Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Icke-medborgare''' (''nepilsonis'' ''[accenten ligger på e]'' på lettiska, ''негражданин [negrazjdan'''I'''n]'' (eller ''негр'' (neger), skämtsamt) på ryska, ''alien'' på engelska), av "''ne''" (icke/inte/ej) och "''pilsonis''" (medborgare). Begreppet används för den status som innehas av de före detta [[Sovjetunionen|sovjetiska]] medborgare, som fortfarande är bosatta i dessa länder, men som ej beviljats lettiskt eller estländskt medborgarskap. ==Termens ursprung== "''Nepilsonis''" och "''alien''" är officiella termer. Beteckningen är tryckt, bland annat, i Lettlands icke-medborgares pass <ref>[http://www.pmlp.gov.lv/?_p=75&menu__id=13 Om Lettlands icke-medborgares pass] (Letttlands migrationsverks webbplats), på lettiska</ref><ref>[http://www.ocma.gov.lv/?_p=75&menu__id=13 Om Lettlands icke-medborgares pass] (Letttlands migrationsverks webbplats), på engelska. Här kan man se även passets utseende</ref>. Ordet används av såväl Sveriges officiella inrättningar <ref>[http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/070305/c879e4ff6da49598cb7536055c5a1b44/Lettland_2006.doc Rapporten ”Mänskliga rättigheter i Lettland 2006”]</ref> som massmedier <ref>[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=65801&a=772306 Reportaget om Lettlands icke-medborgare på SVT:s webbplats]</ref>. ==Historisk bakgrund== Den [[21 augusti]] [[1991]] blev Lettland självständigt från [[Sovjetunionen]]. Lagen om medborgarskapet <ref>[http://www.dialogi.lv/article.php?t=18&id=715&la=2 Texten av lagen om Lettlands medborgarskap], på lettiska</ref> från den 11 augusti 1994 bestämde vilka som hade rätt till att få landets medborgarskap automatiskt (dessa i första hand var människorna som var Lettlands medborgare innan den 17 juni 1940 och ättlingar till dem). Lagen vidrörde inte, bland annat, de som bosatte sig i Lettland under sovjetiska tiden och deras ättlingar. Den 09 maj 1995 började lagen ”Om f.d. Sovjetunionens medborgare, vilka saknar Lettlands eller något annat rikes medborgarskap” <ref>[http://www.pmlp.gov.lv/images/documents/psrsstat.doc Texten av lagen ”Om f.d. Sovjetunionens medborgare, vilka saknar Lettlands eller något annat rikes medborgarskap”], på lettiska</ref> gälla i landet. Lagen löd blandannat att de som var utan medborgarskap samt de som varit Sovjetiska medborgare och varit registrerade i Lettland innan den 1 juli 1992 fick icke-medborgares status. Deras barn blir även de icke-medborgare. ==Skillnader mellan Lettlands icke-medborgare och medborgare== Till skillnad från medborgarna, får bl a en icke-medborgare inte:<ref>[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=13038&a=198824&lid=is_search527895&lpos=5&queryArt527895=icke-medborgare&doneSearch=true&sd=47244&from=siteSearch&pageArt527895=0 Vad en icke-medborgare inte får göra], SVT:s webbplats, på engelska</ref> *delta i kommunal- och parlamentsval (vare sig att välja eller bli vald) *delta i folkomröstningar *tjäna i Lettlands arme *vara en polisman *vara en advokat Å andra sidan, skyddas Lettlands icke-medborgare av Lettlands republik, som det är skrivet i deras pass. De får en ovillkorlig rätt att vistas (teoretiskt kan dock en icke-medborgare bli deporterad från landet) och arbeta i Lettland (dvs inget uppehålls-och arbetstillstånd behövs), ofta har samma sociala garantier som medborgarna har, de får vara medlemmar i lettiska politiska partier. Sedan den 19 januari 2007 har icke-medborgarna kunnat besöka EU-länder (förutom Storbritannien och Irland) utan visum. ==Medborgarskaps statistik i Lettland (01.01.2006)== <ref>[http://www.np.gov.lv/index.php?lv=fakti_lv Medborgarskaps statistik i Lettland], (Lettlands naturaliseringsverks sida), på lettiska</ref> Lettlands etniska grupper och medborgarskap: {| class="wikitable" !etnisk grupp !Lettlands medborgare, antal människor !Lettlands icke-medborgare, antal människor !övriga, antal människor !sammanlagt, antal människor !% av Lettlands befolkning |- |'''Letter'''||1 348 354||'''2 053'''||1 082||1 351 489||59.0% |- |'''Litauer'''||17 828||'''11 799'''||1 680||31 307||1.4% |- |'''Ester'''||1 532||'''630'''||374||2 536||0.1% |- |'''Vitryssar'''||29 238||'''55 254'''||2 102||86 594||3.8% |- |'''Ryssar'''||351 876||'''278 213'''||22 115||652 204||28.5% |- |'''Ukrainare'''||14 637||'''39 633'''||3 905||58 175||2.5% |- |'''Polacker'''||40 685||'''14 385'''||612||55 682||2.4% |- |'''Judar'''||6 452||'''2 704'''||369||9 525||0.4% |- |'''Övriga'''||23 680||'''13 769'''||5 804||43 253||1.9% |- |'''Sammanlagt'''||1 834 282||'''418 440'''||38 043||2 290 765||100% |} Lettlands städer och medborgarskap: {| class="wikitable" !Lettlands stad !Lettlands medborgare, antal människor !Lettlands icke-medborgare, antal människor !