Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Islam}} '''Koranen''' ([[arabiska]]: القرآن, ''al-Qur'ān'', med betydelsen "[[recitation]]en", "uppläsningen") är [[islam]]s heliga skrift, även kallad ''al-Qur'ān al-Karīm'', "den ädla recitationen". Koranen består av [[profet]]en [[Muhammed]]s [[uppenbarelse]]r och innehåller enligt islam Guds ([[Allah]]s) budskap, "nedsänt" till Muhammed genom [[ärkeängel]]n [[Jibril]] ([[Gabriel]]) under en period av 23 år från och med 610 e.Kr. Inom islam betecknas Koranen även som "Sista testamentet", "Boken", "Guds bok" och "Uppenbarelsen". Koranen ses av muslimer som en bekräftelse av det som förkunnats av alla föregående profeter för världens alla folk. ==Språk och upplägg == Koranen är skriven på [[arabiska]] och översättningar räknas inte som själva Koranen i sig, utan som tolkningar av dess mening och budskap. Koranen kan läsas med flera olika lässtilar (qira'at) baserat på olika dialekter vilket ändå räknas som språk ur en vetenskapligt lingvistisk synvinkel. Koranen består av 114 [[sura (islam)|suror]] (kapitel) och ställdes efter Muhammeds död samman så att de längsta surorna kommer först och de kortaste sist, med undantag för den korta första suran ([[al-Fatiha]]) som är en central [[bön]] inom islam. [[Fil:Opened Qur'an.jpg|miniatyr|vänster|Ett öppnat exemplar av '''Koranen''', [[islam]]s [[Helig skrift|heliga skrift.]]]] De här 114 surorna som koranen är uppdelad i kan även de delas upp i olika grupper. De två huvudgrupper som de går att dela upp surorna i är baserade på var Mohammed befann sig när de uppenbarades och skrevs ner. De suror som skrevs ner någon gång mellan år 610-622 i Mecca där Mohammed bodde och befann sig placeras i Mecca gruppen. Sedan finns den andra huvudgruppen med surors om skrev efter att Mohammed blev bannlyst från Mecca och bosatte sig i Medina, där av är de Medina suror. Denna uppdelning av surorna är inte svart på vit, alla surorna går inte placera i det ena eller andra gruppen utan vissa har varit mitt emellan som någon sorts övergång mellan de båda grupperna. Det kan därför förekomma en Mecca sura bland Medina surorna. De suror som är skrivna under tiden Mohammed befann sig i Mecca är betydligt större än de under Medina perioden. Den enkla anledningen till det var för att Mohammed tillbringade sina sista tio år i Medina, där av blev de färre suror. Förutom de två grupperingarna på surorna finns det även ytligare en grupp uppdelning av surorna skrivna under Mecca perioden. Den första gruppen i Mecca perioden hade inget specifikt namn men den bestod av många suror men de var inte särskilt långa. De handlande mest om förgående profeter, hur de levde och hur de var etc. Den andra gruppen kallades för medeltida Mecca perioden och den sista gruppen var senare Mecca perioden. De surorna i denna grupp har sina likheter i de som skrevs i Medina och där är här man kan se en sorts samman smältning av de båda stora huvudgrupperna. ==Innehåll och budskap== [[Fil:Saudikoran.jpg |miniatyr|150px|vänster| Exempel på omslag till '''Koranen'''.]]Den viktigaste läropunkten i Koranen är strikt [[monoteism]]. [[Polyteism]]en angrips häftigt och inte heller den [[kristendom|kristna]] [[Treenigheten|treenighetsläran]] eller katoliker och ortodoxas åkallelse av Maria, Jesu moder, godkänns som [[monoteism|monoteistisk]]. [[Gud]] i Koranen kallas [[Allah]], vilket ofta räknas som en översättning av det i västerländska språk allmängiltiga ordet "Gud", såsom beteckning på en enda gud. Särskilt i vissa kristna kretsar förekommer ibland uppfattningen att Allah är också det namn som månguden bar i den äldre polyteistiska [[arab]]iska [[religion]]en. Denna teori återstår dock att bevisas, då namnet på månguden i semitiska språk är Sin. Dessutom uppmanas muslimer i Koranen ([[Fussilat|41]]:37) att inte dyrka solen eller månen, utan deras skapare. Allah är herren och människan är hans tjänare. Allah är allhärskande, allvetande, men han är också barmhärtig, förbarmande och förlåtande. Allah har skapat världen, vilket bör leda människan till förundran och tacksamhet. Vid [[domens dag]] som ska föregås av naturkatastrofer, ska alla döda [[Uppståndelse|uppstå]] och dömas av [[Gud]]. De goda får komma till [[paradiset]] och de onda till [[helvetet]]s eld. Liksom i den judeokristna [[dekalogen]] är förbudet mot andra gudar det viktigaste i Koranen. *''"Sannerligen förlåter inte Allah att man sätter medgudar vid Hans sida, men han förlåter allt förutom det till den Han vill"'' (Koranen [[An-Nisa|4]]:48) *''"Och dyrka Allah och sätt ingenting vid hans sida"'' (Koranen [[An-Nisa|4]]:36) De som har satt upp andra vid hans sida och således förnekat Koranens budskap eller Allah, kommer att befinna sig i helvetet för alltid, medan de syndfulla muslimerna endast kommer att vistas där i en begränsad tid. Även livets, jordens och universums skapelse och utveckling skildras i Koranen: *''"Han är också den, som skapat natten och dagen, solen och månen, så att båda vandra sin egen bana" (kretslopp) (Koranen [[Al-Anbiya|21]]:33) *''" Vi har byggt världsalltet och det en fast struktur, och för visso är det vi som utvidgar den" ([[Adh-Dhariyat|51]]:47) *''" Inser de inte, de som vill förneka sanningen, att himlarna och jorden (en gång) utgjorde en enda sammanhållen massa och att vi skilde dem åt? Och de vet inte att vi låtit allt liv uppstå av vatten? Har de då ingen tro?" ([[Al-Anbiya|21]]:30) *''" Och Gud har skapat alla levande varelser av vatten, bland dem finns de som krälar på buk, de som går på två ben och de som går på fyra. Gud skapar vad han vill - Gud har allt i sin makt" ([[An-Nur|24]]:45) Se även: [[Islamisk kreationism]]. Huvudbudskapet till människorna är att de ska ge sig hän i total underkastelse, islam, åt Gud. Tron är viktig och innebär bland annat att man håller Koranen för sann. De [[moral]]iska kraven uttrycks ofta i allmänna ordalag om att göra gott och vara rättskaffens. I Koranen finner man förutom de regler som ska gälla för islam som religion även hur man ska leva som [[muslim]]. Här finns konkreta krav som att tala sanning, vara försonlig, förlåta och ge [[Allmosa|allmosor]]. Andra krav är till exempel förbud mot att man dricker [[alkohol]]haltiga drycker, äter [[fläsk]]- och [[gris]]kött samt spelar [[hasardspel]]. I Koranen finns dessutom regler beträffande [[Juridik|juridiska]] och [[Ekonomi|ekonomiska]] frågor som till exempel förbud mot lån mot ränta. Koranen är grundval för [[sharia]], den religiösa [[lag]]en i Islam, som beskriver hur det muslimska samhället ska styras. Men Koranen är inte bara lagar och regler för den muslimska gemenskapen utan även en bok