Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Katedralen och basaren''' (originaltitel ''The Cathedral and the Bazaar'' ofta förkortat ''CatB'') är en essä av [[Eric S. Raymond]] om metoder för programvaruutveckling, baserad på hans studier av hur [[Linux]]-kärnan utvecklades och hans erfarenheter av att leda ett projekt med [[öppen källkod]], [[fetchmail]]. Essän presenterades först av författaren vid [[Linux Kongress]] den 27 maj 1997 och publicerades som del av en bok under samma namn 1999. Essän betraktas allmänt som ett [[manifest]] för öppen-källkodsrörelsen. I essän ställs två olika utvecklingsmetodiker för [[fri mjukvara]] mot varandra: *Katedralmodellen, i vilken [[källkod]]en är tillgänglig vid varje release av mjukvaran, men den kod som tagits fram mellan releaser enbart är tillgänglif för en begränsad grupp av programvaruutvecklare. Som exempel ges [[Emacs|GNU Emacs]] och [[GNU Compiler Collection|GCC]]. *Basarmodellen där koden utvecklas över [[internet]] i allmänhetens åsyn. Raymond ger [[Linus Torvalds]], ledare för Linux-projektet, äran av att ha uppfunnit denna process. Han ger också anekdotiska beskrivningar av hur han har använt denna metod i arbetet med [[fetchmail]]-projektet. Essäns centrala sats är Raymonds påstående att "om det finns tillräckligt med ögon, så är alla buggar lättlösta" (''"given enough eyeballs, all bugs are shallow"''); vilket han kallar för "Linus lag": om källkoden finns tillgänglig för allmänhetens uttestning, granskning och experiment så kommer buggarna att upptäckas snabbt. Som kontrast hävdar Raymond att i katedralmodellen krävs att en orimligt stor andel av tiden ägnas åt att leta efter buggar, eftersom enbart ett fåtal utvecklare har tillgång till en fungerande version av koden. Essän bidrog till att övertyga de flesta existerande projekt inom öppen källkod och fri mjukvara att gå över till basarmodellen, antingen delvis eller fullt ut; inklusive GNU Emacs och GCC, de projekt som använts som exempel på katedralmodellen. Den var också den sista droppen som fick for [[Netscape]] att göra koden för [[Netscape Communicator]] öppet tillgängligt och att starta [[Mozilla]]projektet. <!--see talk: the cited arguments aren't substantiated and look like original research: The projects that Raymond used as examples of Cathedral-style development, Emacs and GCC, were both [[GNU]] projects, written primarily by [[Richard Stallman]], a man with whom Raymond had many heated arguments ("Free Software" Vs. "Open Source" etc.). Raymond was a contributor to Emacs at one time, although the core Emacs developers would not accept most of his code.--> Katedralmodellen är också den modell som vanligen används vid framtagning av [[proprietär programvara]]; med det ytterligare tillägget att i dessa fall görs inte källkoden tillgänglig ens vid releaser. Ofta används därför begreppet ''"Katedralen och basaren"'' för att ställa proprietär mjukvara i kontrast mot öppen källkod (Raymond har själv använt begreppen på detta sätt, till exempel i [[Halloween Documents]]). Originalessän behandlar dock enbart fri mjukvara, och nämner överhuvudtaget inte proprietär programvara. Dessa begrepp har senare utvidgats till att beskriva projekt som inte direkt består i programvaruutveckling. Så kan till exempel [[Wikipedia]] beskrivas som ett basar-projekt, medan [[Nupedia]] och [[Encyclopædia Britannica]] är projekt enligt katedralmodellen. När boken publicerades av [[O'Reilly Media|O'Reilly]] 1999 blev det den första fullständiga bok som distribuerades kommersiellt under en [[Open Publication License|öppen källdokumentslicens]]. == Källor == *''Delar av denna artikel är baserade på en översättning från [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Cathedral_and_the_Bazaar&oldid=100634778 engelska Wikipedia - The Cathedral and the Bazaar].'' * <cite class="book" style="font-style:normal" >Eric S. Raymond&#32;(1999). ''The Cathedral & the Bazaar''.&#32;O'Reilly. inbunden ISBN 1-56592-724-9, oktober 1999; pocket ISBN 0-596-00108-8, januari 2001.</cite> == Externa länkar == *[http://home.swipnet.se/swi/KatB-se.html Katedralen och Basaren] i svensk översättning. *[http://websok.libris.kb.se/websearch/showrecord;jsessionid=CB773B3C25B4B028568F67C35393F605?searchId=3416&nr=1 LIBRIS] engelskspråkiga: *[http://www.catb.org/~esr/writings/cathedral-bazaar/cathedral-bazaar/ The Cathedral and the Bazaar] (originalessän) *[http://www.oreilly.com/catalog/cathbazpaper/ The Cathedral and the Bazaar] (O'Reilly Books page) *[http://www.firstmonday.dk/issues/issue4_10/bezroukov/index.html Open Source Software Development as a Special Type of Academic Research (Critique of Vulgar Raymondism)] (Nikolai Bezroukov, ''First Monday'', vol 4 no 10, October 1999) **[http://www.catb.org/~esr/writings/response-to-bezroukov.html Response to Nikolai Bezroukov] (Eric S. Raymond, October 1999) *[http://www.firstmonday.dk/issues/issue4_12/bezroukov/ A Second Look at the Cathedral and the Bazaar] (Nikolai Bezroukov, ''First Monday'', vol 4 no 12, December 1999) ===Wikisource=== *[[wikisource:es:La Catedral y el Bazar]] *[[wikisource:it:La cattedrale e il bazaar]] *[[wikisource:pt:A Catedral e o Bazar]] [[Kategori:Litteratur 1999|Katedralen och basaren]] [[bg:Катедралата и базарът]] [[de:Die Kathedrale und der Basar]] [[en:The Cathedral and the Bazaar]] [[es:La catedral y el bazar]] [[fa:کلیسای جامع و بازار]] [[fi:The Cathedral and the Bazaar]] [[fr:La Cathédrale et le Bazar]] [[he:הקתדרלה והבזאר]] [[hu:A katedrális és a bazár]] [[it:La Cattedrale e il Bazaar]] [[ja:伽藍とバザール]] [[ko:성당과 시장]] [[nl:The Cathedral and the Bazaar]] [[pl:The Cathedral and the Bazaar]] [[pt:A Catedral e o Bazar]] [[ro:Catedrala şi Bazarul]] [[ru:Собор и Базар]] [[tr:Katedral ve Pazar]] [[zh:大教堂和市集]]

Tillbaka till Katedralen och basaren.