Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Ortsfakta Sverige| prickpos_x=64| prickpos_y=165| vapen=Coat of arms of Helsingborg, Sweden.png| kommun=[[Helsingborgs stad]]| län=[[Skåne län]]| landskap=[[Skåne]]| invår=2005| invtotalt=91&nbsp;457 invånare| areaår=2005| areaort=3&nbsp;763 hektar| fotnot=Befolknings- och arealfakta från [[SCB]]<ref>Statistik från [[SCB]]: [http://www.scb.se/MI0810 Tätorter; arealer, befolkning 2005]</ref> (uppdaterad 29 maj 2008)| koordinat={{coord|56|03|N|12|41|E|region:SE_type:city|display=inline,title}}}} {| class=toccolours cellpadding=4 cellspacing=0 width="29%" align="right" style="border:1px solid #9c9c9c; margin-bottom:5px; clear:right;" |- | [[Fil:Portal.svg|28px]] | Hitta fler artiklar i [[Portal:Helsingborg|'''Helsingborgsportalen''']] |} '''Helsingborg''' är en [[tätort]] och [[centralort]] i [[Helsingborgs kommun]] i [[Skåne län]], belägen vid [[Öresund]]s smalaste del. Fyra kilometer skiljer Helsingborg från [[Danmark]] och [[Helsingör]]. Tre rederier trafikerar linjen med avgångar dygnet runt. Helsingborg är [[Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal|Sveriges åttonde största tätort]]<ref>[http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf Statistik från Statistiska Centralbyrån]</ref> och en del av den transnationella [[Öresundsregionen]]. Stadens geografi domineras av abrasionsbranten [[Landborgen, Helsingborg|landborgen]], som löper, något indragen, längs Öresundskusten. Kontakten mellan strandterrassen och landborgsterrassen förmedlas av ett antal raviner som främst bildats under den senaste istiden. Arkitekturen i centrum karaktäriseras av en tätbyggd stenstad, med ett monumentalt och storstadsmässigt uttryck mot paradgatorna [[Drottninggatan, Helsingborg|Drottninggatan]] och [[Järnvägsgatan, Helsingborg|Järnvägsgatan]], samt mot [[Stortorget, Helsingborg|Stortorget]], [[Sankt Jörgens plats]] och [[Trädgårdsgatan]]. I gatorna bakom denna bebyggelse är dock arkitekturen mer småskalig och intim. Helsingborgs historia sträcker sig tillbaka till [[vikingatiden]]. Dess viktiga plats där Öresund är som smalast har gett staden en strategisk position under lång tid. På medeltiden var staden och [[Kärnan|dess slott]] ett av [[Norden]]s mäktigaste fästen och därmed inblandat i mycket av den tidens maktspel. Under århundradena har Helsingborg varit skådeplats för flera politiska konflikter och stridigheter. De ständiga krigen har också gått hårt åt staden och dess bebyggelse. Sedan 1700-talet har dock staden levt en relativt fredlig tillvaro och på 1800-talet lyckades Helsingborg återhämta sig ordentligt genom att bli en av Sveriges snabbast växande städer som en viktig hamn- och industristad. Industrin i Helsingborg domineras inte av några stora privata arbetsgivare utan består av flera mindre företag. Den största privata arbetsgivaren är [[Ikea]], vars svenska huvudkontor är baserat i staden. I övrigt ligger tyngdpunkten på handel och kommunikationer, samt livsmedel, kemi och läkemedelsteknik. Stadens goda läge har också gjort att det finns flera åkeriföretag och distrubitionscentraler. [[Helsingborgs hamn|Hamnen]] är Sveriges näst största containerhamn. *Smeknamn: ''Sundets pärla'' alternativt ''Pärlan vid