allra äldsta människan". http://fof.se/?id=055gPress.</ref> sedan medan motsvarande fynd i resten av världen är drygt 50&nbsp;000 år yngre. Några raser existerar inte i vetenskaplig och biologisk mening när det gäller den moderna människan; skillnader beträffande hudfärg, ögonform och andra yttre kännetecken härrör från anpassning till framför allt klimat och solljus. Förutom avsevärt mer avancerad verktygstillverkning är tecken på mer komplexa religiösa ritualer och omsorg om sjuka och gamla utmärkande för de rikare lämningarna efter ''Homo sapiens sapiens'' från första början. Konst i form av [[grottmålning]]ar, skulpturer och bensniderier börjar uppträda för närmare 100&nbsp;000 år sedan i Afrika, men blir inte vanligt förrän kanske 30&nbsp;000 år sedan, och [[skrift]]system uppträder för första gången något eller ett par århundraden före år 3000 f.v.t. ===Jämförande tabell med arter inom ''Homo''=== :''Fetstil indikerar väletablerade arter med gott om fossil. Se även [[Lista över människoarter]]'' {| class="wikitable" |- style="background:#efefef;" ! Art ! Levde när (MÅS) ! Levde var ! Kroppslängd (m) ! Kroppsvikt (kg) ! Hjärnvolym (cm³) ! Fossil ! Upptäckt / <br />publikation av namn |- | '''''[[Homo habilis|H. habilis]]''''' | 2.5–1.4 | Östafrika | 1.0–1.5 | 30–55 | 600 | många | 1960/1964 |- | ''[[Homo rudolfensis|H. rudolfensis]]'' | 1.9 | Kenya | &nbsp; | &nbsp; | &nbsp; | några | 1972/1986 |- | ''[[Homo georgicus|H. georgicus]]'' | 1.8–1.6 | Georgien | &nbsp; | &nbsp; | 600 | fåtal | 1999/2002 |- | '''''[[Homo ergaster|H. ergaster]]''''' | 1.9–1.25 | Östra och södra Afrika | 1.9 | &nbsp; | 700–850 | många? | 1975 |- | '''''[[Homo erectus|H. erectus]]''''' | 2–0.3 | Afrika, Eurasien (Java, Kina, Vietnam, Kaukasus) | 1.8 | 60 | 900–1100 | många | 1891/1892 |- | ''[[Homo cepranensis|H. cepranensis]]'' | 0.8 | Italien | &nbsp; | &nbsp; | &nbsp; | 1 skalltak | 1994/2003 |- | ''[[Homo antecessor|H. antecessor]]'' | 0.8–0.35 | Spanien, England? | 1.75 | 90 | 1000 | få | 1994/1997 |- | '''''[[Homo heidelbergensis|H. heidelbergensis]]''''' | 0.6–0.25 | Europa, Afrika | 1.8 | 60 | 1100–1400 | många? | 1907/1908 |- | ''[[Rhodesian man|H. rhodesiensis]]'' | 0.3–0.12 | Zambia | &nbsp; | &nbsp; | 1300 | enstaka | 1921 |- | '''''[[Neanderthalmänniska|H. neanderthalensis]]''''' | 0.23–0.024 | Europa, västra Asien | 1.6 | 55–70 (heavily built) | 1200–1700 | många | 1829/1864 |- | '''''[[människa|H. sapiens]] sapiens''''' | 0.25–nu | hela världen | 1.4–1.9 | 55–80 | 1000–1850 | många | —/1758 |- | ''[[Homo sapiens idaltu|H. sapiens idaltu]]'' | 0.16 | Etiopien | &nbsp; | &nbsp; | 1450 | 3 skallar | 1997/2003 |- | ''[[Homo floresiensis|H. floresiensis]]'' | 0.10–0.012 | Indonesien | 1.0 | 25 | 400 | 7 individer | 2003/2004 |} ==Tidslinje== {{Människans utveckling}} ==Referenser== <div class="references-small"><references/></div> == Källor == * Olmert, M., Dale, R., de Lespinois, P. (2005) '''''Walking with