Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Infobox tonsättare |namn = Ludwig van Beethoven |bild = Beethoven.jpg |bildtext = Ludwig van Beethoven, av [[Joseph Karl Stieler]] [[1820]]. |bildstorlek = 220px |födelsenamn = |pseudonym(er) = |född = [[16 december]] [[1770]] <br /> [[Fil:Black St George's Cross.svg|22 px]] [[Bonn]], [[Kurfurstendömet Köln]] <br /> (i nuvarande {{flaggbild|Tyskland}} [[Tyskland]]) |död = [[26 mars]] [[1827]] (56 år) <br /> [[Fil:Flag of the Habsburg Monarchy.svg|22 px|border]] [[Wien]], [[Kejsardömet Österrike]] <br /> (i nuvarande {{flaggbild|Österrike}} [[Österrike]]) |bakgrund = |dödsplats = |instrument = [[Piano]] |stil/epok = [[Wienklassicism]], [[romantikens musik|Romantik]] |aktiva_år = |webbplats = }} '''Ludwig van Beethoven''' ([[Tyska|tyskt uttal]]: [[Rilpedia:IPA i Unicode|[ˈluːdvɪç fan ˈbeːthoːfn]]] {{Audio|Ludwig van Beethoven.ogg|uttal}}), född [[16 december]] [[1770]]<ref>Beethoven [[dop|döptes]] den [[17 december]]; hans födelsedatum - vilket ofta uppges vara den 16 december - är inte känt med säkerhet.</ref> i [[Bonn]], [[Kurfurstendömet Köln]], död [[26 mars]] [[1827]] i [[Wien]], [[Kejsardömet Österrike|Österrike]], var en [[Tyskland|tysk]] [[Kompositör|tonsättare]] och [[Piano|pianist]]. Han verkade huvusakligen inom den [[Wienklassicism|klassicistiska]] traditionen, men bidrog även till övergången till [[Romantikens musik|romantiken]]. Han betraktas som en av de mest hyllade och inflytelserika kompositörerna genom tiderna. Beethoven bosatte sig i Wien i tjugoårsåldern och studerade där under [[Joseph Haydn]], den klassiska [[sonat]]ens förste fulländare och nydanare. Han fick snabbt ett rykte om sig som pianovirtuos. Beethovens hörsel [[Hörselskada|försämrades gradvis]] med början i hans tjugoårsålder, men han fortsatte att komponera och [[Dirigent|dirigera]], även efter det att han blivit helt döv. == Biografi == Beethoven var barnbarn till en musiker av [[Flandern|flamländskt]] ursprung som också bar namnet Ludwig van Beethoven (1712-1773). Från och med [[1733]] hade den äldre Ludwig varit bassångare i [[Kurfurstendömet Köln]]s hov. Han steg genom leden inom det musikaliska etablissemanget för att så småningom bli [[dirigent]]. Den äldre Ludwig hade en son, Johann van Beethoven (1740-1792), som arbetade som [[tenor]] i samma musikaliska etablissemang, och som också gav lektioner i [[piano]] och [[fiol]] för att komplettera sin inkomst.<ref name="groveonline">Grove Online, sektion 1</ref> Johann gifte sig med Maria Magdalena Keverich år [[1744]]. Hon var dotter till Johann Heinrich Keverich, som hade varit köksmästare vid hovet i Biskopsdömet Trier.<ref>Thayer, A. W.; Krehbiel, Henry Edward (ed, trans); Deiters, Hermann; Riemann, Hugo (1921). [http://books.google.com/books?id=VQw5AAAAIAAJ&pgis=1 ''The Life of Ludwig Van Beethoven, Vol 1''], s. 49. The Beethoven Association. [[OCLC]] [http://www.worldcat.org/oclc/422583 422583].</ref> Beethoven föddes i detta äktenskap i [[Bonn]], i december [[1770]]. Hans barndomshem är numera [[museum]]. Beethoven döptes den [[17 december]] 1770. Barnen på denna tid döptes vanligen dagen efter födseln, men det finns inga dokumenterade bevis för att detta inträffade i Beethovens fall.