Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :'''''Demokratiska republiken Kongo''' var också namnet på Kongo-Kinshasas föregångare [[Zaïre]] mellan 1966 och 1971.'' {{landsfakta |namn=Demokratiska republiken Kongo<br/>République Démocratique du Congo |genitiv=Demokratiska republiken Kongos |flagga=Flag of the Democratic Republic of the Congo.svg |statsvapen=Coat_of_arms_of_the_Democratic_Republic_of_the_Congo.svg |motto=Justice – Paix – Travail ([[franska]] för ''Rättvisa – fred – arbete'') |karta=LocationDRCongo.svg |världsdel=[[Afrika]] |statsskick=[[republik]] |a/t=t |språk=[[franska]] |huvudstad=[[Kinshasa]] |huvudstad_koordinater= |störstastad=[[Kinshasa]] |statschef=[[Joseph Kabila]] |sct=presidenter |sct2=President |regeringschef=[[Adolphe Muzito]] |rct=premiärministrar |rct2=Premiärminister |area_rank=12:e |area=2 345 410 |area_%vatten=3,3% |folkmängd_rank=20:e |folkmängd=62 660 551 |befolkningstäthet_rank=149:e |invånare/km2=26,5 |högstapunkt=Pic Marguerite på [[Mont Ngaliema]] |högstapunkt_meter=5 110 |störstasjö=Tanganyikasjön |störstasjö_yta= |längstaflod=[[Kongofloden]] |längstaflod_längd= |självständighet=från [[Belgien]] |självständighet_dekl= |självständighet_erk=[[30 juni]] [[1960]] |bnp_rank=78:e |bnp_totalt=$46 491 miljoner |bnp/invånare=$774 |valuta=[[kongolesisk franc]] |valutakod=CDF |tidszon=[[Coordinated Universal Time|UTC]]+1 till UTC+2 |nationaldag=[[30 juni]] |nationalsång=''[[Debout Congolais]]'' |landskod=cd |landsnummer=243 |år=2005 |fotnot= }} '''Kongo-Kinshasa''', eller '''Demokratiska republiken Kongo''' (DRK), är en stat i [[Centralafrika]]. Landet gränsar till [[Angola]], [[Burundi]], [[Centralafrikanska republiken]], [[Republiken Kongo]], [[Rwanda]], [[Sudan]], [[Tanzania]], [[Uganda]] och [[Zambia]]. Landet har även en liten kustremsa vid [[Kongofloden]]s mynning mot [[Atlanten]], endast 37 kilometer lång. Tidigare namn har varit ''[[Fristaten Kongo]]'', ''[[Belgiska Kongo]]'', ''Kongo-Leopoldville'', ''Republiken Kongo'', ''Demokratiska republiken Kongo'' och ''[[Zaïre]]''. Kongo-Kinshasa är Afrikas till ytan tredje största och efter befolkningsmängd fjärde största stat. == Historia == ===Kongoriket=== :''Huvudartikel: [[Kongoriket]]'' Det första kända större riket i nuvarande [[Kongo-Kinshasa]] var [[Kongoriket]], grundat omkring [[1400]]. Riket låg i södra Kongo och norra nuvarande [[Angola]]. Riket hade kontakter med [[Portugal]] från slutet av 1400-talet, då kung ''Nzinga a Nkuwu'' konverterade till kristendomen, bytte namn till [[João I av Kongo|João I]], och började ta emot portugisiska präster och lärare. Några decennier senare kom utbytet mellan de båda staterna att handla mer om slavhandeln än om religion. Kongoriket levde kvar till slutet av 1800-talet, trots ett par större inbördeskrig och en del utbrytarrörelser. Det gick slutligen under i samband med den belgiska koloniseringen. === Årtal i Kongos tidiga kolonialhistoria === *1482 Diego Cão, portugisisk sjöfarare anländer till Kongoflodens utlopp och grundar en koloni där. *1870 Léopold II intar Kongo-deltat. Invånarna tvingas till slavarbete. Landets tillgångar av elfenben och gummi skövlas. *1874-78 John Rowland (också känd som sir [[Henry Morton Stanley]]) genomför upptäcktsresor i landet. *1876 [[Leopold II av Belgien]] anordnar en internationell geografisk konferens med syftet att "öppna Afrika för civilisationen". *1878 Överenskommelse mellan britterna och kung Léopold II angående Kongo. === Kongostaten === :''Huvudartikel: [[Kongostaten]]'' Vid [[Berlinkonferensen|Kongokonferensen]] 1884-85 beslutades att [[Kongostaten]] (eller "Fristaten Kongo") skulle styras av "Afrikasällskapet", en sammanslutning av geografer och upptäcktsresande, som i själva verket bara var en dimridå för att säkra att Léopold II skulle kunna