som man läser, reciterar och begrundar för andaktens och den personliga upplevelsens skull. Vördnaden för Koranen är stor hos muslimerna, även för det enskilda bokexemplaret som inte får behandlas respektlöst. ==Muhammed och Jesus (''Isa'') i Koranen== {{Huvudartikel|Jesus i Islam}} [[Muhammed]] betecknas i Koranen som den siste i en lång rad med [[profet]]er som Allah sänt till människorna. Tidigare [[profet]]er återfinns i [[kristendom|kristna]] och [[judendom|judars]] heliga skrifter. Därför anses profeter som även accepteras av judar och kristna ha mottagit uppenbarelser, dock har skrifterna där uppenbarelsen nedtecknats antingen försvunnit eller blivit förvanskade, enligt muslimerna, medan den senaste uppenbarelsen, Koranen, bevarats i sin helhet. Själv gör Muhammed inte anspråk på att ha några övernaturliga krafter samtidigt som muslimer tror att Muhammed även utförde mirakel, såsom att hela skadade människor. Däremot betonas det i Koranen att det endast är med Guds hjälp och tillåtelse som dessa, och andra profeters, mirakel kunde utföras. Muhammed varnade muslimerna från att vörda honom för mycket och istället fokusera på Gud. Detta överensstämmer med att hans mål uppges endast vara att lära människorna att komma närmare Gud. Koranen anses vara det [[underverk]] som ska övertyga icke-muslimer att acceptera islam. I [[muslim]]sk tradition går [[Jesus]] under namnet [[Isa]]. Jesus är den enda personen i Koranen som benämns som helt syndfri, något som inte ens Muhammed kallas. Detta ställer vissa frågetecken om huruvida Jesus från början bara var en profet enligt islam eller om det ligger någon mer innebörd i detta som kan spåras till [[kristendom|Kristendomen]]. Islam erkänner även den bibliska [[jungfrufödelse]]n och att Jesus var en stor [[profet]], jämställd med [[Muhammed]] (alla profeter likställs inom islam, dock anses Muhammed vara den sista och därför den viktigaste). I Koranen finns berättelser från [[evangelium|evangelierna]] medtagna i något annorlunda form och ibland med tillägg. Islam avvisar tanken att Jesus skulle vara Gud och anser att han aldrig dog en ställföreträdande död på korset, utan upprycktes av Gud till himmelen. Därifrån väntas han återkomma för att besegra [[Antikrist]] på den [[Yttersta dagen]]. Enligt islam var Jesus en mänsklig profet, precis som Muhammed, som sändes till människorna för att informera dem om Gud och hur man kommer närmare Gud, genom evangeliet ([[injil]]) och sitt exempel ([[sunnah]]). Muslimer tror på att Jesus återupplivade döda, helade blinda och så vidare, men att detta skedde med Guds tillåtelse och hjälp och inte av Jesus egna kraft. Dock hade Jesus ställning över tid kommit att upphöjas och överdrivas genom att man ansåg honom vara en del av en treenig Gud. Muhammed sändes för att tillrättaställa denna övertolkning. Muhammed betonar därför starkt att muslimerna ska undvika att upprepa detta misstag i sin vördnad av honom själv och istället säga "''ashadu anna muhammadan 'abduhu wa rasuluh''" (jag vittnar om att Muhammed är Guds ''tjänare'' och profet), det vill säga [[shahadah]]. Sammanfattningsvis så är det ett krav för muslimer att tro på Jesus som Guds profet, men man betonar att Jesus inte var gudomlig, utan att denna uppfattning var en efterhandskonstruktion som tillskrevs honom. ==Ursprung== {{Huvudartikel|Koranens