Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> : ''Denna artikel behandlar Folkrepubliken Kina, den nutida stat som har Peking som huvudstad. Se även [[Kina (region)]], [[Taiwan]] (Republiken Kina) och [[Kina (olika betydelser)]].'' {{Coord|32|48|N|103|5|E|type:country_region:CN|display=title}} {{landsfakta |namn={{lang|zh|中华人民共和国}}<br />Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó |genitiv=Kinas |flagga=Flag of the People's Republic of China.svg |statsvapen=National Emblem of the People's Republic of China.svg |motto= |karta=People's_Republic_of_China_(orthographic_projection).svg |världsdel=[[Asien]] |statsskick=[[Folkrepublik]] |språk=[[kinesiska]]¹ |a/t=t |huvudstad=[[Peking]] (Beijing) |huvudstad_koordinater={{coord|39|54|N|116|24|E|type:city|title=Peking}} |störstastad=[[Shanghai]] |statschef=[[Hu Jintao]] |sct=statsöverhuvuden |sct2=president |regeringschef=[[Wen Jiabao]] |rct=statsöverhuvuden |rct2=premiärminister |area_rank=4:e |area=9 596 961 |area_%vatten=2,8 % |folkmängd_rank=1:a |folkmängd=1 321 851 888 |befolkningstäthet_rank=54:a |invånare/km2=136,1 |högstapunkt=[[Mount Everest]] |högstapunkt_meter=8 850 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod=[[Changjiang]] |längstaflod_längd=6 380 |självständighet=[[inbördeskriget i Kina]] |självständighet_dekl=[[1 oktober]] [[1949]] |självständighet_erk=[[1 oktober]] [[1949]] |bnp_rank=2:a |bnp_totalt=$10 147 333 miljoner |bnp/invånare=$7 721 |valuta=[[renminbi]] (yuan = 10 jiao = 100 fen) |valutakod=CNY |tidszon=[[UTC]] +8 |nationaldag=[[1 oktober]] |nationalsång=[[De frivilligas marsch]] |landskod=CN, CHN |demokratiindex=2,97 |landsnummer=86 |år=2006 |fotnot=¹ [[Putonghua]], "[[mandarin (språk)|mandarin]]", är den officiella dialekten av [[kinesiska]], med undantag för [[Hongkong]] och [[Macau]] där den kinesiska dialekten [[kantonesiska]] istället används. I [[Hongkong]] gäller även [[engelska]] som officiellt språk och i [[Macau]] även [[portugisiska]]. I autonoma områden och provinser fungerar också lokalt dominerande [[minoritet]]sspråk som officiella språk. }} '''Kina''', officiellt '''Folkrepubliken Kina''' ([[förenklade kinesiska tecken]]: {{lang|zh|中华人民共和国}}; [[traditionella kinesiska tecken]]: {{lang|zh|中華人民共和國}}; [[pinyin]]: {{audio|Zh-Zhonghua renmin gongheguo.ogg|Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó}}), är det största landet i [[Östasien]] och världens [[Lista över länder efter folkmängd|folkrikaste]] land med över 1,3 miljarder människor. Kina gränsar mot [[Kazakstan]], [[Ryssland]], [[Mongoliet]], [[Afghanistan]], [[Bhutan]], [[Burma]], [[Indien]], [[Nordkorea]], [[Nepal]], [[Laos]], [[Pakistan]], [[Kirgisistan]], [[Vietnam]] och [[Tadzjikistan]]. Landet är en [[Socialism med kinesiska särdrag|socialistisk]] [[republik]] som styrs av [[Kinas kommunistiska parti]] under ett [[enpartistat|enpartisystem]] och har jurisdiktion över 22 provinser, 5 autonoma regioner, 4 kommuner och 2 speciella administrativa regioner. [[Peking]] har varit huvudstad sedan [[1949]]. Kina är ansedd som både en ekonomisk och militär [[stormakt]] och har en permanent plats i [[FN:s säkerhetsråd]]. Den gamla kinesiska civilisationen var en av världens första och blomstrade kring [[Gula floden]]. Folkrepubliken Kina grundades [[1949]], då kommunistpartiet och dess armé stod som segrare i ett utdraget inbördeskrig. == Historia == {{Huvudartikel|Kinas historia}} Det gamla [[dynasti]]ska kejsardömet [[Qing]], under ledning av en [[manchuer|manchurisk]] klan som härskat Kina sedan [[1644]], gick under in den s.k. republikanska revolutionen vintern 1911 och avskaffades året därpå. I den nya kalender som nu infördes, och som fortfarande är i bruk [[Republiken Kina på