Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{hänvisning|tätorten Lund|kommunen Lund|Lunds kommun|std}} {{Ortsfakta Sverige| vapen=Lunds stadsvapen.png| prickpos_x=60| prickpos_y=169| kommun=[[Lunds kommun]]| län=[[Skåne län]]| landskap=[[Skåne]]| invår=[[2008]]| invtotalt=76&nbsp;188 invånare| areaår=2005| areaort=2&nbsp;499 hektar| fotnot=Befolknings- och arealfakta från [[SCB]]<ref>Statistik från [[SCB]]: [http://www.scb.se/MI0810 Tätorter; arealer, befolkning 2005]</ref> (uppdaterad 29 maj 2008)| koordinat={{coord|55|42|N|13|12|E|region:SE_type:city}}}} [[Fil:Karta över Lund.png|miniatyr|Karta över Lund]] {{Audio|Sv-Lund.ogg|'''Lund'''}} är en [[tätort]] och [[centralort]] i [[Lunds kommun]] i sydvästra [[Skåne län]], säte för [[Lunds universitet]] samt [[stiftsstad]] för [[Lunds stift]]. Lund är [[Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal|Sveriges elfte största tätort]].<ref>[http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf Statistik från Statistiska Centralbyrån]</ref> Staden är belägen på en utlöpare av [[Romeleåsen]] som avgränsar [[Lundaslätten]] i nordväst. Kommunen tillhör [[Öresundsregionen]] och ingår enligt [[Statistiska centralbyrån]]s klassificering i [[Stor-Malmö]]s [[storstadsregion]]. ==Historik== {{Huvudartikel|Lunds historia}} Lund är tillsammans med [[Sigtuna]] och [[Skara]] Sveriges äldsta stad, även om Lund var en dansk stad som blev svensk besittning först år [[1658]]. Lund var dock inte på den danska tiden [[Danmark]]s äldsta stad. [[Fil:Karta över Lund på 1500-talet.jpg|miniatyr|Karta över Lund på 1500-talet]] [[Fil:Lunds stads gräns.jpeg|miniatyr|vänster|Lundaslätten med Lunds stadsgräns. Lund i bakgrunden.]] [[Fil:Karta öfver universitetsstaden Lund 1866.jpg|miniatyr|Karta över Lund 1866]] [[Fil:lunds_universitetsbyggnad2007.jpg|miniatyr|[[Lunds universitets huvudbyggnad|Universitetsbyggnaden]].]] Staden grundades omkring år [[990]], sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid [[Uppåkra]] indikerar en bosättning från före [[vår tideräkning]]s början som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-[[Skåne]] från 400-talet och framåt — en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på [[Romelåsen]]s sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed [[Höje å]] gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för, men Lunds nya läge vid korsningen med en öst-västlig landsväg till landet i [[Vombsänkan]], [[Färs härad]], antyder att staden Lund aspirerade på kontroll av större delar av Skåne, möjligen också [[Kristianstadsslätten]] på andra sidan [[Linderödsåsen]]. Grundandet av Lund betraktas i regel som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme. Kyrka och kristen gravplats dateras till början av [[990-talet]], samtidigt med stadens förmodade grundande. Fram till [[1066]] hade Lund starka förbindelser med [[Ärkebiskopen av Canterbury|ärkebiskopssätet i Canterbury]]. Lund blev [[biskopssäte]] år [[1060]], när [[Danmark]] organiserades i ett tiotal [[stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]], från 1066 underställt ärkebiskopen i [[Hamburg-Bremen]] med gränser motsvarande dagens Lunda-stift plus [[Bornholm]], och [[1103]] [[ärkebiskopssäte]] för [[Norden]]. [[1085]] grundlades [[Katedralskolan i Lund|Katedralskolan]] och den är därmed [[Norden]]s äldsta [[skola]]. Under [[1100-talet]]s första hälft byggdes [[Lunds domkyrka]], ett [[kloster]] och flera mindre [[kyrka|kyrkor]]. Lund var Danmarks viktigaste stad och hade 3 000-4 000 invånare. I början av [[1300-talet]] tappar dock Lund i betydelse till [[Malmö]], som anlagt som ärkebiskopens befästa färjeläge för resor över [[Öresund]], och som [[Hansa|hanseatisk]] hamnstad är i stark tillväxt, men Lund behåller positionen som kyrkligt, kulturellt och bildningsmässigt centrum. År 1425 inrättas [[Studium Generale i Lund]], Danmarks och Nordens första universitet. Vid [[reformationen]] [[1536]] försvagades Lunds ställning påtagligt sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. År [[1658]] blev Lunds stift en svensk besittning, och år [[1666]] anlades [[Lunds universitet]] för att understödja försvenskningen. Inkorporeringen i [[Sverige]] vid [[frihetstiden]]s början, år [[1721]], ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad. Under och i början av 1700-talet drabbades Sverige av krig och svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-13 böldpest. Det var en hårt prövad stad som för en tid blev kungasäte. Mellan den 6 september 1716 och 11 juni 1718 residerade [[Karl XII]] i professor Hegardts hus vid Södergatan, vilket gjorde att Lund blev Sveriges [[de facto]] huvudstad under dessa år.