Cavemen'''''. London: BBC (faktaserie) * Campbell, Bernard G & Loy, James D & Cruz-Uribe, Kathryn (2006) ''Humankind emerging, 9th ed'' Boston: Pearson Education, ISBN 0-205-42380-9 * Gärdenfors, Peter (2000) ''Hur Homo blev Sapiens'' Nora: Nya Doxa, ISBN 91-578-0352-8 * [http://www.unhchr.ch/html/menu3/b/d_prejud.htm Declaration on Race and Racial Prejudice (1978)], Office for the high Commissioner for human rights (eng) * Bamshad, M., Wooding, S., Salisbury, B.A., Stephens, J. Claiborne (2004) "Deconstructing The Relationship Between Genetics And Race." ''Nature Reviews Genetics'' 5, 598&ndash;609. [http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/nrg/journal/v5/n8/abs/nrg1401_fs.html] [http://www.xmission.com/~wooding/pdfs/bamshad_race04.zip reprint-zip] * Bamshad, M.J., Wooding S., Watkins W.S., Ostler C.T., Batzer M.A., Jorde L.B. (2003). "Human population genetic structure and inference of group membership." ''American Journal of Human Genetics'' 72, 578&ndash;589. [http://batzerlab.lsu.edu/Publications/Bamshad%20et%20al.%202003%20Am%20J%20Hum%20Genet.pdf reprint-pdf] * Hiernaux, J., Banton, M. (1969) '''''Four statements on the race question'''''. Unesco. [http://unesdoc.unesco.org/images/0012/001229/122962eo.pdf ===Externa länkar=== *[http://www.talkorigins.org/faqs/homs/ Fossil Hominids - The Evidence for Human Evolution] *[http://www.mnh.si.edu/anthro/humanorigins/ha/a_tree.html Early Human Phylogeny (Smithsonian Institution)] (engelska) == Se även == * [[Lista över fossil ur människans evolution]] * [[Lista över människoarter]] * [[Evolution]] * [[Människan]] * [[Charles Darwin]] * [[Språkets ursprung]] {{Evolutionsbiologi}} {{Människoarter}} [[Kategori:Primater]] [[Kategori:Antropologi]] [[Kategori:Mänsklig evolution]] [[Kategori:Paleontologi]] [[Kategori:Förmänniskor]] [[Kategori:Evolution]] [[ar:تطور الإنسان]] [[bg:Еволюция на човека]] [[bs:Ljudska evolucija]] [[ca:Evolució humana]] [[cs:Vývoj člověka]] [[da:Menneskets udvikling]] [[de:Hominisation]] [[el:Ανθρώπινη εξέλιξη]] [[en:Human evolution]] [[es:Evolución humana]] [[et:Inimese evolutsioon]] [[eu:Giza eboluzioa]] [[fa:تکامل انسان]] [[fi:Ihmisen evoluutio]] [[fr:Histoire évolutive des homininés]] [[hi:मानव का विकास]] [[hr:Evolucija čovjeka]] [[hu:Emberré válás]] [[id:Evolusi manusia]] [[io:Evoluciono di homo]] [[is:Þróun mannsins]] [[it:Evoluzione umana]] [[ja:人類の進化]] [[kn:ಮಾನವನ ವಿಕಾಸ]] [[ko:인류의 진화]] [[la:Evolutio hominis]] [[lt:Žmogaus evoliucija]] [[lv:Cilvēka evolūcija]] [[nl:Evolutie van de mens]] [[no:Menneskets evolusjon]] [[nov:Homal evolutione]] [[pl:Antropogeneza]] [[pt:Evolução humana]] [[ro:Antropogeneză]] [[ru:Антропогенез]] [[scn:Evuluzzioni umana]] [[sh:Ljudska evolucija]] [[simple:Human evolution]] [[sl:Nastanek in razvoj človeka]] [[sr:Развој човека]] [[th:วิวัฒนาการของมนุษย์]] [[tr:İnsan türünün evrimi]] [[uk:Антропогенез]] [[vls:Evoluusje van den miens]] [[zh:人類演化]]

Tillbaka till Människans utveckling.