Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Taxobox | name = Människa | image = Human-gender-neutral.png | status = lc | domain_sv = [[Eukaryoter]] | domain = Eukariota | regnum_sv = [[Djur]] | regnum = Animalia | phylum_sv = [[Ryggsträngsdjur]] | phylum = Chordata | subphylum_sv = [[Ryggradsdjur]] | subphylum = Vertebrata | classis_sv = [[Däggdjur]] | classis = Mammalia | ordo_sv = [[primater]] | ordo = Primates | subordo = [[Haplorhini]] | parvordo_sv = [[Smalnäsor]] | parvordo = Catarrhini | superfamilia_sv = [[Människoartade]] | superfamilia = Hominoidea | familia_sv = [[Människoapor]] | familia = Hominidae | genus_sv = [[Människor (släkte)|Människor]] | genus = Homo | species_sv = Människa | species = H. sapiens | subspecies_sv = '''Modern människa''' | subspecies = H. sapiens sapiens | binomial = Homo sapiens | binomial_authority = [[Linné]], [[1758]] | subdivision_ranks = [[Underarter]] | subdivision = *''[[Homo sapiens idaltu]]'' (utdöd) *''Homo sapiens sapiens'' }} {{flerkällor}} '''Människa''' (''Homo sapiens''), där underarten ''Homo sapiens sapiens'', det vill säga vad vi i dagligt bruk kallar människa, även kallas '''förståndig människa''' eller '''modern människa'''. ''Homo sapiens'' är en [[art]] av [[släkte|släktet]] ''[[Människor (släkte)|Homo]]'' (tillsammans med bland annat [[Neandertalmänniska|neandertalmänniskan]] och ''[[Homo floresiensis]]'') som tillhör familjen [[Hominid/hominin|hominider]] som i sin tur tillhör [[Ordning (biologi)|ordningen]] [[Primater|primater]]. [[Afrika]]s människoapor som föreställer människans förfäder tillhör familjen [[pongidae]] (jämför: [[Hominoidea|hominoider]], [[Hominid/hominin|homininer]]). Det vetenskapliga namnet kommer från [[latin]]ets ''homo'' (människa) och ''sapio'' (vis, tänkande, med urskiljningsförmåga). Utmärkande för människan är artens kombination av [[bipedalism]] (tvåbenthet), anpassningsbarhet (kläder, verktyg etcetera), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa [[Känsla|emotioner]] (känslor) och [[empati]] (medkänsla), urskilja [[kausalitet]] (orsakssamband), tolka [[språk]], [[symbol]]er etcetera) och, hävdar somliga, [[självmedvetande]]. Ingen av dessa egenskaper är egentligen unika för människan var för sig, utan återfinns hos olika djurarter – från [[insekter]] till andra [[primater]] och [[valar]]. Tillsammans har de gjort att människan kunnat utveckla [[samhälle]], [[religion]], [[vetenskap]], [[teknik]] och [[konst]]. Den här artikeln berör människan som art i förhållande till andra arter, hur denna relation utvecklats med tiden och historien om hur människor utvecklat sin kunskap därom. Människans kropp beskrivs i till exempel ''[[Människans anatomi|människokroppen]]'', ''[[anatomi]]'' och ''[[fysiologi]]''. Människan som social varelse i ''[[kultur]]'', ''[[samhälle]]'', ''[[historia]]'' etcetera. Individers beteende i till exempel ''[[psykologi]]'', ''[[sociologi]]''. Se även ''[[politik]]'', ''[[religion]]'', ''[[Medicinsk vetenskap|medicin]]'', ''[[genetik]]'', ''[[fortplantning]]''. Studiet av människan brukar delas upp i olika ämnesområden. Studiet av människan kallas [[antropologi]] och läran om den [[Människans utveckling|den mänskliga evolutionen]] kallas [[paleoantropologi]]. Studiet av det mänskliga beteendet utifrån neutrala [[etologi]]ska perspektiv kallas [[humanetologi]]. Studiet av människans hälsa med