Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{rekommenderad}} {{landsfakta| |namn=Republik Indonesia |genitiv=Indonesiens |flagga=Flag of Indonesia.svg |statsvapen=Garuda Pancasila, Coat Arms of Indonesia.svg |motto=Bhinneka Tunggal lka <br>([[Javanesiska]]: Enhet i mångfald) |karta=LocationIndonesia.svg |världsdel=[[Asien]] |statsskick=[[Republik]] |språk=[[Indonesiska]] |a/t=t |huvudstad=[[Jakarta]] |huvudstad_koordinater= |störstastad=Jakarta |statschef=[[Susilo Bambang Yudhoyono]] |sct=presidenter |sct2=President |regeringschef=[[Susilo Bambang Yudhoyono]] |rct=regeringschefer |rct2=Regeringschef |area_rank=15:e |area=1 904 569 |area_%vatten=4,85% |folkmängd_rank=4:e |folkmängd=225 500 000 (2006) |befolkningstäthet_rank=58:e |invånare/km2=118,4 |högstapunkt=[[Puncak Jaya]] |högstapunkt_meter=5 030 |störstasjö=[[Danau Toba]] |störstasjö_yta=1130 |längstaflod= |längstaflod_längd= |självständighet=från [[Nederländerna]] |självständighet_dekl=[[17 augusti]] [[1945]] |självständighet_erk=[[27 december]] [[1949]] |bnp_rank=25:e |bnp_totalt=$208 311 milj |bnp/invånare=1 267 US dollar (2006) |valuta=[[Rupiah]] |valutakod=IDR |tidszon=[[UTC]]+7 till UTC+9 |nationaldag=[[17 augusti]] |nationalsång=[[Indonesia Raya]] |landskod=ID, IDN |landsnummer=62 |år=2003 |demokratiindex=6,34<ref>{{webbref |url=http://a330.g.akamai.net/7/330/25828/20081021185552/graphics.eiu.com/PDF/Democracy%20Index%202008.pdf |titel=The Economist Intelligence Unit’s Index of Democracy 2008 |utgivare=[[The Economist]] |hämtdatum=5 maj 2009 |språk=engelska }}</ref> |fotnot= }} '''Indonesien''', officiellt '''Republiken Indonesien''' ([[indonesiska]]: ''Republik Indonesia''), är en [[republik]] i [[Sydostasien]] och [[Oceanien]]. Indonesien består av 17&nbsp;508 öar varav de största är [[Sumatra]], [[Java (ö)|Java]], [[Sulawesi]], [[Borneo]] och [[Nya Guinea]]. De två sistnämnda är dock bara till hälften indonesiska. Arkipelagen är belägen mellan [[Indiska oceanen]] och [[Stilla havet]], söder om [[Sydkinesiska havet]]. Indonesien är det [[Lista över länder efter folkmängd|fjärde befolkningsmässigt]] största landet i världen, med en beräknad folkmängd på ungefär 237 miljoner invånare, och har den största [[Islam|muslimska]] befolkningen i världen. Huvudstaden [[Jakarta]] är belägen på Java. Namnet Indonesien är bildat av [[latin]]ets ''Indus'', "[[Indien]]", och [[klassisk grekiska|grekiskans]] ''nesos'', "ö". [[Nederländerna]] kallade landet omväxlande Malajiska arkipelagen (''Maleische Archipel'') och Nederländska Östindien (''Nederlandsch Oost Indïes''), och det var en brittisk etnolog, George Earl, som först använde det nuvarande namnet. Först under början av 1900-talet blev namnet Indonesien mera vedertaget, och från [[1913]] med [[Suwardi Suryaningrat]] i spetsen var det även det namn som inhemska nationalister använde. == Historia == [[Fossil]]fynd tyder på att öarna har varit bebodda av ''[[Homo erectus]]'' (Javamänniskan) redan för mer än en miljon år sedan. ''[[Homo floresiensis]]'' ("hobbitar") levde kvar på ön [[Flores]] fram till relativt nyligen, kanske 12-20 000 år sedan. Moderna människor (''[[Homo sapiens]]'') kom till regionen för 50-60 000 år sedan. Sannolikt rörde det sig om förfäder till [[Australien]]s [[aboriginer]]. Det malajiska folk som utgör majoritet kom till området omkring 1000 f.Kr., och de idealiska odlingsförhållandena fick till följd att de utvecklade en avancerad [[ris]]odling kring vilken städer, byar och kungadömen växte upp. Omkring första århundradet e.Kr. etablerades handelsförbindelser med [[Kina]] och [[Indien]], varmed [[hinduism]] och sedan [[buddhism]] fick fäste i landet. Under 600-talet e.Kr. uppstod [[Sriwijaya]]-riket på hinduismens och buddhismens grundval. Det blev en mäktig kuststat som genom handeln