Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Colonization 1945.png|thumb|right|400px|Världskarta över de senaste kolonialmakterna och deras kolonier vid andra världskrigets slut 1945.]] '''Kolonialism''' är [[stat]]ers eller gruppers erövring och behärskande av främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande [[migration]] till det koloniserade området för att man skall kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Det är svårt att dra en entydig gräns mellan traditionell [[expansionism]] och kolonialism. Starkare stater, stammar och etniska grupper har i alla tider sökt utvidga sitt territorium på svagare konkurrenters bekostnad. I modern bemärkelse betecknar begreppet kolonialism starka stater som dominerar utländska områden utan att direkt assimilera dem.{{kb}} Kulturell, politisk och teknologisk påverkan och utveckling är starkt förbunden med koloniala åtaganden. Koloniserande makter ofta försökt underordna koloniernas inhemska kultur på olika vis som genom att göra det egna språket till första språk några exempel är [[japanska]] i Korea<ref>[http://www.bwanaclub.org/Japanisering.html Japanisering]</ref>, [[engelska]] i Indien och Kenya med flera stater, [[spanska]] i latinamerika och [[arabiska]] i nordafrika. Religiösa samfund, politiska partier och litteratur som var tillåtna i moderlandet har under vissa skeden varit förbjudna i kolonierna. Under de båda [[världskrig]]en deltog kolonialtrupper ofta i moderlandets krigsmakter. [[Bild:RomanEmpire 117.svg|thumb|200px|[[Romarriket|Romerska imperiet]] under [[Trajanus]] år 117 eKr.]] [[Bild:Age-of-caliphs.png|thumb|200px|Expansionen av det Arabiska imperiet under [[Umayyaderna]].]] [[Bild:Mongol Empire History.jpg|right|thumb|left|200px|Det [[Mongolerna|Mongoliska imperiet]] samt dess efterföljare, [[Khanat]]en.]] [[Bild:OttomanEmpireIn1683.png|thumb|200px|Erövringar av det [[Ottomanska imperiet]].]] == Begrepp och definitioner == Begreppet kolonialism är svårt att definiera och avgränsa. Det används ofta inkonsekvent och sammanblandas med närliggande begrepp.<ref name="Horvath">Horvath, Ronald J. (1972). [http://www.jstor.org/stable/2741072 A Definition of Colonialism]. ''Current Anthropology'', vol 13(1):45-57.</ref> Kolonialism sammanblandas ofta med imperialism. Ett annat begrepp som är svårt att skilja från kolonialism är [[migration]]; den gradvisa process av inflyttning till delar av dagens [[Australien]] och [[USA]] som har kallats "kolonialism" skulle idag kallas "irreguljär invandring". Enligt vissa definitioner krävs omfattande migration för att det ska vara rimligt att tala om kolonialism.<ref name="Horvath"></ref> Enligt ett eurocentriskt synsätt begränsas kolonialism till européers politiska kontroll av utomeuropeiska områden. Världens historia är dock full av exempel på samhällen som har expanderat gradvis genom att införliva nya områden och bosätta sin egna befolkning på nyligen erövrat område. Kolonialism kan därför inte sägas vara begränsat till en viss tid eller plats.<ref name="Stanford">Kohn, Margaret (2006). "[http://plato.stanford.edu/entries/colonialism/ Colonialism]". ''The Stanford Encyclopedia of Philosophy''. Stanford University.</ref> Många olika definitioner av kolonialism har föreslagits. En ordboksdefinition lyder "kontroll av en makt över ett beroende område eller folk" samt "en politik som förespråkar eller bygger på sådan kontroll".<ref>Merriam-Webster Online Dictionary (2009) [http://www.merriam-webster.com/dictionary/colonialist Colonialism].