Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Johan Palmstruch''', född som ''Hans Wittmacher'' [[13 juni]] [[1611]] i [[Riga]], död [[8 mars]] [[1671]] i [[Stockholm]], var Sveriges första bankdirektör och bosatt i [[Gribbylund]] i nuvarande [[Täby kommun]] utanför Stockholm. Han grundade [[Stockholms Banco]], som senare ombildades till [[Riksbanken]], världens äldsta [[centralbank]]. Han kallas även för ''"det svenska bankväsendets grundare"''. == Biografi == Hans Wittmachers far, köpmannen Reinhold Wittmacher von Ermond, var troligen av holländsk härkomst, men var verksam i Riga och hade bland andra [[Gustav II Adolf]] och svenska staten som kund, och gjorde stora utlåningar till dem. Modern hette Anna Bjelska. Någon gång under 1630-talet lämnade Hans Wittmacher Riga för [[Amsterdam]], där han [[1635]] fick [[burskap]] och rätt att driva handel. Efter några år dömdes han till [[fängelse]] för ett brott han själv sade sig vara oskyldig till. När han efter många år frigavs begav han sig till Sverige, där han och hans bröder [[1651]] adlades med namnet Palmstruch för deras faders förtjänster.<ref> [http://books.google.ee/books?id=YLkDAAAAYAAJ&printsec=titlepage&hl=en#PPA531,M1 (1754) Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ... s. 531]</ref> Såsom svensk adelsman kunde han [[1654]] bli kommissarie vid [[Kommerskollegium]]. [[1656]] gavs han kungligt tillstånd att starta en "vexel- och länebank", efter mönster från Amsterdam och hans svåger [[Reinhold Rademacher]]. Över verksamheten satte kung [[Karl X Gustav]] en överinspektor, varigenom banken redan från början hade element av statsinrättning. Bankens båda uppgifter av utlån och insättning, var två åtskilda rörelser i samma företag. Utlåningen bekostades med insättningarna i växelbanken. Banken tog ut en avgift för insättningar, och införde [[1661]] [[Banco (sedlar)|bancosedlar]] för att underlätta verksamheten, då kopparmynten var tunga att hantera. I detta var han en föregångsman, eftersom varje sedel motsvarade jämna belopp, men liknande sedlar hade förekommit i [[Falu koppargruva]]. I [[Italien]] användes i stället [[kvitto]]n på vilka belopp skrevs in. Rörelsen gick så bra att han kunde öppna kontor i [[Göteborg]], [[Falun]] och [[Åbo]]. Sedlarna förbjöds emellertid av regeringen och riksdagen [[1664]], efter att värdena sjönk. När bankkrisen ledde till att banken [[1668]] gick i [[konkurs]], köptes den upp av [[Sveriges riksdag]] och ombildades till ''Riksens ständers bank'', varmed världens första riksbank grundades. Det skulle dock dröja länge innan Sverige fick några sedlar igen. För sitt misslyckande med banken dömdes Palmstruch till [[landsflykt]] och sitt adelskap förlustigt. Han utdömdes också att betala [[skadestånd]], ett straff som skulle ombildas till dödsstraff om det inte infriades. 1670 benådades han, men avled året därpå. Han gravsattes i [[Täby kyrka]].<ref>Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 101 </ref> Han gifte sig före [[1644]] med Margareta von der Busch och bosatte sig i Gribbylunds gård i Täby. Gården är numera känd under namnet Gribby Gård vilken är en kommunal [[högstadieskola]], i den gamla huvudbyggnaden bedrivs numera specialskoleverksamhet. == Källor == <references/> *Kurt Samuelsson, artikel i ''Svenska män och kvinnor'' del 6, Stockholm : Bonniers, 1949 *Gardar Sahlberg, ''Berömda svenskar från tolv sekler'', Stockholm : Bonnier Fakta, 1981 {{DEFAULTSORT:Palmstruch, Johan}} [[Kategori:Födda 1611]] [[Kategori:Avlidna 1671]] [[Kategori:Svenska bankirer]] [[Kategori:Män]] [[de:Johan Palmstruch]] [[en:Johan Palmstruch]] [[fi:Johan Palmstruch]]

Tillbaka till Johan Palmstruch.