{{Källa behövs}} [[1856]] drogs [[järnväg]] från [[Malmö]], och året därpå fortsatte järnvägsutbyggnaden norrut. Därmed hade den [[industriella revolutionen]] med åtföljande [[urbanisering]] nått Lund. Handeln gick tillbaka, däremot tycks hantverket ha blomstrat, och Lund var fortfarande stiftsstad med domkapitel och katedralskola. Universitetets tillkomst 1668 innebar på sikt nya framtidsmöjligheter, men ännu cirka 1800 var staden en "akademisk bondby" (Tegnér) med endast cirka 3 000 invånare. Under 1800- och 1900-talen har en fortgående, accelererad demografisk och ekonomisk tillväxt ägt rum. Vid sekelskiftet 1900 uppgick befolkningen till 17&nbsp;000, 1990 bodde i tätorten 65&nbsp;400 personer. Redan i början av 1800-talet var Lund ett kommersiellt och finansiellt centrum för den kringliggande bygden. Av stor betydelse för Lund blev öppnandet av Södra stambanan 1856, och vid seklets mitt började staden industrialiseras, till stor del på basis av lokala råvaror (läderindustri, tegelbruk, mejerier) och närheten till universitetet (tryckerier). Också textil- och verkstadsindustri fanns. Avgörande för Lunds expansion under 1900-talet har dels varit universitets- och sjukvårdsinrättningarnas tillväxt, dels tillkomsten av högteknologiska industrier som Tetra Pak och Gambro med anknytning till universitetet. Studentrevolten, delvis inspirerad av [[majrevolten]] i Frankrike, var mycket närvarande i Lund 1967-69, då exempelvis studentmössor brändes offentligt och i protest varje sista april. == Lunds stadsbild == :''Se även [[Lista över byggnader i Lund]]'' Lund ligger i den sydvästra delen av Sverige och är en medelstor stad med 76&nbsp;188 invånare. Det är en kontrasternas stad där den gamla stadskärnan samsas med moderna byggnader och internationellt kända företag såsom Sony Ericsson, Tetra Pak och AstraZeneca. När Lund under 1100- och 1200-talet var säte för ärkebiskopen byggdes ett stort antal kyrkor runt om i staden och kloster i staden. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster. Att Lund är en medeltidsstad märks främst i gatunätet som på sina håll har sett likadant ut i århundraden. Dessutom har centrum form av ett mänskligt hjärta som är typisk stadsbyggande under medeltiden. Det finns även ett fåtal medeltida byggnader, såsom [[Lunds domkyrka|domkyrkan]], [[Liberiet]], [[Sankt Peters Klosters kyrka]] och [[Krognoshuset]]. [[Stäket, Lund|Stäket]], [[Kungshuset]] i [[Lundagård (park)|Lundagård]] och Karl XII-huset på [[Katedralskolan, Lund|Katedralskolan]] är andra gamla byggnader. [[Fil:Universitetssjukhuset, Lund.jpg|miniatyr|[[Universitetssjukhuset i Lund|Universitetssjukhuset]]]] [[Fil:Katedralskolan lund.JPG|miniatyr|[[Katedralskolan, Lund|Katedralskolan]]]] [[Fil:Lunnatöser.jpg|miniatyr|"Lunna töser", exempel på nybygge i Lund, [[Margretedal]] vid Södra vägen.]] I övrigt var det fram till slutet av [[1800-talet]] vanligt med [[korsvirke]]shus. Ett sådant är [[Wickmanska gården]]. Denna brann ner år 2002, men är restaurerad och inhyser en [[kebab]]restaurang i dag. Under slutet av 1800-talet ersattes många småhus med flervåningshus. Under denna period byggdes bland annat [[Katedralskolan i Lund|Katedralskolan]]s huvudbyggnad, [[Grand Hotel, Lund|Grand Hotel]], [[Lunds universitetsbibliotek|Universitetsbiblioteket]], [[Lunds universitets huvudbyggnad|universitetsbyggnaden]] och flera lasaretts- och universitetsbyggnader. De allra flesta byggnaderna i Lund härstammar från 1800-talets slut eller [[1900-talet]]. Gatunätet i Lunds stadskärna är på många ställen många hundra år gammalt. Under 1900-talet har dock en del förändringar gjorts. Så här står det i den andra upplagan av [[Nordisk familjebok]], utgiven år 1912: :''De äldre delarna af staden kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden, gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet härutinnan gjorts stora förändringar.'' Detta fortskred under första halvan av seklet. Under 1960-talet hade de borgerliga partierna planer på att skapa en fyrfilig motorväg rakt igenom stadskärnan, det så kallade Genombrottet. År 1958 fattades beslut om att hus skulle rivas för att bygga en trafikled rakt genom Lunds stadskärna. Opinionen svängde dock och år 1968 röstade man för att stoppa planerna. Därigenom undslapp Lund samma öde som [[Klarakvarteren]] i [[Stockholm]] och [[Carolikvarteren]] i [[Malmö]]. Dock hade det redan rivits en del hus för att trafikleden skulle komma fram, bland annat den prunkande Carlsson Trädgård vid [[Bankgatan]], där det numera finns en bussterminal samt [[Vårfruskolan]]s park. Detta område är ännu inte återplanterat eller på annat sätt återställt. Under 1960-talet ändrades uppfattning i stort och man gick mer in för att spara, varför områden som [[Nöden]] delvis finns bevarade. Utanför centrum präglas Lund av universitetets och [[Lunds tekniska högskola|Tekniska högskolans]] lokaler, Lasarettet samt bostadsbebyggelse av mer eller mindre utpräglad förortskaraktär. Det finns även äldre bebyggelse i bland annat [[Värpinge]] by och delar av [[Östra Torn]]. Många som arbetar i Lund är pendlare. Det finns väl utbyggda kommunikationer med lokaltåg ([[Pågatågen]]) och bussar. Men Lund ser också en tät biltrafik såväl inne i tätorten som på infartsvägar och landsvägar i omgivningen. De viktigaste infarterna till tätorten är Fjelievägen, Malmövägen och Dalbyvägen. Andra farleder som leder in i orten är [[E22]], Sandbyvägen, Svenshögsvägen, Norra Ringen och järnvägen ([[Södra stambanan]] samt [[Västkustbanan]]). Några arkitekter som varit aktiva i Lund är [[C. G. Brunius]], [[Helgo Zettervall]], [[Alfred Hellerström]], [[Theodor Wåhlin]], [[Folke Zettervall]], [[Hans Westman]], [[Klas Anshelm]], [[Bernt Nyberg]], [[Bengt Edman]], [[Sten Samuelson]] och [[Flemming Lassen]]. <!