Taiwan]], är [[1912]] "republikens första år". [[Guomindang]]partiet ([[traditionell kinesiska]]: {{lang|zh|國民黨}}; [[förenklad kinesiska]]: {{lang|zh|国民党}}, svenska: Nationalistpartiet), en i augusti 1912 bildad koalition av flera av de grupperingar som varit drivande bakom störtandet av kejsardömet, segrade i det första kinesiska valet, i vilket dock bara mellan fem och sex procent av befolkningen i landet deltog. === Inbördeskriget === {{Huvudartikel|Kinesiska inbördeskriget}} Det [[kinesiska kommunistpartiet]] (KKP) grundades i [[Shanghai]] [[1921]] av bland andra Mao Zedong. Under de första åren av sin existens hade det endast något hundratal medlemmar, de flesta intellektuella ungdomar från relativt välbärgade familjer, snarare än några genuina representanter för Kinas arbetarklass. Partiet var vid konstituerandet medlem av [[Moskva]]-baserade [[Komintern]] som hade representation vid bildandet. [[1931]] utropade KKP den "[[Kinesiska sovjetrepubliken]]" i provinsen [[Jiangxi]]. Ett utdraget [[Inbördeskriget i Kina|inbördeskrig]] mot [[Guomindang]]regeringen följde, och från [[1937]] även mot [[Japan]], vilket genomförde en storskalig invasion av Kina. [[Japan]]s mål var att i likhet med de västerländska [[kolonialmakt]]erna, skaffa sig egna [[koloni]]er för att kunna försörja den växande [[japan]]ska [[industri]]n med viktiga [[råvaror]]. [[Mao Zedong]], en av de ledande personerna inom [[Kinas kommunistiska parti]], ledde under denna tidsperiod en synnerligen framgångsrik [[gerilla]]rörelse, vilken genom okonventionell krigföring lyckades kraftigt försvaga både de [[japan]]ska och den kinesiska [[Guomindang]]-regeringens konventionella trupper. [[Mao Zedong]] sammanfattade sina militära erfarenheter i boken ''Om långvarigt krig'' ({{lang|zh|论持久战}}, 1938) en handbok i gerillakrigföring. Detta verk har senare kommit att inspirera ett stort antal andra [[gerilla]]rörelser under [[1900-talet]], bland annat [[Vietcong]], de [[vietnam]]esiska [[kommunist]]iska [[regering]]strupperna, i deras krig mot [[USA]] under [[Vietnamkriget]] och [[FARC]], en [[gerilla]]grupp fortfarande verksam i [[Colombia]]. Kommunisterna fick det slutliga övertaget efter [[Andra världskriget]]s slut [[1945]], när [[Sovjetunionen]] lämnade över [[Manchuriet]] till KKP. Innan det industriellt relativt väl utvecklade Manchuriet överlämnades till de kinesiska kommunisterna, hade dock de sovjetiska trupperna monterat ner de flesta av de viktiga industrierna, och sänt dem med tåg till det närliggande sovjetiska [[Sibirien]], där de återuppbyggdes. === Grundandet av folkrepubliken === {{Huvudartikel|Folkrepubliken Kinas historia}} På grund av den ytterligt svaga och hårt reglerade ekonomin i de områden som kontrollerades av [[Guomindang]]-regeringen, kombinerat med militärt och ekonomiskt stöd från [[Sovjetunionen]] till de kinesiska kommunisterna under ledning av [[Mao Zedong]], vann dessa ständigt mark. Den 1 oktober [[1949]] kunde den kommunistiska Folkrepubliken Kina utropas av [[Mao]] på Himmelska fridens torg i Peking. Den nya centralmakten skickade året därpå [[fredsbevarande styrkor]] till [[Tibet]] och enheter ur Folkets Befrielsearmé har allsedan dess varit stationerade i regionen. [[Guomindang]]regeringen tog sin tillflykt till [[ön Taiwan]] i det [[Östkinesiska havet]]; med sig dit tog de hela den kinesiska statens [[guldreserv]], samt stora delar av landets kulturarv i form av de kejserliga samlingarna från [[Förbjudna staden]] i Peking (dessa förvaras nu i [[Nationella palatsmuseet]] i Taipei). I [[Taibei]], öns största stad, upprättade man en [[exilregering]], vilken fortsatte Republiken Kinas regering finansierade under sina första decennier i exil mycket stora stående