Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{infoga från|Jonas Kjellberg (köpman)}} [[Fil:JonasKjellberg1752-1832.png|thumb|Jonas Kjellberg]] '''Jonas Kjellberg''', född [[22 oktober]] [[1752]] i [[Husaby]] vid [[Kinnekulle]], död [[14 april]] [[1832]] på godset ''Storeborg'' i [[Västergötland]], var en [[svenskar|svensk]], starkt [[religiös]] [[handlande]], [[donator]] och [[riksdagsman]] i [[Göteborg]]. Grundare av stiftelsen Kjellbergska flickskolan 1835 samt handelsfirman Jonas Kjellberg & Co 1779. ==Historik== Efter sin fars död fick Kjellberg en viss undervisning i hemmet och senare i Skara skola, vilken avbröts då även hans mor gick bort. Han omhändertogs då av sina släktingar som dock ej brydde sig om pojkens behov av lärande. Vid tolv års ålder fick han sin första [[uppenbarelse]], då han under en [[gudstjänst]] i [[Tuns kyrka|Thuns kyrka]] upplevde "ett så kraftigt och ljufligt besök af den förekommande nåden, att han kunde däraf göra sig ett begrepp om Guds verk i själen." När han var närmare femton år inackorderade han sig på egen hand hos en bonde i trakten, med avtalad kost och logi samt började på den privata Thuns skola. Efter endast korta studier fick han anställning på ett häradsskrivarekontor, där han snabbt förkovrade sig i handelsbokhållning. Häradsskrifvaren tålde inte Kjellbergs religiositet och på våren 1770 fick han genom kyrkoherden plats hos en annan av länets häradsskrifvare, men valde att på hösten samma år, till fots bege sig till Göteborg. I Göteborg kom han i kontakt med fattighuspredikanten Johan Willin, som introducerade honom för en av [[herrnhutare|herrnhutarnas]] beskyddare, grosshandlare Gustaf B. Santesson som bedrev en omfattande handels- och skeppsrederirörelse. Kjellberg fick anställning på Santessons kontor, men kunde redan 1775 starta handelsfirma tillsammans med Lars Hollbeck, ''Hollbeck & Kjellberg''. Efter kompanjonens död 1779 fortsatte Kjellberg med verksamheten under eget namn och fick [[burskap]] samma år.<ref>''Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr'', Tredje delen, [[C R A Fredberg]] (1922), [[Faksimil]] med omfattande kommentarer och tillägg, [[Sven Schånberg]], Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 170-171</ref> År 1780 utsågs han till en av Borgerskåpets äldste, och 1787 blev han dess ordförande. Under 15 år var han en av föreståndarna för [[Göteborgs fattighus]], vilket han ansåg vara en viktig samhällsangelägenhet. "''Fri från flärd och egennytta, gick han sin väg fram, och han önskade ingen belöning för vad han utförde av enkel pliktkänsla.''" 1790 gjorde han regeringen en tjänst och blev då erbjuden kommerseråds heder och värdighet, men skrev ''det ödmjukaste afsägelsebrev'', eftersom han ansåg en sådan titel vara bara fåfänga. Kjellberg representerade Borgarståndet i Göteborg vid riksdagen i Norrköping år 1800. Kjellberg var aktiv i flera styrelser och sällskap, exempelvis Göteborgs och Mariestads hushållningssällskap, [[Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg]] samt i Göteborgs och i Stockholms Bibelsällskap. År 1806 valdes han till ordförande i Göteborgs Handelssocietet, men avböjde på grund av "svag helsa och hindrande enskilda angelägenheter". 1808 köpte Jonas Kjellberg egendomen Storeberg i Västergötland, där han vistades under sommarmånaderna, men sedan hans hus i Göteborg brunnit ner i en eldsvåda 1813, bosatte han sig här permanent. Som donatorn överlämnade Kjellberg 1816 till Göteborgs en donation på 3&nbsp;333 [[riksdaler banco]], till en söndagsskola för [[hantverkare]] i Göteborg. Jonas Kjellbergs största donation avsåg grundandet av en skola för kvinnlig ungdom, sedermera den [[Kjellbergska flickskolan]]. Grunden lades genom det [[gåvobrev]], som Kjellberg undertecknade på sin sjuttiofemårsdag (22 oktober 1826) till minne av sin hustru Maria Elisabeth Flygare. Kjellberg blev 1792 ägare till egendomen Majnabbe i Majorna under den stora sillfiskeperioden i slutet av 1700-talet. Det var intressenterna till varvet Kusten som sålde. År 1815 köpte firma J. A. & C. F. Kjellberg hörnfastigheten [[Östra Hamngatan]] 19/Postgatan 20 efter [[John Hall d.y.]]s konkurs 1807, och huset kallades därefter för ''Kjellbergska huset''.<ref>''Göteborg i äldre och nyare tid'', [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 59</ref> Det påbyggdes mot Östra Hamngatan till tre våningar 1863. På 1880-talet styckades tomten och den östra delen behölls inom familjen till 1920-talet.<ref>''Hus för hus i Göteborgs stadskärna'', red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 512-513</ref> ''Kjellbergsgatan'' i stadsdelen [[Johanneberg]] i Göteborg är uppkallad efter Jonas Kjellberg samt övrig släkt.<ref>''Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000'', red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 159</ref> ==Familj== Jonas Kjellberg var son till kronolänsman Jonas Kjellberg och Elsa Ebba Mellin. Redan vid sju års ålder avled hans far och sex år senare även hans mor. Han gifte sig 5 maj 1779 med dottern till superkargören J P Flygare, Maria Elisabeth Flygare, död 21 november 1819. Jonas Kjellberg var bror till handlande Sven Roland Kjellberg (1756-1800), vilken blev hans kompanjon i handelsfirman 1786.<ref>''Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden'', Andra delen, [[C R A Fredberg]] (1921), [[Faksimil]] med omfattande kommentarer och tillägg, [[Sven Schånberg]], Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 603</ref> ==Referenser== ===Noter=== <references/> ===Tryckta källor=== *''Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan 1835 - 1935'', Thyra Kullgren, Kjellbergska flickskolan, Göteborg 1935 s. 5-7 *''Göteborgs donatorer: från äldre tid intill våra dagar'', [tredje delen], [[Hugo Fröding]], Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1916 *''Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster'', Första delen, [[C R A Fredberg]] (1921), [[Faksimil]] med omfattande kommentarer och tillägg, [[Sven Schånberg]], Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 189, 856 {{DEFAULTSORT:Kjellberg, Jonas}} [[Kategori:Borgarståndets riksdagsledamöter]] [[Kategori:Svenska donatorer]] [[Kategori:Göteborgsprofiler]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Födda 1752]] [[Kategori:Avlidna 1832]]

Tillbaka till Jonas Kjellberg (1752-1832).