-- bör efter listas i kronologisk ordning/efter betydelsefullhet--> Trots att staden har lyckats bevara en mycket stor del av sin medeltida karaktär har ett fåtal gator rivits genom åren. En västligare del av nuvarande Stora Algatan revs under [[1800-talet]]s första hälft, en förlängning av Stora Fiskaregatan i centrala [[Lund]] revs på [[1790-talet]], Lilla Kyrkogatan vid Stortorget (där rådhuset nu ligger) var från sen vikingatid eller medeltiden och revs oförtjänt år [[1913]] när rådhuset byggdes. Utöver dessa har den nordligaste delen av Vårfrugatan omvandlats till kvartersmark. Ingen gata har dock, förutom Lilla Kyrkogatan, rivits på senare dagar. Ett fåtal medeltida gatunamn har även försvunnit, Clemensgatan var uppkallad efter den vikingatida-medeltida S:t Clemens kyrka, på bild ovan - och var fram till [[1920-talet]] det officiella namnet på den östligaste delen av Lilla Fiskaregatan (från Stora Gråbrödersgatan och fram till Stortorget). ===Stadsdelsområden=== [[Fil:Karta över Lund - stadsdelar.svg|miniatyr|Lunds stadsdelsindelning.]] [[Fil:Klostergarden.jpg|miniatyr|Några av Klostergårdens bostadshus sedda från ängarna utanför Lund]] Lund har 14 administrativa stadsdelar. På 1900-talet tillkom ett flertal stadsdelar: [[Klostergården]] 1963, [[Norra Fäladen]] 1967, [[Linero]] 1969, [[Norra Nöbbelöv]] 1973, [[Gunnesbo]] 1980 och [[Värpinge]] på 1990-talet. *'''[[Centrala staden, Lund|Centrala staden]]''', här ingår [[Lunds stadskärna|den medeltida stadskärnan]] (det som låg inom den gamla stadsvallen) samt [[Revingelyckan]], [[Margretedal]], [[Spoletorp]] och [[Plantagelyckan]]. *'''[[Gunnesbo]]''' med [[Gunnesbo företagsområde]]. *'''[[Järnåkra-Nilstorp]]''', här ingår bland annat [[Järnåkra]]/[[Hospitalsgården]], [[Stampelyckan]]/[[Planetstaden]], [[Nilstorp]] och [[Ulrikedal]]. *'''[[Klostergården]]''' med [[Sankt Lars (område)|Sankt Lars]] *'''[[Kobjer]]''' med [[Sliparelyckan]] *'''[[Linero]]''' med [[Gastelyckan]]. *'''[[Möllevången, Lund|Möllevången]]''' med [[Smörlyckan]] och [[Sofiaparken]] *'''[[Norra Fäladen]]''' med [[Annehem]] *'''[[Norra Nöbbelöv]]''' med [[Oscarshem]] *'''[[Tuna, Lund|Tuna]]''', här ingår bland annat [[Professorstaden]], [[Hyphoffslyckan]], [[Galjevången]] och [[Helgonagården]]. *'''[[Vallkärratorn-Stångby]]''', här ingår [[Vallkärra]] *'''[[Värpinge]]''' med [[Värpinge by]] och [[Pilsåker]]s företagsområde *'''[[Väster, Lund|Väster]]''', här ingår [[Papegojlyckan]], [[Pilelyckan]], [[Klosters fälad]] och [[Rådmansvången, Lund|Rådmansvången]]. *'''[[Östra Torn-Mårtens fälad]]''', här ingår [[Östra Torn]] (med [[Sony Ericsson]]-området och [[Djingis Khan (bostadsområde)|Djingis Khan]]) och [[Mårtens fälad]] (med bland annat [[Vipeholm]]) ===Torg=== I centrala Lund finns flera torg. Vid [[Stortorget, Lund|Stortorget]] ligger [[Stadshallen]] och flera butiker. Stortorget brukar dock sällan användas för försäljning, men här anordnas ibland olika evenemang. Lunds främsta handelstorg är [[Mårtenstorget]] som ligger sydöst om Stortorget. Detta torg var i äldre tider centrum för kreaturshandeln i Lund och kallades då Oxtorget. Här är numera torghandel under dagarna. Övrig tid är torget parkeringsplats. Längre norrut vid järnvägen finns [[Clemenstorget]]. Även där finns en viss torghandel. Mindre torg i centrum är [[Bantorget]], [[Knut den Stores torg]] och [[Krafts torg]]. På alla torg står olika konstverk. Även utanför centrum finns torg, bland annat [[Karhögstorg]] och [[Västra Stationstorget]]. ===Handel=== [[Fil:Tackskylt lund.jpg|miniatyr|Tack för besöket-skylt]] En betydande del av handeln i Lund sker innanför stadskärnan. En anledning är att det finns starka krafter för bevarandet av handeln i centrum bland kommunens politiker i projektet [[Lund City]], varför etableringen av ett externt köpcentrum var svår att genomföra. Lunds första [[köpcentrum]] utanför stadskärnan, [[Nova Lund]], öppnade i september 2002 efter mycken diskussion. Andra köpcentra där många lundabor är kunder är bland annat [[Center Syd]] vid [[Löddeköpinge]] samt [[Burlöv Center]] i [[Arlöv]]. För mycket biltrafik och ett känsligt medeltida vägnät gör att centrumhandeln har svårt att hävda sig mot köpcenterna utanför staden och Malmö. ===Parker=== [[Fil:Vinter i stadsparken i Lund.JPG|miniatyr|[[Stadsparken, Lund|Fågeldammen i Stadsparken under vintern]].]] :''Se även [[:Kategori:Parker i Lund]]'' Lunds mest centrala park är [[Lundagård (park)|Lundagård]], som tillsammans med den intilliggande [[Universitetsplatsen i Lund|Universitetsplatsen]] även är akademiskt centrum med byggnader som [[Lunds universitets huvudbyggnad|Universitetshuset]], [[Kungshuset]], [[AF-borgen]] och även [[Lunds domkyrka]]. [[Stadsparken, Lund|Stadsparken]] ligger sydväst om stadskärnan. 1907 användes tomten för [[Lundautställningen]] och parken anlades mellan 1909 och 1911. Den [[Botaniska trädgården, Lund|Botaniska trädgården]], blev anlagd under 1800-talet, ligger öster om stadskärnan och är den tredje parken i centrum. Även här har universitetet flera hus och institutioner, liksom växthus. Bland parkerna utanför Lunds centrum kan nämnas [[Sankt Lars-parken]] i sydväst, [[Sankt Hans backar]] i nordost, [[Holmbergska parken]] och Folkets park i väst samt Sofiaparken på Möllevången. ==Demografi== {| class="wikitable" |+ '''Befolkningsutveckling i Lunds tätort (ej hela Lunds kommun)''' |----- ! År ! Antal invånare |- | 1570 || 817 |- | 1610 || 1&nbsp;145 |- | 1650 || 1&nbsp;535 |- | 1690 || 1&nbsp;251 |- | 1730 || 1&nbsp;530 |- | 1770 || 2&nbsp;078 |- | 1810 || 3&nbsp;100 |- | 1850 || 6&nbsp;709 |- | 1890 || 15&nbsp;023 |- | 1930 || 24&nbsp;520 |- | 1950 || 34&nbsp;039 |- | 1970 || 52&nbsp;359 |- | 1995 || 71&nbsp;450 |- | 2005 || 76&nbsp;188 |} Lunds kommun hade totalt '''105 286''' invånare den 31:a december 2007.