fortsätta hantera Kongo som en personlig koloni. Via ett privat bolag exploaterades Kongo med Stanley som främste agent. Den officiella målsättningen var att skapa ett frihetligt mönsterrike i, det på naturtillgångar rika, landet. I verkligheten var målet att berika sig med vilka medel som helst. Det uppstod emellertid internationella protester på grund av den omänskliga behandlingen av den infödda befolkningen. I Belgien anklagar en parlamentarisk utredning 1906 kungen för att ha misskött Kongo. Det visar sig senare att kungens rovdrift på naturtillgångarna, främst [[naturgummi]] och [[elfenben]], halverat landets befolkning – ett folkmord på cirka 10 miljoner människor. Leopold tvingades träffa ett avtal med den belgiska staten om att Kongo, som varit hans privata egendom, istället skulle bli en belgisk koloni, och så skedde kort före hans död 1909. === Belgiska Kongo (1908 – 1960) === :''Huvudartikel: [[Belgiska Kongo]] [[1908]] blev landet officiellt en belgisk koloni. [[Belgiska Kongo]] saknade helt demokratiska institutioner och stod under total och direkt politisk kontroll av den belgiska regeringen. Statschef var den belgiske monarken. I Bryssel fanns en koloniminister som ledde ett koloniråd om fjorton medlemmar, av vilka åtta utsågs av kungen, tre av senaten och tre av deputeradekammaren (underhuset). Den dagliga administrationen av kolonin sköttes av en generalguvernör i Boma, biträdd av flera viceguvernörer. Kolonin var indelad i femton administrativa distrikt. En del ekonomiska och sociala reformer genomfördes dock. Läkarstationer etablerades i alla större byar och i storstäderna fanns välutrustade sjukhus. Man lyckades bland annat utrota sömnsjukan i landet. Järnvägar, hamnar, landsvägar, gruvor, plantager och industrier sköt upp och på 1950-talet var Kongos BNP den högsta i Afrika. Under världskrigen exporterades stora mängder uran från gruvan i Shinkolobwe till USA. Skolsystemet dominerades av den katolska kyrkan. De kongolesiska barn som fick gå i skolan fick först och främst lära sig kristendom och hantverk. Man lärde sig läsa, skriva och räkna men det var också allt. Ovanligt nog, i den tidens kolonier, skedde dock undervisning på de inhemska språken. 1954 öppnar belgarna det första universitetet i Kongo, lokaliserat till staden Lavanium. 1952 författade generalguvernören Petillon en skrivelse till myndigheterna i Belgien i vilken han förespråkar rösträtt och andra medborgerliga rättigheter för kongoleserna. Om inga reformer genomförs kommer vi att förlora denna rika koloni förutspådde han. Petillon fick visst stöd från några progressiva parlamentariker men regeringen motsatte sig alla genomgripande demokratiska reformer som man menade bara skulle ”destabilisera regionen”. Belgien hade aldrig någon långsiktig vision för Kongo; motvilligt genomförde man vissa smärre politiska förändringar och 1959 tvingas den belgiske kungen acceptera självständighet för Kongo. Rundabordssamtal mellan inhemska politiska ledare och representanter för kolonialstyret följde året därpå. === Kongokrisen === :''Huvudartikel:[[Kongokrisen]]'' I maj 1960 hölls parlamentsval. Största parti blev [[MNC-Lumumba|MNC]]. Andra partier som deltog var ABAKO, PSA och PNP. Det nyvalda parlamentet utsåg [[Joseph Kasavubu]] till president och [[Patrice Lumumba]] till premiärminister. Lumumba utsåg [[Joseph Mobutu]] till arméchef. Den [[30 juni]] utropades landet som självständigt under namnet '''Republiken Kongo''' (République du Congo). Eftersom även [[Franska Kongo]] (Moyen Congo) antog namnet Republiken Kongo när det blev självständigt så kom de båda länderna allmänt att benämnas efter sina respektive huvudstäder: [[Kongo-Léopoldville]] och [[Kongo-Brazzaville]]. Den nya statsbildningen kastades omedelbart ut i djup politisk kris. Under de två