mera kallas [[Medicinsk vetenskap|humanmedicin]]. == Människans utveckling == {{Fördjupning|Människans utveckling}} Studiet av arten människas utveckling omfattar flera vetenskapliga grenar varav [[antropologi]] och [[genetik]] är de viktigaste. Dessa vetenskaper studerar [[Hominid/hominin|homininer]] (alla tvåbenta primater, till exempel ''[[Australopithecus]]'') i allmänhet men ägnar kanske störst intresse åt släktet [[människor (släkte)|människor]]. Biolologiskt definieras människan som [[Hominid/hominin|hominider]] av arten ''Homo sapiens'', av vilken den enda nu levande underarten är ''Homo sapiens sapiens''. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet ''Homo'', men somliga forskare anser att släktet [[schimpanser]] med de två arterna [[Schimpans|vanlig schimpans]] (''Pan troglodytes'') och [[bonobo|dvärgschimpans]] (''Pan paniscus'') borde omklassificeras som ''Homo troglotydes'' respektive ''Homo paniscus'' eftersom de är så nära besläktade med människan. <ref>[http://news.nationalgeographic.com/news/2003/05/0520_030520_chimpanzees.html NG, maj 2003]</ref> Efter att fullständigt ha kartlagt [[genom]]sekvenserna hos människan och schimpansen kunde man konstatera att skillnaden mellan dem efter sex miljoner års separat utveckling är ungefär tio gånger större än mellan två människor som inte är släkt med varandra och ungefär tio gånger mindre än mellan [[råttor]] och [[möss]]. <ref>[http://news.ft.com/cms/s/43445728-1a44-11da-b279-00000e2511c8.html Chimp and human DNA is 96% identical]</ref> Man har uppskattat att människans [[utvecklingslinje (evolution)|utvecklingslinje]] skildes åt från schimpansen för omkring fem miljoner år sedan och från [[Gorillor|gorillans]] för omkring åtta miljoner år sedan. 2001 hittade man dock ett omkring sju miljoner år gammalt [[homininer|hominint]] kranium, klassificerad som ''[[Sahelanthropus tchadensis]]'' i [[Tchad]] vilket gav en antydan om att utveckling gått skilda vägar ännu tidigare. Det finns två huvudsakliga vetenskapliga teorier om människans ursprung: Antingen uppstod människan i Afrika och spred sig därifrån ut över världen och konkurrerade ut andra hominider eller så utvecklades människan ur flera åtminstone delvis isolerade populationer av hominider. ; 65 miljoner år sen (MÅS) * [[Paleogen]]: ''[[Adapiformes]]'' ; 35–25 MÅS * [[Oligocen]]: [[primater]], [[pongider]], [[Hominid/hominin|hominider]] ; 10 MÅS * [[Miocen]]: ''[[Sivapithecus]]'' ; 7 MÅS [[Fil:SahelanthropustchadensisZICA.png|miniatyr|100px|''Sahelanthropus tchadensis'']] * [[Hominid/hominin|Homininer]]: Ett tjugotal tvåbenta primater ** ''[[Sahelanthropus tchadensis]]'' (7 MÅS), möjligen den första tvåbenta primaten med hjärna som en schimpans och tänder med flera drag liknande en människas ** [[schimpanser]], [[bonobo]]er, [[gorillor]], [[orangutanger]], ... ; 6 MÅS * ''[[Orrorin|Orrorin tugenensis]]'' (6 MÅS), tvåbent, diet som en människas. Levde i en skogsmiljö, inte på savannen. * ''[[Ardipithecus kadabba]]'' (4,4 MÅS), tidigaste arten i människans släktlinje sedan en delning givit upphov till de två arterna schimpanser. ; 5 MÅS * ''[[Ardipithecus ramidus]]'' ; 4 MÅS * ''[[Hominid/hominin|hominidae]]'' (4–1,2 MÅS), 4–5 kända arter * ''[[Australopithecus]]'' (4,2–3 MÅS-), anfäder till ''Paranthropus'' men inte ''homo'' * ''[[Australopithecus anamensis]]'' * ''[[Kenyanthropus