<ref>http://app.linkoping.se/statdok/sabok/158.pdf</ref> ==Industri och näringsliv== Lund har en lång tradition av forskning och entreprenörskap med både världsledande internationella och nya företag. Flera forsknings- och utvecklingsföretag har genom åren utvecklats i samspel med universitetet och forskningsbyn Ideon. Lund har satsat på att positionera sig som ett centrum för nyskapande forskning och industri. Några av de viktigare företagen i Lund är [[Tetra Pak]], [[Ericsson Mobile Platforms]], [[Sony Ericsson]], [[Alfa Laval]], [[Gambro]], [[AstraZeneca]], [[Axis AB]] och [[Bibliotekstjänst]]. Lund är en typisk universitetsstad där [[Lunds universitet]] och [[Universitetssjukhuset i Lund]] genomsyrar mycket verksamhet som bedrivs i staden. [[Ideon]] är speciellt viktigt i Lunds framtida näringsliv. ===Industrihistoria=== Historiska industrier: {| width="100%" |----- | valign="top" width="33%" | *[[AB Lunds mekaniska verkstad]] *[[Annetorps tegelbruk]] *[[Berlingska boktryckeri]] *[[Borgs färgeri]] *[[Carl Holmbergs mekaniska verkstad]] *[[Hugo Nordströms handskfabrik]] *[[Håkan Ohlssons boktryckeri]] *[[J. P. Möllers handskfabrik]] *[[Lundautställningen 1907]] | valign="top" width="33%" | *[[Lunds nya gjuteri och mekaniska verkstad]] *[[Lunds mekaniska snickerifabrik]] *[[Nordiska armaturfabrikerna]] *[[Pålsjö tegelbruk]] *[[Rudelius & Boklund]] *[[Salanders fabriksaktiebolag]] *[[Separator]] *[[Åkerlund & Rausing]] |} ==Kultur- och nöjesliv== [[Fil:Majsång på Lunds universitets trappa 2005.jpg|miniatyr|[[Lunds Studentsångförening]].]] Kulturlivet i Lund präglas mycket av den stora studentpopulationen vid landets största universitet vilken utgör drygt en tredjedel av befolkningen. Lund kandiderar till Europeisk kulturhuvudstad 2014. Många av studenterna bor i studentrum på exempelvis [[Sparta_studentboende|Sparta]], [[Vildanden,_Lund|Vildanden]], Parentesen eller på studentnationerna i staden. Studentbostäderna hyrs ut av AF Bostäder och stadens nationer. Det finns tretton nationer i Lund: [[Malmö_nation|Malmö]], [[Lunds_nation|Lund]], [[Göteborgs_nation,_Lund|Göteborg]], [[Kalmar_nation,_Lund|Kalmar]], [[Sydskånska nationen|Sydskånska]], [[Smålands_nation,_Lund|Smålands]], [[Blekingska nationen|Blekingska]], [[Kristianstads_nation|Krischanstad]], [[Östgöta nation, Lund|Östgöta]], [[Västgöta nation,_Lund|Västgöta]], [[Hallands nation|Hallands]], [[Helsingkrona nation|Helsingkrona]] och [[Wermlands nation, Lund|Wermlands]]. Nationerna, förutom [[Smålands_nation,_Lund|Smålands nation]], är tillsammans huvudmän för [[Akademiska Föreningen]] som utgör navet i Lunds studentliv. Kulturlokaler i Lund är bland andra [[Lunds konsthall|Konsthallen]], [[Lund stadsteater]] (teater), [[Kulturmejeriet]] (konserter och teater), [[Stadshallen]] (konserter med mera), [[Olympen, Lund|Olympen]], [[AF-borgen]], [[Folkparken i Lund|Folkparken]], [[Sagohuset]] (teater), [[Lilla teatern]] med flera. Lunds stadskärna bjuder på många caféer, däribland det välkända [[Conditori Lundagård]] som ligger vid Lundagård. Café Athen på [[Akademiska Föreningen]] är ett legendariskt café inom studentvärlden - nyöppnat 2005 efter ett trettioårigt uppehåll. Bland de mer kända kaféerna kan också nämnas [[Café Ariman]], [[Bokcaféer i Lund#India Däck Bokcafé|India Däck Bokcafé]], Ebbas café och Gräddhyllan. I Stadsparken ligger Stadsparkscaféet, som om sommaren arrangerar konserter<ref>[http://www.stadsparkscafeet.com/ Stadsparkscaféets hemsida] - se under Underhållning</ref>. ===Litteratur och konst=== Några klassiska författare som har bott i Lund är [[Esaias Tegnér]], [[Ola Hansson]], [[Axel Lundegård]], [[Anders Österling]], [[Bengt Lidforss]], [[Vilhelm Ekelund]] och [[August Strindberg]]. Av Lunds många poeter kan nämnas [[Ingemar Leckius]], [[Tommy Olofsson]] och [[Göran Sonnevi]]. På [[Sankt Lars sjukhus|Lunds hospital/S:t Lars sjukhus]] (nuvarande NTI-gymnasiet) huserade översättaren av [[persisk litteratur]], särlingen och [[friherre]]n [[Eric Hermelin]]. Förutom stadsbibliotek, universitetsbibliotek och miljöbibliotek har Lund ett stort antal bokförlag, antikvariat och boklådor. ''Lundaromanen'' är en egen genre med [[Fritiof Nilsson Piraten]] och [[Frank Heller]]s Lundaskildringar som förlaga: en utvecklingsroman där den unge studenten upplever livet i Lund, Köpenhamn och ibland också Österlen, varvid han förhoppningsvis mognar som individ. En annan typ av litteratur som utmärker sig för Lund är den som produceras till [[studentspex]], till exempel [[Djingis Khan]] och [[Uarda]] (som också fått ge namn åt flera gator och bostadsområden). Med ''lunda-andan'' brukar avses en blandning av tolerans, skepticism och välformulerad kvickhet som för tankarna till [[Sam Ask]], [[Sten Broman]] eller [[Hans Alfredson]], gärna framförd på den lundensiska dialekt som talades av exempelvis [[Cilla Ingvar]]. Lund har alltid varit rikt på kulturpersonligheter, som galleristen [[Jean Sellem]], konstprofessorn [[Oscar Reutersvärd]], [[Hildur Sandberg]], <ref>Johannes Blidfors: ''Lejoninnan från Lund. Ett livsöde kring sekelskiftet''. Perfekta, Malmö 1982.