Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Språkvård|2007-11}} {{faktakoll}} {{Folkgrupp| folkgrupp = Kurder |image=[[Fil:Flag of Kurdistan.svg|250px|Kurdisk flagga]] |poptime=22<ref name="NE">Nationalencyklopedin uppger denna siffra som en oberoende uppskattning gjord 1991, Ne.se, "[http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233799 Kurder]", läst 17 september 2008</ref>–25 miljoner |popplace=[[Turkiet]]: <br> &nbsp;&nbsp; 11<ref name="NE"/> till 19 miljoner<br /> [[Iran]]:<br> &nbsp;&nbsp; 5,5<ref name="NE"/> till 13 miljoner<br /> [[Irak]]:<br> &nbsp;&nbsp; 4,1<ref name="NE"/> till 10 miljoner<br /> [[Syrien]]:<br> &nbsp;&nbsp; 1<ref name="NE"/> till 3 miljoner<br /> [[Armenien]]:<br> &nbsp;&nbsp; 0,5 miljoner<ref name="NE"/> <br /> [[Libanon]]:<br> &nbsp;&nbsp; 60000<ref name="NE"/> <br /> [[Västeuropa]]:<br> &nbsp;&nbsp; 0,6 miljoner<ref name="NE"/> <br /> |langs=[[Kurdiska]] |rels='''[[islam]]''', [[yazdanism]], [[judendom]], [[kristendom]], [[alevism]] |related=[[gilakier]], [[mazandaranier]], [[lurer]], [[perser]]}} '''Kurder''' är en folkgrupp som huvudsakligen lever i delar av [[Iran]], [[Irak]], [[Syrien]] och [[Turkiet]] och detta område kallas ofta [[Kurdistan]]. Kurdiska minoriteter finns också i [[Libanon]], [[Armenien]], [[Azerbajdzjan]] och under senare årtionden i några europeiska länder och [[USA]]. De talar [[kurdiska]], som är ett [[indoeuropeiskt språk]] i den iranska språkgruppen. Gruppens ursprung och dess relationer till historiska stater och namn är komplex och omdiskuterad. ==Språk== : ''Huvudartikel: [[kurdiska]]'' Kurdernas historia är väldigt svårdefinierad. Den äldsta källan är sumererna, som kring 3000 f.Kr. nämnde ett land i norr som "landet av karda". Den grekiska historikern [[Xenofon]] skrev om kurderna ungefär 400 f.Kr. Platsen där de bodde kallades för antingen Carduchi, Cardyene eller Cordyene, och han berättade om att det bodde ett folk där som kallades för Kardukhi, som var ett ett krigiskt och skyddande folk som vanligtvis bor i bergområden. Många olika kurdiska klaner har nämnts i den äldre historien, till exempel Mittani. Dagens kurdiska klan vid samma namn heter Metînî och befinner sig på ungefär samma geografiska område. Likaväl med "Subaru" som sumererna skrev om, Zubarî-klanen i södra Kurdistan vid Hewlêr/arbil, också den på samma område som sina "föregångare". Dessa är inte kurdernas olika förfäder, utan endast en förfader vars namn uttalats olika beroende på andra folk och även att vissa folkgrupper nämnt klannamn. Än idag kallar araberna kurderna för "akrad" (plural), turkarna säger "kürt" och perserna säger "goord/koord". Kurderna talar främst olika [[kurdiska]] dialekter som tillhör den [[indoeuropeiska språk]]stammen. Till huvuddialekterna hör [[kurmanci]] (med underdialekterna [[bahdini]], eller nord-kurmancî, och [[sorani]], eller syd-kurmancî) och [[pahlawani]] (med underdialekterna [[dimilî]], eller [[zazakî]], [[hewrami]] och [[sorani]]). Många kurder talar även turkiska, persiska eller arabiska som andraspråk beroende på vilken stat de lever i. Kurderna använder två olika alfabet. I [[Syrien]] och [[Turkiet]] skriver man med latinska bokstäver, men i Iran och Irak används en variant av [[arabisk skrift]]. Kurderna i före detta [[Sovjetunionen]] skriver