tillkomst}} [[Fil:KoranAndaluzja.jpg|miniatyr|[[Andalusien|Andalusiskt]] koranmanuskript]]Detta är ett kontroversiellt forskningsområde, då muslimer anser att Koranen är nedsänd av Gud (Allah) till profeten Muhammed så som [[Gamla Testamentet|Gamla]] och [[Nya Testamentet]] nedsänts till andra profeter. Enligt ett vetenskapligt synsätt (som inte beaktar existensen av något gudomligt) ses Koranen, liksom Bibeln, som ett historiskt dokument skrivet och ändrat av människor. Enligt muslimsk tradition blev varje nedsänd uppenbarelse dokumenterad genom att den utan dröjsmål skrevs ned eller memorerades av muslimerna själva så att budskapet ej kunde förvanskas. De dokumenterade uppenbarelser som formade Koranen under Muhammeds tillsyn sammanställdes sedan i bokform under den första [[kalif]]en [[Abu Bakr]]s tid. Andra samlade också ihop Muhammeds uppenbarelser och sammanställde dem till olika kodexar. Dessa har gått förlorade men vi känner till många avvikande [[läsart]]er från dessa som citerats i annan litteratur. Det rör sig inte enbart om dialektala variationer som det ofta hävdas från muslimskt håll, utan om olika innebörd.<ref name=jeffery>Arthur Jeffery: [http://www.answering-islam.org/Books/Jeffery/thq.htm The Textual History of the Qur'an] Utdrag ur Arthur Jeffery, ''The Qur'an as Scripture,'' New York 1952, R. F. Moore Co.</ref> Förekomsten av olika versioner och stridigheter kring dessa väckte anstöt, varför den tredje kalifen [[Uthman]] under 650-talet sammanställde en enhetlig version. Denna skickades sedan till muslimska centralorter med order att andra versioner skulle förstöras. Många koranuppläsare ''(qurra)'' ville inte godkänna detta, men den officiella versionen blev småningom allenarådande. Koranen skrevs ursprungligen med [[konsonantskrift]], vilket möjliggjorde flera tolkningar. Traditionen hjälpte att avgöra vilken som var den riktiga. Man krävde också att en läsning skulle gå tillbaka på en erkänd auktoritet (vilket dock ej erkändes av dem som föredrog de gamla kodexarna) och att de skulle stämma överens med arabisk grammatik. Koranens arabiska är dock olik samtida arabiska och en del moderna forskare anser att Koranen delvis går tillbaka på [[syriska]] förlagor. Med införandet av vokaler och [[diakritiska tecken]] i texten blev denna mindre mångtydig. År 944 valdes sju olika lässtilar (''qira'at'') ut som legitima. En av dem håller idag på att konkurrera ut de övriga. Senast i början av 1000–talet valdes ett standardexemplar ut som bör följas oberoende av märkvärdiga stavningar och [[ortografi]]ska egenheter. Eftersom det inte finns någon textkritisk utgåva av Koranen har det varit svårt att fastställa den ursprungliga texten. En sådan arbetar man på inom projektet Corpus Coranicum, som har finansiering till 2025, men arbetet kan räcka längre. De äldsta kända korantexterna är några inskriptioner på [[Klippmoskén]] i Jerusalem från 691. År 1972 gjordes i Yemen ett sensationellt fynd av gamla handskrifter. De äldsta beräknas vara från islams första århundrade. Andrew Rippin vid University of Calgary säger om dessa fynd: “Deras olika läsarter och versordning är alla mycket betydelsefulla. Alla håller med om det. Dessa manuskript säger att korantextens tidiga historia i mycket högre grad är en öppen fråga än vad många har misstänkt: texten var mindre stabil och hade därför mindre auktoritet.”