Sundet'' *Slogan: ''"Här börjar kontinenten"'' [[Fil:Helsingborg Magnus Stenbock staty.jpg|miniatyr|Statyn av [[Magnus Stenbock]] på [[Stortorget, Helsingborg|Stortorget]], med [[Helsingborgs rådhus|rådhuset]] i bakgrunden.]] [[Fil:Norra hamnen i solnedgång upprätad.jpg|miniatyr|[[Norra hamnen, Helsingborg|Norra hamnen]] i solnedgång med en skymt av [[Dunkers kulturhus]] till höger.]] ==Historia== {{Huvudartikel|Helsingborgs historia}} [[Fil:Helsingborg 1589 Georg Braun.jpg|miniatyr|Helsingborg i verket [[Civitates Orbis Terrarum]] från år 1589.]] [[Fil:Helsingborg Sankta Maria kyrka.jpg|miniatyr|höger|Sankta Maria kyrkas entréparti och torn.]] Helsingborg är en av Nordens äldsta städer. Det har troligen funnits bebyggelse i form av en mindre befästning uppe på [[Landborgen, Helsingborg|landborgen]] redan i slutet av 900-talet för att betrygga överfarten mellan [[Skåne]] och [[Själland]]. Stadens namn tros härledas från ordet ''helsing'' som är en avledning till hals och betecknar den smala passagen i [[Öresund]] mellan Helsingborg och [[Helsingör]]. På 1070-talet omnämns staden i ett brev av [[Adam av Bremen]] och den 21 maj [[1085]] omnämns Helsingborg (då skrivet ''Helsingaburgh'') i ett gåvobrev från den danske kungen [[Knut den helige]] och detta datum ses som stadens officiella födelsedag. Den tidigaste bebyggelsen uppe på landborgen var de tre kyrkorna S:t Clemens, S:t Petri och S:t Olai. På 1100-talet ersattes den enkla befästningen av ett större slott i sandsten. Detta dominerades av ett runt torn med drygt fyra meter tjocka väggar. I takt med att staden växte började folk bosätta sig på stranden nedanför landborgen. På 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer, mest på grund av att slottet, som detta århundrade byggts om till det försvarstorn i tegel som numera kallas [[Kärnan]], var ett av Nordens starkaste fästen. Även den nybyggda [[Sankta Maria kyrka, Helsingborg|Mariakyrkan]] nedanför landborgen berättar om stadens betydelse då den var en av Danmarks största stadskyrkor vid denna tidpunkt. [[1332]] köpte den svenske kungen [[Magnus Eriksson]] Helsingborg och hela [[Skåne]] samt Blekinge genom att överta en pant på 34&nbsp;000 mark silver. Den danske kungen Valdemar Atterdag återerövrade de förlorade landskapen 1360 till stor del genom att komma över Helsingborgs slott. På 1400- och 1500-talen minskade Helsingborgs betydelse i och med att slottet [[Kronborg]] (då vid namn ''Krogen'') i [[Helsingör]] byggdes, vilket var en betydligt modernare fästning. Vid [[freden i Roskilde]] år [[1658]] blev Helsingborg svenskt och samma år inkvarteras en svensk garnison i [[Helsingborgs slott]]. De svensk-danska krigen under 1600- och 1700-talen härjade staden svårt och vid flera tillfällen fick befolkningen fly och bebyggelsen skövlades och brändes. Störst skada gjorde [[skånska kriget]] (1676-1679) under vilket nästan hela stadens bebyggelse ödelades och vid krigsslutet när danskarna intog staden vid två tillfällen. Detta fick [[Karl XI]] att vid krigsslutet riva stadens befästningar och det mesta av slottet. Det enda som lämnades kvar var [[Kärnan]]<ref name="karlxi">Johannesson, G: ''Helsingborgs historia, del VI:2'', sid 126</ref>. [[Fil:Magnus Stenbock, 1665-1717.jpg|miniatyr|vänster|150px|[[Magnus Stenbock]] (1663-1717), guvernör i Skåne 1705-1713.]] 