med [[kyrilliska]] bokstäver. Ett nyutvecklat alfabet, [[yekgirtî]] - [[yekgirtû]], finns också, anpassat för alla de kurdiska dialekterna. ===Litteratur=== Kurderna har först i modern tid en litteratur på modersmålet. De egna litterära verken är få, men det finns undantag. [[Ehmedê Xanî]]s "Mem û Zîn" och Sharaf al-Din Bitlisis "Sharafnama" gått till historien som några av världens litterära mästerverk. Den muntliga traditionen och berättarkonsten är viktig. Ofta berättas episka berättelser om legender, strider, hjältedåd och kärlek, ofta i form av sång av en bard (dengbêj). ==Religion== De flesta kurder bekänner sig till den [[sunni]]tiska grenen av [[islam]]. Betydande minoritetsgrupper bland dem bekänner sig dock till [[shia|shiitisk]] islam. Före islams ankomst var de flesta kurderna [[zoroastrism|zoroastrier]], med det fanns också [[kristendom|kristna]] minoriteter.<ref>''Religionslexikonet''. Stockholm 1996, s. 291</ref> De flesta kurder är sekualiserade från islam och ofta firas endast större högtider såsom ramadan. Kurder har som sagt ett eget nyår kallad [[newroz]] och detta är något som tvärtemot islams högtider firas över hela Kurdistan oavsett religion. ==Historia== : ''Huvudartikel: [[Kurdernas historia]]'' *800-talet - Kurderna börjar konvertera till [[islam]] från [[yezidism]].{{kb}} *1000-talet - Ayyubi dynastin grundas av Saladin *[[1896]] - Kurdiskt kavalleri{{Ifrågasatt uppgift}}{{kb}} tar del i en turkisk massaker på [[armenier]] i staden [[Van]].{{kb}} För att förstå dessa gränsstrider måste man gå långt bakåt i tiden.{{kb}} *[[1915]] - En del av kurderna deltog i [[Osmanska riket]]s [[folkmord]]{{Ifrågasatt uppgift}}{{kb}} på armenier, assyrier/syrianer och greker mot löfte om att få behålla hälften av vad de rövat.<ref>[http://fof.se/?id=04705b Forskning & Framsteg nr 7 2004]</ref> *[[1921]] - Den nya staten [[Irak]]s territorium överlappar Kurdistans. *[[1923]] - Det nya [[Turkiet]]s territorium överlappar Kurdistans. *[[1925]] - Första kurdiska upproret i Turkiet *[[1946]] - Efter de allierades ockupation av Iran under andra världskriget uppstår en kurdisk stat, [[Mahabadrepubliken]], på sovjetockuperat område i Iran och Azerbajdzjan. När [[Sovjetunionen]] drar sig tillbaka krossas republiken av Irans regering.{{kb}} *[[1958]] - Iraks konstitution erkänner två folkgrupper - araber och kurder. *[[1979]] - [[Islamiska revolutionen i Iran]]. Kurderna misslyckas med att uppnå självstyrelse. [[PKK]] bildas. *[[1984]] - [[PKK]] börjar utföra väpnade attacker i Turkiet och andra länder. Turkiet slår tillbaka med militärjunta.{{kb}} Alla politiskt aktiva tvingas fly landet eller fängslas/dödas.{{kb}} *[[1988]] - [[Gasattacken i Halabja]]. Iraks krigsmakt använder [[stridsgas]] mot civila kurder och dödar flera tusen.<ref>http://news.bbc.co.uk/2/shared/spl/hi/middle_east/02/iraq_events/html/chemical_warfare.stm</ref> *[[1991]] - [[Gulfkriget]]. Ett kurdiskt uppror uppmuntrat av [[USA]] slås ner, och en halv miljoner kurder drivs på flykt från Irak.{{kb}} <!-- även siffran "2 miljoner" har nämnts --> *[[1991]] - Turkiet upphäver förbudet mot minoritetsspråk.{{kb}} *[[1994]] - [[Leyla Zana]], ledamot i [[Turkiets parlament]], talar på kurdiska i parlamentet och förespråkar kurdiskt självstyre. I samband med detta döms hon till 10 års fängelse.