upplevde en ekonomisk och kulturell blomstring, men gick under på 1100-talet. Under 700–900-talen bildades buddhistkungadömet [[Sailendra]] och hindukungadömet [[Mataram]] i inlandet, och från denna tid kommer flera monument, som [[Borobudur]] och [[Prambanan]]. I östra Java bildades hindukungadömet [[Majapahit]] [[1294]], vilket omkring år [[1350]] utbredde sig över större delen av Indonesien. Denna epok brukar kallas landets "guldålder". Med handelsförbindelser kom [[islam]] till Indonesien från och med 1100-talet, och [[araber]]na bildade bosättningar i bland annat [[Acehprovinsen]]. Religionen spreds, invånarna konverterade under huvudsakligen fredliga omständigheter, och bildade den indonesiska formen av islam. Under 1200-talet besökte [[Marco Polo]] öområdet, och beskrev bland annat [[Sumatra]], av honom kallat Java minor, som bestod av åtta kungariken: ”Ön har skatter i överflöd och alla sorters kryddor, [[aloe]]trä, [[sandelträ]], [[ebenholts]] och många andra specerier, som på grund av resans längd och den farliga seglatsen inte förs till vårt land utan finner vägen till provinserna Manji och Kataia”.<ref>''Marco Polos resor'', s.205</ref> Europeiska kolonisatörer kom till området under 1500-talet, och försökte få monopol på vissa naturtillgångar. [[Portugal|Portugisen]] [[Francisco Serrão]] var den förste europé som kom till landet i denna avsikt, [[1512]], och därefter följde britter och nederländare. Portugal var huvudsakligen intresserad av kryddorna i landet, varför [[Moluckerna]] kallas Kryddöarna; [[Östtimor|Östra Timor]] var koloniserat av Portugal till [[1975]]. [[Nederländerna]] vann striden om större delen av landet, och grundade [[1602]] [[Holländska Ostindiska Kompaniet]] (VOC). Det varade till omkring 1800 då kompaniet gick i [[konkurs]], varmed nederländska staten tog över kontrollen över Indonesien, och ombildade det till en [[koloni]]. Nederländarna grundade handelsstaden Batavia (Jakarta) [[1619]]. De infödda tvingades som småskaliga jordbrukare att producera de varor som kolonisatörerna begärde. År [[1903]] intog Nederländerna [[Acehprovinsen]], och behärskade då nästan hela dagens Indonesien. Under 1900-talet växte det fram ett starkt motstånd mot kolonialmakterna, med [[nationalism|nationalistiska]], [[kommunism|kommunistiska]] och [[islamism|islamistiska]] partier, som förbjöds av [[stat]]en. Den nederländska koloniseringen avbröts först med [[andra världskriget]], då [[Japan]] ockuperade landet. En populär nationalist, [[Sukarno]], samarbetade med japanerna under kriget i syfte att upprätta självständighet. Efter att japanerna givit upp och lämnat landet, förklarade sig Indonesien under Sukarno självständigt från [[Nederländerna]] den [[17 augusti]] [[1945]]. Detta ledde till att [[Indonesiska självständighetskriget]] utbröt mellan Nederländerna och Indonesien, i vilket britterna och japanerna stödde Nederländerna med trupper. Ärendet togs upp i [[FN]], men först 1947 krävde [[Säkerhetsrådet]] eld upphör. Efter medling och rekommendationer från FN, erkände Nederländerna landets självständighet den [[27 december]] [[1949]]. [[28 september]] [[1950]] blev Indonesien medlem av FN. Sukarno blev landets första [[president]], och försökte balansera de motstridiga krafterna i landet av mäktig militär, islam, och [[kommunism]], samt att stävja separatistiska grupper. Hans styre utmärktes framför allt av [[sekularisering]] och nationellt enande av de många olikartade öarna. År 1962 intog han [[Irian Jaya]], och han vägrade året därefter att erkänna staten [[Malaysia]]. Detta och landets ekonomiska problem ledde slutligen till folkligt missnöje. FN tvingades ingripa i Irian Jaya. Under lång tid framöver stod FN för administrationen i området, eftersom invånarna saknade utbildning. Den [[1 