<ref>Thayer, A. W.; Krehbiel, Henry Edward (ed, trans); Deiters, Hermann; Riemann, Hugo (1921). [http://books.google.com/books?id=VQw5AAAAIAAJ&pgis=1 ''The Life of Ludwig Van Beethoven, Vol 1''], s. 53. The Beethoven Association. [[OCLC]] [http://www.worldcat.org/oclc/422583 422583].</ref> Det är känt att hans familj och hans lärare Johann Albrechtsberger firade hans födelsedag den 16 december. Även om denna bevisning stöder sannolikheten för att den 16 december 1770 skulle vara Beethovens födelsedatum är detta inget som kan anges med säkerhet. Av Johann Beethovens sju barn överlevde bara Ludwig och två av hans yngre bröder. Caspar Anton Carl föddes [[1774]] och Nikolaus Johann, den yngsta, föddes [[1776]].<ref name="stanley7">Stanley, Glenn (ed) (2000). ''The Cambridge Companion to Beethoven'', s. 7. Cambridge University Press. ISBN 0-521-58074-9.</ref> Sin första musikaliska skolning fick Beethoven från femårsåldern av sin far. När han var sju gjorde han sitt första offentliga uppträdande, och blev [[1781]] elev till Christan Neefe.<ref>Thayer, A. W.; Krehbiel, Henry Edward (ed, trans); Deiters, Hermann; Riemann, Hugo (1921). [http://books.google.com/books?id=VQw5AAAAIAAJ&pgis=1 ''The Life of Ludwig Van Beethoven, Vol 1''], s. 67. The Beethoven Association. [[OCLC]] [http://www.worldcat.org/oclc/422583 422583].</ref> Ludwig hade lärt sig allt hans far kunde så han började söka efter kunnigare lärare. Vid tretton års ålder blev han [[cembalo]]spelare vid kurfurstens kapell i hemstaden, och skrev under detta år tre [[piano]][[sonat]]er som han, under det han ljög om sin ålder, sände till Max Friedrich av Köln, som utnämnde honom till hovorganist. Vid sin första utrikesresa [[1787]] till [[Wien]] träffade han som sjuttonåring [[Wolfgang Amadeus Mozart|Mozart]], då 31 år, och ämnade studera för denne; men det blev inte av eftersom Beethovens mor insjuknade och dog, varför han återvände hem för att ta hand om sina yngre bröder. År [[1792]] begav han sig återigen till Wien. Mozart hade då dött året innan och Beethoven blev istället [[Joseph Haydn]]s elev.<ref>Grove Online, sektion 3</ref> Under denna vistelse avled fadern, men Beethoven stannade dock kvar. Under detta år skrev han bland annat [[Opus]] 103, en [[oktett]] för [[blåsinstrument]]. Han var inte bara tonsättare utan även en framstående pianovirtuos, och hans verk för piano vittnar om en, för sin tid, stor fingerfärdighet.<ref>Milton Cross, David Ewen, ''The Milton Cross New Encyclopedia of the Great Composers and Their Music'', Doubleday 1953, s. 79.</ref> Han blev [[1794]] elev till Albrechtsberger och debuterade i Wien som solist med ett eget pianostycke, Opus 19 i B{{musik|b}}-dur. Under sin tidiga karriär som kompositör koncentrerade sig Beethoven i första hand på verk för piano, och senare stråkkvartetter, [[symfoni]]er och andra genrer. Detta var ett mönster som han senare kom att upprepa i den senare perioden av sin karriär. Tolv av Beethovens berömda serie av 32 pianosonater kan dateras före [[1802]], och kan således anses vara tidiga verk. Av dessa är den mest berömda idag förmodligen "Pathétique", Opus 13. De första sex kvartetterna publicerades