{{kb}} *[[1999]] - [[Abdullah Öcalan]] arresteras på Greklands ambassad i Nairobi. *[[PKK]] byter namn till [[KADEK]].{{kb}} *[[2003]] - [[USA]] och dess allierade [[Irakkriget|invaderar Irak]]. *[[2005]] - [[12 mars]], bryter ett kurdiskt uppror ut<!-- var? i Irak eller? precisera -->. Upprorets slås ned med järnhand.{{kb}} Regimen i Syrien delar ut vapen till arabiska grupper{{kb}} som också slåss mot civila kurder.{{kb}} Systematiska övergrepp sker,{{kb}} arabiska milismän i samarbete med syrisk militär{{kb}} rånar kurdiska hus och butiker som en slags kollektiv bestraffning.{{kb}} *[[2005]] - De kurdiska partierna [[PUK]] och [[PDK]] väljer att slå sig samman och bildar regering tillsammans.{{kb}} Folket<!--vilket folk och var? hur många? --> röstar fram [[Masoud Barzani]] som Kurdistans förste president.{{kb}} *[[2006]] Irakiska Kurdistan (norra Irak, södra Kurdistan) har sedan flera år totalt självstyre{{kb}} och ses som Iraks säkraste område.{{kb}} Nya byggnader är ständigt under konstruktion.{{kb}} ==Kurder i olika länder== [[Fil:Kurdish 86.jpg|miniatyr|225px|Kurdernas utbredningsområde]] ===Turkiet=== I [[Turkiet]] bor enligt kurdisk uppfattning 20 miljoner kurder, 11 miljoner enligt en oberoende uppskattning från 1991.<ref name="NE"/> Dessa utgör hälften av alla kurder och 18-25 % av Turkiets befolkning. Dock är denna siffra mycket större om man räknar in individer som är halvkurder. Kanske runt 50 % av Turkiets befolkning.{{kb}} Efter den [[turkiska revolutionen]] antog Turkiet en författning som förnekade att det fanns andra inhemska folkgrupper än turkar. Myndigheterna använde inte begreppet "kurder" officiellt förrän på 1990-talet, de talade i stället om "bergsturkar" för att nedvärdera och göra kurden osynlig. Turkiet har också haft förbud mot det kurdiska språket. När den väpnade delen av partiet [[PKK]] [[1984]] började med att kämpa mot statsmakten proklamerade den turkiska regeringen undantagstillstånd för landets sydöstra delar. Kriget pågick fram till [[1999]] och vilade efter att PKKs ledare [[Abdullah Öcalan]] blivit fängslad. År [[2004]] började kurdiska aktivister på nytt med militära aktioner. Under hela kriget dödades mer än 35&nbsp;000 människor, därav mest medlemmar av den kurdiska civilbefolkningen. På grund av Turkiets strävan för att bli medlem i [[EU]] förbättrades rättigheterna för landets minoriteter. Hur denna process kommer att påverka kurderna är ännu inte klart. Kurder är aktiva inom alla områden både i Turkiet och i norra Kurdistan, ca 30% av ledamöterna i parlamentet och samma proportion gäller även för topparna inom näringslivet, även tre av landets tidigare presidenter har varit av Kurdiskt ursprung<ref>Ingemar Karlsson - Europa och Turken s.138</ref> ===Irak=== Mellan [[1970]] och [[1974]] hade kurderna i norra Irak ett begränsat självstyre. Efter [[Kuwaitkriget]] [[1991]] proklamerade [[Förenta nationerna]] en skyddszon norr om den 36:e [[breddgrad]]en. Vid det senaste [[Irakkriget]] [[2003]] kämpade kurdiska militära enheter tillsammans med [[USA]] och Alliansen. Efter kriget ökade det kurdiska politiska inflytandet i norra Irak och i hela landet. Vid [[Parlamentsvalet i Irak 2005|parlamentsvalet 2005]] fick [[Kurdistans demokratiska