1709, under det [[stora nordiska kriget]], landsteg en stor dansk armé vid [[Råå]] söder om Helsingborg. Men den dåvarande generalguvernören i Skåne, [[Magnus Stenbock]], lyckades vid [[slaget vid Helsingborg]] den 28 februari 1710 besegra den danska armén. En ryttarstaty av honom restes på Stortorget i Helsingborg 1901. I början av 1700-talet var Helsingborg hårt åtgånget. Flera års krigande, en hård försvenskningspolitik samt minskad handel över sundet innebar en ekonomisk och befolkningsmässig stagnation. Dessutom hade massgravar efter slaget förgiftat vattnet och pest bröt ut 1711-1712. År 1770 hade Helsingborg endast 1&nbsp;300 invånare. Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden återhämta sig, men då med besked. En kraftig expansion av näringslivet innebar en mångdubbling av befolkningen. Flera nya industrier grundlades och år 1857 avskaffades [[Öresundstullen]]. 1892 invigdes Sveriges första ångfärjeförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, vilken lever kvar i våra dagar. Från att ha haft 4&nbsp;000 invånare i mitten av 1800-talet kunde folkmängden under 1920-talet passera 50&nbsp;000-strecket. 1920 var Helsingborg Sveriges femte största stad. Efter 1930 gick Helsingborgs befolkningsutveckling i en mer beskedlig takt. De senaste åren har kommunen haft en stadig befolkningsökning på ungefär 1&nbsp;000 personer om året. Helsingborg blev en viktig exporthamn, inte minst för spannmål. Betydande för staden var dess "konsuler": lokala företagare, kommunalmän och riksdagsledamöter. Två av de ledande var [[Konsul Petter Olsson|Petter Olsson]] och [[Konsul Nils Persson|Nils Persson]], vilka båda har fått två torg i staden namngivna efter sig: Konsul Olssons plats och Konsul Perssons plats. En annan betydelsefull företagare var [[Henry Dunker]], "Galoschkungen" kallad, disponent på AB Helsingborgs gummifabrik, senare [[Tretorn]] AB, en gång Sveriges rikaste man. I samband med [[Helsingborgsutställningen 1903]] invigdes [[Helsingborgs stads spårvägar]], vilka fortlevde till [[högertrafikomläggningen]] år 1967 då hela linjenätet lades ned. Stadens namn stavades under perioden 1912–71 Hälsingborg. I samband med kommunreformen 1971 ändrades namnet tillbaka till Helsingborg, efter påtryckningar från stadens exportindustrier. ===Historiska personer med anknytning till staden === {|width="100%" | valign=top width=50% | *[[Kristofer av Bayern]], unionskung, född på Helsingborgs slott *[[Dietrich Buxtehude]], organist och kompositör, sannolikt född i Helsingborg *[[Henry Dunker]], disponent, verksam i Helsingborg och betydelsefull för stadens utveckling *[[Ruben Rausing]], (född Ruben Andersson) grundare av Tetra Pak född i Raus stadsdel i Helsingborg | valign=top width=50% | |} ===Historiska datum === *[[1085]], 21 maj - Helsingborgs officiella födelse. *[[1310]], 17 juli - [[Freden i Helsingborg]] sluts mellan Sverige, Norge och Danmark. [[Birger Magnusson]] återfår den svenska kronan. *[[1658]], 26 februari - [[Freden i Roskilde]], Helsingborg blir svenskt. *[[1707]], 17 juni - [[Ramlösa brunn]] grundas. *[[1710]], 28 februari - [[Magnus Stenbock]] besegrar en dansk invasionshär