arméer, i avsikt att invadera fastlandet och återta regeringsmakten där. Guomindangregeringen i Taipei erkändes av [[FN]] som hela Kinas lagliga regering fram till [[1972]]. Formellt är de två rivaliserande kinesiska staterna Folkrepuliken Kina och Republiken Kina fortfarande i krig. Det råder dock [[vapenvila]] mellan de båda de facto-staterna, vilka indirekt bedriver omfattande handel med varandra, främst via det kinesiska territoriet [[Hongkong]]. Folkrepubliken Kinas regering, under mer än tjugofem år ledd av premiärministern och länge tillika utrikesministern [[Zhou Enlai]], samarbetade till en början nära med Sovjetunionen som i folkmun och propaganda kom att kallas för den socialistiske ”storebrodern”. Efter [[Nikita Chrusjtjov]]s makttillträde och hans avståndstagande från den s.k. [[personkult]]en kring Stalin, vilken inleddes vid det sovjetiska kommunistpartiets tjugonde kongress 1956, surnade dock relationerna. Kina och Sovjet bröt visserligen aldrig de diplomatiska förbindelserna, men mellan den båda ländernas kommunistpartier upphörde alla kontakter i början av sextiotalet. Denna splittring dem emellan fick också återverkningar i andra länder, ex.vis Sverige där den ledde till bildandet av det radikala [[KFML]]. Mao, som visserligen aldrig haft nära band till-utan faktiskt ofta internt kritiserat-den 1953 bortgångne Stalin, var djupt oroad av Chrusjtjovs öppna kritik av sin föregångare. Ett skäl till detta lär ha varit att Mao såg framför sig hur han själv mycket väl skulle kunna komma att bli utsatt för liknande och ännu mer svidande kritik och fördömanden efter sin egen död. Under Maos femton sista år vid makten, och även under några år efter hans död, beskyllde Kinas kommunistparti Sovjetunionens för att bestå av idel "revisionister" och "social-imperialister". Efter Mao Zedongs död år [[1976]] [[socialism med kinesiska särdrag|ändrades den politiska kursen]], och sedan [[1978]] har stora liberaliseringar av ekonomin genomförts, vilket på senare år har gjort att Kinas ekonomiska tillväxt i en internationell jämförelse är mycket hög. Det kinesiska kommunistpartiet håller ännu ett politiskt järngrepp om landet. KKP:s inflytande har inte minskat i takt med den ekonomiska liberaliseringen. Partiet har lyckats anpassa sig efter de förändringar som skett i det kinesiska samhället till exempel genom att framstående affärsmän nu tillåts bli medlemmar i partiet. Den ökande användningen av [[internet]] (235 miljoner människor har internet<ref>TV-programmet Debatt reprisen 24/8 2008</ref>) i Kina har lett till att fler kineser har möjlighet att uttrycka sin åsikter offentligt, men har också gett den kinesiska staten ökade möjligheter till kontroll av medborgarna. Den kinesiska staten har byggt upp ett av världens mest avancerade och omfattande system för [[censur]] och kontroll av material på internet och blockerar ett mycket stort antal utländska webbplatser. == Ekonomi == {{Huvudartikel|Kinas ekonomi}} [[Fil:Prc1952-2005gdp.gif|miniatyr|300px|Ekonomisk tillväxt i Kina från 1952-2005]] Folkrepubliken Kina hade från 1953 fram till [[1978]] en [[planekonomi]] i sovjetisk modell. [[Deng Xiaoping]] initierade 1978 marknadsorienterade reformer som uppmuntrade bönder på landsbygden att starta industrier. Invånarna i städerna uppmuntrades att starta privata företag vilket medförde en framväxt av många nya företag inom tjänstesektorn. Man välkomnade också utländska investeringar.