Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Johan Gustaf ''Knut'' Wicksell''', född [[20 december]] [[1851]] i [[Stockholm]], [[Sverige]], död [[31 maj]] [[1926]], var en [[Sverige|svensk]] [[nationalekonom]] och [[Politisk aktivism|politisk aktivist]], sambo med [[Kristine Wicksell-Bugge]]. ==Biografi== Han förlorade båda sina föräldrar som relativt ung. Hans mamma dog när han var sex år, hans pappa när han var femton. Han kunde trots detta börja studera vid [[Uppsala universitet]] [[1869]] tack vare att hans far varit en relativt framgångsrik [[fastighetsmäklare]]. Wicksell studerade [[matematik]] och [[fysik]] och tog [[fil.kand.]]-[[examen]] efter två år. Han fortsatte att läsa vid universitetet och blev [[fil.lic.]] [[1885]]. Därefter vistades Wicksell med understöd av [[Lorénska fonden]] i England, Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland för sociala och nationalekonomiska studier 1885-1889. 1895, efter licentiatexamen i nationalekonomi, [[promovering|promoverades]] han till [[fil.dr.]] och blev 1899 jur.kand. samt [[docent]] i nationelekonomi och [[finansrätt]]. Från 1899 tjänstgjorde han vid [[Lunds universitet]] och var där [[professor]] 1901-1916 i nationalekonomi och finansrätt. Hans son var professorn i statistik, [[Sven Dag Wicksell]] (1890-1939). ==Verk== Politiskt intresserad, har han i tal och skrift bekämpat [[protektionism]] och konsumtionsskatter (till exempel i de populära skrifterna ''Våra skatter, Hvilka betala dem, och hvilka borde betala? Synpunkter och förslag af Sven Trygg'' 1894, och ''Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet'', 1895) samt överhuvud företrätt radikal [[liberalism]] med en oförvägenhet, som gjort honom högt uppburen av meningsfränder och, ehuru inte [[socialdemokrat]], inom [[arbetarrörelsen]]. Bland hans socialpolitiska skrifter märks ''Allianser mellan arbetare och arbetsgifvare'' (1902) och ''Socialiststaten och nutidssamhället'' (1905, 1913). Hans [[republikanism]], [[antimilitarism]] och framför allt respektlösa och aggressiva fientlighet mot [[Svenska kyrkan|kyrkan]] och dess läror har inte sällan och otvivelaktigt i avsiktligt propagandasyfte iklätts mycket utmanande former, liksom hans opposition mot svensk-[[nationalism|nationella]] synpunker på internationella tvistefrågor av vikt för landet, till exempel i förhållandet till Norge och Ryssland. För det sedermera i tryck utkomna föredrag om "''Tronen, altaret, svärdet och penningpåsen''", som han höll i [[Folkets hus i Stockholm]] 2 november 1908, ådömdes han 2 månaders [[fängelse]] (enl. [[Strafflagen]] 7:1: "''genom att lasta eller gäcka Guds heliga ord . . . åstadkommer allmän förargelse''") och undergick straffet oktober-november 1909 på fängelset i [[Ystad]]. "''Emellertid må det sägas''," heter det i Lunds universitets årsberättelser 1916-1917, :"''att, huru mycket ogillande än vissa Wicksells åsikter och kanske än mer den form, hvari han stundom framställde dem, på sin tid torde väckt hos många, äfven bland hans ämbetsbröder, aktningen för hans personliga karaktär, för den absoluta oräddhet, hvarmed han orubbligen var sig själf och följde sin åsikt i dess yttersta konsekvenser utan någon hänsyn till hvad människor pläga anse såsom personlig fördel, var, om möjligt, ännu starkare än ogillandet.''" Efter pensionering från professorsämbetet var Wicksell ofta anlitad som sakkunnig i beskattningsfrågor m.m. Propositionen till ändringar i inkomst- och förmögönhetsskatteförordningen 1919 åtföljdes av en promemoria av Wicksell, liksom 1920 års finanssakkunnigas betänkande angående riktlinjerna för vår finanspolitik. I det sistnämnda förfäktar han, liksom förut tämligen ensam i en rad offentliga uttalanden 1916-1920, nödvändigheten av att återställa [[penningvärde]]t. ==Bibliografi== *''Några ord om samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel, med särskildt afsende på dryckenskapen'' (1880), ursprungligen ett föredrag, som väckte stort uppseende och framkallade flera motskrifter, *''Svar till mina granskare'' (s.å.), *''Om utvandringen, dess betydelse och orsaker'' (1882), *''Om [[prostitution]]en. Huru mildra och motverka detta samhällsonda?'' (1887), allt arbeten, i vilka Wicksell framträder som en hängiven apostel för [[nymalthusianism]]en. Hans mest betydande vetenskapliga arbeten behandlar [[penningteori]]n, speciellt penningräntans inflytande på varuprisen, och har tillförsäkrat honom en mycket framskjuten plats bland auktoriteterna av den [[österrikiska skolan]]: *''Über wert, kapital und rente'' (Jena, 1893), *''Zur lehre von der steuerincidenz'' (1895; [[gradualavhandling]]), *''Finanztheoretische untersuchungen, nebst darstellung und kritik des steuerwesens Schwedens'' (Jena, 1896) och *''Geldzins und güterpreise'' (Jena, 1898), *''Föreläsningar i nationalekonomi. **''I: Teoretisk nationalekonomi'' (1901; ny uppl. 1911), **''II : 2, Om penningar och kredit'' (1906; ny uppl. 1915; tysk bearbetning 1913), **''Vorlesungen über nationalekonomin auf grundlage des marginalprinzipes'' (1913) samt uppsatser och kritiker i den svenska och utländska fackpressen. Bland de senare märks *''Penningräntans inflytande på varuprisen'' (i "''[[Nationalekonomiska föreningens förhandlingar]]''", 1898), *''Den dunkla punkten i penningteorien och En lektion i banklagstiftning'' (i "[[Ekonomisk tidskrift]]", 1903 och 1908, där han publicerat en mängd artiklar), *''Krisernas gåta'' (i "[[Statsekonomisk tidskrift]]", 1907), *''Zur vertheidigung der grenznutzenlehre'' (i "Zeitschr. f. d. ges. staatswissenschaft", 1900). {{ugglan}} {{DEFAULTSORT:Wicksell, Knut}} [[Kategori:Födda 1851]] [[Kategori:Avlidna 1926]] [[Kategori:Personer inom svensk liberalism]] [[Kategori:Personer verksamma vid Lunds universitet]] [[Kategori:Svenska nationalekonomer]] [[Kategori:Svenska professorer]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[Kategori:Män]] [[de:Knut Wicksell]] [[en:Knut Wicksell]] [[es:Knut Wicksell]] [[fi:Knut Wicksell]] [[fr:Knut Wicksell]] [[it:Knut Wicksell]] [[ja:クヌート・ヴィクセル]] [[no:Knut Wicksell]] [[pt:Knut Wicksell]]

Tillbaka till Knut Wicksell.