maj]] [[1963]] överlämnade FN Irian Jaya till Indonesien, och med hjälp av FN uppnåddes vapenstillestånd i slutet av september samma år. Sedan dess är landet en indonesisk provins. Under 1963 och 1964 skedde väpnade konflikter med Malaysia. Den [[30 september]] [[1965]] genomfördes en blodig [[statskupp]], möjligen av kommunistpartiet PKI som pekades ut som ansvariga. Den misslyckade kuppen åtföljdes av en motkupp, och i de följande oroligheterna dödades mellan 100&nbsp;000 och 2 miljoner människor; uppgifterna varierar. Offren var huvudsakligen indoneser av kinesisk etnicitet. I mars [[1967]] övertog [[generalmajor]] [[Suharto]] makten från Sukarno. Hans tid som president brukar kallas "Den nya ordningen", eftersom han gynnade utländska investeringar i landet vilket fick ekonomin att blomstra de följande tre årtiondena. Under hans styre förbjöds kommunistiska partier, regimkritiker fängslades, och [[censur]]en var utbredd. De första fem åren försökte presidenten införa det slags demokratiska struktur som finns i västvärlden, men från 1970 blev hans styre allt mera auktoritärt. Åren 1997–1998 drabbades Indonesien hårt av den ostasiatiska finanskrisen, och Suharto anklagades samtidigt för [[korruption]]. Den [[21 maj]] [[1998]] avgick han som president efter massiva protester mot hans styre. Hans avgång inledde den epok som kallas reformationen. Vicepresident Habibie efterträdde honom, och kvarblev på posten till valet 1999, som skedde efter flera demokratiska reformer vilka Habibie införde. Med 35&nbsp;% blev PDI-P vinnare, och [[Abdurrahman Wahid]] valdes till landets president. Efter flera anklagelser mot honom, avgick han varefter vicepresident [[Megawati Sukarnoputri]] den 23 juli 2001 tillträdde som president; hon var för övrigt dotter till Sukarno. Megawati genomförde flera fundamentala demokratiska reformer. År 2004 hölls det första direkta presidentvalet i landet, varmed [[Susilo Bambang Yudhoyono]] blev president. År [[1975]] invaderade Indonesien [[Östtimor]], och ockuperade området i 25 år. Under den tiden skedde flera brott mot de [[mänskliga rättigheter]]na, vilket har fördömts internationellt. Bland de värre övergreppen var [[Santa Cruz-massakern]] [[1991]]. År 1999 hölls ett val i Östtimor om dess framtid, då majoriteten röstade för självständighet, och efter svåra övergrepp från Indonesiens militär samt [[deportering]]ar, överlämnade Indonesien landet till [[FN]] samma år. I Acehprovinsen och [[Papua]] har det förekommit väpnade konflikter och [[gerilla]]krig med separatiströrelser. På Bali och Jakarta har islamister genomfört [[terrorism|terrorbombningar]]. Den värsta attacken var [[2002]], då även turister drabbades, vilket har påverkat landets turistnäring mycket negativt. Tsunamikatastrofen har dock påverkat den politiska utvecklingen i positiv riktning. == Geografi, klimat och natur == [[Fil:Indonesia-CIA WFB Map.png|miniatyr|300px|Karta över Indonesien]] Flera av de över 17&nbsp;000 öarna som utgör Indonesien, är bildade av [[vulkan]]iska [[berg]], av vilka en del har mycket hög höjd, mellan 3000 och 5000 meter över havet. Bortåt 70 vulkaner är aktiva. Det omgivande [[hav]]et är likaledes djupt med flera [[djuphavsgrav]]ar. Landet utgörs dock huvudsakligen av kustligt lågland. Belägen mitt på skarven mellan eurasiska och indo-australiska [[kontinentalplattor]]na, drabbas området ofta av naturkatastrofer. [[1883]] avled befolkningen på en hel ö, omkring 30 000 människor, i en [[tsunami]]. Vid [[tsunamikatastrofen 2004]] dog eller försvann över 167&nbsp;000 personer, och stora landområden ödelades, vilket var en svår humanitär katastrof. Öarna ligger på [[ekvatorn]] varför [[klimat]]et är tropiskt och hett. Landet drabbas ofta av såväl översvämningar som torka. Endast omkring 6&nbsp;000 öar är bebodda. [[Jord]]en har genom vulkanernas [[askregn]] blivit mycket bördig, och det tropiska kustklimatet leder till att [[nederbörd]]en är god. En stor del av ytan täcks av [[regnskog]], men skövling har lett till [[jorderosion]]. Som naturskydd har Indonesien lite mer än 8&nbsp;% av landytan bla genom jaktreservat, naturreservat och nationalparker Fyra [[nationalpark]]er är upptagna på UNESCO:s [[Världsarv]]slista: [[Komodo nationalpark]], [[Lorentz nationalpark]], [[Sumatras tropiska regnskog]], och [[Ujung Kulon nationalpark]].