<ref>[http://www.ne.se/artikel/224961/22495900 Nationalencyklopedin - Kina:Historia]</ref> Kinas ekonomi är en av de snabbast växande globalt sett och är idag världens 3:e största ekonomi efter USA och Japan. Åren [[2001]]-[[2007]] passerade Kinas ekonomi [[Italien]], [[Frankrike]], [[Storbritannien]] och [[Tyskland]] i storlek. Givet storleken på landets befolkning, har landet potential att bygga en ekonomi flera gånger större än USA:s. Enligt [[Öhrlings PricewaterhouseCoopers]] beräkningar växer Kina om USA och blir världens största ekonomi redan år [[2025]] och [[2050]] kommer Kinas ekonomi att vara 30 procent större än USA:s. Samtidigt kommer [[Indien]]s ekonomi vid samma tidpunkt att ha nått en storlek motsvarande ca 90 procent av USA:s ekonomi, enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers. <ref name="Öhrlings PricewaterhouseCoopers">Öhrlings PricewaterhouseCoopers - Kina växer om USA 2025 [http://www.pwc.com/extweb/ncpressrelease.nsf/docid/0B18D293B7DD25D1802574010052E9FE]</ref> Enligt en rapport från [[Goldman Sachs]] <ref name="Brazil, Russia, India and China - A Road in 2050 by Goldman Sachs">Brazil, Russia, India and China - A Road in 2050 by Goldman Sachs [http://www2.goldmansachs.com]</ref> förespås Kina överta USA:s roll som världens största ekonomi år 2040. Det enda land som efter denna tidpunkt kan konkurrera med Folkrepubliken Kina i ekonomisk storlek, väntas bli [[Indien]]. Skillnaderna i levnadsstandarden är stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under [[1980-talet]] medförde en snabb höjning av köpkraft och standard i landsbygdsområden i främst södra och östra Kina, men omkring [[1990]] var [[medelinkomst]]en i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet. Välståndsskillnaderna blir även mindre mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämre betalda), anställda i kooperativa företag och egna företagare. Sedan [[1978]], och framför allt sedan början av [[1990-talet]] har Kinas ekonomi växt kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi. Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi kräver alltmer [[stål]], [[betong]], [[cement]] och [[olja]] till sin växande industri. Denna faktor orsakade att världspriset på dessa produkter ökat kraftigt. Det var främst stora metropoler som ([[Shanghai]], [[Peking]] och [[Guangzhou]]) som fick uppleva boomen - antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblivit [[fattigdom|relativt fattiga]]. == Demografi == {{Huvudartikel|Kinas befolkning}} Kinas befolkning är över 1,3 miljarder<ref name="CIA">[https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/ch.html CIA -The world factbook - China]</ref> och därmed världens största. I Kina bor knappt en femtedel av [[jorden]]s totala befolkning. Kina har 56 officiella, av centralregeringen i Peking, erkända folkgrupper och minoriteter. [[Han]] är den största befolkningsgruppen och utgör 92 procent av den totala befolkningen. Vid slutet av den kejserliga eran 1911 hade hankineserna kommit att beskrivas av bl.a. [[Sun Yat-sen]] m.fl. republikanska revolutionärer som den största och viktigaste av de fem stora etniska kategorierna (”nationaliteterna”) som sades utgöra det kinesiska folket: de andra var [[manchuer]], [[mongoler]], [[Hui (språk)|hui]] och [[tibetaner]]. Folkrepubliken övergav officiellt Suns tolkning av nationalitetsbegreppet. Dagens hankinesiska majoritet är i sig mycket heterogen i fråga om såväl [[tradition]]er som [[språk]]. Inom den hankinesiska gruppen talas olika regionala varianter av [[kinesiska]], vilka ofta är minst lika olika från varandra som de [[germanska språk|germanska]] eller [[romanska språk]]en. Politiskt sett saknar dessa regionala språk dock officiell status, varför de i dagligt tal ofta kallas för "[[dialekt]]er". Av de av regeringen i Peking officiellt erkända 56 minoriteterna, har tre stycken förskrivits till den självstyrande ön [[Taiwan]]. Enligt myndigheterna på ön har Taiwan istället minst tolv minoriteter. {{se även|Kinas