Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{coord|45|0|N|15|0|E|type:country|display=title}} {{landsfakta| |namn=Republika Hrvatska<br>Republiken Kroatien |genitiv=Kroatiens |motto=''Inget'' |flagga=Flag_of_Croatia.svg |statsvapen=Coat_of_arms_of_Croatia.svg |karta=Europe location CRO.png |världsdel=[[Europa]] |statsskick=[[republik]] |språk=[[kroatiska]] |a/t=t |huvudstad=[[Zagreb]] |huvudstad_koordinater={{coord|45|48|N|16|0|E|title=Zagreb|type:city}} |störstastad=[[Zagreb]] (cirka 780.000 inv.) |statschef=[[Stjepan Mesic|Stjepan Mesić]] |sct=presidenter |sct2=president |regeringschef=[[Ivo Sanader]] |rct=premiärministrar |rct2=premiärminister |area_rank=123:e |area=56 542 |area_%vatten=0,01 % |folkmängd_rank=117:e |folkmängd=4 494 749 |befolkningstäthet_rank=89:e |invånare/km2=79,7 |högstapunkt=[[Dinara]] |högstapunkt_meter=1 830 |störstasjö=[[Vransko jezero]] |störstasjö_djup=46 m |störstasjö_yta= 30,2 |längstaflod=[[Sava]] |längstaflod_längd= 945,5 |självständighet= |självständighet_dekl= |självständighet_erk=[[25 juni]] [[1991]] |bnp_rank=73:e |bnp_totalt=$69 440 miljoner |bnp/invånare=$15 500 |valuta=[[kuna]] |valutakod=HRK |tidszon=[[UTC]]+1 |nationaldag=[[25 juni]] |nationalsång=[[Lijepa naša domovino]]<br/>"Vårt vackra hemland" |landskod=HR, HRV |landsnummer=385 |år=2007 |fotnot= }} '''Kroatien''' ([[kroatiska]]: ''Hrvatska'') är en [[republik]] i sydöstra [[Europa]]. Kroatien gränsar till [[Serbien]], [[Montenegro]] och [[Bosnien-Hercegovina]] i öster och till [[Slovenien]] och [[Ungern]] i norr. I väst och sydväst är [[Adriatiska havet]] en maritim statsgräns mot [[Italien]]. Kroatiens [[huvudstad]] och regeringssäte [[Zagreb]] är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. Kroatien är bland annat medlem i [[världshandelsorganisationen]] och den centraleuropeiska frihandelsorganisationen [[Central European Free Trade Agreement|CEFTA]]. Landet är [[Europeiska unionens utbredning och utvidgning|kandidat]] för att bli medlem i [[EU]] och strävar efter att avsluta medlemsförhandlingarna under 2009. Kroatien är sedan den [[1 april]] [[2009]] medlem i försvarsalliansen [[Nato]].<ref name="nato">{{cite web|title=Nato welcomes Albania and Croatia |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/7977332.stm |publisher=[[BBC News]] |date=2008-04-01 |accessdate=2009-04-01 |language=engelska}}</ref> ==Historia == {{Fördjupning|Kroatiens historia}} [[Kroater]]na är ett [[slaviska språk|slaviskttalande]] folk som bodde i det område som idag kallas [[Galizien]] (i [[Ukraina]] och [[Polen]]). Därifrån migrerade de under [[600-talet]] längre söderut till dagens Kroatien. Kroaternas ursprung är inte med säkerhet fastställt. En teori har på senare tid framkommit där kroaterna sägs ha sitt ursprung från [[Iran]], baserat på omnämnandet av ett folkslag vars namn man menar ska vara ursprunget till ordet ''kroat'' i skrifter på stenar man funnit där.<ref>[http://www.iranchamber.com/history/articles/identity_croatians_ancient_iran.php Identity of Croatians in Ancient Iran] iranianchamber.com</ref> Ordet ''kroat'' kan också härledas till ett fornslaviskt ord för "berg".<ref>[http://www.etymonline.com/index.php?term=cravat Online Etymology Dictionary: "cravat"]</ref> Forskare har med dagens moderna DNA-teknik kunnat fastställa att kroaterna är [[slaver]] och inte av iranskt ursprung. De delar samma genbank som övriga européer och är mer genetiskt lika skandinaverna än iranierna.<ref>[http://en.wikipedia.org/wiki/Theories_on_the_origin_of_Croats Artikeln "Theories on the origin of Croats"] engelska Wikipedia</ref> Kroaternas första konung var [[Tomislav I]] från [[925]]. Under [[Östrom|östromersk]] och senare [[franker|frankisk]] överhöghet blev Kroatien ett av de mäktigaste kungadömena i regionen, men år [[1102]] avslutades en inre maktkamp, som pågått i ett århundrade, och kroaterna satte sig under ungersk överhöghet. Under mitten av [[1400-talet]] blev det ungerska riket kraftigt påverkat av den [[Osmanska riket|osmanska]] expansionen som under de följande århundradena kom att omfatta större delen av [[Slavonien]] och senare mer än halva Ungern. Under samma tid blev [[Dalmatien]] [[Venedig|venetianskt]]. [[Dubrovnik]] (Ragusa) var en [[stadsstat]] som först var [[Bysantinska riket|bysantinsk]] och venetiansk, men senare blev en oberoende stat vid namn [[Republiken Dubrovnik]], även om den var satt under grannländernas överhöghet. [[Slaget vid Mohács]] år [[1526]] tvingade det kroatiska parlamentet att bjuda in [[habsburg]]arna under [[Ferdinand I]] att överta kontrollen över Kroatien. Det habsburgska styret ledde så småningom till att osmanerna betvingades och på 1700-talet var det mesta av Kroatien utom osmansk kontroll och habsburgarna gavs [[Istrien]], [[Dalmatien]] och [[Dubrovnik]] mellan [[1797]] och [[1815]]. Efter [[första världskriget]] och [[Österrike-Ungern]]s fall uppgick Kroatien i det som [[1928]] skulle bli [[Jugoslavien]]. Under [[andra världskriget]] invaderades Jugoslavien av Italien och Tyskland. Under den italienska ockupationen blev Kroatien en [[Fascism|fascistisk]] marionettstat under namnet [[Oberoende staten Kroatien]]. Efter krigets slut blev Jugoslavien en [[Socialism|socialistisk]], federativ stat under [[Josip Broz Tito]]s ledarskap. Kroatien var tillsammans med [[Slovenien]], [[Bosnien-Hercegovina]], [[Serbien]], [[Montenegro]] och [[Makedonien]] en av delrepublikerna i [[federation]]en [[Jugoslavien]] fram till [[1991]] då landet efter demokratiska val beslöt att lämna federationen. År [[1991]] förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien vilket ledde till ett krig, känt som det [[kroatiska självständighetskriget]], med den jugoslaviska armén ([[JNA]]) och serbiska separatister. Det kroatiska självständighetskriget varade i fem år och avslutades formellt år [[1995]] då [[fredsavtalet i Dayton]] slöts mellan Kroatien, Bosnien-Hercegovina och dåvarande Jugoslavien som då bestod av Serbien och Montenegro. De sista FN-soldaterna lämnade Kroatien år 1998 då de sista jugoslaviska trupperna lämnade östligaste Kroatien. == Geografi == [[Fil:Hr-map.png|miniatyr|200px|Engelskspråkig karta över Kroatien.]] {{Fördjupning2|Kroatiens regioner}} Kroatien har en form som kan liknas vid en [[halvmåne]] eller [[hästsko]]. Landet gränsar till [[Slovenien]], [[Ungern]], [[Serbien]], [[Bosnien och Hercegovina]], [[Montenegro]] samt maritimt mot [[Italien]]. Landet delas i två delar av Bosnien–Hercegovinas korta kuststräcka runt [[Neum]]. Kroatien ligger i gränslandet mellan Syd-, Central- och Östeuropa, vilket gör det svårt att hänföra till en specifik region. Kroatien räknas ibland som ett centraleuropeiskt land på grund av sin geografiska, kulturella och historiska anknytning till länderna i [[Centraleuropa]].<ref>[http://us.mfa.hr/?mh=182&mv=1074 Foreign Policy Aims] Embassy of the Republic of Croatia in the United States of America - [http://www.visit-croatia.co.uk/aboutcountry About the Country] VisitCroatia - [http://www.hungarian-history.hu/lib/wagner/wagner10.htm Croatia and Central Europe] Corvinus Library - [http://www.buyusa.gov/croatia/en/doingbusinessincroatia.html Doing Business in Croatia] US Commercial Service</ref> Ibland räknas det också som ett av Balkanländerna, vilket beror på landets geografiska läge och att det har tillhört före detta [[Jugoslavien]].<ref>[http://www.bartleby.com/65/cr/Croatia.html Croatia] The Columbia Encyclopedia - [http://www.britannica.com/eb/article-9110562/Croatia Croatia] Encyclopædia Britannica - [http://encarta.msn.com/encyclopedia_761577939/Croatia.html Croatia] MSN Encarta</ref> Andra räknar landet antingen till Östeuropa eller till Medelhavsländerna<ref>[http://www.ibe.unesco.org/publications/Thesaurus/00003024.htm IBE Education Thesaurus] [[UNESCO]]</ref> medan vissa organisationer nöjer sig med att placera landet mellan Östeuropa och Centraleuropa.<ref>[http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/3166.htm Croatia] US Department of State</ref> I landets norra och nordöstra del domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I [[Lika]] och [[Gorski kotar]] domineras landskapet av tätt skogbeklädda berg. Den smala adriatiska kustremsan ([[Istrien]] och [[Dalmatien]]) är mestadels bergig. Landet kallas stundom ''"de tusen öarnas land"''<ref>[http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=2121596#R1]</ref> eftersom det finns ungefär 1233 [[Ö (land)|öar]] vid kroatiska kusten. Kroatien har en blandning av klimat. I nord och öst är det kontinentalt, vid kusten medelhavsklimat och i landets sydcentrala delar råder höglandsklimat. Det högsta berget är [[Dinara]] på 1 830 meter över havet och den största sjön är [[Kozje]]. Den längsta floden är [[Sava]]. Betydande städer i Kroatien inkluderar [[Zagreb]], [[Split]], [[Rijeka]], [[Osijek]], [[Zadar]], [[Slavonski Brod]], [[Pula, Kroatien|Pula]], [[Karlovac]], [[Dubrovnik]], [[Varaždin]], [[Sisak]], [[Šibenik]], [[Vinkovci]], [[Vukovar]], [[Đakovo]], [[Knin]], [[Rovinj]], [[Opatija]] och [[Sinj]]. Kroatien brukar delas upp i fyra regioner eller [[landskap]] som inte har någon administrativ betydelse. Det finns inga glasklara gränser mellan [[region]]erna och de sammanfaller inte med de administrativa länsindelningarna. Regionerna som motsvarar [[Sverige]]s [[Götaland]], [[Svealand]] och [[Norrland]] är följande: [[Istrien]] (Istra), [[Dalmatien]] (Dalmacija), [[Slavonien]] (Slavonija) och [[Kontinentala Kroatien]] (Kontinentalna Hrvatska). Även regionerna har historiska områden som inte har någon administrativ betydelse eller klara gränser – ungefär som [[Roslagen]] i [[Uppland]] eller [[Österlen]] i Skåne. T.ex. utgör [[Baranja]] och [[Srijem]] delar av östligaste [[Slavonien]]. [[Zagorje]] är området norr om Zagreb och [[Gorski kotar]] området nordöst om Rijeka. Området som ligger söder om floden [[Drava]] som utgör gränsen mot Ungern kallas för [[Podravina]] medan området som ligger norr om floden [[Sava]] som utgör gränsen mot Bosnien-Hercegovina kallas för [[Posavina]]. Regionen norr om Dalmatien heter [[Lika]] och regionen nordöst om Lika heter [[Kordun]]. Liksom i Sverige finns det dialektala och till viss del kulturella skillnader mellan de olika regionerna men dessa skillnader är försumbara och sammanfaller inte nödvändigtvis med regions- och länsindelningarna. ==Administrativ indelning== {{Huvudartikel|Kroatiens län}} Kroatien är indelat i 21 [[län]] ([[kroatiska]]: županije). Varje län är indelat i kommuner ([[kroatiska]]: općine). I Kroatien har varje län, kommun och stad en historisk [[vapensköld]] och [[flagga]] som används vid officiella sammanhang. Lista över län, grupperade i historiska och större geografiska regioner: [[Fil:Croatian counties.png|475px|höger|Map showing counties of Croatia|Kroatiens län.]] {| border=0 |- bgcolor=silver | '''Nr.''' || '''Län''' || '''Officiellt namn''' |- bgcolor=#ececec ! colspan="3" | Centrala Kroatien |- |1. | [[Zagrebs län|Zagreb]] | Zagrebačka županija |- |2. | [[Krapina-Zagorjes län |Krapina-Zagorje]] | Krapinsko-zagorska županija |- |3. | [[Sisak-Moslavinas län|Sisak-Moslavina]] | Sisačko-moslavačka županija |- |4. | [[Karlovacs län|Karlovac]] | Karlovačka županija |- |5. | [[Varaždins län|Varaždin]] | Varaždinska županija |- |6. | [[Koprivnica-Križevcis län|Koprivnica-Križevci]] | Koprivničko-križevačka županija |- |7. | [[Bjelovar-Bilogoras län|Bjelovar-Bilogora]] | Bjelovarsko-bilogorska županija | |- |20. | [[Međimurjes län|Međimurje]] | Međimurska županija |- |21. | [[Zagreb|Zagreb stad]] | Grad Zagreb |- bgcolor=#ececec ! colspan="3" | [[Istrien]], norra kustlandet och kroatiska höglandet |- |8. | [[Primorje-Gorski kotars län|Primorje-Gorski kotar]] | Primorsko-goranska županija |- |9. | [[Lika-Senjs län|Lika-Senj]] | Ličko-senjska županija |- |18. | [[Istriens län|Istrien]] | Istarska županija |- bgcolor=#ececec ! colspan="3" | [[Slavonien]] |- |10. | [[Virovitica-Podravinas län|Virovitica-Podravina]] | Virovitičko-podravska županija |- |11. | [[Požega-Slavoniens län|Požega-Slavonien]] | Požeško-slavonska županija |- |12. | [[Brod-Posavinas län|Brod-Posavina]] | Brodsko-posavska županija |- |14. | [[Osijek-Baranjas län|Osijek-Baranja]] | Osječko-baranjska županija |- |16. | [[Vukovar-Srijems län|Vukovar-Srijem]] | Vukovarsko-srijemska županija |- bgcolor=#ececec ! colspan="3" |[[Dalmatien]] |- |13. | [[Zadars län|Zadar]] | Zadarska županija |- |15. | [[Šibenik-Knins län|Šibenik-Knin]] | Šibensko-kninska županija |- |17. | [[Split-Dalmatiens län|Split-Dalmatien]] | Splitsko-dalmatinska županija |- |19. | [[Dubrovnik-Neretvas län|Dubrovnik-Neretva]] | Dubrovačko-neretvanska županija |} == Statsskick och politik == ===Statsskick=== Enligt författningen från [[1990]] är Kroatien en [[parlamentarisk]] [[demokrati]]. [[Kroatiens president]] är [[statschef]] och [[överbefälhavare]], och väljs på fem år. Presidenten utser premiärminstern med parlamentets godkännande och har även visst inflytande över utrikespolitik. [[Kroatiens parlament]] (''[[sabor]]'') består av en kammare med 160 ledamöter valda på fyra år. Parlamentet sammanträder [[15 januari]] till [[15 juli]] samt mellan [[15 september]] och [[15 december]]. Regeringen (''vlada''), som leds av premiärministern, består av 2 vice premiärministrar och 14 ministrar. Rättsystemet är tredelat, med en högsta domstol samt länsdomstolar och kommundomstolar. ===Utrikespolitiska förhållanden=== Kroatiens utrikespolitiska mål är medlemskap i [[Europeiska unionen]] och [[NATO]]. Landet arbetar även globalt och regionalt för att på olika sätt stärka sin position.<ref>[http://www.mfa.hr/MVP.asp?pcpid=30] Kroatiska utrikesdepartementet</ref> Kroatien är sedan [[2000]] medlem i [[Partnerskap för fred]] (PFF) och aspirerade till medlemskap i [[NATO]] från [[2002]]. Den 17 oktober 2007 valdes Kroatien till en av de icke-permanenta medlemmarna av [[FN:s säkerhetsråd]] för perioden 2008-2009. Under NATO-toppmötet i [[Bukarest]]<ref>[http://defensenews.com/story.php?F=2671410&C=europe U.S. Official: Croatia Deserves To Be Invited To Join NATO Next Year] defensenews.com</ref><ref>[http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/newsbriefs/setimes/newsbriefs/2007/05/13/nb-05 Burns suggests Croatia will be invited to NATO next year] Southeast European Times</ref> den 3 april 2008 fick Kroatien en officiell inbjudan att gå med i [[NATO]]<ref>[http://daily.tportal.hr/article.aspx?aID=3078&kID=1] T-portal</ref><ref>[http://www.iht.com/articles/ap/2008/04/09/europe/EU-GEN-NATO-Balkans.php] Herald Tribune</ref><ref>[http://www.vlada.hr/english/naslovnica/novosti_i_najave/2008/travanj/madarska_za_ubrzanu_ratifikaciju_ulaska_rh_u_nato] Kroatiska regeringen</ref> och sedan den [[1 april]] [[2009]] är landet medlem i försvarsalliansen.<ref name="nato"/> År [[2003]] sökte Kroatien medlemskap i [[Europeiska unionen]] (EU). Landet beviljades status som kandidatland [[2004]] och har gjort flera reformer för att anpassa sin ekonomi till EU:s. EU var länge tveksamt till att vidareutveckla kandidaturen mot ett eventuellt fullt medlemskap eftersom Kroatien enligt EU länge var ovilligt att utlämna generalen [[Ante Gotovina]] som misstänks för [[krigsförbrytelser]] begångna under Kroatiens självständighetskrig (1991-1995). År [[2005]] fick Kroatien börja förhandla om medlemskap då EU nu ansåg att Kroatien samarbetade fullt ut med den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag.<ref>[http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=PRES/05/241&format=HTML&aged=1&language=SW&guiLanguage=en EU pressmeddelande]</ref> Beslutet föranleddes av att spansk polis (efter tips av den kroatiska underrättelsetjänsten) kunde arrestera Ante Gotovina på Kanarieöarna och överlämnade honom till den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Landet strävar efter att avsluta medlemsförhandlingarna under år 2008 men beräknas tidigast gå med i EU år 2010.<ref>[http://www.balkantimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/features/setimes/features/2006/12/01/feature-01 Rehn: Croatia likely to join EU before decade's end] Southeast European Times</ref><ref>[http://www.euractiv.com/en/enlargement/eu-croatia-relations/article-129605 EU-Croatia relations] EurActiv.com</ref> Kroatien hoppas på att avsluta medlemsförhandlingarna under 2009 och upptas som unionens 28:e medlem 2010.<ref>[http://www.javno.com/en/croatia/clanak.php?id=131661] Javno.hr</ref> På grund av ratificeringsprocessen kommer landet troligtvis inte kunna bli medlem före 2011.