Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Homer British Museum.jpg|miniatyr|Byst föreställande Homeros. Från [[British Museum]].]] '''Homeros''' ([[grekiska]] {{Polytonic|Ὅμηρος}}, ''Hómēros'') var enligt traditionen författare till de klassiska [[epos]]en ''[[Iliaden]]'' och ''[[Odysséen]]''. Han brukar antas ha levt under 700-talet f.Kr. Frågan om Homeros var en verklig historisk person eller ej och huruvida han ensam skrev de båda verken, "den homeriska frågan", är dock mycket omdiskuterad. För tillfället anser dock de flesta (men långt ifrån alla) forskare att han funnits. De båda epos som tillskrivs Homeros är de äldsta grekiska verk som finns bevarade till vår tid. ''Iliaden'' och ''Odysséen'' är de delar som finns kvar av vad som brukar kallas den [[trojanska cykeln]] i vilken de båda utgör andra respektive sjunde delarna.<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Trojan_War_cycle&oldid=48035160 ''Trojan War Cycle'' i engelska Wikipedia 21 april 2006]</ref> Det anses att Iliaden är det äldre av verken och att Odysséen författades några årtionden senare. De beskriver händelser under och kring det [[trojanska kriget]]. Iliaden utspelas under själva kriget och Odysséen under en av de grekiska hjältarnas, Odysseus, hemfärd från kriget. De är omfångsrika diktverk: Iliaden omfattar cirka 16&nbsp;000 verser och Odysséen cirka 12&nbsp;000,<ref name="NE">[[Nationalencyklopedin]], nionde bandet, artikeln Homeros. Bra böcker, Höganäs 1992. ISBN 91-7024-619-X </ref> författade på [[versmått]]et [[daktylisk hexameter]].<ref name="Jastrup">Poul Ole Jastrup: "Den homeriske dialekt. Inledning". sidorna 279-282 i Jerker Blomqvist och Poul Ole Jastrup: ''Grekisk grammatik. Græsk grammatik''. 2:a upplagan, Akademisk forlag, Danmark 1998. ISBN 87-500-3479-0 </ref> De homeriska eposen hade ett mycket stort inflytande på antikens grekiska kultur. == Biografi == [[Fil:William-Adolphe Bouguereau (1825-1905) - Homer and his Guide (1874).jpg|miniatyr|''Homère et son guide'' ("Homeros och hans ledsagare") av [[William Bouguereau]] ([[1874]])]] Enligt traditionen var Homeros blind. Två inslag i de homeriska texterna stöder denna uppfattning. För det första är aoiden [[Demodokos]], som uppträder i Odysséen för att sjunga episoder ur kriget i Troja, blind. För det andra säger författaren till den homeriska hymnen till den deliska Apollon (vid tiden tillskriven Homeros) om sig själv: <span style="font-family: Athena, Gentium, Palatino Linotype, Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode, Lucida Grande, Code2000">τυφλὸς ἀνήρ, οἰκεῖ δὲ Χίῳ ἔνι παιπαλοέσσῃ</span> ("en blind man, som bor på det bergiga [[Chios]]").<ref name="frwiki">[http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Hom%C3%A8re&oldid=6770835 ''Homère'' i franska Wikipedia 19 april 2006]</ref> Flera joniska platser (Chios, [[Smyrna]], [[Kyme]] och även [[Kolofon (stad)|Kolofon]]) gjorde anspråk på att vara Homeros' ursprungsort. I själva verket vet man ingenting om Homeros liv.<ref name="frwiki"/> == Verk == Homeros tillskrivs författarskapet till Iliaden och Odysséen. I antiken tillskrevs han dessutom flera andra dikter, av vilka ett antal [[hymn]]er och [[epigram]] ännu finns i behåll, samt den så kallade Βατραχομυομαχία ("Batrachomyomachia", "striden mellan grodor och möss"), en komisk hjältedikt som parodierar Iliaden. Redan tidigt var man dock på det klara med att dessa dikter tillkommit under senare och delvis vitt skilda tider.