första veckornas självständighet gjorde arméstyrkor landsomfattande [[myteri]] mot Lumumba och provinserna [[Katanga]] och [[Sydkasai]] utropade sig som oberoende. Inbördeskriget, [[Kongokrisen]] som då bröt ut kom att bli en av de svåraste internationella konflikterna på 1960-talet. Belgiska trupper anlände i juli 1960, under föregivande av att vilja skydda sina egna medborgare och även [[FN]] sände, på begäran av [[Patrice Lumumba]], trupper som i augusti 1961 påbörjade försök att avväpna motståndsmännen i Katanga. FN-interventionen varade fram till år 1964 och hade inslag av svensk trupp. Lumumbas lika brutala som misslyckade försök att slå ned det kasaiska upproret och hans vädjan om sovjetisk hjälp väckte motstånd hos hans politiske rival, president Kasavubu som avsatte Lumumba. [[Mobutu Sese Seko|Joseph Mobutu]] tillfångatog 1961 Lumumba och utlämnade honom till Tshombe i Katanga, där han mördades. Utbrytarrepubliken Katanga besegrades först 1963. Rebelledaren [[Moise Tshombe]] tvingades fly men återvände året därpå och insattes som kongolesisk premiärminister. === Mobutu-eran === :''Huvudartikel: [[Zaïre]]'' 1965 avskedade Mobutu både Kasavubu och Tshombe i en CIA-stödd kupp och utropade sig själv till både president och premiärminister. 1966 ändrade han landets officiella namn till '''Demokratiska republiken Kongo''' och bytte namn på landets städer: [[Léopoldville,Kongo|Léopoldville]] blev [[Kinshasa]], Stanleyville – [[Kisangani]], Elisabethville – [[Lubumbashi]], Jadotville – [[Likasi]] och Albertville – [[Kalemie]]. Sjöarna Albertsjön och Edwardsjön på gränsen emellan Uganda och Zaïre bytte namn till Mobutusjön och [[Idi Amin]]sjön. År 1971 bytte Mobutu åter namn på landet, denna gång till [[Zaïre]] (som han redan ändrat Kongoflodens namn till). Själv antog han namnet ”Mobutu Sese Seko Kuku Ngbendu wa za Banga” (översatt: ”Den allsmäktige krigaren som tack vare sin uthållighet och obändliga vilja att vinna går från seger till seger och lämnar eld i sitt spår”), normalt förkortat till Mobutu Sese Seko. Förnamnet Joseph strök han som varande alltför europeiskt. Det majestätiska namnet ackompanjerades av den leopardskinnshatt som Mobutu sedan alltid bar. 1990 utropade Mobutu ”tredje republiken” och aviserade demokratiska reformer men behöll själv makten. Missnöjet bland medborgarna växte och 1992 bröt kravaller ut. === Första kongokriget === :''Huvudartikel:[[Första Kongokriget]]'' 1993 ledde etniska strider i Masisi och statskuppen i Burundi till att 80&nbsp;000 människor begav sig på flykt. Många hamnade i flyktingläger i [[Södra Kivu-provinsen]]. Vid ett flygattentat då en missil användes den 6 april 1994 omkom [[Rwanda]]s och [[Burundi]]s presidenter efter att de besökt en fredsförhandling i [[Tanzania]]. Det var startskottet för [[folkmordet i Rwanda]] då nästan en miljon människor, merparten [[tutsi]]er, dödades inom loppet av tre månader. Tutsirebeller lanserade en motoffensiv mot den [[hutu]]ledda regeringen. En miljon flyktingar tog sig över gränsen till Kongo. Hutumilisen använde 1995 Kongos flyktingläger som baser för nattliga räder in i Rwanda. Våldet i Rwanda spred sig till Kongo och 300&nbsp;000 människor tvingades fly från sina hem. [[Laurent Kabila]] bildade 1996 [[Kongos befrielsearmé]] (ADFL). ADFL-rebellerna i östra Kongo, som till stor del bestod av tutsimilis, tog till vapen mot president Mobutu och jagade honom i landsflykt den 17 maj 1997. Landet återtog namnet Demokratiska republiken Kongo och Laurent Kabila blev president. 