Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Olika betydelser|Klocka (olika betydelser)}} [[Bild:Cloche Saint-Antoine Murat.JPG|right|thumb|En klocka i ''Chapelle Saint-Antoine'' i [[Cantal]], [[Frankrike]]]] '''Kyrkklocka''' kallas en [[klocka]], som i [[Västvärlden]] används i anslutning till en [[kyrka]], oftast i kyrkans [[klocktorn]], eller i en [[klockstapel]] eller [[kampanil]] vid kyrkan. (Mer om klockors användning före [[kristendom]]en och i andra religioner, till exempel i [[Orienten]], finns i artikeln [[klocka]], liksom även mer om klockans användning inom många andra områden än inom religionerna.) Kyrkklockor används inom kristendomen för att sammankalla till gudstjänst, liksom vid begravningar, böner och bönetimmar, åminnelsehögtider med mera. Kyrkklockor har också spelat stor roll inom folktron som fördrivare av onda makter.<ref name="Bonnier">''Bonniers konversationslexikon'', [[1927]], band VI, spalterna 898–899.</ref> Kyrkklockor har på grund av tyngd, form, ringningsmetod och [[legering]] (om legeringen, form med mera, se mer nedan) ofta kraftig klang som kan höras på mycket långt avstånd. Att de kan höras på över en mils avstånd är inte ovanligt. ==Klockans användning inom andra områden== [[Bild:Outline of a bell.png|thumb|150px|Schematisk skiss över en genomsnittlig klockas form]] {{Huvudartikel|Klocka}} Om klockans användning inom andra religioner än kristendomen, före kristendomen och inom andra områden finns i artikeln [[Klocka]]. ===Profan användning=== Traditionellt har kyrkklockor även haft en [[profan]] funktion i det [[civila samhället]], till exempel användes de förr för att sammankalla folk i samband med katastrofer. En annan profan användning är [[Slagklocka|slagklockor]] för [[tornur]] i [[rådhus]], kyrkor etc. Denna användning har dock kyrklig bakgrund, i det att munkarna behövde dessa klockslag för sina regelbundna uppgifter under dagen, som bönestunder och liknande. Slagklockor ingår också i [[klockspel]]. [[Vällingklocka]]n på stora gårdar, som förr användes för att sammankalla gårdsfolket vid middagsservering och liknande är också en civil användning av klockan. ==Historia== {{Huvudartikel|Kyrkklockans historia}} :''För kyrkklockans historia i Sverige, se [[Kyrkklockans historia#Kyrkklockornas historia i Sverige|Kyrkklockornas historia i Sverige]]''. [[Bild:Glockengiesser-1568.png|thumb|180px|Tyska klockgjutare 1568]] Klockor kom inte att användas inom kristendomen förrän omkring år [[535]] i [[Italien]]. Om klockornas långa historia före kristendomen och användning utanför kristendomen idag, se [[klocka]]. Manteln hade ursprungligen en mer eller mindre [[Cylinder|cylindrisk]] form, som traditionella tempelklockor ännu har i [[Japan]], [[Kina]], [[Thailand]] med flera, dock inte i det likaledes buddhistiska [[Burma]]. Fram till [[1200-talet]] var europeiska klockor också mer [[kon]]iska eller cylindriska ([[Bikupa|bikupeformade]]) än idag men med en vidare bräm nedtill, slagringen, och med mer raka former än idag. Sedan 1300-talet bar klockor oftast inskrifter, ofta på [[latin]]. Inskrifterna anger ofta årtal för gjutningen, mästaren och givaren eller beställaren. Prydnader läggs sedan till alltmer på klockans mantelyta och det är ornament, vapenmärken, symboler, såsom korset, duvan med oljekvisten, lammet med korsfanan, sigill, mynt, vallfärdsmärken, ja till och med under senare medeltid skämtbilder. På en klocka i [[Bringetofta kyrka]] i [[Småland]] ses, utom [[Kristus]] på [[kors]]et, mellan [[jungfru Maria]] och [[Johannes döparen]] samt [[Sankt Lars]], även en [[räv]], som blåser för gässen, en gås, som ringer i en