nationaliteter}} == Geografi == {{Huvudartikel|Kinas geografi}} Kina är ett mycket stort land; landytan är nästan lika stor som hela [[Europa]]. Landet har många olika naturtyper. Landets östra delar är mycket tätbefolkade men de västra områdena, särskilt [[Tibet]], [[Qinghai]] och [[Xinjiang]], är glest befolkade med stora ödemarker, bergsområden och öknar. I norr gränsas Kina av [[Gobiöknen]] och bergsområden. I väst ligger bergskedjan [[Tian Shan]] som är förbunden med [[Himalaya]] i söder. Norr om Himalaya ligger den [[tibetanska högplatån]]. I sydost ligger [[Sydkinesiska havet]], i öster [[Östkinesiska havet]] och i nordost havsbukten [[Gula havet]], samtliga utgör delar av [[Stilla havet]]. De två största floderna i Kina är [[Huanghe]] (Gula floden) och [[Changjiang]] (Långa floden). === Administrativ indelning === {{Huvudartikel|Administrativa regioner i Kina}} [[Fil:Ch-map cropped.jpg|miniatyr|400px|Engelskspråkig karta över Kina]] [[Fil:China topo.png|miniatyr|400px|Tyskspråkig topografisk karta över Kina]] ==== Provinser ==== {{lang|zh|省}} (sheng) * [[Anhui]] ({{lang|zh|安徽}}) * [[Fujian]] ({{lang|zh|福建}}) * [[Gansu]] ({{lang|zh|甘肃}}) * [[Guangdong]] ({{lang|zh|广东}}) * [[Guizhou]] ({{lang|zh|贵州}}) * [[Hainan]] ({{lang|zh|海南}}) * [[Hebei]] ({{lang|zh|河北}}) * [[Heilongjiang]] ({{lang|zh|黑龙江}}) * [[Henan]] ({{lang|zh|河南}}) * [[Hubei]] ({{lang|zh|湖北}}) * [[Hunan]] ({{lang|zh|湖南}}) * [[Jiangsu]] ({{lang|zh|江苏}}) * [[Jiangxi]] ({{lang|zh|江西}}) * [[Jilin]] ({{lang|zh|吉林}}) * [[Liaoning]] ({{lang|zh|辽宁}}) * [[Qinghai]] ({{lang|zh|青海}}) * [[Shaanxi]] ({{lang|zh|陕西}}) * [[Shandong]] ({{lang|zh|山东}}) * [[Shanxi]] ({{lang|zh|山西}}) * [[Sichuan]] ({{lang|zh|四川}}) * [[Yunnan]] ({{lang|zh|云南}}) * [[Zhejiang]] ({{lang|zh|浙江}}) * [[Taiwan]] ({{lang|zh|台湾}}) är officiellt (både i Folkrepubliken Kina och i [[Republiken Kina]]) en provins men den har aldrig kontrollerats av Folkrepubliken Kina och fungerar i praktiken som en självständig stat. ==== Autonoma områden ==== {{lang|zh|自治区}} ''(zizhiqu)'' * [[Guangxi]] ({{lang|zh|广西}}) * [[Inre Mongoliet]] ({{lang|zh|内蒙古}}, Nèi Měnggǔ) * [[Ningxia]] ({{lang|zh|宁夏}}) * [[Xinjiang]] ({{lang|zh|新疆}}) * [[Tibet]] ({{lang|zh|西藏}}, Xīzàng) ==== Storstadsområden direkt under centralregeringen ==== {{lang|zh|直辖市}} ''(zhixiashi)'' * [[Peking]] ({{lang|zh|北京}}, Běijīng) * [[Tianjin]] ({{lang|zh|天津}}) * [[Shanghai]] ({{lang|zh|上海}}) * [[Chongqing]] ({{lang|zh|重庆}}) ==== Särskilda administrativa regioner ==== {{lang|zh|特别行政区}} ''(tebie xingzhengqu)'' * [[Hongkong]] ({{lang|zh|香港}}, Xiānggǎng) * [[Macao]] ({{lang|zh|澳门}}, Àomén) == Omstridda land- och sjöområden == Kina anser att [[Aksai Chin]], en svårttillgänglig del av norra [[Kashmir]], tillhör Kina. Även [[Pakistan]] och [[Indien]] gör anspråk på detta område. Kina anser vidare att den indiska provinsen [[Sikkim]] är en självständig stat och därigenom ett av Kinas grannländer. Man anser även att den indiska provinsen [[Arunachal Pradesh]] är en del av Kina. [[Arunachal Pradesh]] kallas i Kina officiellt för "Sydvästra [[Tibet]]". Förhandlingar pågår mellan [[Indien]] och Kina om de omtvistade gränsområdena. Förhandlingarna försvåras av [[Indien]]s stöd för den [[tibet]]anska exilregeringen under ledning av [[Dalai Lama]] i indiska [[Dharamsala]] och av Kinas ekonomiska, politiska och militära stöd till [[Pakistan]]. Kina betraktar Pakistan som en "strategisk partner". [[Indien]] och [[Pakistan]] är sedan flera decennier tillbaka inbegripna i en blodig konflikt om herraväldet över [[Kashmir]], ett område som gränsar till Kina. Kina och [[Japan]] tvistar om ett område i [[Östkinesiska havet]], som tros ha stora [[naturgas]]- och oljefyndigheter. Ön [[Taiwan]] betraktas av Kina