900&nbsp;000 flyktingar återvände till Rwanda och Burundi. === Andra kongokriget === :''Huvudartikel:[[Andra kongokriget]]'' Den tutsidominerade rebellrörelsen RCD inledde (stödda av [[Rwanda]] och [[Uganda]]) ett uppror i augusti 1998. Militära styrkor från Angola, Zimbabwe, Namibia, [[Tchad]] och [[Sudan]] skickade trupper till Kongo för att försvara Kabila och försöket att avsätta regeringen misslyckades. Tillströmningen av utländska styrkor och delningen av landet i rivaliserande maktzoner gav konflikten namnet "Afrikas första världskrig". Trots flera försök att få till stånd fred upphörde inte stridigheterna. Den 10 juli 1999 undertecknades ett vapenstillestånd i [[Lusaka]], Zambia av följande parter: DR Kongo, Rwanda, Uganda, Angola, Zimbabwe, Namibia, MLC samt RCD. En gemensam militärkommission bildades. Alla utländska trupper förvisades ut ur landet och FN satte in fredsbevakande styrkor; [[MONUC]]. MONUC etablerades i september 1999 med högkvarter i Kinshasa. Den operativa styrkan består idag av cirka 6&nbsp;800 militärer. Monuc skall samverka med Förenade militärkommissionen (JMC), upprättad av [[OAU]] och parterna som 1999 skrev under eldupphöravtalet. Mindre strider pågick även efter detta. Kabila mördades den 16 januari 2001 och hans son [[Joseph Kabila]] utnämndes till statschef tio dagar senare. I oktober 2002 fick Kabila de rwandiska styrkorna att dra sig tillbaka från östra delen av landet och två månader senare skrev samtliga stridande parter under ett fredsavtal. === Fred och samlingsregering === En provisorisk författning antogs 4 april 2003 och satte formellt punkt för det krig som pågått sedan 1998. Författningen stadgade att landet under högst två och ett halvt år skulle styras av en samlingsregering med i princip alla betydande politiska krafter representerade. De dominerande grupperna i regeringen, och i det provisoriska parlamentet, var den tidigare regeringen under president Joseph Kabila, de båda rebellrörelserna [[Samling för kongolesisk demokrati]], RCD (ofta kallad [[RCD-Goma]] efter den stad i östra Kongo där dess högkvarter ligger), [[Kongos befrielserörelse]], MLC samt den civila oppositionen. Två utbrytargrupper ur RCD, [[RCD-Befrielserörelsen]] och [[RCD-National]], den löst sammansatta regeringstrogna jägarmilisen [[mai-mai]] samt ”det civila samhället” var också representerade i såväl regering som parlament. === Nya konflikter === Respekten för fredsavtalet och den provisoriska författningen var på sina håll ganska begränsad, och nya konflikthärdar hade blossat upp i Kongos östra provinser mellan väpnade grupper som inte omfattades av fredsavtalet. Kongos grannländer ger också sitt stöd till olika parter i konflikten: [[Angola]], [[Namibia]] och [[Zimbabwe]] stöttar den kongolesiska centralregeringen. [[Rwanda]] stöttar RCD-Goma, [[Uganda]] stöttar gerillan MLC, dominerad av icke-tutsi, [[Burundi]] befinner sig i krig med hutudominerade kongolesiska gerillagrupper. Grannlandet [[Sudan]] stöttar gerillan ADF, som består av exilugandier i kamp, i första hand mot sitt hemlands regering. Decenniers vanstyre och en svagt utvecklad nationskänsla i den kolonialt skapade, konstlade statsbildningen talade mot en stabil, fredlig utveckling. === Ny författning === 2005 antogs genom folkomröstning en ny författning som stadgade att presidenten ska utses i allmänna val för fem år och kunna omväljas en gång. Ledamöterna av parlamentets båda kamrar skall också tillsättas genom allmänna val. Presidenten skall utse premiärminister på rekommendation av det parti som har en majoritet av parlamentets ledamöter. ==== Fria val ==== Den [[30 juli]] 2006 höll Kongo sitt första demokratiska val, med flerpartisystem, sedan självständigheten 1960. Nära tiotusen politiker tävlade om de femhundra platserna i parlamentet medan det i presidentvalet fanns [[Presidentkandidater i 2006 års val i Demokratiska republiken Kongo|trettiotre kandidater]] att välja emellan. [[Joseph Kabila]] vann 45 procent av rösterna i presidentvalet och hans huvudmotståndare, vicepresidenten [[Jean-Pierre Bemba]] fick 20 procent. Den 20 till 22 augusti, efter det att valresultatet meddelats, drabbade de två presidentkandidaternas styrkor samman på Kinshasas gator. 