platyops]]'' * ''[[Australopithecus bahrelghazali]]'' ; 3 MÅS * ''[[Australopithecus afarensis]]'' (”Lucy”) * ''[[Australopithecus africanus]]'' (3,3–2,5 MÅS) [[Pliocene]], en utveckling av afarensis med större hjärna och människolikt kranium. Skog-savann. * ''[[Australopithecus garhi]]'' * ''[[Människor (släkte)|Homo]]'' * ''[[Homo habilis]]'' (2,5–1,5 MÅS), det första fossil av ''Homo'' som hittades i Afrika, fortfarande den äldsta människan, kunde tillverka stenverktyg. Tidigare trodde man att alla senare ''Homo'' härstammade från ''habilis'', men idag vet man att så inte är fallet. * ''[[rudolfmänniska|Homo rudolfensis]]'' – Det arkeologiska fyndet [[KNM ER 1470]] liknar mycket ''habilis'', men anses för distinkt för att utgöra en enda art. Idag vet man inte säkert om modernare ''Homo'' härstammar från ''habilis'' eller ''rudolfensis''. ; 2 MÅS * ''[[Paranthropus]]'', en art som utvecklades ur antingen ''[[australopithecus]]'' eller ''[[Kenyanthropus platyops|kenyanthropus]]'' och hade en hjärna motsvarande omkring 40 % av den moderna människans. ''Paranthropus'' var tvåbent och omkring 1,4 meter hög. Arten tros ha levt i skogsområden snarare än på ''Australopithecus'' savanner och dess fysiologi – till exempel dess grova käke vars tuggmuskler var fästa i den benkam som löpte över kraniet – tyder på att den var specialanpassad för att äta grov, fiberrik kost som rötter och växter. Man tror att det var denna brist på anpassningsbarhet som gjorde att arten inte klarade av de miljöfluktuationer som blev vanliga för omkring 1,2 miljoner år sedan. ''Paranthropus'' behärskade eld och någon form av språk. Några underarter, varav några uppvisar så stora likheter med ''Australopithecus'' att somliga forskare anser att de bör omklassificeras, är ''[[Paranthropus boisei|Australopithecus boisei]]'' / ''[[Paranthropus boisei]]'' (2,3–1,2 MÅS), ''[[Paranthropus robustus]]'' (2–1,2 MÅS) (i södra Afrika) och ''[[Paranthropus aethiopicus]]'' (2,7–2,8 MÅS) (Östafrika). * ''[[Homo ergaster]]'' (cirka 1,8 MÅS) – När ''ergaster'' upptäcktes 1975 övergav man för gott teorin om en enda utvecklingslinje. Man accepeterade att flera olika arter samexisterat parallellt i Afrika. ''Ergaster'' har många gemensamma drag med ''erectus'' och man tror sig idag veta att ''erectus'' uppkom i Afrika och spred sig utöver Asien och Europa. I Afrika uppstod sedan ''ergaster'' och, eftersom den moderna människan skiljer sig från ''erectus'' på ungefär samma sätt som ''ergaster'', tror man att det är ''ergaster'' som är människans anfader. [[Fil:Vitruvian.jpg|miniatyr|200px|[[Leonardo da Vinci]]s berömda teckning [[Vitruvianske mannen|Vitruvian man]] utforskar den moderna människans proportioner.]] * ''[[Homo erectus]]'' (cirka 1,5 MÅS) – Fram till mitten på 1900-talet betraktades en lång rad fynd från runt om i hela världen som olika arter (till exempel ''Pithecanthropus erectus'' och ''Sinanthropus pekinensis''), men idag betraktas de alla som ''erectus'', utom ''ergaster''. ''Erectus'' hade betydligt större hjärna än sina föregångare och ungefär likartade tänder som den moderna människan, även om käken var kraftigare. Tidigare trodde man att ''erectus'' konkurrerades ut av andra arter för omkring 400&nbsp;000 år sedan, men nyligen har man fynd på [[Java]] visat att ''erectus'' fortfarande existerade för 50&nbsp;000 år sedan – parallellt med den moderna människan. ; 