<ref name="NF">[http://runeberg.org/nfbk/0551.html Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 11, sidorna 1046-1051, artikeln Homeros. 1909]</ref> Under antiken fick namnet Homeros ofta stå för epiken i största allmänhet. Det är endast från [[Platon]]s och [[Aristoteles]] tid som Homeros anses vara författare till enbart Iliaden och Odysséen.<ref name="frwiki"/> == Den homeriska frågan == [[Fil:Jean Auguste Dominique Ingres 001.jpg|miniatyr|300px|''L'Apothéose d'Homère'' ("Homeros [[apoteos]]") av [[Jean Auguste Dominique Ingres]] ([[1827]]), [[Louvren]]]] Under den klassiska perioden i Grekland var den allmänna uppfattningen att en man vid namn Homeros hade skrivit både Iliaden och Odysséen. Redan tidigt uppstod dock visst tvivel på att samma person hade skrivit båda verken. De som hävdade att två olika personer skrivit Iliaden respektive Odysséen kom att kallas οι χωριζοντες (''hoi chorizontes''), "avskiljarna". <ref name="Pulleyn">Simon Pulleyn, "Introduction" i ''Homer: Iliad I. Edited with an introduction, translation and commentary by Simon Pulleyn''. Oxford University Press 2000. ISBN 0-19-872186-2 </ref> Under den [[hellenism|hellenistiska]] perioden framfördes denna ståndpunkt av [[Xenon (person)|Xenon]] och [[Hellanikos]]. <ref name="Garvie">A. F. Garvie, "Introduction", i ''Homer: Odyssey, Books VI-VIII''. Cambridge University Press 1994. ISBN 0-521-33840-9 </ref> Det finns stora likheter i stil mellan de båda verken, men också stora skillnader. Många av de poetiska formlerna förekommer i båda verken, men det finns skillnader i ordförråd och uppbyggnad och en skillnad i beskrivningen av gudarna och deras intresse för människornas förehavanden. I Iliaden ingriper gudarna ofta i handlingen, men bråkar också sinsemellan. I Odysséen är deras ingripanden mer sällsynta och gudarna är mer fridfulla. En uppfattning som framkom tidigt var att de två verken skrivits under olika perioder av Homeros liv. <ref name="Garvie"/> Under 1700-talet ställdes det som kom att kallas "den homeriska frågan", om verkens enhet, av först abbé d’Aubignac (i ''Conjectures académiques'', publicerad 1715) och sedan [[Friedrich August Wolf]] (i ''Prolegomena ad Homerum'', 1795). De hävdade att de texter vi känner är ett verk av en senare redaktör. <ref name="frwiki"/> <ref name="Pulleyn"/> Från 1700-talet diskuterades den homeriska frågan livligt och två skolor urskilde sig. En riktning, "analytikerna", försökte urskilja en ursprunglig dikt som skulle ha skrivits av Homeros själv från senare tillägg och ändringar, och underströk osammanhängande inslag i texten, exempelvis att den trojanske hjälten Pylemenes blir dödad i den femte boken men återkommer längre fram. Den andra riktningen, "unitarierna", underströk å sin sida enhetligheten i verkens komposition och stil och försvarade tesen om en enda författare, Homeros, som hade författat verken med utgångspunkt i olika källor som fanns på hans tid. Skillnaderna mellan de två verken kan förklaras med att Iliaden skrevs av en ung författare och Odysséen av samme författare på äldre dagar, eller av en efterföljare i hans skola. <ref name="frwiki"/> Den vanligaste uppfattningen bland nutida forskare är att de två verken inte är skrivna av samma person. <ref name="Garvie"/> Ytterligare idéer om Homeros identitet har framförts. Det kan tänkas att Homeros var inte en författare utan ett samlingsnamn för ett kollektiv. Ett förslag är att Homeros är ett namn som i efterhand har bildats för att beteckna en tänkt anfader till en grupp sångare, "[[homerider]]na" från ön [[Chios]], och att eposen skulle vara en samling av deras dikter.