23 personer dödades innan polis och FN-trupper lyckades vinna kontroll över staden. Eftersom ingen presidentkandidat fick över 50 % av rösterna så hölls en andra valomgång mellan Kabila och Bemba den [[29 oktober]] [[2006]]. Valmyndigheten meddelade onsdagen den 15 november att Joseph Kabila vunnit presidentvalet med 58,05 procent av rösterna mot Jean-Pierre Bembas 41,9 procent. Tisdagen den 21 november attackerade Jean-Pierre Bembas anhängare Högsta domstolens lokaler i Kinshasa. Dagen därpå gav den nyvalde presidenten Joseph Kabila ett ultimatum till FN:s fredsbevarande styrka i landet. Om inte FN-styrkan [[MONUC]] inom 48 timmar ser till att Bembas milisstyrkor lämnar huvudstaden Kinshasa så hotar Kabila att sätta in armén mot Bembas milis. Ett 50-tal av Bembas soldater gav sig också av från Kinshasa den 23 november. Bemba beräknades dock fortfarande ha mer än 500 soldater kvar i staden. Högsta domstolen avslog den 27 november Jean-Pierre Bembas överklagande av valresultatet. Bemba accepterade dagen därpå högsta domstolens utslag och lovade att axla rollen som oppositionsledare. === Nya strider === [[Fil:Humanitarian Aid in Congo november 2008.jpeg|mini|UNICEF distribuerar mat i Goma, november 2008.]] De östra delarna av Kongo-Kinshasa drabbades svårast av det blodiga inbördeskriget. Det är också där som våldet oftast har fortsatt efter det officiella krigsslutet. Rebellsoldater anförda av den före detta arméofficeren [[Laurent Nkunda]] intog den 26 november 2006 staden Sake i Norra Kivu-provinsen, i östra Kongo efter eldstrid med arméförband och en indisk FN-styrka. I början av 2007 gick rebeller till offensiv i den mycket instabila och guldrika Ituriregionen i nordost. Minst 60&nbsp;000 människor beräknas sedan 1999 ha dött i [[Iturikonflikten]]. Efter att en allierad till president Kabila vann ett lokalt guvernörsval i västra Kongo så uppmanade Jean-Pierre Bembas anhängare till protester mot det påstått manipulerade valresultatet. Då polisen i slutet av januari 2007 stormade ett hus i provinshuvudstaden [[Matadi]] tillhörande oppositionens kandidat [[Leonard Fuka Unzola]] så dödades minst 58 personer enligt sjukvården och lokala tjänstemän. Nkunda fortsatte föra krig mot militären, under förevändning att skydda tutsier i Kongo, men har anklagats för svåra övergrepp på civilbefolkningen och för tvångsrekrytering av barnsoldater. Regeringen i Rwanda har stött Nkunda med motiveringen att man anser att resterna av hutugerillan FDLR, som låg bakom folkmordet i Rwanda, håller sig gömda i djungeln i östra Kongo-Kinshasa. [http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=735162] [[Mai-mai]] deltog också i striderna i Norra Kivu-provinsen, som tvingade mer än 400&nbsp;000 människor på flykt.[http://svt.se/svttext/web/pages/132.html] I december 2007 genomfördes en misslyckad regeringsoffensiv i [[Norra Kivu-provinsen|Norra Kivu]]s högland som istället resulterade i att Nkundas styrkor intog ytterligare områden, följt av vapenvila. Under hösten 2008 har striderna tagit fart igen och Nkundas trupper intog staden [[Goma]]. I början av [[2009]] allierade sig de forna fienderna Kongo och Rwanda och gjorde gemensam sak mot rebellgrupperna. === Konflikternas orsaker === Det sägs och skrivs ofta att det finns två förklaringar till striderna. Den ena är att [[Laurent Nkunda|Nkunda]] och Rwanda vill försvara tutsierna i östra Kongo mot en fortsättning av det folkmord som skedde i Rwanda 1994. Förövarna av detta folkmord flydde till Kongo och är fortfarande verksamma där. Det finns tutsier och hutuer både i Kongo och Rwanda (samt i andra länder i närheten, inklusive