<ref>Toby Lester: [http://www.theatlantic.com/doc/199901/koran What is the Koran?] ''The Atlantic'' Januari 1999. Läst 20 december 2008.</ref> Ett av de större läroproblemen inom islam anses av vissa av dess kritiker vara [[abrogation|abrogationsfrågan]] även kallad [[Naskh|naskh]]. Dessa kritiker uppfattar det som ett grundproblem att Koranen säger sig vara oföränderlig och evig samtidigt som det finns suror som förefaller beskriva hur man går till väga när det blir ändringar i den. == Koranen och genus == Språkbruket i Koranen är enligt en modern [[feminism|feministisk]] tolkning i stora delar androcentriskt, det vill säga den riktar sig i första hand till män. Tydligast visas detta i de delar som handlar om giftermål och sexualitet. ''”Lawful for you on the nights of the fasts is the approach of your wives. They are garments for you and you are garments for them.”'' (Koranen [[Al-Baqara|2]]:187<ref>Ali, Kecia</ref>). Mannen är du (you) och de/dem (they/them) är kvinnan/kvinnor. Detta betyder inte att texten är kvinnofientlig och även om det finns delar som inte riktar sig direkt till män är dessa undantag. Förutom att Koranen främst i sitt språk riktar sig till män så kan det vara svårt att avgöra om budskapet är riktat till alla muslimer oavsett kön eller om vissa avsnitt bara gäller specifikt för män eller specifikt för kvinnor. Det arabiska språket är så som franskan och hebreiskan språk med genusbestämda substantiv, vilket kan medföra svårigheter att avgöra vilka avsnitt i Koranen som är genusspecifika och vilka som är genusneutrala. Ett tydligt exempel på genusspecifika substantiv är att en muslimsk man betecknas som muslim, medan en muslimsk kvinna betecknas muslima(h). En grupp av kvinnor benämns som muslimat och en grupp män benämns som muslimun (muslimin). Problemet uppstår då en grupp bestående av både män och kvinnor benämns som muslimun, samma beteckning som för gruppen män. När begreppet muslimun står i texten bör man inte anta att det bara gäller män, oftast riktar sig texten till alla muslimer oavsett kön. Många som vill visa att män och kvinnor är lika inför Gud brukar använda sig av vers 33:35 som i första meningen tydligt visar att detta gäller för både män och kvinnor, ”Muslim men (muslimin) and Muslim women (muslimat)” (<ref>Ali, Kecia</ref>) eller som [[Muhammed Knut Bernström]]s översättning och tolkning av samma sura: :''”För de män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende män och de troende kvinnorna (...) de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna – [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning.”''<ref>Bernström, ''Koranens budskap'', vers [[Al-Ahzab|33]]:35</ref> ==Motsägande verser== Ett teologiskt och praktiskt problem med Koranen är, enligt en del kritiker, de verser som verkar motsäga varandra ([[Naskh wa mansukh]]). Naskh (Nasikh) och Mansukh betyder avskaffa eller upphäva. Vissa verser är endast otydliga medan andra faktiskt ser ut att stå i motsats till en annan vers. Problemet med motsägande verser har ofta lösts genom att man lägger en större vikt vid den vers som anses vara uppenbarad senast. I detta fall är det den sistnämnda. Men eftersom Koranens Suror (kapitel) inte är kronologisk ordning, utan i längdordning, vet man inte vilken vers som är uppenbarad senast. ==Svenska översättningar== Flera svenska översättningar av Koranen har gjorts av svenska [[orientalist]]er. Den första kända svenska översättningen gjordes av [[biskop]] [[Johan Adam Tingstadius]] (1748–1827), men denna tolkning kom aldrig i tryck.