patriotiska allians]] 75 platser och partiets ledare, [[Jalal Talabani]], blev Iraks president. ===Iran=== Skillnaden mellan kurderna i Iran jämfört med situationen i Turkiet och Irak har två förklaringar. Kurderna har gemensamma historiska rötter med perserna och det kurdiska språket är närbesläktat med [[persiska]]. Toleransen mot etniska minoriteter har också varit lägre i de unga staterna [[Turkiet]] och [[Irak]] jämfört med [[Iran]] som har en historia på tusentals år. I de områden i nordvästra [[Iran]] som bebos av kurder ligger kurdernas urhem, de östra delarna av [[Zagrosbergen]]. [[Safavider|Safaviddynastin]] styrde över dessa områden från [[1502]] till [[1736]]. De återkommande krigen mellan [[Persien]] och [[Ryssland]] gjorde att nationalistiska tankegångar kunde få fäste bland kurderna men också att Teheran tog ett fastare grepp över området genom att söndra och härska. De kurdiska ledarna kämpade sinsemellan om makten. En av dessa var Ismail Aqa (även känd som Simko) som tog makten efter första världskriget. Efter [[Reza Pahlavi]]s militärkupp 1921 tog Teheran kontroll över området. Shahen förbjöd att [[kurdiska|kurdiska språket]] användes officiellt och även andra uttryck för kurdisk nationalism. Den [[25 augusti]] [[1941]] ockuperades [[Iran]] av [[Sovjetunionen]] och [[Storbritannien]]. På våren 1943 utbröt uppror i norra Iran, ockuperat av Sovjetunionen. Den [[16 augusti]] samma år bildades ''Komala-i-Zhian-i-Kurd'', den Kurdiska ungdomskommittén, i staden [[Mahabad]]. Komala stod både för en kurdisk nationalism och reformer. Komala ombildades till ett politiskt parti, Kurdiska demokratiska partiet i Iran, KDPI, med Qazi Muhammed, som ledare. Med militärt stöd från kurdisk gerilla som flytt Irak utropades den [[15 december]] [[1945]] [[Republiken Mahabad]] med Muhammed som president. Den kurdiska republiken hade skapats med Sovjetunionens tysta medgivande. Sovjet bytte dock taktik: från att stödja pro-sovjetiska småstater valde man att istället stödja prosovjetiska grupper i Iran. I december 1946 anföll Iran snabbt den oberoende republiken [[Azerbajdzjan]] och en vecka senare landsförrädarna i Mahabad. Den [[31 mars]] [[1947]] hängdes Muhammed på samma torg där han utropat republikens självständighet. Därefter höll sig kurderna lugna fram till 1951 när shahen utmanades av vänsterpolitikern [[Mohammad Mosaddeq]]. KDPI krävde kurdisk autonomi inom ramen för en konfederation. Efter att Mossadeq störtades 1953 förbjöds alla kurdiska organisationer, inklusive KDPI. Iran skakades av uppror under 1970-talet. Kurderna hade inget till övers för shahen och stödde upproret även om de flesta kurder är [[sunni]] medan andra iranska minoriteter är [[shia]]. Förväntningarna var höga men [[ayatollah Khomeini]] gjorde snart klart att kurdisk autonomi var helt oacceptabel - både för att detta stred mot ''umma'', den [[islam]]iska trosgemenskapen. På våren [[1979]] utbröt strider mellan kurder och den iranska militären. När kriget mellan [[Iran]] och [[Irak]] bröt ut i september [[1980]] inkallades kurder på båda sidor i striderna. På grund av den militära uppladdningen kunde Teheran [[1982]] inleda en offensiv mot kurdiska landsförrädare som ställdes till svars. Politiska partier är inte tillåtna i Iran men den iranska