som en uppsättning (opus 18) år [[1800]], och den första och andra symfonin hade premiär under år 1800 och [[1802]]. Redan 1800, vid premiären av hans första symfoni (opus 21 i C-dur), ansågs Beethoven vara en av de viktigaste i en generation unga kompositörer som följde efter Haydn och Mozart. Nu började han dock märka av sin [[hörselskada]],<ref>Grove Online, sektion 5</ref> som med tiden blev allt värre, och omkring [[1818]] var han helt döv, men kunde fortsätta att komponera på [[gehör]]. Hörselnedsättningen påverkade honom starkt och han övervägde tidigt efter att hörselskadan hade uppstått att begå [[självmord]]. Flera gånger besökte han kurorter som [[Baden]] och [[Karlsbad]], men ingenting kunde hindra den tilltagande dövheten. Under dessa besök träffade han bland andra [[Johann Wolfgang von Goethe|Goethe]]. Den [[28 mars]] [[1801]] uruppfördes den första [[balett]]en, ''[[Prometeus]]'', och under de närmaste åren var han mycket produktiv, samt komponerade i flera genrer. 1802 skrev han ett [[oratorium]], och [[20 november]] [[1805]] uruppfördes operan ''Fidelio''. Den [[22 december]] [[1808]] spelades [[Pastoralsymfonin]] på Theater an der Wien. Vid detta laget var han berömd, och när Wien ockuperades [[1809]] av [[Frankrike|franska trupper]] fick han lön av ärkehertigen för att stanna i staden. Beethoven hade stora brister i sin bildning, utom på musikens område, men det hindrade inte att han blev mycket beläst och drevs av en passionerad romantisk revolutionstro på rätten för envar att leva i frihet och värdighet och med skydd mot utnyttjande från de mäktiga. Anekdoten om att Beethoven i vredesmod över att [[Napoleon Bonaparte]] lät sig krönas till kejsare rev dedikationssidan till "[[Eroica]]n" och hans hyllning till frihet och broderskap i den [[Symfoni nr 9 (Beethoven)|nionde symfonin]] är ett tydligt ställningstagande. Den nionde symfonin, "Glädjesymfonin", komponerad [[1823]] under total dövhet är unik då Beethoven införde [[kör]] och [[solosång]] i den fjärde satsen ([[Friedrich von Schiller|Schiller]]s ode ''An die Freude''), vilket tidigare inte förekommit i någon symfoni. Det finns en väl styrkt berättelse som säger att han i slutet av premiären av hans nionde symfoni, då han vände sig för att se de stormande applåderna från publiken, inte kunde höra något och därför började att gråta.<ref>"''Some Tributes to Beethoven in English Verse''" — Felix White The Musical Times, Vol. 68, No. 1010 (1 april 1927) nämner detta.</ref> Beethoven strävade efter att ändra tonsättarrollen från yrkesmän som skrev för att behaga sina beskyddare till tonsättare som skriver som svar på sina egna behov och kreativitet. I linje med detta var Beethovens totala produktion liten jämfört med till exempel Mozart, [[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]] och [[Carl Philipp Emanuel Bach|C.P.E. Bach]]. Han ville helt enkelt inte släppa ifrån sig ett verk innan han var fullständigt nöjd. Mer än någon annan motsvarar Beethoven den romantiska bilden av en [[konstnär]], passionerad i sitt arbete, kompromisslös och med stor integritet. Trots att Beethoven förälskade sig flera gånger och friade till några damer, däribland Giulietta Guiccardi