<ref>Kahle, s. 13</ref> Den första fullständiga publicerade översättningen till svenska gjordes av [[Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe]] (1801–1882) och utgavs [[Kulturåret 1843|1843]]<ref>http://libris.kb.se/bib/2256203</ref>. Därefter följde 1873–1874<ref>http://libris.kb.se/bib/3004729</ref> en översättning av [[Carl Johan Tornberg]] (1807–1877) och [[Litteraturåret 1917|1917]]<ref>http://libris.kb.se/bib/440602</ref> utkom [[K. V. Zetterstéen]]s (1866–1953) översättning som länge var den mest spridda svenska tolkningen. År 1976 utgavs Åke Ohlmarks översättning av Koranen. Det var dock endast ett urval ur Koranen. En nyöversättning av Koranen med kommentarer finns utgiven under namnet ''Koranens budskap'' av före detta [[diplomat]]en [[Muhammed Knut Bernström]], [[Litteraturåret 1998|1998]]<ref>http://libris.kb.se/bib/8370449</ref> följd av en andra reviderad upplaga år [[Litteraturåret 2000|2000]]<ref>http://libris.kb.se/bib/8370454</ref>. Denna tolkning till svenska särskiljer sig genom att ha erhållit officiellt godkännande från det anrika [[al-Azhar-universitetet]]s islamiska institution för forskning, författarskap och översättningar. Bernström har vid sidan av tolkningen den [[arabiska]] originalskriften, varje [[Sura (islam)|sura]]s förhistoria, samt omfattande kommentarer av [[Muhammad Asad]] (1900–1992) och av Bernström själv. Ytterligare en översättning till svenska är gjord av Dr Qanita Sadiqa under titeln ''"Den heliga qur'anen"''. Varje sida i denna utgåva är indelad i två spalter och har texten på svenska i vänsterspalten och på arabiska i högerspalten. Denna är utgiven under beskydd av Mirza Tahir Ahmad, överhuvud för [[Ahmadiyya]]-rörelsen. Översättningar av Koranen från [[arabiska]]n, det språk som den koraniska uppenbarelsen förmedlades på, anses inom islam dock inte äga samma [[sakral]]a karaktär och är därför inte giltiga som bönespråk eller för andra rituella ändamål. Arabiskan är med andra ord sakralt språk inom islam. Denna ställning för det arabiska språket inom islam kan jämföras med [[hebreiska]]n inom [[judendom]]en, [[avestiska]]n inom [[zoroastrism]]en, [[sanskrit]] inom [[hinduism]]. [[Latin]]et som tidigare användes inom [[romersk-katolska kyrkan]] var däremot ett [[liturgi]]skt språk och därför inte helt jämförbart med de sakrala språk som fått sin ställning direkt genom respektive traditions heliga skrift. == Koranens budskap på Internet == Ett stort publiceringsprojekt, [http://www.koranensbudskap.se Koranens budskap på Internet], lanserades i slutet av augusti 2008 (lagom till början av [[Ramadan]] 1429 efter [[hijra]] enligt den [[muslimska kalendern]]) som en motsvarighet till [http://www.bibeln.se bibeln.se]. Alla 114 [[Sura (islam)|suror]] från [[Muhammed Knut Bernström]]s auktoriserade översättning från år [[Litteraturåret 2000|2000]] finns med, dock inte kommentarerna och informationen om varje [[sura]]s förhistoria. Varje vers är, vid sidan om den svenska och [[arabiska]] texten, också försedd med [[recitation]]er ([[tajweed]]) i form av ljudfiler på [[arabiska]] av den kände koranrecitatören [[Mishari Alafasi]]. [[Upphovsrätt|Rättigheterna]] till Internetpublicering köptes av hemsidan [[IslamGuiden]] genom ett avtal med [[Proprius förlag]] den 15 december 2006.