Burundi). <ref>[http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/nov/03/congo-rwanda-genocide-violence Stephen Kinzer i Guardian 3 november 2008]</ref> Den andra förklaringen är att kampen egentligen handlar om de rikedomar (främst mineraler) som finns i östra Kongo. Försvaret av tutsierna är bara ett svepskäl, säger de som hävdar att denna förklaring är den rätta. <ref>[http://www.independent.co.uk/opinion/commentators/johann-hari/johann-hari-how-we-fuel-africas-bloodiest-war-978461.html Johann Hari i Independent 30 oktober 2008]</ref> == Geografi == [[Fil:Congo Rep Dem carte.gif|miniatyr|250px|Demokratiska republiken Kongo]] Stora delar av landet täcks fortfarande av tät [[urskog]], medan stora [[savann]]områden finns i söder. Som en pulsåder löper [[Kongofloden]] i en båge genom landet. === Naturtillgångar === Kongo-Kinshasa är ett av Afrikas rikaste områden med hänsyn till naturtillgångarna. Mest kända är [[koppar]]tillgångarna i provinsen [[Katanga]], men i landet finns även tillgångar på [[diamant]]er, [[kobolt]], [[guld]], [[kadmium]], [[petroleum]], [[silver]], [[zink]], [[mangan]], [[tenn]], [[germanium]], [[uran]], [[radium]], [[bauxit]], [[järnmalm]] och [[kol (bränsle)|kol]]. [[Timmer]], [[ädelträ]], [[palmolja]] och [[kautschuk]] utvinns ur skogstillgångarna. År 1959 stod Kongo för 9 % av världens kopparproduktion, 49% av dess [[kobolt]] och 69% av dess industridiamanter.{{kb}} Landet har även betydande [[vattenkraft]]. === Klimat och miljö === Klimatet är [[tropiskt klimat|tropiskt]] och norr om [[ekvatorn]] infaller regntiden mellan april och oktober, söder om ekvatorn mellan november och mars. I höglänta inlandsområden är det svalare. I södra delen av landet förekommer längre torrperioder. [[Kongofloden]] kan svämma över under regntiden. I Great Rift Valley finns aktiva [[vulkan]]er. Några av Kongo-Kinshasas miljöproblem är att tjuvjakt hotar de vilda djuren, att vattnet är förorenat och att alltför kraftig skogsavverkning leder till jorderosion. Större delen av Kongo-Kinshasa saknar naturskydd, men landet har dock ett av världens största regnskogsreservat i världen, Salonga (36&nbsp;000 km2). === Administrativ indelning === Landet var tidigare indelat i elva [[provins]]er: [[Kinshasa (provins)|Kinshasa]], [[Bandundu]], [[Équateur (1966-2006)|Équateur]], [[Orientale]], [[Kasai-Occidental]], [[Kasaï-Oriental (1966-2006)|Kasaï-Oriental]], [[Katanga]], [[Kongo-Central]], [[Kivu-Maniema]], [[Norra Kivu-provinsen|Norra Kivu]] och [[Södra Kivu-provinsen|Södra Kivu]]. Även om provinsnamnen fortfarande ofta används för att referera till olika områden, så ska landet enligt den nya konstitutionen sedan 2006 egentligen delas in i 26 mer självstyrande provinser, som i sin tur delas in i territorier, kommuner och städer. [[Fil:Provinces de la République démocratique du Congo - 2005.svg|miniatyr|Kongo-Kinshasas 26 provinser.]]De nya provinserna är (huvudstad inom parentes): #[[Kinshasa (provins)|Kinshasa]] ([[Kinshasa]]) #[[Kongo central]] ([[Matadi]]) #[[Kwango]] ([[Kenge]]) #[[Kwilu]] ([[Kikwit]]) #[[Mai-Ndombe]] ([[Inongo]]) #[[Kasaï (provins)|Kasaï]] ([[Luebo]]) #[[Lulua]] ([[Kananga]]) #[[Kasaï oriental]] ([[Mbuji-Mayi]]) #[[Lomami]] ([[Kabinda]]) #[[Sankuru]] ([[Lodja]]) #[[Maniema]] ([[Kindu]]) #[[Sud-Kivu]] ([[Bukavu]]) #[[Nord-Kivu]] ([[Goma]]) #[[Ituri]] ([[Bunia]]) #[[Haut-Uele]] ([[Isiro]]) #[[Tshopo]] ([[Kisangani]]) #[[Bas-Uele]] ([[Buta]]) #[[Nord-Ubangi]] ([[Gbadolite]]) #[[Mongala]] ([[Lisala]]) #[[Sud-Ubangi]] ([[Gemena]]) #[[Équateur]] ([[Mbandaka]]) #[[Tshuapa]] ([[Boende]]) #[[Tanganyika (Kongo)|Tanganyika]] ([[Kalemie]]) #[[Haut-Lomami]] ([[Kamina]]) #[[Lualaba (provins)|Lualaba]] ([[Kolwezi]]) #[[Haut-Katanga]] ([[Lubumbashi]]) == Ekonomi == Demokratiska republiken Kongo har egentligen stora förutsättningar att bli