1 MÅS * ''[[Homo heidelbergensis]]'' (800–300 TÅS) – ''Heidelbergensis'' hör till en svårplacerad grupp fossil som uppvisar alla attribut som utmärker ''erectus'', men som i många avseenden ändå avviker från den moderna människan. * ''[[Homo heidelbergensis|Homo antecessor]]'' * ''[[Homo heidelbergensis|Homo cepranensis]]'' * ''[[Homo heidelbergensis|Homo rhodesiensis]]'' * ''[[Homo georgicus]]'' * ''[[Homo floresiensis]]'' * ''[[Neandertalmänniska|Homo neanderthalensis]]'' (250–30 TÅS) – Många fynd – från Spanien till Uzbekistan – tyder på att [[neandertalmänniskan]] emigrerade från Afrika först efter den moderna människan och att de två arterna existerat sida vid sida under en lång period. Mycket tyder också på att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder att självmedvetande och ”livet efter detta” först uppstod hos neanderthalmänniskan. * ''Människa'' (''Homo sapiens'') (200– TÅS) - De tidigaste fossilen man funnit av ''H. sapiens'' kallas ibland [[Cromagnonmänniskan|Cromagnon]]. **''[[Homo sapiens idaltu]]'' är en utdöd trolig underart av människa. Bevisen för dess existens är ett litet antal fossila kranium som hittats i Etiopien och som anatomiskt och kronologiskt tycks befinna sig på ett stadium mellan moderna människor ''Homo sapiens sapiens'' och äldre typer, till exempel ''Homo rhodesiensis''. Genom datering av de vulkaniska lager i vilka fossilen hittades har deras ålder bestämts till ca. 160.000 år. **''Homo sapiens sapiens''', den moderna människan, utmärker sig med sin panna och avsaknaden av de markerade ”ögonbrynen” i kraniet. Hjärnan är också i ungefär samma storlek som dagens människa och ”kammen” över kraniet har helt försvunnit. Det är inte helt klarlagt exakt hur den moderna människan spred sig över världen. För närvarande finns det två oförenliga förklaringsmodeller som beskriver ''sapiens'' utveckling. Den ena brukar kallas för den ''[[Multiregionala hypotesen för människans ursprung|multiregionala hypotesen]]'' och beskriver hur ''sapiens'' utvecklades parallellt från regionala populationer av ''erectus'' i Afrika, Asien och Europa. Modellen tar fasta på vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer av ''erectus'' och ''sapiens''. Den andra modellen, som för övrigt stöds av de flesta forskarna, är känd som ''[[ut ur Afrika-hypotesen]]'' och beskriver hur en liten isolerad population i Afrika utvecklades till ''sapiens'' och därifrån spred sig över världen och konkurrerade ut ''erectus''. Genom studier av [[mutation]]stakten hos [[DNA]] i [[nukleol]]er och [[mitokondrie]]r har man kunnat fastställa att ''sapiens'' särskiljde sig från ''erectus'' för omkring 200&nbsp;000 år sedan – vilket av de flesta forskare anses för ungt för den tidigare modellen. Dessutom har man daterat de äldsta fossil man funnit i Afrika till omkring 195&nbsp;000 år<ref>Forskning & Framsteg 5/05: "Den allra äldsta människan". http://www.fof.se/tidning/2005/5/aldsta-sapiens</ref> sedan medan motsvarande fynd i resten av världen är drygt 50&nbsp;000 år yngre. == Migration == : ''Huvudartikel: [[Migration]]'' [[Fil:Map-of-human-migrations.jpg|miniatyr|höger|450px|Världskarta över människans migration med Nordpolen i centrum, Afrika uppe till vänster, Sydamerika till höger och Australien nere till vänster. Siffror anger tusentals år sedan. Bokstäver anger [[haplogrupp]]er:<br />&bull; L, L1, L2, L3 - afrikanska<br />&bull; A, B, C, D, E, F, G - asiatiska (M är en blandning av C, D, E och G)<br />&bull; A, B, C, D eller X - amerikanska<br />&bull; J, K - sydeuropeiska<br />&bull; H, T, U, V, X - nordeuropeiska<br />&bull; J, N - Mellanöstern]] Den förmodligen mest accepterade synen bland [[antropologi|antropologer]] är att människan utvecklades i Afrika för mellan 100 000 och 200 000 år sedan. Homo sapiens konkurrerade ut andra människoarter som [[neandertalmänniskan]] och ''[[Homo floresiensis]]'' genom sitt fortplantningssystem och sin förmåga att finna föda. Från Afrika spred sig människan över Europa och Asien och hade koloniserat hela detta område för omkring 40 000 år sedan. Amerika koloniserades därefter stegvis och alla delar av båda kontinenterna var befolkade av människan för omkring 10&nbsp;000 år sedan. Det som möjliggjorde denna enastående expansion var människans anpassningsförmåga till vitt skilda klimat och utveckling av de verktyg som behövdes för att finna föda i de nya miljöer man träffade på. Det finns idag drygt sex miljarder människor vilket är betydligt fler än något annat däggdjur. De flesta människor bor idag i Asien (61%) och därefter i ungefär lika stora andelar i Amerika (14%), Afrika (13%) och Europa (12%) medan bara 0,3% bor i Australien. Ursprungligen levde människan i [[jägar- och samlarkulturer]], ett levnadsmönster som kanske är bäst anpassat för [[savann]]en. Som en utveckling av dessa kulturer uppstod först [[nomader|nomadism]] då människan lärde sig tämja andra djur och hålla sig med [[husdjur]]. Senare lärde sig människan odla jorden och i och med [[jordbruk]]et blev hon bofast. Idag kan människan förändra miljön omkring sig på gott och på ont. (Se vidare till exempel [[konstbevattning]], [[stadsplanering]], [[konstruktion]] och [[transport]].) Genom ökad handel har människan idag gjort sig relativt sett oberoende av den omedelbara tillgång på bördig jord, dricksvatten och andra naturresurser. Idag är människor mer eller mindre permanent bosatta i mycket ogästvänliga miljöer som [[Antarktis]], [[Ocean|världshaven]] och till och med [[rymden]]. Se även [[världens historia]]. == Egenskaper == === Genetik === [[Fil:Human male karyotpe.gif|miniatyr|Mannens 23 kromosompar.]] Människan är en flercellig, [[eukaryot]] organism (jämför [[prokaryot]]) vars [[diploid]]a celler har två uppsättningar med 23 [[kromosom]]er som var och en ärvts av individens respektive förälder. Kromosomerna är uppdelade i 22 par [[autosom]]er och ett par [[könskromosom]]er. Varje kromosom består av en [[DNA]]-molekyl och [[protein]]. En DNA-molekyl är uppbyggd av tusentals [[nukleotid]]er. Ordningsföljden hos en grupp nukleotider bildar bestämmer ett stycke [[genetik|genetiska]] information , ett [[arvsanlag]] eller en [[gen]], och tillsammans bildar dessa gener människans [[arvsmassa]]. Människan har omkring 20–25&nbsp;000 gener och 95% av dessa gener har människan gemesamma med sin närmaste släkting [[schimpans]]en. Av detta kan man förstå att mycket små förändringar i arvsmassan kan ge upphov till stora skillnader hos individen. Genetiskt är det alltså mycket lite som skiljer allt levande åt. Individens [[kön]] avgörs av sammansättningen hos [[könskromosom]]erna. Hos alla [[däggdjur]] har honan en dubbel uppsättning [[X-kromosom]]er medan hanen en uppsättning X-kromosomer och en med [[Y-kromosom]]er. (Hos