klocka, och slutligen en bild av räven, som av gässen hänges i en galge. Detta är en symbolik för kampen mellan det onda och det goda. På [[1200-talet]] fick kyrkklockorna i väst de mer svängda former som de har än idag med en bredare brädd nertill. En klockas vägg är således tjockast och bredast på den del av omkretsen, där kläppen slår, ungefär längst ner på klockan och avsmalnar sedan från detta ställe uppåt. En sådan form är fördelaktigt för att få en starkare, länge eftertonande klang ur metallen. Den svängda formen kan dock variera från olika gjuterier och olika klockor och en del klockor har blivit mer svängda än andra tidigare klockor.<ref name="Bonnier" /><ref name="runeberg" /> Skällor och koskällor har behållit klockans ursprungligen mindre svängda form. [[Bild:Lullusglocke.jpg|thumb|150px|''Lullusglocke'', gjuten år [[1038]], är den äldsta daterade klockan i Tyskland och den är typisk för en gammal klocka med avseende på dess form som påminner om en [[bikupa]]]] == Form och struktur == Klockan är oftast formad som en omvänd djup skål. Enligt traditionen i västvärlden har den oftast utsvängd brädd nederst, ungefär dubbelt så vid där som högst upp. Klockans vägg, manteln, är då också tjockast längst ner vid slaget (vid slagringen där kläppen slår) och avsmalnar från detta ställe uppåt. En sådan form är fördelaktigast för att frambringa en starkare, länge eftertonande klang (efterklang) ur metallen.<ref name="runeberg" /> En viss legering har också genom historien visat sig bättre klangmässigt för en hög klang, se mer om det nedan under rubriken [[Kyrkklocka#Tillverkning och stämning|Tillverkning och stämning]]. ===Kyrkklockans delar och upphängning=== Kyrkklockan består av en så kallad ''mantel'', oftast (ofta i västvärlden) kring en tung ''kläpp'' av smitt järn inne i klockan. På kläppen finns oftast en ''slagkula'', som vid ringning (se [[Kyrkklocka#Teknik vid ringningen i Västvärlden|Teknik vid ringningen i västvärlden]]) slår mot mantelns undre del ''slagringen''.<ref name="Bonnier" /> Klockan upphänges i ett [[Krona|kron]]liknande krön<ref name="Bonnier" />, ''kronan'', som vanligast har fyra ''öron'' över en mittbåge och som gjuts samtidigt med den övriga klockan.<ref name="runeberg" /> Upphängningen sker med hjälp av rejäla och grova järnkrampor, som viras runt en horisontal [[ek]][[bjälke]], som kan vridas kring sin axel, en så kallad ''axel''. Axeln hänger lagrad fast på en ''klockstol'', en [[bock]]liknande struktur. ===Klockringning=== [[Bild:Bell Of Church Jakobikirche Wilsdruff.jpg|thumb|150px|Klocka, gjuten [[1250]], med en mer modern form än ''Lullusglocke'']] Klockringning sker i regel i västvärlden med en inuti klockan hängande kläpp av smitt [[järn]] eller på senare tid [[stål]], till skillnad från i Orienten, där det oftast sker utifrån med en fritt hängande stock.<ref name="runeberg">Artikeln [http://runeberg.org/nfbn/0181.html ''klocka''] i gamla [[Nordisk Familjebok]] på http://runeberg.org.</ref> Ringning sker dock på olika sätt även inom kristenheten, mer om det finns nedan. När axeln rubbas ur sin vila, sätts klockan i svängning. Traditionellt och historiskt har detta skett genom dragning i rep. Idag sker det dock vanligen med hjälp av [[elmotor]]er i stora delar av världen, men på många håll, till exempel på många håll i [[Nederländerna]] och i [[Tjeckien]] ännu med handringning. I Sverige 1940 och 1950 talet var det vanligt att klockorna ringdes av en trampmaskin. ===Rak axel och vinkelaxel=== Svängande klockor kan vara upphängda i raka eller vinklade axlar. Är klockan upphängd i en rak axel befinner sig klockans upphängningspunkt högre