</ref> [[Falstaff Fakir]] (Axel Wallengren), konstnärerna [[Carl Fredrik Hill]] och [[Gösta Adrian-Nilsson]] (GAN), silversmeden [[Wiven Nilsson]] och den abstrakta animationens skapare [[Viking Eggeling]]. Lund har också en mängd offentliga skulpturer, statyer och utsmyckningar <ref> Jelena Zetterström: ''Offentlig konst i Lund.'' SdS 1994.</ref> samt en laglig graffitivägg på Smålands Nation. I [[Uarda-akademien]] och [[Lukasgillet]] frodas också lundakulturen. De radikala diskussionsklubbarna [[D.U.G.]], [[D.Y.G.]] och [[Clarté]] brukar nämnas i den intellektuella traditionens sammanhang. Lund har tidvis haft en mycket aktiv teaterscen, och Karnevalen har varit en grogrund också för komiska talanger. [[Fil:AF-borgen i Lund 2005-05-01.jpg|miniatyr|vänster|[[AF-borgen]].]] ===Lundakarnevalen=== {{Huvudartikel|Lundakarnevalen}} Vart fjärde år anordnas [[Lundakarnevalen]] i Lund av studenterna vid [[Lunds universitet]] genom [[Lunds universitets studentkårer]]. Den hålls främst [[Lundagård (park)|Lundagård]] i centrala staden. Den första karnevalen sägs ha hållits 1849, de första åren var dock karnevalsfrekvensen både högre och mer ojämn. Senast var Dualkarnevalen i maj 2006. En mängd kända svenska komiker har gjort sina första lärospån i Lundakarnevalen. [[Fil:Skissernas museum i Lund, snö 1.jpg|miniatyr|[[Skissernas museum]].]] ===Museer=== [[Kulturen]] ligger bredvid [[Lundagård (park)|Lundagård]] och har både permanenta utomhusutställningar, flera äldre byggnader och inomhusutställningar. Till Kulturen hör även [[Drottens museum]] samt [[Tegnérmuseet]], inrymt i de bevarade delarna av [[Esaias Tegnér]]s bostadshus vid Stora Gråbrödersgatan. Det sistnämnda är Sveriges äldsta författarmuseum (inrättat 1862). Statliga museer finns i Lund inom ramen för universitetet. Till de mest kända hör [[Lunds universitets historiska museum|Historiska museet]] (där även domkyrkomuseet samt forn- och medeltidsutställningar ingår) och [[Skissernas museum]] (skisser till "monumentalkonst och konst i offentlig miljö") som är det enda i sitt slag i världen. Vid [[Mårtenstorget]] finns [[Lunds konsthall|Konsthallen]], [[Konstföreningen Aura]] i [[Krognoshuset]]. I [[Akademiska Föreningen]]s källare finns det studenthistoriska [[AFs Arkiv & Studentmuseum]]. I privatdrift finns ett posthistoriskt museum och ett glas- och porslinsmuseum. ===Musik=== Lund är en av Sveriges körtätaste städer med många körer på hög internationell nivå. Bland dessa räknas bland annat [[Lunds Studentsångförening]], [[Lunds Vokalensemble]] och [[Svanholm Singers]]. [[2006]] anordnades för första gången [[Lund International Choral Festival]]. Dansk-svensk visfestival arrangeras i augusti varje sommar sedan [[2002]]. Det är en visfestival med syfte att bli mötesplats för det gemensamma nordiska kulturarvet visan och arrangeras av Kulturföreningen K-märkt. [[Kulturmejeriet]] är sedan mitten av 1980-talet en viktig referenspunkt för rockmusik, konserter och nya band. Bland många välkända musiker med anknytning till Lund kan nämnas [[Kal P. Dal]], [[Peps Persson]], [[Timbuktu]] och [[Professor P]]. Större artister framför vanligen sina spelningar på Olympen i norra Lund. Bland klassiska orkestrar kan nämnas [[Lunds Stadsorkester]], [[Akademiska Kapellet]] och [[Lunds Nya Kammarorkester]]. Två orkestrar som mer sysslar med spex och studentunderhållning av olika slag är [[Alte Kamereren]] och [[Bleckhornen]]. De deltar, liksom många inbjudna studentorkestrar utifrån, i karnevalen som hålls vart fjärde år. ===Dans=== Lund är säte för ett flertal föreningar och skolor som bedriver [[dans]]undervisning och arrangerar dansarrangemang. Fyra av skolorna i [[tango]], [[salsa]] och [[swing]] samarbetar om den årliga ''Dansfesten'' i januari, där det på [[Kulturmejeriet|Mejeriet]] under en kväll erbjuds möjlighet att växla mellan dessa tre [[pardans]]er. Många dansföreningar är knutna till stadens olika [[studieförbund]], som också arrangerar danskurser i egen regi. ===Teater=== Som exempel på teatrar och föreningar i Lund kan nämnas [[Lilla teatern]], [[Lunds Stadsteater]], [[Månteatern]] och [[Lunds Studentteater]]. [[Lundaspexarna]] är Sveriges mest kända spexensemble och lockar varje vår och höst tusentals åskådare till sina föreställningar i [[Akademiska Föreningen]]s stora sal. Bland rikskända personer som börjat sin karriär i Lundaspexarna kan nämnas [[Hans Alfredson]], [[Johan Wester]], [[Stellan Sundahl]] och [[Anders Andersson]]. ==Sport== Lunds mest framgångsrika fotbollsklubb heter [[Lunds BK]] och spelar i [[Division 2 Södra Götaland]]. Lunds BK har genom åren haft många duktiga spelare, som till exempel [[Martin Dahlin]], som har spelat i Lunds BK som moderklubb och som fick Guldbollen [[1993]]. Han var en av Sveriges mest kända fotbollsspelare. Dessutom [[Roger Ljung]] som kom till Lunds BK som ung. I basketen har Lund två lag, [[LUGI]] och [[IK Eos]]. Eos spelar i söderettan och har en egen hall som heter Eoshallen. '''Föreningar:''' *'''[[Fotboll]]:''' [[Lunds BK]] och [[Lunds BoIS]] (på [[Klostergårdens IP]]) m.fl. *'''[[Golf]]:''' [[Lunds Akademiska GK]] och [[Värpinge GK]] *'''[[Innebandy]]:''' [[IBK Finn]], [[LUGI]] *'''[[Basket]]:''' [[LUGI]], [[IK Eos]] *'''[[Ishockey]]:''' [[Lund Giants HC]] *'''[[Bordtennis]] och [[Friidrott]]:''' [[IFK Lund]] *'''[[Handboll]]:''' [[H43 Lund]], [[LUGI Handboll|LUGI]] (i [[Färs och Frosta Sparbank