till exempel [[fåglar]] är det tvärtom.) En Y-kromosom är, i princip, en halv X-kromosom vilket betyder att honor har dubbla uppsättningar gener vilket gör hanar mer utsatta för vissa ärftliga sjukdomar som [[blödarsjuka]]. [[Fil:Gray3.png|miniatyr|Ett ägg och många spermier]] Av cellerna i människokroppen är det bara [[könscell]]erna som är [[haploid]]a, det vill säga bara har en enkel kromosomuppsättning. Kvinnans könsceller, [[ägg]]en, består alltid av X-kromosomer medan mannens, [[spermie]]rna, kan bestå av antingen X- eller Y-kromosomer. När könscellerna förenas kombineras därför könskromosomerna till antingen en kvinna (XX) eller en man (XY). === Människokroppen === [[Fil:Human brain NIH.jpg|miniatyr|Människans hjärna]] {{huvudartikel|Människokroppen}} {{bidrag saknas}} === Kollektivet === Människan lever idag i ett av världens största kollektiv i avseende till yta, som sträcker sig över hela jorden och även en bit ut i rymden. Och tack vara den nya tekniken så gå det och hålla ihop ett så stort kollektivt som sträcker sig över hela jorden. Man kan även dela in det globala kollektivet i mindre bita så som [[länder]] > [[städer]] > [[ort]] {{bidrag saknas}} == Se även == * [[Åldrande]] * [[Genetik]] * [[Befolkning]] * [[Intelligens]] * [[Intellekt]] * [[Identitet (beteendevetenskap)]] * [[Biologi]] * [[Rasbiologi]] * [[Rasism]] * [[Sexualitet]] * [[Språk]] * [[Hjärnan]] * [[Humanism]] * [[Kön]] * [[Människans utveckling]] * [[Lista över människoarter]] * [[Språkets ursprung]] ==Källor== <references /> {{människoarter}} [[Kategori:Primater]] [[Kategori:Antropologi]] [[Kategori:Mänsklig evolution]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|id}} {{Link FA|eu}} [[af:Mens]] [[an:Homo sapiens]] [[ar:إنسان]] [[ast:Homo sapiens sapiens]] [[ay:Jaqi]] [[az:İnsan]] [[bat-smg:Žmuogus]] [[be:Чалавек]] [[be-x-old:Чалавек]] [[bg:Човек (вид)]] [[bn:মানুষ]] [[br:Den]] [[bs:Čovjek]] [[ca:Humà]] [[cs:Člověk]] [[cv:Тăнлă çын]] [[cy:Bod dynol]] [[da:Menneske]] [[de:Mensch]] [[el:Άνθρωπος]] [[en:Human]] [[eo:Homo]] [[es:Homo sapiens]] [[et:Inimene]] [[eu:Gizaki]] [[fa:انسان]] [[fi:Ihminen]] [[fiu-vro:Inemine]] [[fr:Homo sapiens]] [[frp:Humen]] [[fy:Minske]] [[ga:Duine]] [[gan:人]] [[gl:Ser humano]] [[glk:آدم]] [[gn:Yvypóra]] [[ha:Yan-adam]] [[hak:Ngìn-lui]] [[he:האדם הנבון]] [[hr:Čovjek]] [[ht:Lòm]] [[hu:Ember]] [[ia:Esser human]] [[id:Manusia]] [[io:Homo]] [[is:Maður]] [[it:Homo sapiens sapiens]] [[iu:ᐃᓄᒃ/inuk]] [[ja:人間]] [[jbo:remna]] [[jv:Menungsa]] [[ka:ადამიანი]] [[kk:Адам]] [[ko:사람]] [[ksh:Minsh]] [[ku:Mirov]] [[kv:Морт]] [[kw:Tus]] [[la:Homo sapiens]] [[li:Mins]] [[lij:Ëse uman]] [[ln:Moto]] [[lt:Žmogus]] [[lv:Cilvēks]] [[mg:Olombelona]] [[mk:Човек]] [[ml:മനുഷ്യന്‍]] [[mr:मानव]] [[ms:Manusia]] [[mt:Bniedem]] [[nah:Tlācatl]] [[nds:Minsch]] [[nds-nl:Mense]] [[nl:Mens]] [[nn:Menneske]] [[no:Menneske]] [[os:Адæймаг]] [[pl:Człowiek rozumny]] [[pms:Òm]] [[pt:Homo sapiens]] [[qu:Runa]] [[ro:Om]] [[ru:Человек разумный]] [[sah:Киhи]] [[scn:Umanu]] [[sco:Body]] [[sh:Čovjek]] [[simple:Human]] [[sk:Človek rozumný]] [[sl:Človek]] [[sq:Njeriu]] [[sr:Човек]] [[su:Manusa]] [[sw:Binadamu]] [[ta:மனிதர்]] [[te:మానవుడు]] [[th:มนุษย์]] [[tl:Tao]] [[tr:İnsan]] [[uk:Людина розумна]] [[ur:انسان]] [[uz:Odam]] [[vi:Loài người]] [[vls:Mens]] [[wa:Djin (biyolodjeye)]] [[yi:מענטש]] [[zh:人]] [[zh-min-nan:Lâng]] [[zh-yue:人]]

Tillbaka till Människa.