<ref>[http://whc.unesco.org/en/statesparties/id UNESCO : ''Properties Inscribed on the World Heritage List'', Indonesia]</ref> === Ekologi === Med så långsträckt kust och det tropiska klimatet, finns en mångfald av [[ekosystem]] på Indonesien. Skillnaden mellan det asiatiska och det australasiatiska skissades upp av britten [[Alfred Russel Wallace]], och gränsen kallas [[Wallacelinjen]]. Därtill finns ett område med helt egenartad artrikedom, som kallas [[Wallacea]]. Indonesien har, efter [[Brasilien]], den näst största [[biodiversitet]]en i världen till följd av det tropiska klimatet, arkipelagiska geografin och sin enorma yta. Floran och faunan uppvisar en blandning av typiska asiatiska och australasiatiska arter. [[Stora Sundaöarna]] hörde fast vid den asiatiska kontinenten, varför arterna där är desamma som i Asien. Större arter som [[elefant]], [[noshörning]], [[leopard]], [[tiger]] och [[orangutang]], minskar drastiskt i antal. Det finns fortfarande större skogar där som möjliggör arternas fortlevnad, men dessa avverkas i snabb takt. [[Sulawesi]], [[Moluckerna]] och några andra öar, skildes tidigare från fastlandet, och där har en unik artrikedom utvecklats. [[Papua]] hörde förr ihop med [[Australien]], och deras arter sammanfaller delvis. Den hastiga [[industrialisering]]en utgör ett allvarligt hot mot ekologin. Den indonesiska regeringen prioriterar visserligen miljöfrågor, men måste samtidigt väga dem mot den utbredda fattigdomen i landet. Viktiga miljöpolitiska frågor är den hastiga skogsskövlingen (till stor del illegal), skogsbränder med tillhörande rökproblem, samt överfiske. Problem med anledning av urbanisering, som [[luftförorening]]ar, avfallshantering och vattenresurser, är ytterligare några centrala spörsmål. En mängd arter djur och växter är utrotningshotade, däribland 140 arter [[däggdjur]]. Inom ramen för [[UNESCO]] har ett flertal platser förklarats vara [[biosfär]]iska reservat.<ref>[http://www.unesco.org/mabdb/br/brdir/directory/contact.asp?code=INS ''The MAB Programme, Focal point for biosphere reserves'']</ref> == Statsskick, förvaltning och politik == === Statsskick === [[Grundlag]]en är från [[1945]], men har sedan dess genomgått flera större ändringar. Grundlagen bygger på den för landet egenartade filosofin på buddhistisk grund, [[Pancasila]], ett ord som är en sammansättning på [[sanskrit]] och betyder ”de fem principerna”. Dessa fem principer är tron på en enda [[Gud]], humanitär och medmänsklig behandling av människor, Indonesiens enhet, [[konsensus]]inriktad demokrati, och social rättvisa för alla Indonesiens folk. Indonesien är en [[republik]] med [[presidentialism]]. [[Regering]]en och presidenten kan sitta som längst två madatperioder om fem år vardera. [[President]]en är [[statschef|stats-]] och [[regeringschef]], högsta befälhavare i armén, deltar i lagstiftningsprocessen, och ansvarig för såväl inrikes- som utrikespolitiken. Presidenten utser regeringens minstrar, vilka inte behöver rekryteras från den folkvalda församlingen. Sedan valet 2004 är presidenten och vicepresidenten direktvalda. Nuvarande president är [[Susilo Bambang Yudhoyno]] som var säkerhetsminister före invalet. Vicepresident är Muhammad Yusuf Kalla. Presidenten och vicepresidenten valdes före 2004 av ''Majelis Permusyawaratan Rakyat'' (Folkets rådgivande församling), landets [[parlament]]. Parlamentet är [[Tvåkammarparlament|bikameralt]] (har två kammare), ''Dewan Perwakilan Rakyat'' (DPD) och ''Dewan Perwakilan Daerah'' (DPR). DPR är [[lagstiftande organ]], och väljs med [[proportionellt valsystem]]. Den består av 550 ledamöter, varav 38 är utsedda av polisen och militären. Från och med [[2009]] skall ordningen med representanter valda av poliserna och militären vara avskaffat. DPR väljs partibundet, och DPD individuellt. DPD bildades 2001 och består av 168 ledamöter som representerar landets 33 olika provinser. DPD lägger fram lagförslag till DPR. Ledamöterna av högsta domstolen, ''Mahkamah Agung'', nomineras av parlamentet och utses av presidenten. År 2004 övertog högsta domstolen ledningen över lägre [[domstol]]ar, som tidigare hade letts av justitiedepartementet. År 2003 inrättades en [[författningsdomstol]], ''Mahkamah Konstitusi''. En arbetsdomstol inrättades 2006, och administreras under högsta domstolen. Landets rättssytem bygger delvis på [[romersk rätt|den romerska rätten]] och på inhemsk sedvänja. Landets armé, ''Tentara Nasional Indonesia'', TNI, lyder direkt under presidenten.<ref>[https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/id.html ''CIA - The World Fact Book : Indonesia, Military'']</ref> === Provinser === Indonesien har 33 administrativa provinser varav två är autonoma regioner och en är huvudstaden. Provinserna i sig är i sin tur uppdelade i distrikt (på [[indonesiska]]: ''kabupaten'') och städer, vilka i sin tur är uppdelade i underdistrikt. Som regel är provinsernas ledare folkvalda. De två autonoma regionerna är [[Aceh]]{{källa behövs}} och [[Yogyakarta]]. Dessa områden har större autonomi än de andra provinserna: i Aceh har de styrande rätten att använda ett eget rättsligt system och instiftade [[2003]] en form av [[sharia]]lagarna;{{källa behövs}} [[Yogyakarta]] är fortfarande ett [[sultanat]] och har därmed en ovald [[sultan]] som [[guvernör]]. Huvudstaden [[Jakarta]] styrs som de andra indonesiska provinserna trots att det bara är en enda stad, man har till exempel en [[guvernör]] istället för en [[borgmästare]]. {{Indonesiens provinser}} === Politik === När [[Suharto]] föll från makten [[1998]], inleddes en omfattande [[demokrati]]sering av Indonesien. Suhartos parti, [[Golkar]], är fortfarande ett av de största partierna i landet, samman med det nationalistiska partiet PDI-P. Fastän landet blivit mycket mera öppet, och dessutom lämnade Östtimor [[2002]], har brister i [[rättsväsende]]t uppmärksammats internationellt vad beträffar rättskipning mot medlemmar av den forna regimen, för brott som maktmissbruk, [[korruption]] och [[krigsförbrytelser]]. Bland de anklagade finns flera högre politiker i Golkart, men anklagelserna har sällan lett till [[åtal]], och de åtal som väckts har ofta lett till friande dom eller låg straffsats. Samtidigt har det faktum att åtal verkligen väckts visat att en stor samhällsförändring ägt rum.<ref>Pia Daleke, ''Utrikesanalys nr 49, 2002'' [http://www.ui.se/text2002/art4902.htm]</ref> Andra politiska problem är den tilltagande [[terrorism]]en, med självmordsbombare, för vilka den terrorlistade organisationen [[Jemaah Islamiyah]] och andra islamister blivit utpekade som skyldiga. På grund av inrikespolitiska överväganden har presidenten inte förbjudit dessa organisationer.<ref>Martina Johannesson, ''Utrikesanalys nr 40, 6 oktober 2005'' [http://www.ui.se/default.aspx?family_id=12]</ref> Terrorism har dock förekommit sedan kampen för självständighet [[1945]], och är i Indonesien inget modernt problem.