<ref>[http://eu.mfa.hr/?mh=34&mv=307&id=5217] Kroatiska utrikesdepartementet</ref><ref>[http://www.balkantimes.com/cocoon/setimes/xhtml/en_GB/newsbriefs/setimes/newsbriefs/2008/06/05/nb-06] Southeast European Times</ref><ref>[http://www.javno.com/en/croatia/clanak.php?id=131661] Javno</ref> == Ekonomi == {{Huvudartikel|Kroatiens ekonomi}} [[Turism]] är en viktig del av näringslivet. Kroatiens utrikeshandel är inriktad på [[EU]], och därför påverkas landets ekonomi av trender i länder som Sverige, Nederländerna och Italien. Landets [[BNP]] per capita uppskattades (köpkraftsjusterad) 2007 till cirka 15 500 [[USA-dollar]] (världsgenomsnittet ligger på 10 000 USA-dollar). Kroatien är, näst [[Slovenien]], det mest välmående landet av staterna som en gång utgjorde [[Jugoslavien]]. I slutet av [[1980-talet]] började i och med kommunismens fall en ekonomisk övergång. Kroatien hade ett fördelaktigt läge men skadades svårt av avindustrialiering och [[krig]]. De största problemen för landet idag är en relativt stor arbetslöshet (11,2% år 2006<ref>[http://www.hnb.hr/statistika/e-ekonomski_indikatori.htm?tsfsg=15127d5832d6ac210a43438afd2fc966] Kroatiska riksbanken</ref>) och långsamma reformer. Speciellt svåra faktorer är rättssystemet och den allmänna administrationen som båda är föråldrade och ineffektiva. Landet har haft en snabbare tillväxt på senare år och har ansökt om medlemskap i [[EU]]. Landet har också beviljats status som officiellt kandidatland. Flera steg har redan tagits för att göra Kroatiens ekonomi mer snarlik EU:s och man väntar att detta inom en snar framtid ska leda till ökad aktivitet i ekonomin. ==Demografi== {{Huvudartikel|Kroater}} Kroatien befolkas främst av [[kroater]] (89,6 %). De största minoritetsgrupperna är [[serber]] (4,5 %), [[bosniaker]] (0,5 %) och [[ungrare]] (0,4 %). Kroatiens befolkningsmängd har stagnerat under det senaste decenniet. Kriget som varade mellan 1991 och 1995 bidrog främst till detta, dels genom att folk blev dödade i strid, dels genom att landet genomlevde en stor emigration. Landets naturliga befolkningsökning är noll eller negativ och ligger på ungefär ±1 %. Den förväntade livslängden ligger på runt 75 år, och andelen läskunniga är 97,5 %. Befolkningens medelålder är 38,9 år. ===Serber i Kroatien=== {{Huvudartikel|Serber i Kroatien}} Innan det [[kroatiska självständighetskriget]] utgjorde den största minoritetsgruppen serberna närmare 13% av befolkningen. Under krigsåren lämnade många serber Kroatien av politiska och/eller ekonomiska skäl. Då Kroatien genom Operation storm år 1995 återtog det serbhållna området Krajina flydde uppskattningsvis 250 000 till [[Serbien]], [[Republika Srpska]] och andra delar av världen undan förföljelse och tvångsdeportering av de kroatiska styrkorna.<ref>[http://www.un.org/icty/indictment/english/got-ii010608e.htm Gotovina - Indictment] Haagtribunalen [[ICTY]]</ref> Få serber har idag dock återvänt till Kroatien. Den kroatiska regeringens officiella ståndpunkt är att alla de serber som flydde eller lämnade landet under det kroatiska självständighetskriget ska och bör återvända till Kroatien om de så önskar. Ekonomiskt stöd har lett till att uppemot 120 000 serber återvänt till Kroatien de senaste åren. <ref>[http://www.civilitasresearch.org/publications/view_article.cfm?article_id=62 Croatia: The continuing problem of property restitution] Civilitas Research.</ref> ==Religion== {{Fördjupning2|Romersk-katolska kyrkan i Kroatien}} Den främsta religionen är [[romersk-katolska kyrkan i Kroatien|romersk katolicism]] (89,2 %), minoritetsreligioner är främst [[Serbisk-ortodoxa kyrkan|serbiskt ortodoxa]] (5,0 %), [[islam]] (1,3 %) och [[protestantism]] (0,3 %). Övriga utgör 5,6 %. ==Språk== {{Huvudartikel|Kroatiska}} [[Kroatiska]] är officiellt språk och [[modersmål]] för majoriteten av landets befolkning. Det är ett [[slaviska språk|slaviskt språk]] som använder sig av det [[latinska alfabetet]]. Andra språk ([[serbiska]], [[italienska]], [[ungerska]], [[slovenska]], [[tjeckiska]], med flera) talas av mindre än fem procent av befolkningen. I Istrien, där en italiensk minoritetsgrupp existerar, är även italienskan ett officiellt språk. == Infrastruktur == ===Vägar=== Under de senaste åren har Kroatien lagt åtskilliga miljarder kronor på att bygga ut [[motorväg]]snätet och därmed förbinda alla delar av Kroatien. Motorvägarna är (liksom i många andra europeiska länder) avgiftsbelagda. Tunnlarna Grič och Brinje anses vara bland de säkraste och modernaste i Europa år 2007 [http://www.eurotestmobility.net/eurotap.php?itemno=173&lang=EN][http://www.hac.hr/index.php?task=inf&page=2]. Den kroatiska regeringen har uttryckt att de även fortsättningsvis kommer att investera i infrastrukturen då den anses utgöra en viktig del i landets ekonomiska återhämtning. Vägbyggandet skapar jobb samtidigt som landet kan räkna med utländska investeringar då många internationella företag är beroende av god infrastruktur. Dessutom är många av de hundratusentals turister som årligen besöker Kroatien bilburna och trafikstockningar var tidigare snarare en regel än undantag. Mindre vägar håller fortfarande en lägre standard än i västra Europa. Men även här avser landets regering investera pengar för att ytterligare höja kvalitén. Efter självständigheten har vägbyggandet fått ett uppsving och år 1995 slutfördes motorvägen (inofficiellt kallad "Dalmatina") mellan huvudstaden Zagreb och landets näststörsta stad Split i södra Kroatien. Därmed förkortades restiden från ca. 8-9 timmar till fyra timmar. Vid invigningen tillkännagav regeringen att en trettioårig dröm gått i