upp än kläppens. Kläppen kommer alltså att röra sig fortare än klockan och på så vis slå på ovankanten när klockan befinner sig i sin vändningspunkt. Fördelen med denna upphängning är att klockan ringes upp till 180–200 graders vinkel och därmed kommer ljudet att bättre ut till omgivningen. Om klockan är upphängd i vinkelaxel befinner sig kläppens upphängningspunkt högre än klockans. Kläppen kommer alltså att röra sig långsammare än klockan och på så vis slå på underkanten när klockan befinner sig i sin vändningspunkt. Nackdelen med denna upphängning är att klockan och kläppen krockar eftersom kläppen slår på klockan förrän denna har vänt och börjar svänga åt andra hållet. Klangen blir hård och metallisk. Fördelen med denna upphängning är att klockan inte behöver ringas upp högre än 45 graders vinkel så en klocka i vinkelaxel är lätt att ringa för hand eller trampa. Den ljuder dock inte ut lika mycket från ett kyrktorn eftersom ljudet på grund av klockans vinkel kastas nedåt mer än utåt. I vinkelaxel väger en klocka i sitt vändläge 1,5 gånger sin sin egen vikt till skillnad mot den raka axelns 3,5 gånger sin egen vikt. ==Tillverkning, material och stämning== Metaller som traditionellt brukar ingå i legeringen i en klocka brukar vara [[brons]] cirka 80 % [[koppar]] och 20 % [[tenn]] (78 delar koppar och 22 delar tenn förekommer också och är också fördelningen enligt en äldre upplaga av [[Nordisk Familjebok]]).<ref name="rbkm">Artikeln [http://runeberg.org/nfbn/0186.html ''Klockmetall''] i gamla ''Nordisk Familjebok'' på http://runeberg.org.</ref> Känd som ''klockmetall'', ingår denna [[legering]] också som material i de finaste turkiska och kinesiska [[cymbal]]erna.<ref name="rbkm" /> Gjutning av klockor kallas klockgjutning. Styrkan och välljudet i en klockas klang beror på om en tillräcklig och väl blandad metallmassa, det vill säga klockmetall, använts vid gjutningen.<ref name="rbkm" /> Andra material som också kan ingå i stora klockor är [[mässing]] och [[järn]].<ref name="rbkm" /> Under tidig medeltid och under diverse kristider och fattigperioder och på fattigare eller mindre orter och ställen har det dessutom hänt att man har blandat i bly och diverse järnskrot under klockgjutningen, som drygade ut legeringen, eftersom det var svårt att få tag på dyr klockmetall. Det sätter sin prägel på klangen och det kan höras på vissa gamla klockor än idag.<ref>Ingvar Rohr, ''Göteborgs domkyrkoklockor'' 1997, s. 3.</ref> Det har också hänt att man har blandat i guld på grund av folktro, till exempel kastade [[kurfurste]]n i [[guldmynt]] i smältan vid gjutningen av den stora 8,8 ton tunga klockan ''Susanne'' i [[Magdeburgs domkyrka]] [[1702]].<ref>[http://www.ulrich-falke.de/glocken/index.htm?http://www.ulrich-falke.de/glocken/netlinks/MagdeDom.html En sida om bland annat klockan ''Susanne''] i [[Magdeburgs domkyrka]] på hemsidan http://www.ulrich-falke.de.</ref> I artikeln [[Notre-Dame de Paris#Fakta|Notre-Dame de Paris (avsnittet "Fakta")]] om katedralen i [[Paris]] står en liknande historia om att kvinnor kastade i sina guldringar med mera i smältan. Inget av detta har dock någon positiv inverkan på klangen. Den blir inte ädlare för att man blandar i ädlare metaller. Järnklockor har använts under olika tider och har en mycket svagare klang som inte hörs så långt. Ett exempel på en svagt ljudande klocka på grund av metallen är [[Trum- och klocktornen i Peking#Klocktornet|järnklockan i Peking]], vilken byttes ut för 500 år sedan av detta skäl.Det har även förekommit i Europa, bland annat under tidig kristendom, och även ibland när klockgjutare ville prova andra alternativ. I