Arena]]) === Handbollsstaden Lund === Lund måste vara något av en handbollsstad. [[LUGI]] har en handbollsektion som vann SM-guld [[1980]], LUGI handboll spelar i [[Elitserien i handboll]]. Även [[H43 Lund]] återfinns i högsta serien. Lund har dessutom en framgångsrik ungdomsförening, Lundagård, som i första hand är en lokal förening på Gunnesbo (nordvästra Lund). Varje år den 26-30 december spelas Lundaspelen i handboll. Det är en av världens största inomhushandbollsturneringar för ungdomslag och arrangeras av LUGI handboll. Det är prestigefullt att vinna denna turnering som ofta benämns som ungdoms-VM då många av världens bästa ungdomslag möts i spännande matcher. Lundaspelen spelas även i basket (2-5 januari) och arrangeras då av EOS. === Anläggningar === I kommunen finns ett tjugotal stora hallar. [[Bollhuset i Lund|Bollhuset]], [[Tornahallen]], [[Eoshallen]], [[Lunds Idrottshall]] och [[Victoriastadion]] är de stora publika hallarna. Bollhuset, Idrottshallen och Victoriastadion ägs av kommunen, medan Eoshallen drivs av föreningen [[IK Eos]] och Tornahallen i Stångby drivs av föreningen [[Torns IF]]. Dessutom har en ny arena byggts i närheten av den nuvarande Idrottshallen. Den blev färdig i september 2008 och kallas [[Färs och Frosta Sparbank Arena]]. Bland annat spelar H43 och LUGI, båda elitserielag i handboll, sina hemmamatcher här. De två stora idrottsplatserna är [[Centrala IP]] och [[Klostergårdens IP]]. ==Kommunikation== ===Vägar=== [[Fil:Motorway DK S.svg|100px|right]] Det går att komma till Lund via [[E22]]:an, [[Riksväg 16]] och [[Länsväg 108]]. [[E22]] från Lund till [[Malmö]] är Sveriges äldsta [[motorväg]] och är byggd [[1953]]. Vägnätet inom staden kännetecknas av olika tiders uppfattningar om trafikmiljö m.m. faktorer, vilka dock sällan helt fullföljts enligt ursprungliga planer. Få av planerna som man hade på nya alléer och boulevarder blev till verklighet, även om [[Södra Esplanaden, Lund|Södra Esplanaden]] med sin lummighet utgjorde sin tids första deletapp i vad som skulle bli en rund "stadts-boulevard" kring [[1900]]. En bidragande orsak till att staden växte relativt långsamt i förhållande till andra industristäder var att man länge hade stora tomtmarker inne i den gamla staden som bebyggdes först, varför behovet av nya vägar dröjde. I stället skedde den huvudsakliga bostadsexpansionen utanför Lunds tätort längs med de gamla landsvägarna in mot staden, till exempel vid [[Smörlyckan]] eller [[Jutahusen]]. [[Fil:E22 Lund.jpg|miniatyr|[[E22]]:an.]] Ett tidigt exempel på ett "gatugenombrott" är Kyrkogatan utanför Domkyrkan [[1702]]. Tidigare gick trafiken i en omväg västerut på nuvarande Stora Gråbrödersgatan. Det svenska generalguvernörmentet ville förverkliga en idealstadsplan med rutnätskvarter. Dessa planer genomfördes aldrig med undantag för gatugenombrottet, och Lund behöll sitt medeltida gatunät. Att fara igenom staden i nord-sydlig riktning har således alltid varit enklare än att färdas i öst-västlig riktning. När biltrafiken ökade anlades 1934 söder om stadskärnan Södra Ringen, en väg med två körfält på vardera två körbanorna mellan Malmövägen och Trollebergsvägen, för att avlasta innerstadstrafiken. Denna tidiga "förbifart" är i dag en del av staden men uppfattades vid byggnationen som stadens utkant. 1950-talet betydde byggandet av [[Autostradan]] vilket ledde till att [[Riksfyran]] försvann ut ur staden. Även Autostradan låg på sin tid utanför staden men är i dag en del av vägnätet inom staden samtidigt som genomfartstrafiken på [[E22]] passerar här. Vägutbyggnaderna fortsatte med [[Norra Ringen]] under 1960-talet, men när man försökte förlänga vägen österut och västerut slog miljöorganisationerna bakut och någon "östra ring" har ännu inte byggts. I början av 1990-talet byggdes nya [[Länsväg 108]] i en vid båge väster om staden för att bland annat avlasta Södra Ringen och skapa en ny väg mot [[Kävlinge]]. Bortsett från ett antal gatubreddningar under 1960-talet har man inne i stadskärnan sedan 1970-talet försökt begränsa biltrafiken. År [[1971]] stängdes Stora Södergatan av vid [[Stortorget]] för biltrafik. En ny utredning som gjordes [[1985]] ledde till ett nytt system för biltrafiken i centrum och till att fler gator stängdes av för biltrafik. Ett svårt trafikproblem man har kvar inne i stadskärnan är [[Bangatan]] utanför [[Lunds Centralstation]]. Här passerar passagerare till tågen på ett övergångsställe och en omfattande buss- och taxitrafik, vilket ofta leder till långa köer och dålig luftkvalitet på gatan. [[Västra Stationstorget]] som byggdes i slutet av 1990-talet på andra sidan stationen har inte haft den avlastande effekt man hoppats på. ===Busstrafik=== {{Huvudartikel|Lund Stadsbuss}} [[Lunds kommun]] är huvudman för busstrafiken i Lund och bestämmer vilka entreprenörer som ska ta hand om trafiken. Fram till den 30 april [[2005]] var Lunds stadsbussar gråblåa, hette "Stadstrafiken i Lund" och kördes av [[Arriva]]. [[Fil:Bergkvarabuss i Lund 2005-05-01.jpg|miniatyr|vänster|Grön buss den [[1 maj]] [[2005]].]] Den 1 maj 2005 tog [[Bergkvarabuss]] över de sex huvudlinjerna. Samtidigt utökade kommunen sitt samarbete med [[Skånetrafiken]], man fick nya gröna bussar i likhet med de flesta andra städer i Skåne och namnet ändrades till "Lund Stadsbuss", vilket vissa anser inte är grammatiskt korrekt. De nya gröna bussarna