uppfyllelse och att de tänker fortsätta med motorvägen tills den når Dubrovnik i det sydligaste Kroatien. Under år 2007 påbörjas byggandet av [[bro]]n [[Pelješac]] som kommer att förbinda fastlandet och halvön Pelješac. Den kommer att stå färdig inom fyra år och då vara Europas 18:e längsta bro. De flesta motorvägar sköts av det statsägda bolaget Hrvatske autoceste d.d. (Kroatiska motorvägar AB). ===Järnvägar=== Spårstandarden i Kroatien är relativt bra men järnvägsnätet är i behov av modernisering. Järnvägsnätet byggdes ut under tiden då Kroatien ingick i statsbildningen Österrike-Ungern och kroatiska städer är snarare förbundna med Wien än med varandra. Tågens standard är hög och den kroatiska regeringen har förklarat att de nu tänker satsa på järnvägsnätet och möjliggöra höghastighetståg att trafikera flera linjer. Under år 2007 påbörjas moderniseringen av sträckan mellan Kroatiens största hamnstad Rijeka, huvudstaden Zagreb och den ungerska gränsen vilket kommer att minska restiden mellan dessa städer avsevärt. Bygget kommer att stå klart år 2013 och kosta ca. tjugo miljarder kronor. Tågtrafiken sköts främst av bolaget ”Hrvatske željeznice d.o.o.“ (Kroatiska järnvägar AB). ===Sjöfart=== Sjöfarten har stor betydelse för Kroatien och har flera stora hamnar. De viktigaste hamnarna ligger i [[Omišalj]], [[Ploče]], [[Rijeka]], [[Šibenik]], [[Dubrovnik]], [[Dugi Rat]], [[Pula, Kroatien|Pula]], [[Split]] och [[Zadar]]. Kroatien har 66 bebodda öar utanför sin kust vilket betyder att det finns ett stort antal med lokala färjeförbindelser. Kroatiens handelsflotta består av totalt 73 skepp. Några av landets största skeppsvarv heter [[Uljanik]], i [[Pula, Kroatien|Pula]], och [[Viktor Lenac]] och [[3. maj]], i [[Rijeka]]. ===Flyg=== Kroatiens statsägda flygbolag heter [[Croatia Airlines]]. Bolaget grundades 7 augusti 1989 och hette då Zagal (Zagreb Airlines). Då Kroatien blev självständigt år 1991 bytte bolaget namn till Croatia Airlines. Croatia Airlines har en ung och modern flygplansflotta som omfattar 11 flygplan av modellerna Airbus 320, Airbus 319 och ATR 42. År 2007 beställde bolaget fyra moderna flygplan av modellen [[de Havilland Canada Dash 8|Bombardier Q400]]. Croatia Airlines är medlem i IATA, AEA och Star Alliance. Bolaget har under de senaste åren sett en stark ökning av passagerare och år 2005 transporterade Croatia Airlines 1 555 033 passagerare till olika destinationer i Kroatien och världen över. På senare tid har andra aktörer (bl.a. [[Ryanair]]) tagit sig in på den kroatiska marknaden och erbjuder lågprisflyg till Kroatien. Internationella flygplatser finns i Zagreb (Pleso), Split (Resnik), Dubrovnik (Čilipi), Pula, Krk (Rijeka), Zadar och Osijek. == Kultur == Kroatiens kultur baseras på en tretton århundraden lång historia, under vilken landet lyckats förvärva många [[monument]] och städer, vilka har gett ett stort antal framstående individer.{{kb}} Landet huserar också sju [[:Kategori:Världsarv i Kroatien|världsarv]] och åtta [[nationalpark]]er. Kroatien räknas ibland som ett centraleuropeiskt land på grund av sin kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa.<ref>[[Kristian Gerner]], ”Centraleuropas historia” (ISBN 91-27-09891-5)</ref> Kroatien tillhörde den centraleuropeiska statsbildningen Habsburg (sedermera Österrike-Ungern) under flera århundraden innan landet år 1918 uppgick i den då nybildade statsbildningen "[[Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike]]" (sedermera kallat [[Jugoslavien]]). Den kroatiska kulturen kan på grund av dessa historiska fakta betecknas som "centraleuropeisk" och kroaterna anser sig tillhöra den västliga kulturella sfären.<ref>[[Kristian Gerner]], ”Centraleuropas historia” (ISBN 91-27-09891-5)</ref> En oberoende Gallupundersökning utförd i september och oktober 2008 visade att en majoritet av kroaterna (60%) inte identifierade sig med regionen Balkan.<ref>[http://www.balkan-monitor.eu/dashboard.php] Gallup</ref><ref>[http://www.jutarnji.hr/vijesti/clanak/art-2008,11,17,,141507.jl] Jutarnji List – kroatiska nyhetstidning (endast på kroatiska)</ref> Andra länder betraktar ändå ofta Kroatien som en del av [[Balkan]] och ofta som en del av f.d. Jugoslavien.{{källa behövs}} Även traditionen att spela instrumentet ''gusle'' som är ett typiskt instrument för Balkanländerna. Kända musiker är [[Oliver Dragojević]], [[Gibonni]], [[Tony Cetinski]], [[Nina Badrić]] och [[Ivana Banfić]]. Tre [[nobelpris]]tagare har kommit från Kroatien, plus ett stort antal uppfinnare. [[Slavoljub Eduard Penkala]], [[reservoarpennorna|reservoarpennans]] uppfinnare, kom från Kroatien och var verksam i Zagreb. [[Halskläder]] har starka band till Kroatien, då [[slips]]en (''kravata'') enligt legenden uppfanns där. Landet har också en lång tradition av musiker, artister och författare. <!