<ref name="enwiki">[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Homer&oldid=48961423 ''Homer'' i engelskspråkiga Wikipedia 20 april 2006]</ref> De många turerna kring den homeriska frågan fick [[Aldous Huxley]] att skämtsamt tillskriva Iliaden "antingen Homeros eller, om inte Homeros, någon annan med samma namn" ("either Homer or, if not Homer, somebody else of the same name").{{källa behövs}} Det har även föreslagits att Homeros inte var en man utan en kvinna. Den klassiske filologen och översättaren [[Richard Lattimore]] har skrivit en text med titeln "''Homer: Who was she?''" ("Homeros: Vem var hon?"), och [[Samuel Butler]] tänkte sig en ung [[sicilien|siciliansk]] kvinna som författare till Odysséen (men inte till Iliaden). [[Robert Graves]] spann vidare på denna idé i sin roman ''Homer’s Daughter''.<ref name="enwiki"/> === Muntlig diktning === Idag anser de flesta att de homeriska eposen skrevs under en övergångstid, då en kultur med muntlig komposition och tradering efterträddes av en skriftlig kultur. <ref name="frwiki"/> Den vanliga uppfattningen bland forskare från 1900-talet är att Iliaden baserades på en flera hundra år lång tradition av muntlig episk diktning.<ref name="Pulleyn"/> En typiskt stildrag i de homeriska eposen är stående uttryck, så kallade formler, av typen "epitet plus egennamn", sådana som "den snabbfotade [[Akilles]]" och "den vitarmade [[Hera]]". I en känd avhandling, utgiven på franska 1928 med titeln ''L'Épithète traditionnelle chez Homère'', visade [[Milman Parry]] att dessa många vanligt förekommande formler är underkastade precisa rytmiska scheman som underlättar [[aoid]]ens (sångarens) arbete. Detta system återfinns också i muntlig poesi.<ref name="frwiki"/> Parry och hans elev [[Albert Lord]] gav också ett exempel på muntlig epik: de serbiska barderna i området vid [[Novi Pazar]], som var [[analfabet]]er men kunde recitera långa, perfekt versifierade dikter, och då använde denna typ av rytmiska formler. Efter att ha dokumenterat flera av dessa epos märkte Lord när han återvände några år senare att de ändringar som barderna hade gjort var minimala.<ref name="frwiki"/> == Texttraditionen == Olika idéer har framförts också när det gäller tidpunkten för när eposen nedtecknades i skrift. En möjlighet är att den historiske Homeros levde under den tid då det [[grekiska alfabetet]] infördes, vilket anses ha varit under 700-talet f.Kr., och antingen dikterade sitt verk för en skrivare eller själv var en av de första [[rapsod]]er som även var läs- och skrivkunnig.<ref name="enwiki"/> En annan möjlighet, som har stöd i antik tradition, är att, oavsett om verken hade en mer eller mindre fastlagd form innan dess, själva nedskrivningen av dem skedde i [[Aten]] på 500-talet f.Kr. Enligt [[Cicero]] (i ''De oratore'' III, 40) blev de två eposen för första gången fästa i skrift på order av [[Peisistratos]], som var härskare i [[Aten]] på 500-talet f.Kr. Han införde en lag som tvingade varje sångare eller bard som genomreste Aten att recitera alla verser av Homeros som han kände till inför stadens skrivare, som upptecknade varje version och förenade dem till det som numera kallas Iliaden och Odysséen. Peisistratos son [[Hipparchos (tyrann)|Hipparchos]] befallde att skriften skulle reciteras varje år under [[Panathenaia]], enligt dialogen ''Hipparchos'', som tillskrivs [[Platon]].