och Josephine von Brunswick, skulle han förbli ungkarl. Han avled den [[26 mars]] år [[1827]], försvagad men framgångsrik. Han ligger begraven på [[Zentralfriedhof Wien|Zentralfriedhof]] i Wien. == Verk == [[Fil:Ludwig van Beethoven - Symphonie 5 c-moll - 1. Allegro con brio.ogg|miniatyr|Beethovens symfoni nr 5 (börjar efter cirka 9 sekunder).]] [[Fil:Ludwig van Beethoven - symphony no. 6 in f major 'pastoral', op. 68 - i. allegro non troppo.ogg|miniatyr|Beethovens symfoni nr 6.]] :''Se även [[Verklista för Ludwig van Beethoven]]''. Medan Beethovens tidiga verk tillhör [[wienklassicism]]en och har likheter med [[Wolfgang Amadeus Mozart|Mozarts]] och [[Joseph Haydn|Haydns]] verk, kan hans senare alster sägas vara en övergång mellan wienklassicismen och [[romantiken]]. Hans verkförteckning innehåller bland annat nio [[symfoni]]er, flera orkester[[uvertyr]]er, 5 [[pianokonsert]]er, 1 [[violinkonsert]], 32 [[pianosonat]]er, 10 [[violinsonat]]er, flera [[kammarmusik]]verk (bland annat 16 [[stråkkvartett]]er, [[pianotrio]]r) och [[opera]]n ''Fidelio''. Beethovens största betydelse ligger i hans symfoniska verk som redan i [[Eroica]]n omdefinierade musikformen, öppnade för rikare instrumentering och för den tiden våldsam dynamik, samt satte ut riktningen för generationer av framtida symfoniker. Alla symfoniska skapelser fick hädanefter finna sig i att bli jämförda med Beethovens verk: {{tonnamn-BbH}} * Symfoni nr 1 C-dur op.21 (1799-1800, första uppförande 1800) * Symfoni nr 2 D-dur op.36 (1801-1802, första uppförande 1803) * [[Eroica|Symfoni nr 3 Ess-dur "Eroica"]] op.55 (1803, första uppförande 1805) * Symfoni nr 4 B{{musik|b}}-dur op.60 (1806, första uppförande 1807) * [[Ödessymfonin|Symfoni nr 5 c-moll "Ödessymfonin"]] op.67 (1807-1808, första uppförande 1808) * [[Pastoralsymfonin|Symfoni nr 6 F-dur "Pastoralsymfonin"]] op.68 (1808, första uppförande 1808) * Symfoni nr 7 A-dur op.92 (1811-12, första uppförande 1813) * [[Symfoni nr 8 (Beethoven)|Symfoni nr 8 F-dur]] op.93 (1812, första uppförande 1814) * [[Symfoni nr 9 (Beethoven)|Symfoni nr 9 d-moll]] op.125 till [[Friedrich von Schiller|Schiller]]s ode ''An die Freude'' (1823-1824, första uppförande 1824) * ''Wellingtons Sieg'' op.91 (Slagsymfonin) Beethoven utvecklade konsertformen (framför allt piano- och violinkonserter) från Mozarts form med hjälp av några nya angreppssätt. Inledningarna blev längre och mer symfoniska och leder till mer effektfull introduktion av solisten, speciellt från och med den tredje pianokonserten. Satserna i konserterna är sammanfogade till en helhet och i till exempel i fjärde och femte pianokonserten börjar gränserna mellan satserna att suddas ut. Det tonala innehållet håller på att ständigt utvidgas med bland annat vågade [[modulation (musik)|modulation]]er. ''Kejsarkonserten'' och ''violinkonserten'' ses som höjdpunkterna bland Beethovens konserter: * Pianokonsert Ess-dur WoO 4 (1784) * Violinkonsert C-dur WoO 5 (1790-92) * Oboekonsert F-dur Hess 12 (1790-93?) * Rondo för piano och orkester B{{musik|b}}-dur WoO 6 (1793) * Pianokonsert nr 2 B{{musik|b}}-dur op.19 (1788-1801, publ 1801) * Pianokonsert nr 1 C-dur op.15 (1795, publ 1801, första uppförande 