-- Till Wiktionary?:-->I lågtyskan blev ordet för kroat, "krawat", förvanskat till ''krabat'' och kom så småningom att beteckna en "filur, gynnare, kanalje eller rackare". Detta ord kom sedan in i svenskan med ungefär samma betydelse, men kan också stå för "liten unge". ===Matkultur=== ====Mat==== Kroatien börjar bli alltmer känt för sin goda mat och fina viner. Det genuina kroatiska köket är mångfacetterat och uppvisar många regionala skillnader. Gemensamt är dock kvaliteten då kroaterna gärna använder färska och biologiskt tillverkade råvaror. Längs med kusten i [[Istrien]], [[Dalmatien]] och [[Primorje]] är maten inspirerad av [[Italien]] men tillagat på ”kroatiskt vis”. [[Fisk]], [[skaldjur]], [[pasta]] och [[pizza]] står ofta på menyn. [[Sjöborre]] och [[langust]], grillad och serverad med en citronklyfta är populärt på menyn liksom ''pljeskavica'' som är en pannbiff lagad av oxkött blandat med peperoni. Buzzarra är en tillagningsmetod som passar för flera olika sorters skaldjur. ''Buzzara'' betyder helt enkelt att huvudingrediensen är tillagad i en mustig sås med vin, tomat, kryddor och örter. Ibland kan man få bara såsen tillsammans med pasta. ''Pašticada'' är en slags köttgryta som vissa beskriver som sötsur. Smaken bygger på att köttet får sjuda länge på låg temperatur tillsammans med bland annat vin och ibland katrinplommon. ''Rižoto'' påminner om den italienska risotton, men är ofta lösare i konsistensen och innehåller inte alltid ost. Rižoto är en utmärkt och billig lunchrätt som brukar finnas i ett otal billiga varianter (vegetarisk, skaldjur, husets etc.) på de flesta restauranger. Inåt landet, där matkulturen är inspirerad av [[Ungern]] och [[Österrike]], tar kötträtterna vid. Stekt eller grillat nötkött, lamm och gris är vanligt över hela landet. I [[Zagorje]] (regionen norr om [[Zagreb]]) är matkulturen inspirerad av [[Österrike]] och här hittat man även de bästa schnitzlarna i landet. Huvudstaden [[Zagreb]] har sin egen specialitet, ''Zagrebački odrezak'', som är en wienerschnitzel fylld med skinka och ost. I [[Slavonien]], en region i östra Kroatien, står det ungerska köket för kryddiga paprikarätter och rejäla grytor som ''gulaš'' och ''maneštra''. I Kroatien finns det även en del maträtter som ursprungligen härrör från Turkiet och som via grannländerna [[Serbien]] och [[Bosnien-Hercegovina]] kommit till Kroatien där de har domesticerats. Mest känd är ''Ćevapčići'', en typ av köttfärsrullar som serveras med potatis eller pommes frites och ''burek'' som är ett luftigt smördegsbröd som fylls med olika ingredienser, till exempel kött, ost, potatis eller äpple. Även desserter håller en mycket hög standard. Kroatiskt glass (kroatiska: sladoled) är en utmärkt konkurrent till den italienska glassen både vad det gäller smak och kvalitet. ''Kremšnita'' är en härlig vaniljbakelse som ursprungligen kommer från staden Samobor i närheten av Zagreb och går att avnjuta i hela Kroatien liksom ''štrudl'' som är en äppelkaka som har sitt ursprung i [[Österrike]]. ====Dryck==== Kroatien är en stor vinproducent och producerar många olika viner av varierande kvalitet. Det mest kända röda vinerna är Dingač, Plavac och Postup som alla tillverkas i den sydligaste landsdelen [[Dalmatien]]. Vita viner tillverkas främst i de norra landsdelarna och de mest kända är Muscatel, Malvazija, Kaštelet och Pošip. Kroatien är inte bara en stor vinproducent. Öltillverklingen har även den gamla anor. De största [[öl]]märkena i Kroatien är bland annat Ožujsko, Karlovačko och Laško. En av de vanligaste formerna av starksprit är ''rakija'' som är en sorts [[brännvin]] och finns i mängd olika smaker. ===Seder=== Mellan år [[1945]]-[[1990]] då Kroatien var en del av det kommunistiska Jugoslavien förtrycktes och negligerades traditionella religiösa seder och bruk, likväl som i de andra delrepublikerna, av regimen. Trots detta fortsatte många kroater att utöva sina seder och bruk privat. Sedan Kroatien blivit självständigt uppmuntras gamla kroatiska sedvänjor som numera praktiseras flitigt i alla delar av landet. Sederna har ofta ett religiöst katolskt ursprung och är knutna till det katolska kyrkoåret. Många städer och byar håller processioner för att fira påsken, julen eller det lokala skyddshelgonet. ====Jul==== Liksom i många andra katolska länder har Julen (kroatiska: Božić) i Kroatien en betydligt mer kristen prägel än i exempelvis Sverige. För den typiske kroaten är julen en kristen högtid där man firar Jesu födelse. Julen firas tillsammans med nära och kära och liksom i Sverige och den övriga kristna världen blir kommersiella inslag med dyra julklappar allt vanligare i Kroatien. I de familjer där presentutdelning praktiseras är det enligt traditionen [[jultomten]] (Djed Božićnjak) och mer sällan Jesusbarnet (mali Isus) som kommer med dessa på juldagen (den 25 december). Traditionen med att det är Jesusbarnet som kommer med presenterna kommer ursprungligen från Tyskland och Österrike där barnen får presenter från ”Kristkindl”. *[[Advent]] (kroatiska: Došašće) firas på samma sätt som i Sverige men istället för en adventsljusstake har kroaterna en adventskrans med fyra oftast lite tjockare ljus. Adventskransen ser ungefär ut som en fint dekorerad liggande dörrkrans med fyra ljus i och placeras centralt på bordet. * [[Sankt Nikolaus]] (kroatiska: Sveti Nikola) kan ofta förväxlas med [[jultomten]] men kommer redan den 6 december till alla snälla barn. Enligt traditionen (som förutom i Kroatien firas i de flesta centraleuropeiska länder) ska alla barn dagen innan han kommer putsa sina skor och placera dem vid fönstergaveln. Fönstret lämnas på glänt så Sankt Nikolaus under natten kan titta in - och har barnen varit snälla och putsat sina skor ordentligt så får de godis eller leksaker i eller bredvid sina finputsade skor. *På [[Luciadagen]] (den 13 december) är det många kroater som enligt traditionen lägger vetefrön på ett fat och blöter dem så att de börjar gro. Fatet placeras på bordet. På juldagen har det stuckit upp cirka 10 cm långa gröna strån och då knyter de ett band som går i rött, vitt och blått (kroatiska trikoloren) runt dem. Enligt traditionen tror man att om groddarna har tagit sig och vuxit ordentligt väntar ett lyckosamt år. * [[Julafton]] (kroatiska: Badnja večer eller kortare Badnjak) den 24 december firar de flesta tillsammans med familj och/eller vänner. Enligt katolsk tradition äter man inte kött denna dag utan maten består av fisk, närmare bestämt Bakalar som kan liknas vid lutfisk. De traditionsbundna placerar ett halmstrå under bordsduken. Ovanpå halmstråt och bordsduken placeras julaftonsbrödet (Badnji kruh) som består av honung, nötter och torkad frukt och har en central del under middagen. Denna dag bärs även julgranen in och dekoreras med sedvanlig julgransdekoration. Många familjer hänger även så kallade Licitarhjärtan i granen. Dessa hjärtan är traditionsenligt röda, fint dekorerade och tillverkade i ett ätbart material. De hängs dock först och främst upp ur dekorationssynpunkt. Många familjer avslutar julaftonen med att gå på midnattsmässa (kroatiska: polnoćka) där höjdpunkten är de kroatiska melodiska julsångerna. * [[Juldagen]] (kroatiska: Božić) är julens höjdpunkt. Denna dag önskar man sin familj och vänner en god jul (kroatiska: Sretan Božić eller Čestit Božić). Man kan också delta i julottan (Zorica). Denna dag har de flesta familjer någon form av presentutdelning. Enligt traditionen är det [[jultomten]] (Djed Božićnjak, direkt översatt "Farbror Jul") som kommer med dessa. Julmiddagen kan bestå av gris, kalkon eller både och beroende vilken region man kommer ifrån eller vilka traditioner som praktiseras i familjen. Den centrala delen på julbordet har det glaserade julbrödet (ej att förväxla med julaftonsbrödet). Julbrödet består av bl.a. muskot, russin och mandel och är format till en rosenkrans. Många placerar ett ljus i mitten av brödet och det står på bordet fram till Trettondag jul (den 6 januari) då julen anses vara över och brödet delas och äts av alla i familjen. ====Påsk==== Liksom julen har även påsken en starkt kristen prägel och många kroater besöker kyrkan någon gång under denna högtid. * På [[påskafton]]en är det vanligt att man fyller en liten korg med små portioner av mat och målade påskägg. Korgen tar man med sig till kyrkan där prästen välsignar korgen genom att stänka vigvatten på den. Vid hemkomsten äts sedan den välsignade maten av alla i familjen. ====Helgdagar==== Följande helgdagar är arbetsfria i Kroatien: {| class="wikitable" ! Datum ! Namn ! Notering |- | [[1 januari]] | [[Nyårsdagen]] (kroatiska: ''Nova Godina'') | |- | [[6 januari]] | [[Trettondagen]] (kroatiska: ''Sveta tri kralja'') | |- | [[23 mars]] | [[Påskdagen]] (kroatiska: ''Uskrs'') | Datum endast för 2008 |- | [[24 mars]] | [[Annandag påsk]] (kroatiska: ''Uskrsni ponedjeljak'') | Datum endast för 2008 |- | [[1 maj]] | [[Första maj]] (kroatiska: ''Međunarodni praznik rada'') | |- | [[22 maj]] | [[Corpus Christi]] (kroatiska: ''Tijelovo'') | Datum endast för 2008 |- | [[22 juni]] | Antifacistisk kampdagen (kroatiska: ''Dan antifašističke borbe'') | |- | [[25 juni]] | [[Nationaldag]]en (kroatiska: ''Dan državnosti'') | |- | [[5 augusti]] | [[Seger- och nationella tacksägelsedagen]] (kroatiska: ''Dan pobjede i domovinske zahvalnosti'') | |- | [[15 augusti]] | [[Jungfru Marie himmelsfärd]] (kroatiska: ''Velika Gospa'') | |- | [[8 oktober]] | [[Självständighet]]sdagen (kroatiska: ''Dan neovisnosti'') | |- | [[1 november]] | [[Alla helgons dag]] (kroatiska: ''Svi sveti'') | |- | [[25 december]] | [[Juldagen]] (kroatiska: ''Božić'') | |- | [[26 december]] | [[Annandag jul]] (kroatiska: ''Sveti Stjepan'') | |} ===Arkitektur=== Den kroatiska arkitekturen har påverkats av landets läge i Europa. Kyrkoarkitekturen och profan arkitektur blandar stildrag från Italien och Österrike med andra former som kommer från den [[Bysantiska riket|bysantinska]] eller slaviska världen. Inom arkitekturen är det kanske främst [[gotiken]], [[renässansen]] och [[barocken]] som satt sin prägel på landet.<ref>[http://www.find-croatia.com/architecture-croatia Find Croatia]</ref> Den genuint kroatiska arkitekturen uppstår med den förromanska stilen under hertig [[Branimir]]. Längs den adriatiska kusten utvecklades gotiken under 1400-talet efter att Venedig erövrat kustområdena. Den venetianska gotiken påverkade inte bara utformningen av kyrkorna i Dalmatien utan var även stilbildande för det högre ståndets villor och hus i städer som Pula, Zadar, Šibenik och Split. Renässansens viktigaste arkitekter och konstnärer i Kroatien var [[Juraj Dalmatinac]], [[Nikola Firentinac]] och [[Andrija Aleši]]. Dessa arkitekter och konstnärer var främst verksamma längs med kusten och deltog i bygget av flera kyrkor och offentliga byggnader. Gamla stan i Dubrovnik har flertalet intressanta byggnationer där [[Sponzapalatset]] har drag från både gotiken och renässansen. Barocken är den stil som mest präglar inlandet. De intressantaste barockbyggnaderna finns i Varaždin, Požega, Osijek, Križevci, Ludbreg och Krapina. Huvudstaden Zagreb är starkt influerad av modernismen och under 1800-talet var det [[Wien]]s secessionsstil som gav inspiration vilket syns på bland annat byggnader som Villa Krauss. Arkitekten [[Hermann Bollé]] har varit speciellt tongivande vid utformningen av flera byggnader i Zagreb. == Utbildning == Den allmänna [[skolplikt]]en gäller från 6 eller 7 till 14 eller 15 år. Grundskolan är obligatorisk och bekostas helt utav staten. Grundskolan är indelad i två stadier. I årskurs 1 till 4 undervisas varje klass av en lärare som undervisar i alla ämnen. Ämnena som ingår är [[kroatiska]], [[matematik]], ''visuel konst'' och ''natur- och samhällskunskap''. Från årskurs 5 till 8 undervisas varje ämne