Jordartsmetaller

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Jordartsmetaller''' är en historisk, och numera förlegad, benämning på [[grundämne]]n vilkas [[oxid]]er förr kallades jordarter. 

Dessa jordarter troddes ursprungligen själva vara rena ämnen, men den franske kemisten [[Antoine Laurent de Lavoisier]] kom i slutet av [[1700-talet]] fram till att de i själva verket var föreningar mellan [[syre]] och några då ännu okända metalliska grundämnen.
Arbetet med att identifiera och utvinna dessa ''jordartsmetaller'' i ren form tog fart, och de kom snart att delas upp i två grupper beroende på deras löslighet i vatten:

* [[alkaliska jordartsmetaller]] som bildade vattenlösningar liknande [[alkalimetaller]]na.
* [[egentliga jordartsmetaller]] som var jämförelsevis olösliga i vatten. 

Fram till slutet av [[1820-talet]] hade fem alkaliska ([[barium]], [[strontium]], [[kalcium]], 
[[magnesium]], och slutligen [[beryllium]]) och fem egentliga ([[aluminium]], [[zirkonium]], [[yttrium]], [[cerium]] och [[torium]]) jordartsmetaller identifierats. Beryllium räknades ursprungligen till de egentliga jordartsmetallerna, men eftersom den liksom de alkaliska tillhör [[periodiska systemet]]s grupp 2 sammanförs det numera, liksom [[radium]], med denna grupp.

Efter ytterligare cirka ett decennium insåg man att det man tidigare kallat cerium i själva verket gick att dela upp i tre separata fraktioner. Ett av dem fick behålla namnet, medan de två nya kallades [[lantan]] och [[didym]]. På samma sätt visade sig också yttrium bestå av ytterligare två ämnen som kom att kallas [[terbium]] och [[erbium]]. Alla dessa nytillkomna ämnen, plus zirkonium och torium, kom att kallas [[sällsynta jordartsmetaller]] och bilda en underavdelning till de egentliga jordartsmetallerna. Didym visade sig senare vara en sammansättning av flera ämnen ([[praseodym]], [[neodym]], [[samarium]], [[europium]] och [[gadolinium]]) och namnet avskaffades därför.

Allt eftersom mer och mer grundämnen upptäckts har begreppet egentliga jordartsmetaller som helhet blivit föråldrat och i praktiken slutat användas. Däremot används fortfarande beteckningen sällsynta jordartsmetaller men i en något förändrad betydelse jämfört med den ursprungliga, och omfattar idag [[skandium]], [[yttrium]] och alla [[lantanoider]]na (men inte zirkonium och torium eller de övriga [[aktinoider]]na).

Till jordartsmetallerna räknas numera följande grundämnen:

{| class="wikitable"
! Atomnr
! Kemisk<br>beteckning
! Namn
! Upptäcktsår
! Upptäckare
! Upptäcktsplats
|-
| 21 || Sc || Skandium || 1879 || [[Lars Fredric Nilson]]
| 
|-
| 39 || Y || Yttrium || 1794 || [[Johan Gadolin]]
| Ytterby, Stockholms skärgård
|-
| 57 || La || Lantan || 1839 || [[Carl Gustaf Mosander]]
| 
|-
| 58 || Ce || Cerium
| 1803 || [[Jöns Jacob Berzelius]] m&nbsp;fl
| 
|-
| 59 || Pr || Praseodym
| 1885 || [[Carl Auer von Welsbach]]
| Österrike
|-
| 60 || Nd || Neodym
| 1885 || [[Carl Auer von Welsbach]]
| Österrike
|-
| 61 || Pm || Prometium || 1945 || [[Jacob A. Marinsky]]
| USA
|-
| 62 || Sm || Samarium
| 1879 || [[Paul Émile Lecoq de Boisbaudran]]
| 
|-
| 63 || Eu || Europium || 1901 || [[Eugène-Anatole Demarçay]]
| 
|-
| 64 || Gd || Gadolinium || 1880 || [[Jean Marignac]]
| Schweiz
|-
| 65 || Tb || Terbium || 1843 || [[Carl Gustaf Mosander]]
| Ytterby, Stockholms skärgård
|-
| 66 || Dy || Dysprosium
| 1886 || [[Paul Émile Lecoq de Baisbaudran]]
| 
|-
| 67 || Ho || Holmium || 1878 || [[Jacques Louis Soret]] m fl
| Stockholm
|-
| 68 || Er || Erbium || 1842 || [[Carl Gustaf Mosander]]
| Ytterby, Stockholms skärgård
|-
| 69 || Tm || Tulium || 1879 || [[Per Teodor Cleve]]
| 
|-
| 70 || Yb || Ytterbium || 1878 || [[Jean de Marignac]]
| Schweiz
|-
| 71 || Lu || Lutetium || 1907 || [[Georges Urbain]] m fl
| 
|}

De 15 sista ämnena i listan (nr 57–71) brukar kallas ''lantanoider.''

Scandium förutsades på teoretisk grund av [[Dmitrij Mendelejev]], som provisorisk kallade ämnet ''ekabor'' (liknande bor).

Det har senare visat sig att dessa grundämnen i själva verket inte är så sällsynta som man först trodde. Alla är mindre sällsynta än exempelvis guld.

Många av jordartsmetallerna har fått stor teknisk betydelse som tillsatsämnen inom halvledaretekniken.

==Se även==
*[[Periodiska systemet]]
*[[Carl Gustaf Mosander]]

[[Kategori:Periodiska systemet]]