<ref name="frwiki"/> En tredje idé, som framförts av bland andra [[Gregory Nagy]], är att ingen fast kanonisk skriftlig version av eposen fastslogs förrän under den hellenistiska perioden (tredje till första århundradet f.Kr.) <ref name="enwiki"/> De homeriska texterna skrevs och lästes på rullar av [[pergament]] eller [[papyrus]]. Ingen av dessa rullar har bevarats intakt till vår tid. Kvar finns endast fragment, som har upphittats i Egypten. De äldsta av dessa kommer från 200-talet f.Kr. En av dessa, Sorbonne inv. 255, visar att, i motsats till vad man trodde till dess: *uppdelningen av verken i vardera 24 sånger, numrerade med de 24 bokstäverna i det [[joniska alfabetet]], föregår de alexandrinska grammatikernas arbete under den hellenistiska epoken, *uppdelningen i sånger motsvarar inte en praktisk nödvändighet (en sång per rulle) <ref name="frwiki"/> De första som utarbetade en kritisk utgåva av de homeriska texterna var grammatikerna i [[Alexandria]]. [[Zenodotos från Efesos]], förste bibliotekarie vid [[biblioteket i Alexandria]], påbörjade arbetet med uttolkningen, medan hans efterträdare [[Aristofanes från Bysans]] upprättade interpunktionen i texten. [[Aristarchos från Samothrake]], Aristofanes efterträdare, skrev kommentarer till Iliaden och Odysséen, och försökte skilja den attiska texten, som upprättats på Peisistratos order, från de hellenistiska tilläggen.<ref name="frwiki"/> På 200-talet e.Kr. spred [[romarriket|romarna]] användningen av [[codex]], det vill säga den typ av bok vi känner idag, i [[Medelhavet|Medelhavsområdet]]. De äldsta handskrifter i denna form som har bevarats kommer från 900-talet och framställdes av [[bysantinska riket|bysantinska]] skrivare. Detta gäller till exempel Venetus 454A, en av de bästa bevarade handskrifterna, som [[Français d’Anse de Villoison]] använde för att 1788 upprätta en av de bästa utgåvorna av Iliaden. På 1100-talet sammanställde den lärde [[Eustatios från Thessaloniki]] de alexandrinska kommentarerna. 1488 gjordes den första tryckta utgåvan av verken i [[Florens]].<ref name="frwiki"/> == Det homeriska språket == Det homeriska språket, eller den "homeriska dialekten", är i första hand ett episkt språk, som var ålderdomligt redan under 700-talet f.Kr. och, om man antar att detta skedde flera hundra år senare, än mer då den skriftliga formen fastställdes.<ref name="frwiki"/> Den homeriska dialekten är ett konstspråk och inte en dialekt som vid något tillfälle användes av någon folkgrupp. Den blandar drag från olika dialekter och olika språkhistoriska stadier. I grunden är den baserad på en [[östjoniska|jonisk]] dialekt, med stora inslag av [[aioliska|aiolisk]] dialekt. De aioliska formerna används mestadels som varianter av [[metrik|metriska]] skäl.<ref name="Jastrup"/> Olika sätt att förklara dialektblandningen har föreslagits. Idén att det homeriska språket baseras på en verklig dialekt från ett område där joniska och aioliska dialektdrag var blandade har inte fått stöd av moderna forskare.<ref name="Garvie"/> En tidigare vanlig hypotes var att diktverken ursprungligen var avfattade på aioliska och sedan överfördes till joniska. De aioliska inslagen skulle då vara rester som inte så lätt hade låtit sig överföras. Denna tanke anses numera mindre sannolik och i stället kan man tänka sig att den muntliga traditionen till viss del har ett aioliskt ursprung och att joniska poeter tog över vissa formler i aiolisk form och inlemmade dem i sina verk tillsammans med nybildade joniska formler.