Tyskland har olika legeringar provats. ===Stålklockor=== I [[Bochum]] i [[Tyskland]] har [[stål]]klockor gjutits, som med olika framgång och former har gjutits från [[1851]] till [[1970]]. Fram till [[1950-talet]] har 20&nbsp;000 sådana klockor tillverkats. Beroende på formen har olika bra klang frambringats ur dessa klockor. Klangen blir något mer dämpad hos stålklockor och de får inte lika distinkt och klar [[slagton]] ([[grundton]]) som hos bronsklockorna. Detta utmärker järnklockorna i ännu större grad. Stålklockor åldras också snabbt. Tekniken att gjuta stålklockor utvecklades med tiden och man kom fram till att en speciell slagkula behövdes med en liten avsats i koppar, som mildrade slagen mot klockan eftersom kläppen behövde vara tyngre för att höja den dovare klangen hos stålklockorna. Dessutom kom man fram till att stålklockan för att uppnå en bättre klang inte ska hängas upp i en klockkrona utan i en platta istället. <gallery> Bild:Herrenberg Guss-Stahlglocke 060902 P1090209.JPG|En klocka av [[stål]] utanför klockmuseet i [[Herrenberg]] i [[Baden-Würtemberg]], Tyskland Bild:Bell of steal in Rodenkirchen (Cologne).jpg|Ännu en stålklocka i [[Rodenkirchen]] i Köln, i sin ställning (klockstol) av [[järn]] Bild:Glockenform.jpg|Klockformen vari metal[[legering]]en hälls i vid klockgjutning Bild:Before bell founding.jpg|Flera förberedda klockformar före klockgjutningen </gallery> ===Specialbronsklockor och euphonklockor=== Det finns också klockor som tillverkats i en annan (mässings)legering utan tenn och med 92 % koppar i svensk översättning från tyska kallade "specialbronsklockor". I Tyskland tillverkades cirka 3000 sådana klockor bland annat kyrkklockorna i [[klosterkyrka|klosterkyrkorna]] i [[Freckenhorst]] i [[Nordrhein-Westfalen]] och i [[Baden-Baden]]. En annan framgångsrik klockmetall är zink-koppar, och som storklockan i ''Erzabtei Sankt Ottilien'', "ärkeabbotklostret (ärkeabbotdömet) Sankt Ottilien" i Bayern. ===Stämning=== Klockor stäms efter gjutningen genom [[svarvning]] av den nedre ringen i klockan där kläppen slår så att den får en exakt grundton, men ofta med många [[Delton|övertoner]] som kan bilda hela ackord. Mindre klockor som handklockor, primklockor, skällor och koskällor, stäms vanligen inte efter gjutningen.<ref> Eijsbout klockgjuteris [http://www.eijsbouts.com/ hemsida (det nederländska klockgjuteriet ''Koninklijke Eijsbouts Klokkengieterij'')] och [http://www.russianbells.com/acoustics/lehr.htm en hemsida] om nederländsk samtida och historisk klockgjutningskonst, bland annat om klockstämning och frekvensmätning; [http://www.glocke.com om bronsklockgjutning och tillverkning av tillbehör för ringningen (på tyska)]; [http://www.bell-foundry.kruszewscy.pl Kruszewski-brödernas klockgjuteri] i [[Wegrow]], Polen</ref> Tonens höjd inom [[tonskala]]n bestäms alltså av klockans diameter vid mynningen, slagringen. När en bra klocka rings, ger den en bestämd ton som har högre tonhöjd i samma utsträckning som klockans diameter är mindre (eftersom metallpartiklarnas svängningar blir allt hastigare).<ref name="runeberg" /> ===Klanganalys och samklang med flera klockor=== Om man slår på en större klocka högst uppe ovanpå klockan (vars diameter är hälften av mynningens), ger den oktaven. Vid slag på fjärdedelen av höjden (uppifrån räknat) frambringas [[kvint]]en. Knackar man sedan ytterligare 1,5 fjärdedelar längre ned, fås [[ters]]en; gör man slutligen ett starkt anslag nere vid slagringen, där kläppen slår, ljuder kvinten, tersen samt oktaven (klockans övertoner) samtidigt som ett [[ackord]], liksom klockans [[grundton]]. Är tersen för stark eller för