</ref> Antropologen Ronald Horvath har föreslagit definitionen:<ref name="Horvath"></ref> {{citat|Kolonialism är den form av mellangruppslig dominans där bosättare i större antal invandrar permanent till kolonin från den koloniserande makten.}} == Konsekvenser == Genom människans historia har koloniala expansioner ofta handlat om erövringar och plundring, och i vissa fall utrotningskrig. Ibland har befolkningen i de nya territorierna decimerats kraftigt genom att nya sjukdomar följt med kolonisatörerna, som skedde i Sydamerika. Som en konsekvens av koloniseringen har också teknologisk, politisk och kulturell påverkan uppstått, särskilt i de fall då den erövrande makten sökt etablera permanent kontroll över ett område. Denna påverkan har alltid haft till syfte att etablera ett förhållande på alla plan (kulturellt, politiskt ekonomiskt) där kolonin är underordnad och tjänar moderlandet, främst med värdefulla råvaror. Ekonomin i kolonierna konstruerades därför för att fungera först och främst till gagn för moderlandet. Oftast handlade det om att ekonomin var helt inställd på en eller ett fåtal exportvaror vilket efter självständigheten bidragit till att landet hamnade i underläge gentemot resten av världen. I Afrika tilltog [[slaveri]]et som en konsekvens av den tidiga europeiska kolonialismen.{{källa behövs}} Slaveriet var dock mycket utbrett även innan den europeiska kolonialismen.<ref>Norberg, Johan (2006). ''När människan skapade världen''. Stockholm: Timbro.</ref> I gengäld var det under den slutliga fasen av Afrikas uppdelning mellan Europas stormakter som den avskaffades &ndash; inte sällan som ett argument till att lägga området under sig. Framför allt var Storbritannien pådrivande i avskaffandet av slaveriet och bekämpade det med sin flotta och genom avtal med afrikanska ledare. Exempelvis avskaffades slaveriet i [[Guldkusten]], nuvarande [[Ghana]], när området erövrades av britterna 1821. Efter frigörelsen från kolonialmakterna har många stater utvecklats starkt. Dock har framför allt flertalet stater i Afrika visat sig svaga. De lider ofta av svår korruption och ekonomisk stagnation. Kolonialismen i viss mån har ersatts av [[nykolonialism]] då en del före detta kolonier har hamnat i ett fortsatt ekonomiskt och politiskt beroendeförhållande till sina förutvarande kolonialmakter eller bara bytt ut dem mot andra stormakter. Flera av konflikterna under [[efterkrigstiden]] har sitt ursprung i kolonialismen till exempel i Afrika där de spikraka gränserna ramade in inbördes olika etniska grupper vilket efter självständigheten i vissa fall bidrog till att konflikter uppstod. Två olika folkgrupper i samma stat kunde till exempel söka stöd från olika sidor i det [[kalla kriget]]. Ett exempel är krigen och [[folkmordet i Rwanda]] där det har hävdats att [[tutsier]]na priviligierades av den belgiska kolonialmakten, och att detta är en bidragande orsak till konflikterna med [[hutuerna]].{{källa behövs}} Ett annat exempel är [[Somalia]], vars [[diktatur]] efter självständigheten i olika perioder fick stöd från både USA och Sovjetunionen i utbyte mot militära baser. === Debatt === En debatt om den moderna kolonialismen startades av [[Karl Marx]] och [[Lenin]]. De menade att den dåvarande europeiska kolonialismen syftade till att suga ut kolonierna. Denna tanke har förts vidare fram till idag i olika versioner, till exempel av ekonomhistorikern [[Immanuel Wallerstein]] och den så kallade [[beroendeskolan]]. Ekonomer som [[Deepak Lal]], [[Jagdish Baghwati]] och andra forskare har hävdat att Asiens kraftiga ekonomiska