som en utbrytarprovins, se vidare [[Taiwans politiska status]]. Kina betraktar vidare [[Spratlyöarna]] i [[Sydkinesiska havet]] som sitt eget territorium. Ytterligare fem länder har anspråk på hela eller delar av denna ögrupp, vilken tros härbärgera stora naturrikedomar av naturgas och olja. == Politik == {{Huvudartikel|Politik i Kina}} Även om Folkrepubliken Kina genomgått tvära kast sedan dess grundandet, så har den grundläggande strukturen varit liknande sedan 1949. Maktstrukturen bygger på tre fundament: Folkets centralregering, som är den civila regeringen, [[Kinas kommunistiska parti]], som är det statsbärande partiet och [[Folkets befrielsearmé]], som utgör landets försvar. [[Nationella folkkongressen]] är benämningen på centralregeringens formellt högsta lagstiftande organ och det sammanträder en gång varje år samtidigt som det [[Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens]]. Mellan sammanträdena sköts Folkkongressens arbete av Folkkongressens ständiga utskott. Folkkongressen utser också [[Folkrepubliken Kinas statsråd|statsrådet]], som är landets regering och innehar den verkställande makten. Kommunistpartiet kallar i regel vart femte år till en nationell kongress och utser då en [[Centralkommittén i Kinas kommunistiska parti|centralkommitté]], som i sin tur utser en [[politbyrå]]. Den verkliga makten i partiet utövas dock av [[politbyråns ständiga utskott]], som f.n. består av nio medlemmar hämtade ur landets politiska elit. == Kulturell nationalism == Kulturell [[nationalism]] definierar nationen genom den gemensamma [[kultur]]en. Medborgarskap i [[nation]]en är varken helt frivilligt (man kan inte genast tillägna sig en kultur eller ej heller avsäga sig den) eller ärftligt (barn till medborgare kan potentiellt betraktas som utlänningar om de växer upp i en annan kultur). Kinesisk nationalism är ett exempel på kulturell nationalism, på grund av de mycket nära banden och samhörighetskänslan med den stora globala kinesiska [[diaspora]]n (fler än 60 miljoner individer [[2005]]). Kinesiska nationalister inbegriper i begreppet ''Kina,'' även den [[de facto]] självstyrande ön [[Taiwan]] ([[Kinesiska Taipei]]). Utmärkande för den kinesiska kulturella nationalismen är att den är mycket inklusiv. Historiskt sett har även andra områden i Kinas geografiska närhet inbegripits i termen, bland annat [[Mongoliet]], den [[Koreanska halvön]], [[Vietnam]], [[Myanmar]] ([[Burma]]). I begreppet ''kines'' inbegrips alla som har kinesiska blodsband, det vill säga även människor boende i andra länder med kinesiskt påbrå, exempelvis [[Singapore|singaporeaner]] och utlandskineser i [[Afrika]], [[Amerika]], övriga [[Asien]], [[Australien]] och [[Europa]]. Vidare kan även folk i länder vars folkgrupper finns representerade i Kina i form av [[minoritet]]er, anses vara kineser. På så vis betraktas mongolerna ofta som en kinesisk minoritet, även då de har en självständig stat, republiken [[Mongoliet]]. Under det [[mongoliska väldet]] på [[1200-talet]] erövrade och koloniserade mongolerna en stor del av [[Asien]] och [[Europa]], bland annat Kina. I den officiella kinesiska historieskrivningen beskrivs detta dock som att en kinesiska minoritet grep makten i Kina, och sedan utvidgade det kinesiska väldet. Perioden för det mongoliska väldet uppfattas därför i Kina som en kinesisk storhetstid, då ”Kina” sträckte sig från Asien till Europa, snarare än som en tid av kinesisk politisk underkastelse under mongolerna. == Kultur == {{Huvudartikel|Kinesisk kultur}} Kinas kultur är en av världens äldsta. Landet hade ett utvecklat samhällssystem redan för 4&nbsp;000 år sedan och det är i Kina som många stora uppfinningar sett dagens ljus, exempel pappret och