1795) * Pianokonsert nr 3 c-moll op.37 (1800-03, publ 1804, första uppförande 1803) * Trippelkonsert för piano violin och cello C-dur op 56 (1804-05, publ 1807, första uppförande 1808) * Pianokonsert nr 4 G-dur (1804-07, publ 1808, första uppförande 1808) * Violinkonsert D-dur op.61 (1806, publ 1808, första uppförande 1806) * Pianokonsert nr 5 Ess-dur ''Kejsarkonserten'' (1809, publ 1810, första uppförande 1811) Beethovens [[pianosonat]]er räknas till pianolitteraturens viktigaste milstenar och samtidigt återspeglar och dokumenterar de tonsättarens utveckling. Sonaterna kan delas upp i tre grupper - ''de tidiga'' op.2-22 och op.49 (med bland annat nr 8 ''Patétique'' op.13), ''mellanperioden'' op.26-31 (bland annat nr 14 ''Månsken'' op.27:2) och ''de sena'' op.53-111 (nr 21 ''Waldstein'' op.53, nr 23 ''Appassionata'' op.57, nr 29 op.106 ''Hammarklavier'', nr 31 op.110 och nr 32 Op.111). Hans fem sista sonater, som har tillkommit under sju år under tonsättarens totala dövhet, visar ett större andligt djup och kan ses som ett inre samtal, ofta med omisskännlig smärta och förtvivlan. I de fem sista sonaterna använder sig Beethoven ofta av [[fuga]]. Liksom pianosonaterna kan även Beethovens [[stråkkvartett]]er delas upp i tre perioder: ''den tidiga'' (1798-1800) Op.18 med sex kvartetter , ''mellanperioden'' op.53 (''Razumovsky'', 1806) med tre kvartetter, op.74 (''Harpan'' 1809) och op.95 (''Serioso'' 1810-11), och ''den sena perioden'' (1824-26) med op.127, op.132, op.130 med op.133 ''Stora fugan'', op.131 och op.135. De sena stråkkvartetterna med sin expressivitet och friare musikalisk form står för en ny dimension i kammarmusiken. [[Fil:DBP - 200 Jahre Beethoven - 10 Pfennig - 1970.jpg|miniatyr|höger|130px|Ett [[frimärke]] föreställande Beethoven.]] ==Kuriosa== Beethoven har fått en stor [[nedslagskrater|krater]] på [[Merkurius (planet)|Merkurius]] uppkallad efter sig, [[Beethoven (krater)|Beethovenkratern]]. ==Källor== *Ludwig van Beethoven, ''Brev : Ett urval'', urval och kommentarer av Folke H. Törnblom, Albert Bonniers förlag Stockholm 1952 *Barry Cooper ''The Beethoven Compendium'' (1991) *Robert Layton ''A Company to the Symphony'' (1993) *Melvin Berger ''Guide to Chamber Music'' (1985) *Arnlod Schmitz ''Beethoven'' (1927) ===Noter=== <references/> ===Litteratur=== *{{Tidskriftsref |författare= Larsén, Carlhåkan |redaktör= |rubrik= Beethovens revolution |url= http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=545&template=.print.t |år= 2000 |tidskrift= Populär historia |volym= |utgivningsort= |utgivare= |nummer= nr. 3 |sid= 25-30 |hämtdatum= |id= }} *[[Tobias Norlind|Norlind, Tobias]], ''Beethoven'', Hugo Gebers förlag, Stockholm. 2:a uppl. 1923. ==Externa länkar== {{commonscat}} {{wikiquote|Ludwig van Beethoven}} * [http://akas.imdb.com/name/nm0002727/ Internet Movie Database], filmer med musik av Beethoven. * {{IMSLP|id=Beethoven%2C_Ludwig_van|cname=Beethoven}} * {{Libris namn|Beethoven|Ludwig van|år=1770-1827|auth=177119}} {{STANDARDSORTERING:Beethoven, Ludwig van}} [[Kategori:Tyska klassiska kompositörer]] [[Kategori:Födda 1770]] [[Kategori:Avlidna 