utanför Helsingborg. *[[1810]], 20 oktober - [[Karl XIV Johan|Jean Baptiste Bernadotte]], senare [[Karl XIV Johan]], sätter sina första steg på svensk mark i Helsingborg. *[[1892]], 10 mars - Tågfärjeförbindelsen mellan Helsingborg och [[Helsingör]] invigs. *[[1955]], 10 juni - Helsingborgsutställningen, [[H55]], invigs. *[[1973]], 15 september - [[Gustaf VI Adolf]] avlider på Helsingborgs lasarett. *[[1999]], 10 juni - Helsingborgsutställningen, [[H99]], invigs. *[[2002]], 27 april - [[Dunkers kulturhus]] invigs vid [[Sundstorget]] vid [[Norra hamnen]] <br/ clear="left"> ==Geografi== Helsingborg är placerat på Skånes nordvästra kust, vid Öresunds smalaste del och är centralort i [[Helsingborgs stad]], som avgränsas av [[Höganäs kommun|Höganäs]], [[Ängelholms kommun|Ängelholms]], [[Åstorps kommun|Åstorps]], [[Bjuvs kommun|Bjuvs]], [[Svalövs kommun|Svalövs]] och [[Landskrona kommun|Landskronas]] kommuner. Avståndet till Helsingör och Danmark är 3,7 km. Stadsbebyggelsen sträckte sig enligt [[Statistiska centralbyrån]] över en yta på 3&nbsp;763 hektar 2005, vilket ger en befolkningstäthet på 2&nbsp;430 invånare per kvadratkilometer. Tre tätorter, [[Hittarp]], [[Ödåkra]] och [[Bårslöv]], samt småorterna [[Väla by]], [[Östra Ramlösa]] och [[Görarp]] ligger på runt en kilometers avstånd från stadens bebyggelsegräns. Ännu en bit längre ut (2-3 km) finner man tätorterna [[Rydebäck]], [[Gantofta]], [[Påarp]] och [[Allerum]]. Det största vattendraget i staden är [[Råån]], som flyter genom det gamla fiskesamhället Råå i södra Helsingborg. Förutom Råån finns det ett flertal mindre bäckar som letar sig ner mot havet. I stadens södra delar rinner Lussebäcken genom Ramlösadalen och ner till Råån och i genom Jordbodalen flyter Gåsebäcken, för att sedan ledas i kulvertar ner till havet medan man i norr finner Pålsjöbäcken rinna ner genom [[Pålsjö skog]]. ===Berggrund=== Topografin i Helsingborg domineras av den dramatiska [[abrasion]]sbranten [[Landborgen, Helsingborg|landborgsbranten]] som sträcker sig mellan 20 och 40 meter över havet längs kusten från Pålsjö genom stadens centrum för att sedan ungefär vid Ramlösa vika av och dra sig inåt landet. Denna är en del av en lång förkastningszon som sträcker sig diagonalt genom Skåne, Kattegatt och Östersjön ner till Bornholm, kallad [[Tornquistzonen]].<ref name="jvghbg">Söderdelegationen: ''[http://www.helsingborg.se/upload/Nyheter/Järnvägstunnlar%20060607.pdf Järnvägstunnlar i Helsingborg - Idéstudie april 2006]'', {{pdf}} sid 115-117</ref> Genom denna har det under istiden brutits dalar och raviner som skär in i branten på flera ställen, där de mest dramatiska är Pålsjödalen och Hälsodalen. Berggrunden i Helsingborg består ner till 50-150 meter av bergarter som bildades under rätliastiden i övergången mellan [[Jura]] och [[Krita]] för 200 miljoner år sedan.