<ref>Pia Daleke, ''Indonesiens terrorister trängda – men knappast besegrade'' [http://www.ui.se/epok/article.aspx?article_id=212]</ref> I [[Aceh]] har en konflikt mellan regeringen och separatiströrelsen [[Rörelsen för ett fritt Aceh|GAM]] lett till att regeringen 2003 förklarade att det råder militärt [[undantagstillstånd]] i delar av området, men efter tsunamin 2004 infördes vapenstillestånd. Konflikten bottnar i att invånare i Aceh menar att deras olje- och gastillgångar sugs ut av Jakarta.<ref>Martina Johannesson, ''Utrikesanalys nr 3, 20 januari 2005'' </ref> Indonesien har placerats på [[Tier 2 Watch]] för att de inte lyckats bekämpa [[trafficking]]en i landet, som är utbredd.<ref> [https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/id.html CIA - ''The World Fact Book : Indonesia, Transnational Issues]''</ref> Utrikespolitiskt har Indonesien bland annat varit ledande vid bildandet av [[ASEAN]] och deltagit i flera av [[FN]]:s fredsbevarande styrkor, till exempel i UNEF, den första styrkan som bildades ([[1956]]). Indonesien är det enda land som utträtt ur FN, vilket skedde [[1965]] med anledning av att [[Malaysia]] valdes in i [[Säkerhetsrådet]]; Indonesien erkände inte staten. Året därpå inträdde dock Indonesien återigen i FN. Med anledning av övergreppen i Östtimor kritiserades Indonesien internationellt. Genom FN har Indonesien spelat en framträdande roll för [[Kambodja]]frågan. Indonesien har flera gånger kritiserat [[USA]]:s [[Mellanöstern]]politik, men sedan USA sände hjälpinsatser till Acehprovinsen efter tsunamin 2004 har relationerna förbättrats avsevärt. Därtill har de hårdare tagen mot terrorismen i Indonesien berömts av USA.<ref>Pia Daleke, ''Indonesiens terrorister trängda – men knappast besegrade'' [http://www.ui.se/epok/article.aspx?article_id=212]</ref> Även relationerna till [[Singapore]] har varit kyliga, men förbättrats sedan [[Lee Hsieng Loong]] kom till makten. I parlamentsvalet i april 2009 indikerade de första röstresultaten en seger för president [[Susilo Bambang Yudhoyono]]s parti PD <ref>[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2720913.svd Svenska Dagbladet] 9 april 2009</ref>. Partiet har profilerat sig som reformsinnat med korruptionsbekämpning som en av de viktigaste frågorna <ref>[http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5071126 Hela Gotland] 9 april 2009</ref>. == Demografi == Indonesien har, efter den nationella statistiken från år [[2000]], en befolkning på 206 miljoner personer, och år [[2006]] förutspås en befolkning på 222 miljoner. 130 miljoner bor på ön [[Java]], världens mest befolkade ö. Befolkningen beräknas öka till 315 miljoner år [[2035]], baserat på den nuvarande befolkningsökningen på 1,25 %. Cirka 88&nbsp;% av landets befolkning är [[Islam|muslim]]er, huvudsakligen [[sunnimuslimer]]. Den [[kristna]] minoriteten är på cirka 8&nbsp;%, varav 5&nbsp;% är protestanter. På [[Bali]] är befolkningen i huvudsak [[hindu]]er; dessa utgör cirka 2&nbsp;% av landets totala befolkning, medan 1&nbsp;% är buddhister. Dessutom finns flera mindre, inhemska religioner. Befolkningsväxten i Indonesien är på 1,52&nbsp;% per år (2005). 87,5&nbsp;% av befolkningen är [[analfabetism|läs- och skrivkunniga]]. I landet finns fler än 300 etniska grupper, varav de flesta är mycket små. Omkring 45&nbsp;% är javaneser, och andra större etniska grupper är sundaneser (14&nbsp;%), madureser (7,5&nbsp;%), samt etniska kineser och papuanska och melanesiska stammar. Det talas omkring 300 språk och dialekter i Indonesien. De flesta invånarna i landet talar sitt lokala språk, av vilka [[javanesiska]] och [[sundanesiska]] har störst utbredning, och i tillägg till detta är det officiella språket [[indonesiska]]. De flesta indoneserna talar därför indonesiska som sitt andraspråk. == Ekonomi och näringar == Indonesien är rikt på naturresurser, i synnerhet olja, [[naturgas]], skog, [[mineraler]], och via jordbruket. Trots landets stora [[olja|oljetillgångar]] väljer landet att importera olja ifrån andra stater, men exporterar också i ungefär samma mängd. Jordbruket är landets största näring. Det indonesiska jordbruket producerar i huvudsak [[gummi]], [[ris]], [[bananer]], [[kryddor]], [[kaffe]] och [[kokosnöt]]ter, och de viktigaste handelspartnerna är [[Kina]], [[Japan]], [[USA]], [[Singapore]], [[Australien]] och [[Malaysia]]. Även hantverk och elektronik är viktiga exportprodukter. Gruvindustrin utvinner [[guld]], [[silver]], och [[koppar]]. Den i Indonesien utvecklade [[terrass]]eringen av risfält har tagits efter i andra delar av världen, huvudsakligen genom aktiva insatser från FN; odlingstekniken är specifik för landet och mycket gynnsam. Antalet fattiga minskade från 50&nbsp;% till 11&nbsp;% under 1960-talet och fram till den östasiatiska finanskrisen 1997. Landets svaga [[finans]]system var en orsak till att landet drabbades värre än andra av denna, och andelen fattiga ökade då till 20&nbsp;%. Terrordåd har varit påfrestande på ekonomin. Fattigdomen var 2005 åter under 20&nbsp;%, men landet erhåller stöd från andra länder. Problem med [[arbetslöshet]], korruption, ett svagt finanssystem och för små investeringar är ännu överhängande, men ett reformprogram antogs 2006. Den totala [[BNP]]:n var 2004 257,7 miljarder [[USD]], och [[BNI]] per capita 1185 USD. == Transporter == [[Fil:Indonesia bike28.JPG|miniatyr|En cykel i Indonesien]] Indonesien är ett örike vilket har gjort att man har omfattande båttraffik och på senare år även en omfattande flygtrafik, särskilt där vanlig land- eller sjötrafik är minimal eller omöjlig. Vägnätet är väl uppbyggt och det finns även fyra järnvägssystem (som ej är anslutna till varandra), främst använda för att transportera varor. == Kultur == Med omkring 300 [[etnisk grupp|etniska grupper]] är den kulturella [[mångfald]]en i Indonesien märkbar, men modern indonesisk kultur är ofta en blandning av dessa etniska element. Bortsett från ursprungsbefolkningarnas kulturer, finns betydande kulturpåverkan från [[indier]], [[araber]], [[kineser]], [[malajer]] och européer. Traditionella [[dans]]er på Java och Bali har lånat drag från [[hinduism]]en, som i skuggdansen ''[[wayang kulit]]'' vilken återberättar hinduistiska myter; skuggdans kan spelas med dockor, och kallas då ''dalang''. Dansen är typiskt narrativ och scenisk, men kan vara sakral eller profan. Tempeldansen ''legong'' och krigsdanser är två andra typiska danser. I hela Indonesien tillverkas textilierna [[batik]], [[ikat]] och [[songket]] med olika lokala varianter. Det indonesiska köket har fått sin särprägel av den unika kulturblandning som förekommer i området. I hela landet är [[ris]] basföda, och [[chili]] och [[kokosmjölk]] de vanligaste smaksättningarna. [[Fisk]] och [[kyckling]] är vanligare än [[nötkött]], eftersom det senare brukar vara dyrt. Vad beträffar indonesisk [[musik]] skiljer sig den åt i städerna och på landsbygden. På landsbygden spelas ännu traditionell [[folkmusik]], varav de två viktigaste genrerna är ''[[gamelan]]'' och ''[[keroncong]]''. Den indonesiska musiken är i mycket uppbyggd av [[slagverk]]. Det första indonesiska rockbandet var ''God Bless''. Den första indonesiska filmen var ''Loetoeng Kasaroeng'' från 1926 och den indonesiska filmindustrin nådde sin höjdpunkt på 1980-talet för att sedan minska kraftigt på 1990-talet i takt med att import av utländsk film ökade. Filmindustrin har fått ett uppsving igen på 2000-talet och produktionen består till stora delar av [[skräckfilm]]er, romantiska komedier och drama. Sedan den tidigare presidenten [[Suharto]] avgick från makten [[1998]] har [[tryckfrihet]]en ökat. == Källor == {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Indonesia&oldid=109755738}} {{en