svag, så kallas klockan på [[fackspråk]] "falsk"; i förra fallet kan det avhjälpas genom filning på insidan,<ref name="runeberg" /> vilket görs efter gjutningen. På så vis stäms alltså klockan genom svarvning (se föregående avsnitt). Beroende på gjutningen och hur stor klockan är kan olika många övertoner fås ur klockan, det vill säga olika klang frambringas, vilket klockgjutare mer och mer kan. På äldre framförallt stora klockor kan slagringen nötas ut eller sprickor uppstå så att nya övertoner och de andra övertonerna framträder mer vid klockringningen, så att toner intill varandra hörs, varigenom grundtonen inte blir ren hos klockan. Det kan även bero på gjutningen av klockan. Olika legeringar är dessutom olika känsliga för detta. Vid klockringning genom svängning av hela klockan har även [[dopplereffekt]]en en viss betydelse för klangen eftersom klockan rör sig. Ska fyra klockor samklinga i ett ackord, bör deras diametrar förhålla sig till varandra som 30, 24, 20, 15 och deras vikt som 80, 41, 24, 10 och motsvarande.<ref name="runeberg" /> [[Bild:Poppenreuth-glocke-1695.jpg|thumb|Kyrkklocka från [[1695]] (med typisk nött och sprucken kant) i stadsdelen ''Poppenreuth'' i staden [[Fürth]] i [[Mittelfranken]], norra [[Bayern]], Tyskland]] ===Spruckna klockor=== Har en klocka spruckit är dess klang förstörd, och då brukar den vanligen gjutas om. Når sprickan inte ovanför slagringen, kan den dock utsågas, så att den tonfördärvande beröringen mellan sprickytorna upphävs. En svår metod att laga spruckna klockor är upphettning på plats eller på annan plats kombinerat av igensvetsning av sprickan.<ref name="runeberg" /> Det har lyckats till exempel när det gäller den stora medeltida klockan ''[[Gloriosa]]'' i [[Erfurt]]. Även ''[[Sankt Petersglocke]]'' i Kölnerdomen har igensvetsats på detta sätt.<ref>Uppgifter från en webbkälla i form av [http://www.wdr.de/themen/kultur/rundfunk/wdr/textrundfunk/kultur/glocke_dsl.html ett utdrag ur en tv-sändning] från tv-bolaget [[Westdeutscher Rundfunk]] [[15 augusti]] [[1956]] (4,33 minuter)</ref> Gamla klockor är ofta nötta och ojämna vid kanten. Detta beror inte på slitage utan på att kyrkklockor är invigda i kyrkans tjänst genom en helig ritual utförd av en präst. Klockorna var alltså heliga och dess ljud eller metall kunde bota sjuka. Det var därför inte ovanligt att man filade en bit och strödde metallspånen i sår. De flesta ringningar sker idag med motordrift, och motorerna är ofta tidsstyrda för morgonringning och [[helgmålsringning]] etc. Handringning kan dock fortfarande vara möjlig i kyrkor där stången för repet fortfarande finns kvar bredvid linhjulet som är kopplat till elmotorn. På Gotland är handringning fortfarande vanligt. ===Olika seder kring ringningstekniken=== I västvärlden och inom kristendomen används klockan i störst utsträckning i världen.<ref name="Bonnier" /> Där är klockans mest traditionella och klassiska form kyrkklockan eller tornklockan. Kyrkklockor och andra klockor hängs nämligen oftast upp i torn av olika slag (till exempel klockstaplar). Därifrån härstammar slagklockor kopplade till tornur, liksom [[klockspel]] med mera i klocktorn. [[Bild:Volteo de campanas.jpg|thumb|Rullande klockor vid en klockringning i en [[klockgavel]] i [[Spanien]], ringda för hand (vilket syns på bilden)]] [[Bild:Bulgaria-Slaveino-goliama-kambana2.jpg|thumb|En klocka i en [[ortodox]] kyrka i [[Bulgarien]]. Här syns repet som är fastsatt i kläppen enligt ortodox sed]] [[Bild:Bells St James Finchampstead.jpg|thumb|Engelska [[Växelringning|change ringing]]-klockor med hjul och rep fastsatta i dem]] Ringningen sker i princip i [[Centraleuropa]], [[Västeuropa]] (utom i princip [[Storbritannien]]), [[Norden]] och [[Italien]] på så sätt att man enbart svänger fram och tillbaka på den stock som klockan hänger på i klockstolen. I vissa länder är handringning lättare att åstadkomma på grund av tekniken, till exempel med uppochnedvända klockor, motvikter i form av hjul eller som till exempel i Spanien i form av stora överbyggnader ovanför klockstockarna, i trä, järn etc. (Även vanlig centraleuropeisk ringning fram och tillbaka underlättas också av [[tyngdkraften]] när klockan är i gång och faller nedåt. Motvikter förekommer även där och i Sverige.<ref>Motvikter syns på fotografiet över en klocka i [[Göteborgs domkyrka]] i artikeln "Tretton ton klockklang", [[Göteborgs-Posten]] [[31 december]] [[1988]] av Elisabeth Bäck. På vissa bilder och länkar i denna artikel finns också exempel på det.</ref> Det sker till exempel i [[Storbritannien]] och [[anglosaxisk]]a länder, i [[Spanien]] och [[Portugal]] och i [[Latinamerika]] och förekommer även i [[Italien]], särskilt i [[Verona]]. I Storbritannien underlättas detta dessutom av att klockan kan låsas i uppochnervänt läge med pinnar så kallade [[stay]]s (se artikeln [[Växelringning|change ringing]]). I [[Ryssland]] och i vissa grannländer till Ryssland och i [[ortodox]]a länder, som [[Grekland]], [[Serbien]] med flera, underlättas ringningen av att kläppen svängs istället för hela klockan. Kläppen svängs och dras med ett rep eller en tråd från ringaren. Om klockan är ovanligt stor och kläppen därför tung kan denna klocka i dessa speciella fall skötas av en eller ett par ringare, medan de övriga sköter ringningen av de andra klockorna. I Spanien, Portugal och i Latinamerika är en klockringning vanlig där kyrkklockan rullar runt hela varv vid ringning (idag både genom handringning och med motorer) och det underlättas alltså av nämnda motvikter ovanför klockstocken. Ibland sker sådan ringning efter traditionell klämtning med snören i kläppen. I Storbritannien är det vanligt med handringning efter ett visst mönster, så kallad [[växelringning|change ringing]], som underlättas av ett stort hjul fastsatt i axeln vid sidan av klockan och av en pinne så kallad [[stay]] en möjlighet att hålla klockan uppochnervänd. Först rings klockorna liksom i Spanien upp i uppåtnervänt läge och sedan är det lättare att sköta ringningen framåt och tillbaka med tyngdkraftens hjälp och det kan ske efter speciella mönster. Uppringningen (''ringing up'') sker skalenligt från den minsta klockan till den största (det vill säga vanligast från den högsta tonen till den lägsta), medan change ringing innebär att de olika klockornas slag inte löper efter varandra skalenligt utan löper efter varandra enligt ett mönster. Ringning i skalor förekommer på liknande vis även i Italien med vissa variationer. För change ringing är klockorna uppställda i en ring i tornet "klockring" (''a ring of bells''), varvid repen till klockorna också hänger i en ring. En klockring kan bestå av fyra till sexton klockor. ==Klockringningsseder== {{Huvudartikel|Klockringningsseder}} Under den [[Romersk-katolska kyrkan|katolska]] tiden i Sverige (och än idag i katolska länder) ringdes i klockorna enligt katolska seder, det vill säga morgonringning, middags- eller [[Angelusringning]] (böneringning för [[Ave Maria]]) och aftonringning varje dag, samt helgmålsringning dagen före helg (detsamma som aftonringning, men ofta med större klockor) och flera ringningar vid [[mässa|mässor]] under vardagar, söndagar och helgdagar. Under söndagar och helgdagar hölls flera mässor på morgonen fram till middagen. Det är bakgrunden i både protestantiska och katolska kyrkors olika klockringningstraditioner och de varierar i olika kyrkor.