tillväxt motbevisar beroendeskolan. Andra har framhållit att kolonialmakterna, framför allt Storbritannien och Frankrike, också lämnade ett arv av institutioner &ndash; rättsväsende, civil byråkrati, partiväsende, parlament, infrastruktur etc &ndash; som de hävdar att kolonierna haft nytta av efter självständigheten. [http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=154364&previousRenderType=1] Å andra sidan lämnades ett mycket auktoritärt centralstyre i arv i många kolonier. Inga av kolonierna var dock demokratier innan erövringen, medan många blev det efter kolonialismen, med [[Indien]] som det tydligaste exemplet. [[Bild:Colonisation 1800.png|thumb|300px|Världskarta över kolonialism år 1800.]] [[Bild:Colonisation2.gif|thumb|300px|Större koloniseringar 1492 - 2008.]] == Historia == Den moderna europeiska kolonialismen har daterats till 1415 då en portugisisk expedition intog den nordafrikanska hamnstaden [[Ceuta]] och omvandlade stadens moské till en kristen kyrka. Detta skede av kolonialismen —- liksom tidigare den grekiska, romerska, arabiska och sannolikt den aztekiska och de flesta andra erövringar — gick hand i hand med föreställningar om de segrande gruppernas överlägsenhet. Det handlade dock inte om någon [[rasism]] på [[biologi]]sk grund. I Europa uppkom också en idealistisk föreställning om att de vita hade en skyldighet att civilisera och hjälpa de koloniserade folken, ibland betecknat som "[[Den vite mannens börda]]"<ref>Efter en dikt med det namnet av [[Rudyard Kipling]])</ref>. Under mellankrigstiden började Storbritannien ge ekonomiskt stöd till vissa av sina kolonier, vilket efter det andra världskriget, och den amerikanska [[Marshallhjälpen]] till Europas återuppbyggnad, så småningom gav upphov till dagens [[bistånd]]spolitik. [[Kapplöpningen om Afrika]] (''The Scramble for Africa'') under slutet av 1800-talet innebar att flertalet betydande europeiska makter sökte befästa territorier genom mer eller mindre äventyrliga erövringar. Vid [[Kongokonferensen]] 1884-85 i Berlin (där även Sverige deltog, men avstod från kolonier) delades stora delar av centrala och östra Afrika upp i intressesfärer mellan stormakterna. Idag är [[Kina]] en av de makter som medvetet utökar sina handelsförbindelser och sitt inflytande i Afrika, inte minst i syfte att tillförsäkra sig kontrakt som ger inflöde av naturtillgångar som olja. De tidigaste europeiska kolonierna var [[korsfararstaterna]] i [[Mellanöstern]] (eller "''[[Främre Orienten]]''") (i dagens [[Israel]], [[Palestina]], [[Jordanien]], [[Syrien]], [[Libanon]] och sydöstra [[Turkiet]]) från [[1000-talet]] till [[1300-talet]]. Av dagens stater utanför Europa är det endast tolv som inte har en bakgrund av att ha varit europeiska kolonier: [[Mongoliet]], [[Nordkorea]], [[Sydkorea]], [[Japan]], [[Kina]], [[Taiwan]], [[Thailand]], [[Nepal]], [[Afghanistan]], [[Iran]], [[Saudiarabien]] och [[Turkiet]]. Omvänt är det ett fåtal utomeuropeiska riken som tidigare gjort erövringar i Europa: [[Umayyader|Umayyadriket]] [[kalifatet i Cordoba]] på [[Iberiska halvön]] från [[700-talet]] till [[1200-talet]]; [[mongoler|mongolriket]] [[Gyllene horden]] i [[Ryssland]] från 1200-talet till [[1400-talet]]; samt [[Osmanska riket]] på [[Balkan]] från 1300-talet till 1800-talet. == Koloniserande stater efter 1400-talet == === Australien === [[Australien]] har försökt kolonisera flera ögrupper i [[Stilla havet]] under 1900-talet. === Belgien === {{huvudartikel|Kongostaten|Belgiska Kongo|Kongokrisen}} Den [[Belgien|belgiska]] kolonialismen i [[Kongo]] var inledningsvis ett specialfall, då den belgiske kung [[Leopold II av Belgien|Leopold II]] [[1885]] lyckades genomdriva det exceptionella arrangemanget att hela Kongo skulle vara hans privata egendom, [[Kongostaten]]. Kongo var då alltså inte koloniserat av ett land, utan var helt utlämnat åt kung Leopold. Många européer (bland annat ett antal svenskar) hyrdes in för att genomdriva kungens politik i området. Den grymma behandlingen av befolkningen i Kongostaten ledde till att miljontals kongoleser mördades och stympades i samband med att kungen exploaterade landets resurser. Författaren [[Joseph Conrad]] skrev den berömda romanen [[Mörkrets hjärta]] [[1899]] (översatt till svenska [[1949]]) som baserade sig på hans upplevelser som [[ångbåt]]skapten på floden Kongo, i vilken många av de grymheter som begicks mot de svarta i Kongo beskrevs. En europeisk proteströrelse skapades runt år [[1900]] mot skräckväldet, och på grund av denna tvingades kungen [[1908]] ge upp ägandet av Kongo till den belgiska staten (han kompenserades ekonomiskt för detta). Mellan 1908 och [[1960]] var landet en belgisk koloni: [[Belgiska Kongo]]. Belgarna höll hela tiden alla viktiga civila och militära poster, så när det 1960 blev ohållbart för Belgien att behålla sin koloni var Kongo oförberett på självständighet. Ingen inhemsk elit av utbildade [[politiker]], [[tjänstemän]] och [[officer]]are hade tillåtits växa fram, och resultatet blev det fem år långa kaos som kom att kallas [[Kongokrisen]]. [[Armé]]n revolterade, regeringen splittrades och ett par regioner försökte bryta sig ut ur nationen. [[FN]] ingrep på centralregeringens sida och hamnade i några av de hårdaste striderna i organisationens historia. Belgien stödde motståndare till centralregeringen och FN under krisen. === Danmark === {{Nordisk och baltisk kolonialhistoria}} {{huvudartikel|Danska kolonier}} [[Danmark]] koloniserade genom det så kallade [[Nordsjöväldet]] England 1013-1042. I modern tid hade man som ledande sjöfararnation i Norden flera kolonier, bland annat [[Grönland]] och [[Färöarna]] som fortfarande har en underlydande status fast med en långtgående [[autonomi]]. Tidigare styrde Danmark också [[Island]] som blev självständigt under [[andra världskriget]] samt [[Danska Västindien]] som såldes till USA i slutet av 1916, numera går dessa öar under namnet [[Amerikanska Jungfruöarna]]. === Frankrike === {{huvudartikel|Franska kolonialimperiet}} [[Frankrike]] var Storbritanniens ständiga rival om inflytandet i världen, och hade omfattande kolonier i Västafrika, från [[Algeriet]] i norr till [[Gabon]] i söder. I östra Afrika behärskade man bland annat [[Madagaskar]] och [[Djibouti]], samt i [[Sydamerika]] [[Franska Guyana]], i Atlanten ett antal karibiska öar inklusive [[Haiti]] och i [[Stilla havet]] ett antal öar inklusive [[Tahiti]]. Flera av dessa kolonier lyder ännu under Frankrike, t ex Guyana samt många öar i Stilla havet. I Asien styrde man över [[Franska Indokina]] som omfattade [[Vietnam]], [[Laos]] och [[Kambodja]]. Frankrike hade på 1700-talet även kolonier i Indien och Nordamerika ([[Quebec]] och områden som [[Louisiana]] runt [[Mississippifloden]]). De indiska kolonierna och Quebec förlorades i krig till Storbritannien och efter det framgångsrika slavupproret på [[Haiti]] såldes övriga områden i Nordamerika till USA. Tillsammans med Storbritannien fick Frankrike nya kolonier efter [[första världskriget]] i och med de så kallade mandatområdena som de tilldelades av [[Nationernas förbund]] från det förutvarande [[Ottomanska