Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:MieszkoDagome.jpg|thumb|left|170px|Mieszko I]] [[Bild:PB Piast2 CoA.png|thumb|170px|Piastättens vapen]] [[Bild:CasimirtheGreat.jpg|thumb|left|170px|Kasimir III den store]] {{Polens historia}} '''Piastdynastin''' är den första kungaätten på [[Polen]]s tron och härstammar från mitten av [[800-talet]], då dynastins grundare, hjulmakaren [[Piast]] Kolodziej från [[Gniezno]], enligt legenden ska ha levt. Den förste historiskt säkerställde medlemmen är [[Mieszko I]] som införde [[kristendomen]] som statsreligion i Polen [[966]]. När han hade dött [[992]] blev hans son [[Boleslav I|Boleslav den Modige (Bolesław Chrobry)]] den förste krönte kungen av Polen och regerade 992-[[1025]]. Han efterföljdes av sonen, [[Mieszko II]] (regerade 1025-[[1034]]) och sonsonen [[Kasimir I|Kasimir I Förnyaren (Kazimierz I Odnowiciel)]] (regerade [[1038]]-[[1058]]). Han efterföljdes i sin tur av sina söner, först [[Boleslav II|Bolesław II Śmiały]] (regerade 1058-[[1079]]) och [[Vladislav I|Władysław I Herman]] (regerade 1079-[[1102]]), samt därefter av den senares son [[Boleslav III|Boleslav III den snedmynte (Bolesław III Krzywousty)]]. Efter [[Boleslav III]]:s död delades Polen i fem furstendömen och dennes söner gav upphov till fyra dynastier med lokalt inflytande: [[Schlesien|Sląsk/Schlesien]]-Piaster, [[Mazovia|Mazowsze/Mazovia]]-Piaster, [[Storpolen|Wielkopolska/Storpolen]]-Piaster och [[Sandomierz]]-Piaster. [[Kraków]]-delen skulle styras av ''senioren'', den äldste levande inom ätten, men uppdelningen gav istället upphov till en schism med 160 år av inbördesstrider och konflikter. Polen enades igen av [[Vladislav I Lokietek|Vladislav I Alnhög (Władyslaw I Łokietek)]] (regerade [[1306]]-[[1333]]) och efter dennes död tog hans son [[Kasimir III av Polen|Kasimir III den dtore (Kazimierz Wielki)]] över (regerade 1333-[[1370]]). Denne dog utan att lämna någon legitim arvinge efter sig. Den ungerske kungen [[Ludvig I av Ungern|Ludvig I (d'Anjou-Sicile)]] valdes till Polens kung (regerade 1370-[[1382]]) då han var dotterson till Alnhög. Ludvigs dotter, den heliga Hedvig (Jadwiga), blev efter Ludvigs död 10 år gammal krönt till drottning 1384. Hennes giftermål med [[Vladislav II|Vladislav II (Władysław II Jagiełło)]] gav upphov till den [[Jagellonska ätten]]. Piastdynastin utslocknade slutgiltigt på manssidan [[1675]] när hertigen av [[Brzeg]], Legnica och Wolow - i det då Österrike tillhörande landskapet Sląsk/[[Schlesien]] - avled, men ättens ättlingar på kvinnosidan går idag att spåra till samtliga idag existerande europeiska kungahus, även det svenska. [[Kategori:Polens kungahus]] [[Kategori:Huset Piast| ]] [[bg:Пясти]] [[bs:Pjastovići]] [[ca:Dinastia Piast]] [[cs:Piastovci]] [[de:Piasten]] [[en:Piast dynasty]] [[eo:Piastoj]] [[es:Piastas]] [[fr:Dynastie Piast]] [[hr:Pjastovići]] [[hu:Piast-dinasztia]] [[it:Piast]] [[ja:ピャスト朝]] [[lv:Pjastu dinastija]] [[nl:Piasten]] [[nn:Piast-dynastiet]] [[no:Huset Piast]] [[pl:Piastowie]] [[ru:Пясты]] [[simple:Piast dynasty]] [[sk:Piastovci]] [[sr:Пјастови]] [[uk:П'ясти]] [[zh:皮雅斯特王朝]]

Tillbaka till Huset Piast.