<ref>http://www.koranensbudskap.se/Om%20Sajten.aspx</ref> [[Upphovsrätt|Rättigheterna]] och publiceringen beräknades kosta cirka 500.000 [[SEK|kr]].<ref>http://web.archive.org/web/20070116160512/http://www.islamguiden.com/ovrigt/koranensbudskap.html</ref> Utgivarna framhåller att de ekonomiska bidrag som insamlades till projektet nästan uteslutande kommer från muslimer i Sverige.<ref>http://www.koranensbudskap.se/Om%20Sajten.aspx</ref> == Referenser == === Noter === <references/> === Källor === *Ali, Kecia (2006) ''Sexual Ethics and Islam: Feminist Reflections on Qu'ran, Hadith and Jurisprudence'', Oxford: Oneworld Publications *[[Mohammed Knut Bernström|Bernström, Muhammed Knut]] (2002) ''Koranens budskap'', Stockholm: Proprius *[[Sigrid Kahle|Kahle, Sigrid]], (1997) (första utgåvan 1993) "Orientalism i Sverige", förord i [[Edward W. Said|Said, Edward W.]], ''Orientalism'', Stockholm: Månpocket == Se även == *[[Al-Fatiha]] *[[Guds 99 namn]] *[[I Guds, den Barmhärtiges, den Nåderikes namn]] ===Externa länkar=== {{Commons-rad|Qur'an}} *[http://www.koranensbudskap.se Koranens budskap på Internet] [[Muhammed Knut Bernström]]s auktoriserade översättning från år [[Litteraturåret 2000|2000]] *[http://al-quran.info Online Quran Projekt] inkluderar översättning av [[Muhammed Knut Bernström]]. *[http://www.islahulmuslimeen.org/koranen-arabiskaochsvenska.htm Recitation av tre suror ur Koranen på arabiska med svensk översättning] {{Navigeringsmallar Islam}} {{Profeter i Koranen}} [[Kategori:Islam]] [[Kategori:Koranen]] [[Kategori:Kanoniska skrifter]] {{Link FA|id}} {{Rekommenderad}} [[af:Koran]] [[an:Alcorán]] [[ar:القرآن الكريم]] [[ast:Corán]] [[az:Qurani-Şərif]] [[ba:Ҡөръән]] [[bg:Коран]] [[bm:Kuranɛ]] [[bn:কুরআন]] [[br:Koran]] [[bs:Kur'an]] [[ca:Alcorà]] [[ce:Къуръан]] [[cs:Korán]] [[cv:Коран]] [[cy:Coran]] [[da:Koranen]] [[de:Koran]] [[diq:Quran]] [[dv:ކީރިތި ޤުރުއާން]] [[el:Κοράνιο]] [[en:Qur'an]] [[eo:Korano]] [[es:Corán]] [[et:Koraan]] [[eu:Koran]] [[ext:Corán]] [[fa:قرآن]] [[fi:Koraani]] [[fo:Koranin]] [[fr:Coran]] [[frp:Alcoran]] [[ga:An Córan]] [[gl:Corán]] [[he:הקוראן]] [[hi:कुर॑आन]] [[hr:Kuran]] [[hsb:Koran]] [[hu:Korán]] [[ia:Koran]] [[id:Al-Qur'an]] [[ilo:Koran]] [[is:Kóraninn]] [[it:Corano]] [[ja:クルアーン]] [[jv:Al-Qur'an]] [[ka:ყურანი]] [[kaa:Quranı Ka'rim]] [[kab:Leqran]] [[kk:Құран]] [[ko:꾸란]] [[ku:Qur'an]] [[la:Alcoranus]] [[lb:Koran]] [[lt:Koranas]] [[lv:Korāns]] [[mk:Куран]] [[ml:ഖുര്‍ആന്‍]] [[ms:Al-Quran]] [[mt:Koran]] [[mzn:قورآن]] [[nl:Koran]] [[nn:Koranen]] [[no:Koranen]] [[os:Хъуыран]] [[pl:Koran]] [[ps:قرآن]] [[pt:Alcorão]] [[qu:Quran]] [[ro:Coran]] [[ru:Коран]] [[sah:Коран]] [[scn:Curanu]] [[sh:Kuran]] [[simple:Qur'an]] [[sk:Korán]] [[sl:Koran]] [[so:Quraan]] [[sq:Kur'ani]] [[sr:Куран]] [[su:Qur'an]] [[sw:Qurani]] [[ta:திருக்குர்ஆன்]] [[te:ఖోరాన్]] [[tg:Қуръон]] [[th:อัลกุรอาน]] [[tl:Koran]] [[tr:Kur'an]] [[tt:Qör'än]] [[uk:Коран]] [[ur:قرآن]] [[uz:Qurʼon]] [[wa:Alcoran]] [[wo:Alxuraan]] [[yi:קאראן]] [[yo:Kùránì]] [[zh:古兰经]] [[zh-classical:古蘭經]] [[zh-min-nan:Qur'an]]

Tillbaka till Koranen.