övriga, antal människor !sammanlagt, antal människor |- |''' RĪGA'''||493 303||'''210 164'''||21 240||724 707 |- |'''DAUGAVPILS'''||78 048||'''27 489'''||2 723||108 260 |- |'''JELGAVA'''||50 175||'''14 509'''||1 145||65 829 |- |'''JŪRMALA'''||40 602||'''13 436'''||1 475||55 513 |- |'''LIEPĀJA'''||58 064||'''24 780'''||2 746||85 590 |- |'''RĒZEKNE'''||32 650||'''3 425'''||310|| 36 385 |- |'''VENTSPILS'''||30 963||'''11 405'''||1 442||43 810 |} 51.3% icke-medborgare föddes i Lettland eller LSSR. 40.3% procent landets icke-medborgare känner en förbindelse med sitt etniskt hemland, 35.9% känner en delvis förbindelse med sitt etniskt hemland, övriga saknar sådan känsla (år 2003).<ref>[http://www.np.gov.lv/en/faili_en/petijums-angliski.pdf "The role of regional aspects in dealing with citezinship issues". Riga, 2003], (sidor 5, 57, 64, 65, 67, 88, 114; från Lettlands naturaliseringsverks sida), på engelska</ref> ==Naturaliseringen== [9 samt <ref>[http://www.pilsoniba.lv/pilsoniba/index.php?menu=1 Sajten om Lettlands medborgarskap], på ryska </ref>] I februari 1995 började så kallad naturalisering i Lettland, vilket gäller de flesta landets icke-medborgare. Detta menar att en icke-medborgare har rätt till att bli medborgare genom att undergå kunskapsprov i lettiska, Lettlands historia och samhällskunskap. För detta måste man betala en avgift (idag cirka 40 euro eller rentav mindre) samt bevisa att man har en legal inkomstkälla och har bott i landet åtminstone 5 år oavbrutet. Misslyckas man i kunskapsprov, får man försöka ånyo (obegränsat antal gånger). Hela proceduren tar vanligen 7-9 månader. Vissa personer kan få lättnader under kunskapsprov (t ex de, som studerade i en skola med lettiska som undervisningsspråk, behöver inte genomgå kunskapsprov i lettiska). Vidare, icke-medborgares barn som föddes efter den 21 augusti 1991 har kunnat bli medborgare efter anmälan (från sina föräldrar eller sig själva när de fyller 15 år) sedan den 1 januari 1999 (inga kunskapsprov för sådana barn behövs). I perioden från januari 1999 fram till 1 januari 2003 har bara 11.8% av sådana barn anmälts av sina föräldrar. Vissa personer får inte genomgå naturalisering. Dessa är, till exempel, de som var KGB-agenter, var medlemmar i Sovjetunionens eller LSSR:s kommunistparti efter den 13 januari 1991, har förespråkat kommunismen eller fascismen (och det är faststält i domstolens dom) efter den 4 maj 1990. Antalet ansökningar för naturaliseringen är i genomsnitt bara 1.6% av icke-medborgarnas antal varje år. Antalet landets icke-medborgare minskar huvudsakligen på grund av död och utvandring. 64.2% icke-medborgare skulle vilja få medborgarskapet, 14.2% vill inte bli medborgare medan övriga har inte ännu tänkt på detta eller kan inte ge något svar. 90% icke–medborgare stödjer (i mindre eller större mån) andra icke-medborgare som vill få eller har redan skaffat sig medborgarskapet. På frågan ”varför vill du bli Lettlands medborgare?” svarar de flesta icke-medborgarna (60.2%) att det är därför att de lever i Lettland och kommer att leva där i framtid. Övriga svar är, bland annat, följande: ”det är lättare att finna arbetet för medborgarna än för icke-medborgarna” (28%), ”det är lättare att resa utomlands för medborgarna än för icke-medborgarna” (25.2%), ”jag vill delta i val” (23.4%), ”jag vill känna mig vara en fullvärdig medlem av samhället” (17.2%), ”för mina barns skull” (16.8%), ”jag vill tillhöra detta land” (16%), ”Lettlands stat ger större skydd åt sina medborgare än till icke-medborgare” (8.3%). På frågan ”varför försöker du inte att naturaliseras?” svarar de flesta icke-medborgarna (34.2%) att de borde ha tilldelats medborgarskapet automatiskt; andra svar är, bland annat, följande: ”naturaliseringskrav bör vara mildare” (26.2%), ”det är lättare att besöka OSS-länder för icke-medborgarna än för medborgarna” (också 26.2%), ”jag är inte säker på mina kunskaper i lettiska” (23.5%), ”jag har absolut ingen tid för att syssla med allt detta” (18.1%), ”naturaliseringen är en förnedrande procedur” (17.9%), ”jag saknar beslutsamhet för att börja naturalisering” (11.3%). ==Källor== <references/> [[Kategori:Demografi]] [[Kategori:Juridik]] [[Kategori:Politik i Lettland]] [[de:Nichtbürger (Lettland)]] [[en:Non-citizens (Latvia)]] [[es:No ciudadanos (Letonia)]] [[fr:Non-citoyens de Lettonie]] [[lv:Nepilsoņi]] [[ru:Неграждане (Латвия)]]

Tillbaka till Icke-medborgare.