<ref>Ingvar Rohr, ''Göteborgs domkyrkoklockor'' 1997, s. 4 och s. 17–18.</ref> [[Liturgi]]skt har klockor ansetts och anses av vissa kristna symbolisera apostlarna och deras kallelse till folket, kallelsen till Guds rike eller tonen från himlen.<ref>Ingvar Rohr, ''Göteborgs domkyrkoklockor'' 1997, s. 4.</ref> ==Andra seder== ===Klockdop=== Invigning – ''benediclio'' – av klockor brukar förrättas av stiftets biskop eller hans ställföreträdare med ceremonier, liknande dopet, och kallades ''klockdop''. Sedan klockan tagits ur formen, stänktes den nya klockan med saltblandat vatten, omgiven av ljus och blommor; och sju gånger korstecknades utsidan med helig olja, fyra gånger smordes insidan med [[krisma]]. Sedan välsignades den med brinnande [[timjan]], [[rökelse]] och [[myrra]]. Samtidigt fick klockorna ofta namn. Påven [[Johannes XIII]] kallade en av honom invigd klocka efter sig själv; den stora klockan i Lunds domkyrka hette ''Maria Laura''. En annan klocka, från [[Bollebygd]] i [[Västergötland]] (nu i [[Statens historiska museum]]) har namnet ''Katarina''. Reformatorerna, bland annat [[Martin Luther]], var under [[reformationen]] mycket emot denna ceremoni, som inte av dem ansågs ha stöd i [[Bibeln]].<ref name="runeberg2">Artikeln [http://runeberg.org/nfbn/0181.html ''klockor'' (spalt 314)], [http://runeberg.org/nfbn/0182.html (spalt 315)] i gamla [[Nordisk Familjebok]] på http://runeberg.org.</ref> ===Folklore kring klockor med rötter i katolicismen === Enligt medeltida uppfattning (och även senare inom [[folktro]]n och [[folklore]]n) fick klockan genom anknytningen till kyrkan och genom det mystiska dopet en mystisk makt: jättarna kunde inte tåla klockljudet, demonerna flydde på grund av den, blixt och storm kunde inte skada den, med mera. [[Valdemar Atterdag]] skall på sitt yttersta ha anropat "den stora klockan i Lund". Denna tro avspeglar sig även i många klockinskrifter, såsom den av [[Friedrich Schiller]] citerade: ''Vivos voco, mortuos plango, fulgura frango'' ("Levande kallar jag, döda jag sörjer, blixten jag bräcker"). Då klockorna i folktron ansågs ha en sådan makt, förstår man bättre varför fråntagna och förlorade klockor i forna dagar kunde betyda mycket för människor. Se bland annat [[Stenkyrka kyrka, Bohuslän|Stenkyrka]] på [[Tjörn]],<ref>{{webbref |url=http://www.tjorn.se/innehall/kommuninformation/forvaltningar/kulturochfritid/bkulturb/folksagorsagner/sanktamariakyrkklocka.4.5733b8a71081e46f844800054850.html |titel=Sankta Maria kyrkklocka |hämtdatum=18 mars 2009 |författare=Sammanställt av Gunnel Kristiansson |medförfattare=berättat av Anna Nilsson och Bernhard Nilsson, upptecknat 1926 av James W. Hendry |datum=4 januari 2006 |verk=Folksagor och sägner från Tjörn |utgivare=Tjörns kommun}}</ref> anledningen till att [[Dalupproren#Tredje dalupproret (Klockupproret) (1531–1533)|Klockupproret]] uppstod i [[Dalarna]],<ref name="runeberg2" /> samt sägnen om Örkelljunga kyrkklocka,<ref>{{webbref |url=http://www.orkelljunga.se/upload/505/dokument/kyrkan.pdf |titel=Örkelljunga kyrka |sid=''Sägnen om Örkelljunga kyrkklocka'' |hämtdatum=18 mars 2009 |datum=5 juli 2006 |format=pdf |utgivare=Örkelljjunga kommun |citat=Viktigt var att ingen fick yttra ett endaste ord under arbetet, ty då vore det för alltid omöjligt att få upp klockan. Då man fått upp klockan till vattenbrynet blev de som arbetade så glada att de glömde sig. Någon ropade: ''Där har vi henne!'' Strax föll klockan tillbaka och försvann i djupet av sjön. Sedan den dagen har man ansett det omöjligt att få tag i den förlorade skatten.