riket]]. De franska mandatområdena inkluderade [[Libanon]] och [[Syrien]]. === Förenta Staterna === {{huvudartikel|USA:s historia}} [[Förenta Staterna]] frigjorde sig från det Engelska koloniala styret genom självständighetsförklaringen 1776 och ett krig som stöddes av Frankrike. Landet var en direkt produkt av kolonialism och fortsatte efter självständigheten expandera västerut på kontinenten med hjälp av [[slaveri]] av afrikaner från det koloniserade Afrika och [[folkmord]] på ursprungsbefolkningen. Detta är inte kolonialism utan snarare expansionism då de erövrade områdena införlivades direkt i moderlandet. Efter kriget mot Spanien i slutet av 1800-talet erövrade man likväl flera spanska kolonier i Karibien samt även [[Filippinerna]] i Stilla Havet.{{ifrågasatt}} === Italien === {{huvudartikel|Italiens historia}} [[Italien]] enades relativt sent och hann därför inte skaffa sig lika många kolonier som sina stormaktskonkurrenter. Italienska kolonier upprättades i Afrika i [[Libyen]], [[Eritrea]] och [[Italienska Somaliland]]. 1936 erövrades Abessinien ([[Etiopien]]) i Abessinienkriget och de östafrikanska områdena slogs ihop till Italienska östafrika. 1939 annekterades även [[Albanien]]. Alla kolonier utom Italienska Somaliland blev självständiga i samband med andra världskrigets slut. Italienska Somaliland blev självständigt 1960 och bildade tillsammans med Brittiska Somaliland [[Somalia]]. === Japan === {{huvudartikel|Japans historia}} [[Japan]]ska [[Japans_invasion_av_Korea|koloniseringsförsök]] av [[Korea]] och [[Kina]] ägde rum före sekelskiftet 1600. [[Japans kolonisering av Korea]] inleddes gradvis under slutet av 1800-talet, vilket kulminerade i ett [[Första_sino-japanska_kriget|kolonialkrig]] mot [[Kina]] rörande kontrollen av halvön. Som ett resultat av krigen mot Kina och [[Ryssland]] hade Japan år 1910 erövrat [[Taiwan]] och halva [[Sachalin]]. [[Japan]] etablerade kolonialistisk kontroll över [[Manchukuo]], och [[Korea]] under [[mellankrigstiden]]. I alla länderna infördes japanska som första språk och [[shinto]] infördes som [[statsreligion]]. Den japanska kolonialismen liknade den europeiska på så vis att man bidrog till ekonomisk utveckling och [[industrialisering|industrialiserade]] både Korea och Manchukuo. Genom det blodiga [[andra sino-japanska kriget]] försökte man även lägga under sig stora delar av östra Kina. [[Japan under andra världskriget|Under andra världskriget]] försökte man också upprätta "Den större östasiatiska sfären för gemensamt välstånd" i de nyligen erövrade områdena med den japanska kulturen som bärande pelare. Kapitulationen som gjorde slut på kriget gjorde också slut på Japan som kolonialmakt. Dock anses Japans framgångar i krigets inledning haft en avgörande inverkan på avkoloniseringen i Asien efter kriget, då de visade att de västerländska kolonialmakterna gick att besegra. === Kina === {{huvudartikel|Kinas historia}} Mot slutet av [[Qingdynastin]] utkämpade de lokala kolonialmakterna [[Kina]] och [[Japan]] det [[Första sino-japanska kriget]] om kontrollen av [[Korea]]. [[Tibet]], [[Yttre Mongoliet]], [[Xinjiang]] och [[Taiwan]] är andra områden som koloniserades av Kina under perioden. === Kurland === {{huvudartikel|Kurländska kolonier}} [[Kurland]] bedrev ytterst blygsamma koloniseringsförsök i [[Västindien]] under 1600-talet. :''Se även: [[Kolonialism#Danmark|Danska kolonier]] === Malta / Riddarna av Sankt John === [[Malta]] (riddarna av Sankt John) koloniserade flera öar [[Västindien]] under 1600-talet. Bland annat [[Saint-Barthélemy]] och [[Tortuga]]. === Nederländerna === {{huvudartikel|Nederländska stormaktstiden}} Som ett av de stora europeiska sjöfartsländerna skaffade sig Nederländerna tidigt kolonier, bland annat [[Sydafrika]], [[Sri Lanka]], [[Nederländska Antillerna]] och dagens [[Indonesien]] (självständigt 1948). === Norge === {{huvudartikel|Norska kolonier}} [[Norge]] koloniserade [[Svalbard]] och flera mindre öar i [[Södra Oceanen]]. :''Se även: [[Kolonialism#Danmark|Danska kolonier]] === Nya Zeeland === [[Nya Zeeland]] koloniserade flera ögrupper i [[Stilla havet]] under 1900-talet. === Ottomanska imperiet === {{huvudartikel|Ottomanska imperiet}} Det [[Ottomanska imperiet]] växte fram till år 1683 med lydstater och besittningar i [[Europa]], [[Nordafrika]] och [[Mellanöstern]]. === Portugal === {{huvudartikel|Portugisiska imperiet}} [[Portugal]] var en av de första kolonialmakterna tillsammans med [[Spanien]]. [[Katolska kyrkan]] delade den [[Nya världen]] så att det som idag är [[Brasilien]] tillföll Portugal. Portugisiska kolonier upprättades även runt [[Indiska oceanen]], i [[Östtimor]], [[Angola]], [[Moçambique]] och i [[Kina]] ([[Macao]]). Brasilien blev en självständig stat 1822 efter ett uppror. Östtimor, Moçambique och Angola frigjorde sig i samband med den portugisiska fascistdikaturens fall 1974 (men Östtimor blev omedelbart ockuperat av Indonesien för en kvartsekels tid). Macao återlämnades slutligen till Kina 1999. === Ryssland och Sovjetunionen === {{huvudartikel|Rysslands historia}} Det ryska och sovjetiska imperierna är inte kolonialism utan snarare expansionism och imperialism då de erövrade områdena införlivades helt i moderlandet.{{ifrågasatt}} === Spanien === {{huvudartikel|Spanska imperiet}} Spaniens kolonier var omfattande och inkluderade förutom större delen av [[Latinamerika]] från [[Mexiko]] till [[Chile]] även delar av [[Marocko]], [[Filippinerna]] och ett antal karibiska öar inklusive [[Kuba]]. Redan i början av 1800-talet frigjorde sig Sydamerika från Spanien. I slutet av [[1800-talet]] förlorades Filippinerna, Kuba och [[Puerto Rico]] med flera områden i krig till [[USA]] som dock inte annekterade dem utan lät dem behålla olika grader av nominell självständighet, även om de var militärt och ekonomiskt dominerade av USA. === Storbritannien === {{huvudartikel|Brittiska imperiet}} Av alla de moderna kolonialmakterna blev [[Storbritannien]] den mest framgångsrika, både avseende yta, antal områden och ekonomiska fördelar. Enligt ett [[chauvinism|chauvinistiskt]] talesätt runt sekelskiftet 1900 hette det att "solen går aldrig ner över det brittiska imperiet". Som störst omfattade de brittiska kolonierna bland annat det som idag är [[Kanada]], [[Belize]], ett antal [[Karibien|karibiska]] öar inklusive [[Jamaica]], områden i [[Afrika]] som sträckte sig från [[Egypten]] i norr till [[Sydafrika]] i söder, [[Indien]], [[Pakistan]], [[Bangladesh]], [[Afghanistan]], [[Malaysia]] med [[Singapore]], [[Hong Kong]] och [[Australien]]. Idag är många före detta brittiska kolonier medlemmar i det [[Brittiska samväldet]]. Några av dessa medlemmar, bland andra Kanada, Nya Zeeland och Australien, har ännu den brittiska drottningen som statsöverhuvud. Det som idag är [[USA]] började sin existens som en engelsk koloni på [[1600-talet]] på den [[Nordamerika]]nska östkusten. Efter Första världskriget tilldelades britterna de s.k. mandatområdena av NF, som utgjorde delar av det förutvarande Osmanska riket och som i praktiken styrdes som kolonier. De brittiska områdena inkluderade nuvarande [[Irak]], [[Jordanien]], [[Israel]] och [[Palestina]]. Redan före första världskriget hade [[Kuwait]] blivit ett brittiskt protektorat. Storbritannien startade även de två [[opiumkrigen]] i syfte att tvinga [[Kina]] att tillåta importen av den i Kina illegala [[narkotika]]n [[opium]] vilket var ett av kolonialismens mer flagaranta övergrepp även om Kina aldrig underordnades västmakterna lika fullt som en riktig koloni. === Sverige === {{huvudartikel|Svenska kolonier}} Även Sverige gjorde mindre försök att etablera sig som kolonialmakt genom [[Nya Sverige]] vid [[Delawarefloden]] (1638-1655), handelsfortet i [[Cabo Corso]] i nuvarande [[Ghana]] (1650-1663) och den karibiska ön [[Saint-Barthélemy]] (1785-1878). Tanken med kolonierna var att de skulle dra in pengar till den svenska statskassan och öka Sveriges makt och prestige. :''Se även: [[Kolonialism#Danmark|Danska kolonier]] === Tyskland / Preussen=== {{huvudartikel|Tyska kolonier}} [[Tyskland]] enades först 1871 och kom därför sent till uppdelningen av världen i modern tid. Man fick några mindre attraktiva kolonier i [[Afrika]], [[Kina]] och [[Oceanien]]. Dessa områden ockuperades så småningom av [[ententen]] under det [[första världskriget]], och delades efter kriget upp mellan segrarmakterna (som "[[NF-mandat]]"). Nazitysklands expansion 1938-1942 hade tydliga koloniala förtecken. ====Tysklands kolonier före Versaillesfreden 1919==== *[[Tyska Östafrika]], dagens [[Tanganyika]] (dvs Tanzania utan Zanzibar) samt [[Burundi]] och [[Rwanda]] *[[Tyska Sydvästafrika]], dagens [[Namibia]] *[[Wituland]] *[[Kamerun]], dagens Kamerun och delar av angränsande stater *[[Togoland]] *[[Samoa]] *[[Tyska Nya Guinea]], dagens [[Papua Nya Guinea]] *[[Tsingtao]], dvs [[Jiaozhou]] === Venedig === Staten [[Venedig]] har hållit flertalet kolonier inom [[Medelhavet]] under den moderna perioden. === Österrike / Ungern === {{huvudartikel|Österrikes historia}} [[Österrike]] har hållit ett flertal lydstater och genomfört koloniseringförsök inom Europa. 1902-1917 ägde Österrike en koncession i [[Tientsjin]] i [[Kina]]. == Se även == *[[Imperialism]] *[[Nykolonialism]] *[[Postkolonialism]] == Externa länkar == *[http://www.empiremuseum.co.uk/ The British Empire and Commonwealth Museum] *[http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=427927&previousRenderType=6 Om Maumaurevolten mot det brittiska styret i Kenya av Sven Lindkvist] == Referenser == <references /> [[Kategori:Kolonialism| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[an:Colonialismo]] [[ar:استعمار]] [[arz:كولونياليه]] [[ast:Colonialismu]] [[bat-smg:Kuoluonēlėzmos]] [[ca:Colonialisme]] [[cs:Kolonialismus]] [[cy:Gwladychiaeth]] [[da:Kolonialisme]] [[de:Kolonialismus]] [[el:Αποικιοκρατία]] [[en:Colonialism]] [[eo:Koloniismo]] [[es:Colonialismo]] [[fi:Kolonialismi]] [[fr:Colonialisme]] [[gl:Colonialismo]] [[he:קולוניאליזם]] [[hi:उपनिवेशवाद]] [[hr:Kolonijalizam]] [[id:Kolonialisme]] [[is:Nýlendustefna]] [[it:Colonialismo]] [[ja:植民地主義]] [[ko:식민주의]] [[ku:Kolonîtî]] [[la:Colonialismus]] [[lt:Kolonializmas]] [[lv:Koloniālisms]] [[nl:Kolonialisme]] [[nn:Kolonialisme]] [[no:Kolonialisme]] [[ny:Chitsamunda]] [[pl:Kolonializm]] [[pt:Colonialismo]] [[ro:Colonialism]] [[ru:Колониализм]] [[sah:Колониализм]] [[scn:Culunialismu]] [[simple:Colonialism]] [[sk:Kolonializmus]] [[sl:Kolonializem]] [[sr:Колонијализам]] [[sw:Ukoloni]] [[ta:குடியேற்றவாதம்]] [[tr:Sömürgecilik]] [[uk:Колоніалізм]] [[vi:Chủ nghĩa thực dân]] [[yi:קאלאניאליזם]] [[zh:殖民主义]] [[zh-min-nan:Si̍t-bîn chú-gī]]

Tillbaka till Kolonialism.