<ref name="Garvie"/> Vissa ord hos Homeros återfinns i klassisk grekiska i övrigt endast i [[arkadisk-kypriska dialekter]], och man har därför tidigare räknat med ett tredje, arkadiskt-kypriskt, dialektinslag i det homeriska språket. Efter att [[Linear B]]-inskrifterna från Greklands bronsålder kunnat tydas på 1950-talet har det visat sig att vissa av dessa ord fanns i [[mykensk grekiska]]. Det antas därför vanligen numera att dessa ord är nedärvda inom den joniska dialekten från den mykenska grekiskan. <ref name="Jastrup"/> Detta har framförts som argument för hypotesen att den episka traditionen går tillbaka ända till mykensk tid, men även detta är mycket osäkert och omdiskuterat.<ref name="Garvie"/> Dikterna uppvisar även en del atticismer ([[attiska]] dialektdrag). Dessa brukar tolkas som senare införda ändringar, och editorer har ofta försökt rensa ut dem. Senare forskare har dock hävdat att de flesta atticismerna är ganska ytliga ändringar. De relativt få större atticistiska förändringarna kan härröra från den text som sägs ha framställts i Aten på 500-talet f.Kr. Vissa inslag som av tidigare editorer har uppfattats som senare förändringar kan i själva verket vara skapade av Homeros, som blandade både arkaismer och nymodigheter i sitt språkbruk.<ref name="Garvie"/> Homeros utnyttjar de olika dialektdragen som det passar metriskt och det går därför inte att skilja olika tidsstadier i kompositionen genom att urskilja olika dialektdrag. Inslag från olika dialekter och språkhistoriska stadier kan förekomma inom ett och samma uttryck.<ref name="Garvie"/> Efter Homeros tid blev det homeriska språket en norm för episkt språkbruk och episk och didaktisk litteratur på [[hexameter]] avfattades på homerisk dialekt. Även inom andra litterära genrer fanns påverkan från den homeriska dialekten, exempelvis inom [[tragedi]]n där homeriska inslag gav en episk färgning åt det i övrigt attiska språket. <ref name="Jastrup"/> == Homeros och den historiska verkligheten == [[Fil:Löwentor Mykene.jpg|miniatyr|Lejonporten i Mykene]] Antikens författare ansåg att Homeros berättade om händelser som hade skett i verkligheten, och att det trojanska kriget verkligen hade ägt rum. När [[Heinrich Schliemann]] på 1800-talet genomförde sina arkeologiska utgrävningar i [[Troja]] och [[Mykene]] uppfattades det som att man fann bevis för sanningshalten i Homeros verk. När den arkeologiska kunskapen om det mykenska samhället fördjupades, och när man lyckades tyda Linear B-texterna, blev denna uppfattning mindre hållbar. Det samhälle som verkligen hade existerat i Grekland liknade inte det som beskrivs i sångerna.<ref name="frwiki"/> {{stubavsnitt}} == Översättningar till svenska == [[Erland Lagerlöf]]s översättningar av Iliaden (1908) och Odysséen (1912) utkom i reviderade versioner av [[Gerhard Bendz]] 1957 och 1958.<ref name="NE"/> Nya översättningar till svenska har senare utförts av [[Ingvar Björkeson]]. Odysséen i Björkesons översättning utkom 1995 (ISBN 91-27-06653-3) och Iliaden 2000 (ISBN 91-27-08141-9). == Referenser == <!-- Detta referensavsnitt är utplacerat med hjälp av mallen Mall:Referenser --> === Fotnoter === <!