1827]] [[Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien]] [[Kategori:Operatonsättare]] [[Kategori:Wienklassicism]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|eo}} {{Link FA|it}} {{Link FA|fi}} {{Link FA|zh}} {{Link FA|ceb}} [[af:Ludwig van Beethoven]] [[als:Ludwig van Beethoven]] [[an:Ludwig van Beethoven]] [[ang:Ludwig van Beethoven]] [[ar:لودفيج فان بيتهوفن]] [[arz:بيتهوفين]] [[ast:Ludwig van Beethoven]] [[az:Lüdviq van Bethoven]] [[bar:Ludwig van Beethoven]] [[bat-smg:Liudvėks van Bethuovens]] [[be:Людвіг ван Бетховен]] [[be-x-old:Людвіґ ван Бэтховэн]] [[bg:Лудвиг ван Бетховен]] [[bn:লুটভিগ ফান বেটোফেন]] [[br:Ludwig van Beethoven]] [[bs:Ludwig van Beethoven]] [[ca:Ludwig van Beethoven]] [[ceb:Ludwig van Beethoven]] [[cs:Ludwig van Beethoven]] [[cy:Ludwig van Beethoven]] [[da:Ludwig van Beethoven]] [[de:Ludwig van Beethoven]] [[el:Λούντβιχ βαν Μπετόβεν]] [[en:Ludwig van Beethoven]] [[eo:Ludwig van Beethoven]] [[es:Ludwig van Beethoven]] [[et:Ludwig van Beethoven]] [[eu:Ludwig van Beethoven]] [[ext:Ludwig van Beethoven]] [[fa:لودویگ وان بتهوون]] [[fi:Ludwig van Beethoven]] [[fiu-vro:Van Beethoveni Ludwig]] [[fr:Ludwig van Beethoven]] [[fur:Ludwig van Beethoven]] [[fy:Ludwig van Beethoven]] [[ga:Ludwig van Beethoven]] [[gan:貝多芬]] [[gd:Ludwig van Beethoven]] [[gl:Ludwig van Beethoven]] [[gv:Ludwig van Beethoven]] [[haw:Ludwig van Beethoven]] [[he:לודוויג ואן בטהובן]] [[hr:Ludwig van Beethoven]] [[hu:Ludwig van Beethoven]] [[hy:Լուդվիգ վան Բեթհովեն]] [[ia:Ludwig van Beethoven]] [[id:Ludwig van Beethoven]] [[ilo:Ludwig van Beethoven]] [[io:Ludwig van Beethoven]] [[is:Ludwig van Beethoven]] [[it:Ludwig van Beethoven]] [[ja:ルートヴィヒ・ヴァン・ベートーヴェン]] [[jbo:Ludwig van Beethoven]] [[jv:Ludwig van Beethoven]] [[ka:ლუდვიგ ვან ბეთჰოვენი]] [[kk:Беетховн, Лудвиг ван]] [[kn:ಲುಡ್ವಿಗ್ ವಾನ್ ಬೆಟ್ಹೋವನ್]] [[ko:루트비히 판 베토벤]] [[la:Ludovicus van Beethoven]] [[lb:Ludwig van Beethoven]] [[li:Ludwig van Beethoven]] [[lij:Ludwig van Beethoven]] [[lt:Ludwig van Beethoven]] [[lv:Ludvigs van Bēthovens]] [[mk:Лудвиг ван Бетовен]] [[ml:ബീഥോവന്‍]] [[mn:Людвиг ван Бетховен]] [[mr:लुडविग व्हान बीथोव्हेन]] [[ms:Ludwig van Beethoven]] [[mt:Ludwig van Beethoven]] [[nah:Ludwig van Beethoven]] [[nds:Ludwig van Beethoven]] [[nds-nl:Ludwig van Beethoven]] [[nl:Ludwig van Beethoven]] [[nn:Ludwig van Beethoven]] [[no:Ludwig van Beethoven]] [[oc:Ludwig van Beethoven]] [[pag:Ludwig van Beethoven]] [[pl:Ludwig van Beethoven]] [[pms:Ludwig van Beethoven]] [[pt:Ludwig van Beethoven]] [[qu:Ludwig van Beethoven]] [[ro:Ludwig van Beethoven]] [[ru:Бетховен, Людвиг ван]] [[scn:Ludwig van Beethoven]] [[sco:Ludwig van Beethoven]] [[sh:Ludvig Van Betoven]] [[simple:Ludwig van Beethoven]] [[sk:Ludwig van Beethoven]] [[sl:Ludwig van Beethoven]] [[sq:Ludwig van Beethoven]] [[sr:Лудвиг ван Бетовен]] [[su:Ludwig van Beethoven]] [[sw:Ludwig van Beethoven]] [[ta:லுடுவிக் ஃவான் பேத்தோவன்]] [[th:ลุดวิก ฟาน เบโทเฟน]] [[tl:Ludwig van Beethoven]] [[tr:Ludwig van Beethoven]] [[uk:Людвіг ван Бетховен]] [[ur:لڈوگ بیتھوون]] [[uz:Ludwig van Beethoven]] [[vi:Ludwig van Beethoven]] [[vo:Ludwig van Beethoven]] [[war:Ludwig van Beethoven]] [[yi:לודוויג וואן בעטהאווען]] [[zh:路德维希·范·贝多芬]] [[zh-classical:貝多芬]] [[zh-min-nan:Ludwig van Beethoven]] [[zh-yue:貝多芬]]

Tillbaka till Ludwig van Beethoven.