av en ämneslärare och de ämnen som tillkommer är [[historia]], [[geografi]], [[biologi]], [[fysik]], [[kemi]], med mera. Mellanskolenivån är ännu en frivillig skolform, likt i [[Sverige]]. Mellanskolenivån är indelad i [[gymnasium]] och [[yrkesskola]] och båda är förlagd under fyra år. Kroatien har sju [[universitet]], fördelade på städerna [[Zagreb]], [[Rijeka]], [[Osijek]], [[Split]], [[Zadar]], [[Dubrovnik]] och [[Pula, Kroatien|Pula]]. Kroatien har deltagit och börjat anpassa sitt högskolesytem efter [[Bolognaprocessen]], som skall vara i fullt bruk år [[2010]]. ==Turism== [[Fil:Brela, Southern Dalmatia, Croatia.jpg|miniatyr|150px|höger|[[Brela]] i södra Dalmatien]] Populära turistmål är, förutom huvudstaden [[Zagreb]], kuststäderna [[Pula, Kroatien|Pula]], [[Šibenik]], [[Vodice]], [[Zadar]], [[Baška Voda]], [[Makarska]], [[Hvar]], [[Opatija]], [[Poreč]], [[Rovinj]], [[Split]], [[Pag]] och den medeltida staden [[Dubrovnik]]. Den mest besökta delen är [[Dalmatien]], som utgör den södra delen av Kroatiens kust mot [[Adriatiska havet]]. Vid kusten finns också många välbesökta öar, bland annat [[Krk]], Kroatiens största ö, samt nationalparken [[Kornati]] och ön [[Hvar]]. Även [[Istrien]] är välbesökt, till exempel den romerska [[amfiteatern i Pula]] och de pittoreska städerna [[Rovinj]] och [[Poreč]]. I [[Istrien]] finns även världens minsta stad, [[Hum]], med bara 23 invånare. Istrien bär än idag starka italienska kulturdrag och i en del kommuner är bland annat vägskyltar skrivna på både kroatiska och italienska; italienska talas fortfarande som förstaspråk bland ett fåtal invånare och det finns till och med italienska skolor. Kusten var populär bland turister fram till [[1980-talet]] men under den första delen av [[1990-talet]] var det knappt några turister alls som sökte sig till Kroatien då krig pågick. Efter [[fredsavtalet i Dayton]] [[1995]] har turismen återvänt och blomstrat under första hälften av [[2000-talet]]. Kroatien har även ett [[fotboll]]slandslag som är ett av världens bästa, och har även deltagit i [[VM i fotboll|VM]] flera gånger, senast förra sommaren när VM avgjordes i Tyskland. *[[Lista över Kroatiens nationalparker]] [[Fil:Dalmatia coast.jpg|miniatyr|270px|höger|Dalmatiska kusten]] [[Fil:Laghi di Plitvice 01.jpg|miniatyr|vänster|270px|[[Plitvicesjöarnas nationalpark]]]] <br clear=left> ==Internationella rankningar== {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 116 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 45 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 62 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 45 av 179 |} == Källor == <references/> ==Externa länkar== * [http://www.croatia.hr Kroatiska turistrådet] * [http://www.vlada.hr Kroatiska regeringen] * [http://www.sabor.hr Kroatiska parlamentet] * [http://www.predsjednik.hr Den kroatiske presidentens hemsida] {{Commons|Kategori:Croatia}} {{Kroatienportalen}} {{Navigeringsmallar Kroatien}} [[Kategori:Kroatien| ]] [[Kategori:Europas länder]] [[Kategori:Balkan]] [[af:Kroasië]] [[als:Kroatien]] [[am:ክሮኤሽያ]] [[an:Croazia]] [[ang:Croatia]] [[ar:كرواتيا]] [[arc:ܟܪܘܬܝܐ]] [[arz:كرواتيا]] [[ast:Croacia]] [[az:Xorvatiya]] [[bar:Kroazien]] [[bat-smg:Kroatėjė]] [[be:Харватыя]] [[be-x-old:Харватыя]] [[bg:Хърватия]] [[bn:ক্রোয়েশিয়া]] [[bpy:ক্রোয়েশিয়া]] [[br:Kroatia]] [[bs:Hrvatska]] [[ca:Croàcia]] [[ce:Хорвати]] [[ceb:Croatia]] [[crh:Hırvatistan]] [[cs:Chorvatsko]] [[csb:Chòrwackô]] [[cu:Хръва́тьска]] [[cy:Croatia]] [[da:Kroatien]] [[de:Kroatien]] [[diq:Xırvatıstan]] [[dsb:Chorwatska]] [[dv:ކުރޮއޭޝިއާ]] [[ee:Croatia]] [[el:Κροατία]] [[en:Croatia]] [[eo:Kroatio]] [[es:Croacia]] [[et:Horvaatia]] [[eu:Kroazia]] [[fa:کرواسی]] [[fi:Kroatia]] [[fiu-vro:Horvaatia]] [[fo:Kroatia]] [[fr:Croatie]] [[frp:Croacie]] [[fur:Cravuazie]] [[fy:Kroaasje]] [[ga:An Chróit]] [[gd:Croàisia]] [[gl:Croacia - Hrvatska]] [[gn:Kyoasia]] [[gv:Yn Chroit]] [[hak:Tha̍t-mâ-thai]] [[haw:Koloatia]] [[he:קרואטיה]] [[hi:क्रोएशिया]] [[hr:Hrvatska]] [[hsb:Chorwatska]] [[ht:Kroasi]] [[hu:Horvátország]] [[hy:Խորվաթիա]] [[ia:Croatia]] [[id:Kroasia]] [[ie:Croatia]] [[ilo:Kroasia]] [[io:Kroatia]] [[is:Króatía]] [[it:Croazia]] [[ja:クロアチア]] [[ka:ხორვატია]] [[kk:Хыруатстан]] [[kn:ಕ್ರೊಯೆಶಿಯ]] [[ko:크로아티아]] [[ku:Kroatiya]] [[kv:Хорватия]] [[kw:Kroati]] [[ky:Хорватия]] [[la:Croatia]] [[lb:Kroatien]] [[li:Kroatië]] [[lij:Croaçia]] [[lmo:Cruazia]] [[ln:Kroasia]] [[lt:Kroatija]] [[lv:Horvātija]] [[mk:Хрватска]] [[ml:ക്രൊയേഷ്യ]] [[mn:Хорват]] [[mr:क्रो‌एशिया]] [[ms:Croatia]] [[mt:Kroazja]] [[na:Croatia]] [[nah:Croacia]] [[nds:Kroatien]] [[ne:क्रोएसिया]] [[nl:Kroatië]] [[nn:Kroatia]] [[no:Kroatia]] [[nov:Kroatia]] [[oc:Croàcia]] [[os:Хорвати]] [[pam:Croatia]] [[pdc:Kroaati]] [[pih:Croaysha]] [[pl:Chorwacja]] [[pms:Croassia]] [[pnt:Κροατία]] [[ps:کروآسيا]] [[pt:Croácia]] [[qu:Hurwatsuyu]] [[ro:Croaţia]] [[roa-rup:Croatia]] [[ru:Хорватия]] [[sa:क्रोएशिया]] [[sah:Хорватия]] [[sc:Croatzia]] [[scn:Croazzia]] [[sco:Croatie]] [[se:Kroátia]] [[sh:Hrvatska]] [[simple:Croatia]] [[sk:Chorvátsko]] [[sl:Hrvaška]] [[sm:Croatia]] [[sq:Kroacia]] [[sr:Хрватска]] [[stq:Kroatien]] [[sw:Kroatia]] [[szl:Chorwacyjo]] [[ta:குரோவாட்ஸ்க்கா]] [[te:క్రొయేషియా]] [[tg:Хорватия]] [[th:ประเทศโครเอเชีย]] [[tk:Horwatiýa]] [[tl:Croatia]] [[tr:Hırvatistan]] [[udm:Хорватия]] [[ug:Krodiye]] [[uk:Хорватія]] [[ur:کروشیا]] [[uz:Horvatiya]] [[vec:Croàsia]] [[vi:Croatia]] [[vo:Kroasän]] [[war:Kroasya]] [[wo:Korwaasi]] [[wuu:克罗地亚]] [[yi:קראאטיע]] [[zh:克罗地亚]] [[zh-min-nan:Hrvatska]] [[zh-yue:克羅地亞]]

Tillbaka till Kroatien.