är bland annat mer handikappanpassade. De har lågt golv, nigningsmöjlighet och de allra flesta drivs med [[naturgas]]. De tre servicelinjerna körs av [[Veolia Transport]]. Det finns ungefär 400 hållplatser och av dessa är antagligen [[Botulfsplatsen]] den viktigaste, eftersom de flesta bussar går dit. Två andra viktiga bussterminaler är Lund C (järnvägsstation) och vid Universitetssjukhuset (Blocket). Den regionala busstrafiken sköts av Skånetrafiken och körs på entreprenad till flera olika bussbolag, till exempel [[Veolia Transport]] och [[Swebus]]. För landsortstrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne. Dessa avgår från tre terminaler: centralterminalen är vid järnvägsstationen och ett antal bussar utgår även från Universitetssjukhuset. Malmöbussarna avgår i stort sett från det lilla busstorget bakom Vårfruskolan vid Bankgatan. [[Fil:lunds_centralstation2007.jpg|miniatyr|[[Lunds centralstation]].]] ===Järnväg=== Lund är en järnvägsknut. Man kan åka med [[tåg]] från Lund i riktningarna mot [[Kävlinge]], [[Eslöv]] och [[Malmö]]. I Lund delar [[Södra stambanan]] och [[Västkustbanan]] på sig. Det är därmed möjligt att åka tåg till Sveriges tre största städer utan byten. Förr gick det även ett spår till [[S Sandby]] - [[Revinge]] - [[Harlösa]] på det som i dag kallas [[Hardebergaspåret]], ytterligare ett spår till [[Staffanstorp]] - [[Klågerup]] - [[Svedala]] - [[Trelleborg]] och ett till [[Bjärred]]. Den sistnämnda användes flitigt av studenterna i Lund då sommaren var varm och badvänlig. Dock är trafiken på dessa linjer nerlagd och spåren är upprivna, med ett undantag. Spåret mot Trelleborg finns kvar som ett industrispår fram till [[Tetra Pak]], det används dock sällan. [[Lunds centralstation]] är den järnvägsstation som finns i centrala Lund. Dessutom finns det inom kommunen [[Pågatågen|pågatågsstationer]] (lokaltågsstationer) vid [[Gunnesbo station|Gunnesbo]] och [[Stångby]]. Andra numera nerlagda järnvägsstationer inom tätorten var [[Lunds västra]], [[Lunds östra]] och [[Lunds södra]]. Den senare, vars byggnad finns kvar, var en station som låg utmed "Hardebergaspåret". Ytterligare stationer inom kommunen fanns i [[Dalby]] och [[Veberöd]], båda på sträckan Malmö - Staffanstorp - Dalby - Veberöd - Sjöbo - Tomelilla - Simrishamn ([[Simrishamnsbanan]]). Idag inrymmer stationen i Dalby ett nedlagt ålderdomshem och i Veberöd en f.d. pizzeria. I Dalby delade spåret sig där det ena gick mot [[Torna Hällestad]] - [[Harlösa]], det andra vidare mot Veberöd. Järnvägen mellan Lund - Malmö öppnades den [[1 december]] [[1856]]. ===Cykel=== Inte minst till följd av den stora mängden studenter är cykeln ett viktigt transportmedel inom Lund. Terrängen Lund är byggt på lutar svagt, vilket medför att det är något ansträngande att cykla norrut. Lunds kommun har sedan 1985 byggt ut cykelvägarna så att det ska bli lättare att ta sig fram i Lund. [[Fil:Hasslanda.JPG|miniatyr|vänster|Hasslanda flygfält på vintern.]] ===Flyg=== [[Hasslanda]] [[flygfält]] ligger 2,5 kilometer sydost om Lunds centrum, vid [[Stora Råby]] gård. Fältet används främst för privatflyg, men också i viss utsträckning för tjänsteresor. Hasslanda flygfält ska läggas ner då man i stället ska bygga ut [[Sydöstra vägen]], ett industriområde och förlägga en rättspsykiatrisk klinik i närheten. Nerläggningen skulle ha genomförts 2007, men flygfältet finns kvar fortfarande 2008. Hasslanda har därmed existerat i mer än 47 år. För att komma till Lund med flyg är det dock vanligare att man använder Malmö Airport ([[Sturup]]) eller Copenhagen Airport ([[Kastrup (flygplats)|Kastrup]]s flygplats) och sedan tar sig till Lund med tåg, bil eller buss. ==Media== I Lund har tidigare utgivits två sexdagars tidningar: ''[[Lunds Dagblad]]'' och ''[[Folkets Tidning]].'' Båda dessa har nu försvunnit. Numera är Malmötidningen ''[[Sydsvenskan]]'' (oberoende liberal) största dagstidning i staden, men även ''[[Skånska Dagbladet]]'' har redaktion i Lund. Annonsbladet Lundaliv finns sedan 1990 och utkommer med åtta nummer om året. På gatorna kan Skåneupplagan av gratistidningarna ''[[Metro (tidning)|Metro]]'' och ''[[City Malmö/Lund]]'' hämtas ur på torg och trottoarer uppställda behållare. Lunds lokala TV-kanal heter [[Steve]], och är liksom [[Radio AF]] en studentkanal. Båda dessa etermedier drivs som utskott inom [[Akademiska Föreningen]] och är huvudsakligen gjorda av och för studenter. Lund skall bevakas av SVT genom [[Sydnytt]] och av [[TV4]] genom [[TV4 Öresund]]. Vidare finns internetportalen [http://www.lund.cc Lund.cc] som tillhandahåller nöjes- och kulturnyheter samt evenemangsguide för Lund. ==Geologi== Det hävdas ibland att Lund har den största höjdskillnaden av alla städer i Sverige, vilket dock inte är korrekt. Höjden är 8 meter över havet vid [[Höje å]] i söder och 86 meter över havet i norr, vilket är en mindre höjdskillnad än i till exempel [[Borås]], [[Göteborg]], [[Gränna]], [[Huskvarna]], [[Jönköping]], [[Kiruna]], [[Skövde]], [[Uddevalla]], [[Ulricehamn]] och [[Östersund]]. Därtill kommer även [[Klosterängshöjden]] som är en konstgjord, ej ännu färdigställd höjd av schaktmassor vid [[E22]] som kommer att bli Lunds högsta "naturliga" punkt. ==Kyrkligt== [[Fil:Lund domkyrkan2007.jpg|miniatyr|[[Lunds domkyrka]]]][[Fil:Allhelgonakyrkan, Lund.jpg|miniatyr|[[Lunds Allhelgonakyrka]].]] De äldsta lämningarna efter kristna kyrkor i Lund är från [[stavkyrka|stavkyrkorna]] Sankt Drottens, Sankta Marias och Sankt Clemens, daterade kring sekelskiftet [[900-talet|900]]–[[1000-talet|1000]].