boktryckarkonsten, porslin, krut och kompassen. Kejsardynastierna varade i mer än 2&nbsp;500 år och omfattade både epoker av stabilitet och av omvälvande förändring. == Religion == {{Huvudartikel|Kinesisk religion}} Kinesisk religion kan vara samlingsterm för alla de [[religion]]er som utövats eller utövas i Kina. Så definierat är också [[kristendom]], [[islam]] och [[judendom i Kina|judendom]] som kinesiska religioner, sida vid sida med [[schamanism]], [[förfädersdyrkan]], [[konfucianism]], [[daoism]] och olika former av [[buddhism]]. Ofta väljer man dock att inte definierna de första tre som kinesiska religioner, med motivet att de inte har uppstått eller innehållsmässigt utvecklats märkbart i Kina. Tre stora [[religion]]er har påverkat uppkomsten av Kinas kultur: [[konfucianism]]en, [[taoism]]en och [[buddhism]]en. Det råder delade meningar huruvida konfucianismen ska räknas som en religion, då denna tankeriktning har större likheter med en politisk ideologi än med en traditionell religion. Folkrepubliken Kinas regering i [[Peking]] erkänner idag fem officiella kinesiska religioner: *[[Buddhism]] *[[taoism]] *[[islam]] *[[katolicism]] *[[protestantism]] Konfucianismen är fullt tillåten, men betraktas inte som en religion. [[Islam]] nådde Kina relativt tidigt bland annat via handel över [[Sidenvägen]]. Redan under [[800-talet|800-talet e.Kr.]] byggdes [[moské]]er i Kina. Flera framstående personligheter ur Kinas historia har varit [[muslim]]er, bland annat [[Zheng He]] som ledde en mycket stor kinesisk flotta på en expedition västerut i början av [[1400-talet]] och bland annat inledde handel med [[Afrika]] och [[Arabvärlden]]. Sedan 1400-talet har även kristendomen nått Kina, främst genom missionärer som följde med västerländska kolonial- och handelsfartyg. == Utbildning == En 9-årig skolplikt gäller och man börjar skolan vid 7 års ålder. * Andel barn som börjar grundskolan (2000): 94 procent * Antal elever per lärare (2000): 22 * Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2001): 79 procent * Läs- och skrivkunnighet bland män (2001): 93 procent * Läs- och skrivkunnighet (2001): 86 procent * Utbildningskostnadernas andel av BNP (2000): 2,9 procent == Militär == {{Huvudartikel|Folkrepubliken Kinas militär}} Folkrepubliken Kinas militär utgörs av ''[[Folkets befrielsearmé]], [[Folkets beväpnade polis]]'' samt reserver och milis.<ref name="CIA">[https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/ch.html CIA -The world factbook - China]</ref> Folket befrielsearmé delas upp i marktrupper, [[kinesiska flottan|flottan]], flygvapnet och II artillerikåren (strategiska missiler).<ref name="CIA">[https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/ch.html CIA -The world factbook - China]</ref> Den ska skäras ned med 1,8 miljoner man till 2008. För tillfället består den av cirka 2,3 miljoner man.<ref name="NE">Nationalencyklopedin, uppslagsord ''Kina''</ref> Kina har också [[kärnvapen]]. År 2003 hade man 1,5 miljoner man i paramilitära styrkorna .<ref name="NE">Nationalencyklopedin, uppslagsord ''Kina''</ref> Försvarsministeriet i Kina har ingen egentlig makt över Befrielsearmén, som lyder under den [[Centrala militärkommissionen]], vilket i praktiken är ett partiorgan. == Internationella rankningar == {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 132 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 167 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 72 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 94 av 179 |} == Se även == *[[Sveriges ambassad i Kina]] *[[Kinas ambassad i Stockholm]] == Externa länkar == {{Commons|China}} {{Wikiatlas|the People's Republic of China}} * [http://www.china.org.cn/english/index.htm China.org.cn] - Kinesiska