icon}} {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Pancasila_%28politics%29&oldid=109195183}} {{en icon}} * ''Bonniers lexikon'', band 8, Stockholm : Bonniers, 1995 * [https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/id.html ''CIA - The World Fact Book : Indonesia''], sidan uppdaterd 8 februari 2007 {{en icon}} * ''FN - Globalt uppdrag'', huvudred. Lars Eriksson, Sveriges utbildningsradio, 1995 * [http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/38/31/016dd754.pdf ''Landrapport : Indonesien (pdf)''], Sveriges regering, sidan besökt 22 februari 2007 * ''Marco Polos resor'', övers. Bengt Thordeman, Forumbiblioteket nr 8, 1944 * [http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=584 ''Indonesien - Sida''], sidan besökt 22 februari 2007 * [http://www.ui.se/ Utrikespolitiska institutet], analyser (se noter) == Noter == <references/> == Externa länkar == {{commons|Indonesia}} {{Asien}} {{OPEC}} {{ASEAN}} {{Apec}} [[Kategori:Östater]] [[Kategori:Indonesien| ]] [[Kategori:Asiens länder]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|en}} {{Link FA|hu}} {{Link FA|ms}} [[af:Indonesië]] [[als:Indonesien]] [[an:Indonesia]] [[ar:إندونيسيا]] [[arz:اندونيسيا]] [[as:ইন্দোনেশিয়া]] [[ast:Indonesia]] [[az:İndoneziya]] [[ba:Индонезия]] [[bat-smg:Induonezėjė]] [[be:Інданезія]] [[be-x-old:Інданэзія]] [[bg:Индонезия]] [[bn:ইন্দোনেশিয়া]] [[bo:ཨིན་རྡུ་ནི་ཤིས་ཡ]] [[bpy:ইন্দোনেশিয়া]] [[br:Indonezia]] [[bs:Indonezija]] [[bug:Indonesia]] [[ca:Indonèsia]] [[ceb:Indonesia]] [[crh:İndoneziya]] [[cs:Indonésie]] [[csb:Jindonezjô]] [[cv:Индонези]] [[cy:Indonesia]] [[da:Indonesien]] [[de:Indonesien]] [[diq:İndonezya]] [[dv:އިންޑޮނޭޝިޔާ]] [[el:Ινδονησία]] [[en:Indonesia]] [[eo:Indonezio]] [[es:Indonesia]] [[et:Indoneesia]] [[eu:Indonesia]] [[fa:اندونزی]] [[fi:Indonesia]] [[fr:Indonésie]] [[frp:Endonèsie]] [[fy:Yndoneezje]] [[ga:An Indinéis]] [[gan:印度尼西亞]] [[gd:An Innd-Innse]] [[gl:Indonesia]] [[gv:Yn Indoneesh]] [[hak:Yin-thu-nì-sî-â]] [[haw:‘Inidonesia]] [[he:אינדונזיה]] [[hi:इंडोनेशिया]] [[hif:Indonesia]] [[hr:Indonezija]] [[hsb:Indoneska]] [[ht:Endonezi]] [[hu:Indonézia]] [[hy:Ինդոնեզիա]] [[ia:Indonesia]] [[id:Indonesia]] [[ie:Indonesia]] [[ilo:Indonesia]] [[io:Indonezia]] [[is:Indónesía]] [[it:Indonesia]] [[ja:インドネシア]] [[jbo:bidgu'e]] [[jv:Indonésia]] [[ka:ინდონეზია]] [[kk:Үндінезия]] [[km:ឥណ្ឌូនេស៊ី]] [[kn:ಇಂಡೋನೇಷ್ಯಾ]] [[ko:인도네시아]] [[ku:Îndonêziya]] [[kv:Индонезия]] [[kw:Indonesi]] [[ky:Индонезия]] [[la:Indonesia]] [[lb:Indonesien]] [[li:Indonesië]] [[lij:Indonexia]] [[lmo:Indunesia]] [[lt:Indonezija]] [[lv:Indonēzija]] [[map-bms:Indonesia]] [[mg:Indonezia]] [[mi:Initonīhia]] [[mk:Индонезија]] [[ml:ഇന്തോനേഷ്യ]] [[mn:Индонез]] [[mr:इंडोनेशिया]] [[ms:Indonesia]] [[mzn:اندونزی]] [[na:Indonesia]] [[nah:Indonesia]] [[nap:Indonesia]] [[nds:Indonesien]] [[nds-nl:Indonezie]] [[nl:Indonesië]] [[nn:Indonesia]] [[no:Indonesia]] [[nov:Indonesia]] [[oc:Indonesia]] [[os:Индонези]] [[pam:Indonesia]] [[pih:Indonesia]] [[pl:Indonezja]] [[pms:Indonesia]] [[ps:اندونېزيا]] [[pt:Indonésia]] [[qu:Indunisya]] [[ro:Indonezia]] [[roa-rup:Indonezia]] [[ru:Индонезия]] [[sa:इन्दोनेशिया]] [[sah:Индонезия]] [[scn:Indunesia]] [[se:Indonesia]] [[sh:Indonezija]] [[simple:Indonesia]] [[sk:Indonézia]] [[sl:Indonezija]] [[sq:Indonezia]] [[sr:Индонезија]] [[su:Républik Indonésia]] [[sw:Indonesia]] [[szl:Indůnezyjo]] [[ta:இந்தோனேசியா]] [[te:ఇండోనేషియా]] [[tet:Indonézia]] [[tg:Индонезия]] [[th:ประเทศอินโดนีเซีย]] [[tk:Indoneziýa]] [[tl:Indonesya]] [[tr:Endonezya]] [[udm:Индонезия]] [[ug:ھىندونېزىيە]] [[uk:Індонезія]] [[ur:انڈونیشیا]] [[vec:Indonexia]] [[vi:Indonesia]] [[vo:Lindäna-Seänuäns]] [[war:Indonesia]] [[wo:Endoneesi]] [[wuu:印度尼西亚]] [[yi:אינדאנעזיע]] [[yo:Indonesia]] [[zh:印度尼西亚]] [[zh-classical:印度尼西亞]] [[zh-min-nan:Ìn-nî]] [[zh-yue:印尼]]

Tillbaka till Indonesien.