}}</ref> som gett upphov till [[Örkelljunga kommun]]s vapen. == De största klockorna i världen och i Europa == {{Huvudartikel|Lista över världens största klockor }} {{Huvudartikel|Lista över Europas största klockor}} {{Huvudartikel|De största medeltida klockorna i Europa}} {{Huvudartikel|De fem största klockorna i Storbritannien}} [[Bild:Tsar bell.jpg|thumb|''[[Tsar Kolokol]]'' i [[Kreml]] i [[Moskva]]]] [[Bild:MINGUN-BELL.JPG|thumb|''Mingun-klockan'' i Mingun i Burma väger 55 555 [[viss]], eller 97 ton. Klockans storlek framgår av bilden om man jämför med kvinnan som sitter framför den]] Stora och berömda klockor är bland annat följande klockor ordnade efter tyngd: * ''Tsar Kolokol'' i [[Kreml ]]i [[Moskva]] * ''Mingunklockan'' i [[Burma]] * ''Järn- och bronsklockorna'' i [[Peking]] (se [[Trum- och klocktornen i Peking]]) * Stora tempelklockor i [[Osaka]] och [[Kyoto]] i [[Japan]] * ''Gotenba'' * ''Millenium Bell'' eller ''World Peace Bell'' i [[Kentucky]] [[USA]] * ''Sankt Petersglocke'' i [[Kölnerdomen]] * ''Kung Seongdeoks klocka'' i [[Sydkorea]] * ''Pummerin'' i [[Stephansdomen]] i [[Wien]] * ''[[Big Ben]]'', [[slagklocka]] för [[tornuret]] i [[Westminsterpalatset]] ([[Storbritanniens parlament|parlamentshuset]]) i [[London]] * ''Emmanuel'' i [[Notre-Dame de Paris]] * ''[[Storan (klocka)|Storan]]'', storklockan i [[Uppsala domkyrka]] <gallery> Bild:Chion-in bell 1 by MShades in Kyoto.jpg |Den stora ''Chionin''-klockan i Kyoto, Japan. Klockans storlek är tydlig om man jämför med mannen under klockan på bilden Bild:Korea south silla bell.jpg|''Kung Seongdeoks klocka'' i [[Sydkorea]] Bild:WorldPeaceBell-Kentucky.jpg|''Monument Millenium Bell'' eller ''World Peace Bell'' I [[Kentucky]] Bild:Libertybell alone small.jpg|''[[Liberty Bell]]'' i [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]] </gallery> == Se även == * [[Klocka]] * [[Kyrkklockans historia]] * [[Växelringning]] * [[Lista över världens största klockor]] * [[Lista över Europas största klockor]] * [[De största medeltida klockorna i Europa]] * [[Klockstapel]] * [[Kampanil]] * [[Kampanologi]] * [[Klockare]] * [[Klockspel]] * [[Rörklockor]] (engelska ''tubular bells'', ett klockspel med metallrör) == Referenser == === Fotnoter === <references/> === Tryckta källor === * ''Bonniers konversationslexikon'', Bonniers Förlag, Stockholm [[1927]] * Bäck, Elisabeth, artikeln ''Tretton ton klockklang'', [[Göteborgs-Posten]] [[31 december]] [[1988]] * Larsson, Eric, ''Gustavi domkyrkas klockor. En historisk återblick.'', Simonssons Tryckeri, Göteborg [[1975]] * Rohr, Ingvar, ''Göteborgs domkyrkoklockor'', Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg 1997 === Webbkällor === * [http://runeberg.org/nfbn/0181.html Om klockor i gamla ''Nordisk Familjebok'' på runeberg.org] * [http://www.russianbells.com www.russianbells.com], med uppgifter om de största klockorna i världen och om klockgjutning {{språkikon|en|engelska}} * [http://www.glocke.com Bronsklockgjutning och tillverkning av tillbehör för ringningen] {{språkikon|de|tyska}} * [http://www.bell-foundry.kruszewscy.pl Kruszewski-brödernas klockgjuteri i Wegrow, Polen] {{språkikon|en|engelska}} {{språkikon|pl|polska}} {{språkikon|de|tyska}} * [http://www.glockenmuseum-stiftskirche-herrenberg.de Klockmuseet i Herrenberg] {{språkikon|de|tyska}} == Externa länkar == * [http://www.glockenmuseum.de/Information/Page10237/dgm-x_1.html Lista över litteratur om klockor] {{commons|Kategori:Bells}} [[Kategori:Klockor]] [[da:Kirkeklokke]] [[en:Church bell]] [[no:Kirkeklokke]] [[pl:Dzwon kościelny]] [[fi:Kirkonkello]]

Tillbaka till Kyrkklocka.