ett välmående land, men krig och korruption under många år har dramatiskt försämrat ekonomin. Skatteintäkterna är låga, statens utgifter höga och utlandsskulden växer. Folket lider av hungersnöd och sjukdomar. Med hjälp av bland annat [[Internationella valutafonden|IMF]] och [[Världsbanken]] ska man försöka vända den ekonomiska utvecklingen, den informella sektorn stora storlek gör detta svårt, mycket ekonomisk verksamhet sker utan statens inblandning. Korruptionen har också lett till att många lycksökare inom begagnade flygplansbranschen flyger inom landets gränser då järnvägs- och vägnätet är i dåligt skick, bland annat har flygplansmodellen [[AN-8]] som inte längre har tillstånd av [[Antonov]] att flyga förekommit. Många flygplanskrascher har inträffat på grund av detta. En stor del transporter sker också på floderna. Nästan all elektricitet framställs av [[vattenkraft]]. == Demografi == [[Aids]] är ett stort hälsoproblem och 2001 var nästan 5% av den vuxna befolkningen smittad vilket innebär 1,3 miljoner människor. Fram till samma år hade 120&nbsp;000 människor dött i sjukdomen * Det finns över 200 etniska grupper i landet och majoriteten av dem är olika [[bantu]]folk. De viktigaste etniska grupperna: [[luba]] (baluba) 18%, [[Kongofolk|kongo]] 16%, [[mongo (etnisk grupp)|mongo]] 13%, [[rwanda (folkgrupp)|rwanda]] 10%, [[mangbetu-azande]] 6%, [[bangi]] och [[ngale]] 5,8%, [[rundi]] 3,8%, [[teke]] 2,7%, [[boa (folkslag)|boa]] 2,3%, [[chokwe]] 1,8%, [[lugbara]] 1,6% och [[banda (folk)|banda]] 1,4%. Övriga grupper utgör tillsammans drygt 16% (1983). * [[Språk]]: [[franska]], [[lingala]], [[swahili]], [[kikongo]], [[tshiluba]] * Befolkningens medianålder: 16,3 år (2008) * Spädbarnsdödlighet: cirka 8,3 procent (2008) * Förväntad livslängd vid födsel: 53,98 år (2008) * [[Analfabetism]]: 2003 var ungefär 35% av den vuxna befolkningen analfabeter == Religion == Officiellt är 80% av Kongos befolkning kristen. Landets största trossamfund är den [[romersk-katolska kyrkan]] med över 30 miljoner medlemmar. Omkring 30% av invånarna är protestanter. De flesta av dessa tillhör [[Église du Christ au Congo]] (ECC). 10% är [[kimbanguism|kimbanguister]]. [[Islam]] samlar ca 10% av kongoleserna och ungefär lika många tillämpar olika former av [[animism]] eller [[synkretism]]. ==Internationella rankningar== {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 173 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 148 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 171 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 177 av 179 |} == Se även == * [[Belgiska Kongo]] * [[Katanga]] * [[Kinshasa]] * [[Kongo]] * [[Kongokrisen]] * [[Kongostaten]] * [[Leopoldville]] * [[Zaire]] * [[Tintin i Kongo]] ==Referenser== {{flerkällor}} ===Noter=== <references/> ==Externa länkar== * [http://www.pygmies.info/ Pygméerna i Afrika] Kultur och musik av de första urinvånarna i Demokratiska republiken Kongo {{Afrika}} {{Afrikanska unionen}} [[Kategori:Afrikas länder]] [[Kategori:Kongo-Kinshasa]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Demokratiese Republiek van die Kongo]] [[als:Demokratische Republik Kongo]] [[am:ኮንጎ ዲሞክራቲክ ሪፑብሊክ]] [[an:Republica Democratica d'o Congo]] [[ang:Folcrīcelicu Cyneƿīse Congolisc]] [[ar:جمهورية الكونغو الديمقراطية]] [[arz:جمهورية الكونجو الديموقراطيه]] [[ast:República Democrática del Congo]] [[az:Konqo Demokratik Respublikası]] [[bat-smg:Kuonga Demuokratėnė Respoblėka]] [[be:Дэмакратычная Рэспубліка Конга]] [[be-x-old:Дэмакратычная Рэспубліка Конга]] [[bg:Демократична република Конго]] [[bm:Kongo ka Bɛjɛfanga Fasojamana]] [[bn:গণতান্ত্রিক কঙ্গো প্রজাতন্ত্র]] [[bpy:গনতান্ত্রিক কঙ্গো প্রজাতন্ত্র]] [[br:Republik Demokratel Kongo]] [[bs:Demokratska Republika Kongo]] [[ca:República Democràtica del Congo]] [[ceb:Republikang