-- Under "fotnoter" skall alla de böcker, artiklar som använts för att skriva enskilda uppgifter finnas. För att hantera dessa är det att rekommendera att använda <ref>-taggen, se [[Rilpedia:Källhänvisningar]] --> <references/> === Källor === <!-- Under "källor" skall alla de övergripande böcker, artiklar som använts för att skriva artikeln finnas --> *[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Homer&oldid=48961423 Artikeln ''Homer'' i engelska Wikipedia 20 april 2006] *[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Trojan_War_cycle&oldid=48035160 Artikeln ''Trojan War Cycle'' i engelska Wikipedia 21 april 2006] *[http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Hom%C3%A8re&oldid=6770835 Artikeln ''Homère'' i franska Wikipedia 19 april 2006] *A. F. Garvie: "Introduction" i ''Homer: Odyssey, Books VI-VIII''. Cambridge University Press 1994. ISBN 0-521-33840-9 *Poul Ole Jastrup: "Den homeriske dialekt. Inledning", sidorna 279-282 i Jerker Blomqvist och Poul Ole Jastrup: ''Grekisk grammatik. Græsk grammatik''. 2:a upplagan, Akademisk forlag, Danmark 1998. ISBN 87-500-3479-0 *''[[Nationalencyklopedin]]'', nionde bandet, artikeln ''Homeros''. Bra böcker, Höganäs 1992. ISBN 91-7024-619-X *[http://runeberg.org/nfbk/0551.html ''Nordisk familjebok'', Uggleupplagan, band 11, sidorna 1046-1051, artikeln ''Homeros''. 1909] *Simon Pulleyn: "Introduction" i ''Homer: Iliad I. Edited with an introduction, translation and commentary by Simon Pulleyn''. Oxford University Press 2000. ISBN 0-19-872186-2 == Litteratur == *[[Sture Linnér]], ''Homeros'' (1985, pocketutgåva 1987) == Externa länkar == {{Commons|Homeros}} *[http://www.fh-augsburg.de/~harsch/graeca/Chronologia/S_ante08/Homeros/hom_intr.html Bibliotheca Augustana om Homeros] * {{Libris namn|Homeros|år=700-talet f.Kr.|auth=189316}} {{STANDARDSORTERING:Homeros}} {{Bra artikelsymbol}} {{Link FA|hu}} {{Link FA|bar}} [[Kategori:Grekiskspråkiga författare]] [[Kategori:Grekiska författare]] [[Kategori:Antikens greker]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Homerus]] [[als:Homer]] [[am:ሆሜር]] [[an:Omero]] [[ar:هوميروس]] [[arz:هوميروس]] [[ast:Homero]] [[az:Homer]] [[ba:Гомер]] [[bar:Homer]] [[bat-smg:Huomers]] [[be-x-old:Гамэр]] [[bg:Омир]] [[bn:হোমার]] [[br:Homeros]] [[bs:Homer]] [[ca:Homer]] [[cs:Homér]] [[cy:Homeros]] [[da:Homer]] [[de:Homer]] [[el:Όμηρος]] [[en:Homer]] [[eo:Homero]] [[es:Homero]] [[et:Homeros]] [[eu:Homero]] [[ext:Omeru]] [[fa:هومر]] [[fi:Homeros]] [[fiu-vro:Homeros]] [[fr:Homère]] [[fur:Omêr]] [[fy:Homerus]] [[ga:Hóiméar]] [[gan:荷馬]] [[gd:Homer]] [[gl:Homero]] [[haw:Homer]] [[he:הומרוס]] [[hi:होमर]] [[hif:Homer]] [[hr:Homer]] [[hu:Homérosz]] [[hy:Հոմերոս]] [[id:Homerus]] [[is:Hómer]] [[it:Omero]] [[ja:ホメーロス]] [[jv:Homeros]] [[ka:ჰომეროსი]] [[kaa:Homer]] [[ko:호메로스]] [[ku:Homer]] [[la:Homerus]] [[lb:Homer]] [[li:Homeros]] [[lt:Homeras]] [[lv:Homērs]] [[mk:Хомер]] [[ml:ഹോമര്‍]] [[mn:Хомер]] [[mr:होमर]] [[ms:Homer]] [[mt:Omeru]] [[nds:Homer (Dichter)]] [[nl:Homerus]] [[nn:Homer]] [[no:Homer]] [[nov:Hómeros]] [[oc:Omèr]] [[os:Гомер]] [[pag:Homer]] [[pl:Homer]] [[ps:هومر]] [[pt:Homero]] [[qu:Omiros]] [[ro:Homer]] [[ru:Гомер]] [[sah:Хомер]] [[scn:Omeru]] [[sh:Homer]] [[simple:Homer]] [[sk:Homér]] [[sl:Homer]] [[sq:Homeri]] [[sr:Хомер]] [[sw:Homer]] [[szl:Hůmer]] [[ta:ஓமர்]] [[te:హోమర్]] [[tg:Ҳомер]] [[th:โฮเมอร์]] [[tl:Homer]] [[tr:Homeros]] [[uk:Гомер]] [[uz:Homer]] [[vi:Homer]] [[vo:Homeros]] [[zh:荷马]] [[zh-min-nan:Homeros]] [[zh-yue:荷馬]]

Tillbaka till Homeros.