regeringens officiella sida (på engelska) == Källor == {{flerkällor}} ===Noter=== <references/> {{Navigeringsmallar Kina}} {{Link FA|en}} {{Link FA|eu}} {{Link FA|sco}} [[Kategori:Kina| ]] [[Kategori:Asiens länder]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Volksrepubliek van Sjina]] [[als:Volksrepublik China]] [[an:Republica Popular de China]] [[ang:Cīna Folclicu Cyneƿīse]] [[ar:جمهورية الصين الشعبية]] [[arz:الصين]] [[ast:China]] [[az:Çin Xalq Respublikası]] [[ba:Ҡытай]] [[bat-smg:Kėnėjės Liaudies Respoblėka]] [[be:Кітай]] [[be-x-old:Кітай]] [[bg:Китайска народна република]] [[bn:গণচীন]] [[bpy:গণচীন]] [[br:Republik Pobl Sina]] [[bs:Narodna Republika Kina]] [[ca:República Popular de la Xina]] [[cbk-zam:China]] [[ceb:Tsina]] [[chr:ᏥᎾ]] [[crh:Çin Halq Cumhuriyeti]] [[cs:Čínská lidová republika]] [[csb:Chińskô Lëdowô Repùblikô]] [[cu:Срѣдинꙗ́нє]] [[cv:Китай]] [[cy:Gweriniaeth Pobl Tsieina]] [[da:Kina]] [[de:Volksrepublik China]] [[dsb:Chinska ludowa republika]] [[dv:ސީނުކަރަ]] [[el:Λαϊκή Δημοκρατία της Κίνας]] [[en:People's Republic of China]] [[eo:Ĉinio]] [[es:República Popular China]] [[et:Hiina]] [[eu:Txinako Herri Errepublika]] [[fa:جمهوری خلق چین]] [[fi:Kiina]] [[fo:Kina]] [[fr:République populaire de Chine]] [[frp:Rèpublica populèra de Ch·ina]] [[fy:Sina]] [[ga:Daon-Phoblacht na Síne]] [[gan:中華人民共和國]] [[gd:Sluagh-Phoblachd na Sìne]] [[gl:China - 中国]] [[gn:China Tekoha Tetã]] [[gu:ચીન]] [[gv:Deynphobblaght ny Sheen]] [[he:הרפובליקה העממית של סין]] [[hi:जनवादी गणराज्य चीन]] [[hif:People's Republic of China]] [[hr:Kina]] [[hsb:China]] [[hu:Kína]] [[hy:Չինաստանի Ժողովրդական Հանրապետություն]] [[ia:China]] [[id:Republik Rakyat Cina]] [[ilo:China]] [[io:Chinia]] [[is:Alþýðulýðveldið Kína]] [[it:Cina]] [[ja:中華人民共和国]] [[jv:Republik Rakyat Cina]] [[ka:ჩინეთი]] [[kg:Sina]] [[kk:Қытай]] [[kn:ಚೀನಿ ಜನರ ಗಣರಾಜ್ಯ]] [[ko:중화인민공화국]] [[ku:Çîn]] [[kv:Китай]] [[kw:Repoblek Werin China]] [[la:Res Publica Popularis Sinarum]] [[lb:Volleksrepublik China]] [[lmo:Cina]] [[lt:Kinijos Liaudies Respublika]] [[lv:Ķīna]] [[mg:Sina]] [[mk:Народна Република Кина]] [[ml:ചൈന]] [[mn:Бүгд Найрамдах Хятад Ард Улс]] [[mr:चीन]] [[ms:Republik Rakyat China]] [[my:တရုတ်ပြည်သူ့သမ္မတနိုင်ငံ]] [[na:Tsiene]] [[nah:China]] [[nds:Volksrepubliek China]] [[nds-nl:Volksrippebliek China]] [[ne:चीन]] [[nl:Volksrepubliek China]] [[nn:Folkerepublikken Kina]] [[no:Folkerepublikken Kina]] [[nov:Populen Republike de China]] [[nrm:Républyique du Peupl'ye d'la Chinne]] [[oc:Republica Populara de China]] [[or:ଚୀନ]] [[os:Китай]] [[pam:Maldang Republika ning Tsina]] [[pl:Chińska Republika Ludowa]] [[pms:Cin-a]] [[pnt:Κίνα]] [[pt:República Popular da China]] [[qu:Runallaqta Republika China]] [[ro:Republica Populară Chineză]] [[ru:Китайская Народная Республика]] [[sah:Кытай]] [[sc:Tzina]] [[sco:Fowkrepublic o Cheenae]] [[simple:People's Republic of China]] [[sk:Čína]] [[sl:Ljudska republika Kitajska]] [[so:Shiinaha]] [[sq:Kina]] [[sr:Кина]] [[st:Tjhaena]] [[sw:China]] [[szl:Chińsko Ludowo Republika]] [[ta:சீன மக்கள் குடியரசு]] [[te:చైనా]] [[tet:Xina]] [[th:ประเทศจีน]] [[tk:Hytaý]] [[tl:Republikang Popular ng Tsina]] [[tpi:Ol Manmeri Ripablik bilong Saina]] [[tr:Çin Halk Cumhuriyeti]] [[ts:China]] [[ug:جۇڭخۇا خەلق جۇمھۇرىيىتى]] [[uk:Китайська Народна Республіка]] [[vec:Cina]] [[vi:Cộng hòa Nhân dân Trung Hoa]] [[war:Kanan Katawhan Republika han Tsina]] [[wo:Siin]] [[wuu:中华人民共和国]] [[xal:Китдин орн-нутг]] [[xh:People's Repubilc of China]] [[yi:כינע]] [[yo:Orile-ede Agbajumo Olominira Shaina]] [[za:Cunghvaz Yinzminz Gunghozgoz]] [[zea:People's Republic of China]] [[zh:中华人民共和国]] [[zh-classical:中華人民共和國]] [[zh-min-nan:Tiong-hoâ Jîn-bîn Kiōng-hô-kok]] [[zh-yue:中華人民共和國]] [[zu:IShayina]]

Tillbaka till Kina.