<ref>Rydén, Thomas, "Domkyrkan i Lund", 1995, ISBN 91-564-1042-5, s. 13</ref> Historiskt har Lund varit säte för ärkebiskopen i Lund. I och med detta byggdes ett stort antal kyrkor och kloster i staden under 1100- och 1200-talet. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. Med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster. De enda medeltida kyrkorna som överlevde var [[Lunds domkyrka|domkyrkan]] och [[Sankt Peters Klosters kyrka]]. Av de rivna medeltidskyrkorna är ruinerna av [[Drottens kyrka]] - troligen stadens första stenkyrka - väl utgrävda och utgör i dag ett underjordiskt museum tillhörigt [[Kulturen]]. Domkyrkan hyser ett synnerligen märkligt [[konstur]], som visar inte bara timmarnas gång utan även månens faser och många andra himlafenomen. Konstruktören efterlämnade bristfällig dokumentation, och vissa funktioner vet man nu för tiden inte riktigt hur de fungerar och vad de ska visa. Förr omfattades staden Lund av en församling, [[Lunds stadsförsamling]]. Denna slogs år 1944 ihop med [[Lunds landsförsamling]] som blev [[Lunds domkyrkoförsamling]]. Sedan dess har Lund utökats i flera etapper. Nuförtiden är tätorten en del av följande församlingar: *[[Helgeands församling]] *[[Lunds Allhelgonaförsamling]] *[[Lunds domkyrkoförsamling]] *[[Norra Nöbbelövs församling]] *[[Sankt Hans församling]] *[[Sankt Peters Klosters församling]] *[[Stora Råby församling]] *[[Östra Torns församling]] Inom Lunds tätort ligger i dag följande kyrkor tillhöriga Svenska kyrkan: *[[Helgeandskyrkan]] *[[Lunds Allhelgonakyrka]] *[[Lunds domkyrka]] *[[Norra Nöbbelövs kyrka]] *[[Sankt Hans kyrka (Lund)|Sankt Hans kyrka]] *[[Sankt Knuts kyrka, Lund|Sankt Knuts kyrka]] *[[Sankt Laurentii kyrka, Lund|Sankt Laurentii kyrka]] *[[Sankt Peters Klosters kyrka]] *[[Maria Magdalena kyrka, Lund|Maria Magdalena kyrka]] *[[Bosebo kyrka]] (museikyrka på [[Kulturen]]; används dock för bland annat bröllop) Enbart Klosterkyrkan och Norra Nöbbelövs kyrka har [[kyrkogård]]. Dessutom finns två andra begravningsplatser i tätorten, [[Norra kyrkogården, Lund|Norra kyrkogården]] och [[Östra kyrkogården, Lund|Östra kyrkogården]]. En nyare begravningsplats finns cirka fyra kilometer norr om stadens centrum, [[Fredentorps kyrkogård, Lund|Fredentorps kyrkogård]], invigd [[1985]]. Förutom [[Svenska kyrkan]] finns bland annat den katolska [[Sankt Thomas kyrka]], tillhörig [[Sankt Thomas av Aquino församling]], samt [[Västerkyrkan]], tillhörig [[Svenska missionskyrkan]]. Också [[Baptistkyrkan]], [[Dominikanorden]], [[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]], [[Evangeliska Frikyrkan]], [[Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner]], [[Jehovas vittnen]], [[Mormonkyrkan]] ([[Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga]]) och [[Pingstkyrkan]] är representerade i Lund. ==Källor== <references/> * Lundasamlingen, Ekska Huset, [http://www.folkbibliotek.lund.se/indexprogram.htm Lunds Stadsbibliotek] * Studentmuséet, [[Akademiska Föreningen|AFs]] Arkiv * Lunds Turistbyrå, [[Lunds kommun]] * [[Sydsvenska Dagbladet]], Arkivet * [http://lund.se Lund.se] ==Litteratur i urval== *Blomqvist, Ragnar: ''Lunds Historia''. del 1 [1951] del 2 [1978]. *''Student i Lund'' 1900-1979, 8 delar. B Forsberg 1957/Studentlitteratur 1990. *Hagblom, Kurt: ''Lundabor''. Lund 1986. *Meurling, Patrick: ''Veckans Lundensare''. Grand Hotel 1999. *Ingers, Ingemar: ''Lundensisk slang samt akademiskt vardagsspråk i Lund''. Ekstrand 1977. *Löfström, Thomas: ''Kring Lund''. Liber 1979. *''Uarda-Akademiens Ordbok''. Lund 1989. *Salomon|Blomqvist: ''Det röda Lund''. Lund 1998. *GAN: ''Syntes av en stad'' (Katalog). Lunds Konsthall 1990. *Wallengren, Axel: ''Falstaff Fakirs Vitterlek''. Gebers 1957. *Fritiof Nilsson Piraten: ''Tre Terminer''. 1943. *Heller, Frank: ''Lund - språngbrädan till kontinenten och andra berättelser''. Settern 1986. *Johannesson, Sture: ''Counterclockwise Circumambulation''. (Katalog) Lunds Konsthall 2004. * ''Lunds Konsthall 50 år''. Fem chefer skriver. Lund 2007. ==Se även== {{Portal|Lund}} * [[Lista över byggnader och platser i Lund]] * [[Lista över personer med anknytning till Lund]] * [[Fråga Lund]] * [[Slaget vid Lund]] * [[Karl XII-firande i Lund]] * [[Bokcaféer i Lund]] * [[Bombningarna av Malmö och Lund]] ==Externa länkar== {{Commonsbilder|Kategori:Lund}} * [http://www.lund.se Lunds kommun] * {{Wikitravel|Lund}} {{Lunds kommun}} {{Bra artikelsymbol}} [[Kategori:Lund| ]] [[Kategori:Skåne]] [[Kategori:Lunds kommun]] [[Kategori:Orter i Lunds kommun]] [[Kategori:Orter i Skåne län]] [[Kategori:Sveriges städer]] [[Kategori:Tätorter i Sverige]] [[Kategori:Öresundsregionen]] [[als:Lund]] [[an:Lund]] [[ar:لوند]] [[bg:Лунд]] [[bpy:লুন্ড]] [[cs:Lund]] [[cv:Лунд]] [[da:Lund (Sverige)]] [[de:Lund]] [[el:Λουντ]] [[en:Lund]] [[es:Lund]] [[et:Lund]] [[fi:Lund]] [[fr:Lund]] [[got:𐌻𐌿𐌽𐌳]] [[hu:Lund]] [[id:Lund]] [[it:Lund]] [[ja:ルンド]] [[ko:룬드]] [[la:Lunda]] [[lt:Lundas]] [[nl:Lund (stad in Skåne)]] [[nn:Lund i Skåne]] [[no:Lund (by)]] [[os:Лунд]] [[pl:Lund (miasto)]] [[pt:Lund (Suécia)]] [[ro:Lund]] [[ru:Лунд]] [[simple:Lund]] [[sr:Лунд]] [[tr:Lund]] [[vo:Lund]] [[zh:隆德]]

Tillbaka till Lund.