konstitutionen ger etniska minoritet kulturell autonomi. Till skillnad från de kurdiska partierna i [[Turkiet]] och [[Irak]] är den kurdiska rörelsen i [[Iran]] inte separatistisk pga historiska skäl. ===Syrien=== Kurder utgör 2-5 % av befolkningen i [[Syrien]]. De flesta lever i Al-Hasakeh provinsen i sydöstra Syrien men det bor även kurder i Aleppo, Damaskus och andra större städer. Efter folkmorden i Turkiet under 1900-talet flydde en stor del [[assyrier/syrianer]] till Syrien. Medan syrianerna lyckades med integreringen i det arabiska landet så försökte kurderna ta över Al-Hasakeh provinsen och separera det från Syrien. Detta ledde till att regeringen 1962 drog in medborgarskapet för de 20% av den kurdiska befolkningen som sades komma från Turkiet. De och deras ättlingar är än idag statslösa. För att förminska det kurdiska hotet mot den kristna befolkningen i området lät staten 1973 flytta in arabiska beduiner till Al-Hasakeh och för att balansera området. ===Kaukasien=== Kurderna kom till [[Kaukasien]] redan på 900-talet och deras antal ökade under århundradenas gång, och i början av 1800-talet bad de om tillstånd att få slå sig ner i Ryssland. I Ryssland grundades 1917 skolor för kurderna och 1925 öppnade mer än femtio skolor för kurder i [[Armenien]] och [[Azerbajdjan]]. En folkräkningen från året 1989 visade att 80% av kurderna räknade det kurdiska språket som sitt modersmål och både latinska och kyrilliska bokstäver används i kurdiskt skriftspråk. Numera har evangeliska församlingar grundats bland kurder i Armenien och Georgien och många kurder i Armenien firar gudstjänst tillsammans med armeniska evangeliskt kristna. ====Armenien==== Det finns många kurder även i [[Armenien]], 50 000 enligt en uppskattning från 1991.<ref name="NE"/> Utöver kurdiska talar många även [[armeniska]] såsom kurder i Irak även talar arabiska. ===Europa=== [[Kurdiska institutet]] i Paris bedriver forskning om kurderna och deras kultur. Kurder är sedan 1980-talet en stor [[invandring|invandrargrupp]] i främst [[Tyskland]]. Det är framför allt kurder med ursprung i Turkiet som bor i Europa, på senare tid har det blivit fler kurder från norra Irak och Iran. ====Sverige==== ''Se [[kurder i Sverige]]'' ====Tyskland==== ''Se [[kurder i Tyskland]]'' ==Referenser== <references/> {{Källor|datum=maj 2009}} [[Kategori:Etniciteter]] [[Kategori:Kurdistan]] {{Link FA|ar}} [[an:Kurdos]] [[ar:أكراد]] [[arc:ܥܡܐ ܟܘܪܕܝܐ]] [[az:Kürdlər]] [[be:Курды]] [[be-x-old:Курды]] [[bg:Кюрди]] [[bs:Kurdi]] [[ca:Kurds]] [[cs:Kurdové]] [[cy:Cyrdiaid]] [[da:Kurder]] [[de:Kurden]] [[diq:Kurd]] [[el:Κούρδοι]] [[en:Kurdish people]] [[eo:Kurdoj]] [[es:Pueblo kurdo]] [[et:Kurdid]] [[fa:مردم کرد]] [[fi:Kurdit]] [[fo:Kurdar]] [[fr:Kurdes]] [[gl:Pobo curdo]] [[he:כורדים]] [[hi:कुर्द]] [[hr:Kurdi]] [[hu:Kurdok]] [[id:Orang Kurdi]] [[is:Kúrdar]] [[it:Curdi]] [[ja:クルド人]] [[ka:ქურთები]] [[kab:Kurd]] [[kk:Күрттер]] [[ko:쿠르드인]] [[ku:Kurd]] [[lt:Kurdai]] [[mk:Курди]] [[nl:Koerden]] [[no:Kurdere]] [[pl:Kurdowie]] [[pt:Curdos]] [[ro:Kurzi]] [[ru:Курды]] [[sh:Kurdi]] [[simple:Kurdish people]] [[sk:Kurdi]] [[sl:Kurdi]] [[sq:Kurdët]] [[sr:Курди]] [[stq:Kurden]] [[ta:குர்து மக்கள்]] [[te:కుర్దులు]] [[tr:Kürtler]] [[uk:Курди]] [[yi:קורדן]] [[zh:库尔德人]] [[zh-yue:庫爾德人]]

Tillbaka till Kurder.