Demokratiko sa Congo]] [[crh:Kongo (Kinşasa)]] [[cs:Demokratická republika Kongo]] [[cy:Gweriniaeth Ddemocrataidd Congo]] [[da:Demokratiske Republik Congo]] [[de:Demokratische Republik Kongo]] [[diq:Cumurêtê Kongoê Demokratiki]] [[dv:ކޮންގޯ (ދިމިޤްރާޠީ ޖުމްހޫރިއްޔާ)]] [[el:Λαϊκή Δημοκρατία του Κονγκό]] [[en:Democratic Republic of the Congo]] [[eo:Demokratia Respubliko Kongo]] [[es:República Democrática del Congo]] [[et:Kongo Demokraatlik Vabariik]] [[eu:Kongoko Errepublika Demokratikoa]] [[fa:جمهوری دموکراتیک کنگو]] [[fi:Kongon demokraattinen tasavalta]] [[fo:Fólkaræðiliga Lýðveldið Kongo]] [[fr:République démocratique du Congo]] [[frp:Rèpublica dèmocratica du Congô]] [[fy:Demokratyske Republyk Kongo]] [[ga:Poblacht Dhaonlathach an Chongó]] [[gan:剛果民主共和國]] [[gd:Poblachd Dheamocrach na Congo]] [[gl:República Democrática do Congo - République Démocratique du Congo]] [[gv:Pobblaght Gheynlagh y Chongo]] [[he:הרפובליקה הדמוקרטית של קונגו]] [[hi:कांगो (डेमोक्रेटिक रिपब्लिक आफ द कांगो)]] [[hif:Democratic Republic of the Congo]] [[hr:Demokratska Republika Kongo]] [[ht:Kongo (Kinchasa)]] [[hu:Kongói Demokratikus Köztársaság]] [[ia:Republica Democratic del Congo]] [[id:Republik Demokratik Kongo]] [[ie:Democratic Republic de Congo]] [[io:Demokratial Republiko Kongo]] [[is:Austur-Kongó]] [[it:Repubblica Democratica del Congo]] [[ja:コンゴ民主共和国]] [[jv:Republik Dhémokratis Kongo]] [[ka:კონგოს დემოკრატიული რესპუბლიკა]] [[kg:Repubilika ya Kongo ya Dimokalasi]] [[kk:Конго Демократиялық Республикасы]] [[kn:ಕಾಂಗೋ ಪ್ರಜಾಸತ್ತಾತ್ಮಕ ಗಣರಾಜ್ಯ]] [[ko:콩고 민주 공화국]] [[ksh:Demokratische Republek Kongo]] [[ku:Kongoya Demokratîk]] [[kw:Repoblek Werinel Kongo]] [[la:Respublica Popularis Congensis]] [[lb:Demokratesch Republik Kongo]] [[li:Kongo (Kinshasa)]] [[lij:Repubbrica Democratica do Congo]] [[lmo:Repüblica Demucratica del Congo]] [[ln:Kongó-Kinsásá]] [[lt:Kongo Demokratinė Respublika]] [[lv:Kongo Demokrātiskā Republika]] [[mg:Repoblika Demôkratika n'i Kongo]] [[mk:Демократска Република Конго]] [[ml:ഡെമോക്രാറ്റിക് റിപബ്ലിക്ക് ഓഫ് കോംഗോ]] [[mn:Бүгд Найрамдах Ардчилсан Конго Улс]] [[mr:काँगोचे लोकशाही प्रजासत्ताक]] [[ms:Republik Demokratik Congo]] [[na:Republik Engame Congo]] [[nah:Tlācatlahtohcāyōtl Tlācatēpacholiztli in Congo]] [[nds:Demokraatsche Republiek Kongo]] [[nl:Congo-Kinshasa]] [[nn:Kongo]] [[no:Den demokratiske republikken Kongo]] [[nov:Demokrati Republike de Kongo]] [[oc:Republica Democratica de Còngo]] [[os:Конгойы Демократон Республикæ]] [[pam:Democratic Republic of the Congo]] [[pl:Demokratyczna Republika Konga]] [[pms:Repùblica Democràtica dël Còngo]] [[pt:República Democrática do Congo]] [[qu:Kungu Runakamaq Republika]] [[ro:Republica Democrată Congo]] [[ru:Демократическая Республика Конго]] [[sah:Конго Демократ Республиката]] [[se:Kongo demokráhtalaš dásseváldi]] [[sh:Demokratska Republika Kongo]] [[simple:Democratic Republic of the Congo]] [[sk:Kongo (býv. Zair)]] [[sl:Demokratična republika Kongo]] [[so:Saa'iir]] [[sq:Republika Demokratike e Kongos]] [[sr:Демократска Република Конго]] [[stq:Demokratiske Republik Kongo]] [[sw:Jamhuri ya Kidemokrasia ya Kongo]] [[szl:Dymokratyčno Rypublika Kůnga]] [[ta:காங்கோ மக்களாட்சிக் குடியரசு]] [[th:สาธารณรัฐประชาธิปไตยคองโก]] [[tl:Demokratikong Republika ng Konggo]] [[tr:Demokratik Kongo Cumhuriyeti]] [[ts:Democratic Republic of the Congo]] [[ug:Kon'go Démokratik Jumhuriyiti]] [[uk:Демократична Республіка Конго]] [[ur:کانگو (زائر)]] [[uz:Kongo Demokratik Respublikasi]] [[vec:Republica Democratica del Congo]] [[vi:Cộng hòa Dân chủ Congo]] [[vo:Kongoän (Repüblikän Demokratik)]] [[wa:Republike democratike do Congo]] [[war:Demokratika nga Republika han Congo]] [[wo:Kongóo-Kinshasa]] [[wuu:刚果民主共和国]] [[zh:刚果民主共和国]] [[zh-classical:剛果民主共和國]] [[zh-min-nan:Congo Bîn-chú Kiōng-hô-kok]]

Tillbaka till Kongo-Kinshasa.