<ref name="jvghbg" /> Denna berggrund består av en för Sverige unik kombination av [[sandsten]] och [[lerskiffer]] med inslag av tunna kolflötslar, vilken endast existerar i Skåne. Denna skapades genom att det som nu är Skandinavien låg där Nordafrika nu ligger och hade länge varit en öken. Men när de eurasiska och amerikanska kontinentalplattorna separerade bildades det ett hav mellan dem och miljön förändrades så småningom till att bli ett sumpigt deltaområde med varmt och fuktigt klimat. Nuvarande Danmark var helt översvämmat med vatten och och Skåne låg i en kustzon, där de nordvästra delarna växelvis låg under vatten, vilket skapade en skiftbildning mellan sand och lera, som sedan komprimerades till sandsten och lerskiffer. De stenkolsinslag som finns bildades av ormbunks- och fräkenskogar som täckte landytan och sedan förmultnade och bildade stenkol. De övre jordlagren består till väster om landborgen till största delen av sand och grus medan [[morän (jordart)|lermoräner]] dominerar över lagren på landborgen.<ref name="jvghbg" /> ===Klimat=== Helsingborg har liksom större delen av Sverige ett milt tempererat klimat, som även påverkas av kustlandklimat, vilket gör vintrar och somrar något mildare. Dock kan det blåsa rätt mycket i Helsingborg, vilket gör att [[kyleffekt]]en bidrar till att kalla temperaturer känns mer bistra. Årsmedeltemperaturen ligger på 8,2°C grader och månadsmedeltemperaturerna i januari och juli är -0,1°C respektive 16,8°C. Årsnerderbörden är i medeltal på 568 mm.<ref>http://www.sverige.de/reis/reis_stad_sons_deta.asp</ref> '''Klimattabell''' <ref>[http://weather.msn.com/local.aspx?&wealocations=wc%3aSWXX0010&setunit=C MSN Weather - Helsingborg, SWE]</ref> {{Klimattabell| |hmjan=2 |hmfeb=4 |hmmar=6 |hmapr=12 |hmmaj=16 |hmjun=19 |hmjul=21 |hmaug=22 |hmsep=18 |hmokt=12 |hmnov=6 |hmdec=3 |lmjan=-1 |lmfeb=-1 |lmmar=0 |lmapr=3 |lmmaj=7 |lmjun=11 |lmjul=13 |lmaug=13 |lmsep=10 |lmokt=6 |lmnov=3 |lmdec=0 |nbjan=40.1 |nbfeb=43.0 |nbmar=36.8 |nbapr=31.6 |nbmaj=57.3 |nbjun=80.0 |nbjul=73.0 |nbaug=74.1 |nbsep=50.4 |nbokt=70.0 |nbnov=48.5 |nbdec=51.9 }} ==Stadsbild== {{Huvudartikel|Arkitektur i Helsingborg}} [[Fil:Karta över Helsingborg 1909.jpg|350px|miniatyr|höger|Helsingborg 1909.<br />''Plansch ur Nordisk familjebok''.]] [[Fil:HBG C karta.jpg|350px|miniatyr|höger|Helsingborgs centrala delar i dag.]] [[Landborgen, Helsingborg|Landborgen]] har en stor påverkan på Helsingborgs stadsbild. Dess långa utsträckning gör att Helsingborgs centrum trängs in på den smala landremsa som finns mellan [[Öresund]] och landborgens kant. De enda naturliga förbindelserna mellan de nedre delarna av staden och de uppe på platån finns i ett antal raviner som skjuter in i landborgen på ett antal ställen från norr till söder, vid Halalid, Tågabacken, Hälsobacken, Långvinkelsgatan, Begaliden och Gåsebäcksdalen. [[Carl von Linné|Linné]] noterade på sin skånska resa 1749 stadens beskaffenhet enligt följande: {{citat|Östra landsidan instängde staden såsom en ganska hög brant mur på vilken den nedanför liggande staden helt artigt beskådades}} Landborgen separerar därmed staden och förhindrar de centrala delarna att växa inåt land. Som resultat ligger stora delar av Helsingborgs centrum på utfyllnadsmark i Öresund. Däremot skapar landborgen också unika möjligheter för kontakt med vattnet och havsutsikt långt inåt land, då platån höjer sig över den centrala bebyggelsen så att sundet blir synligt för fler i staden. Då Helsingborg ligger utträngd och utsträckt mot Öresund har staden även en unik kontakt med vattnet och visar upp en kraftfull och sammanhängande fasad ut mot havet. Från stadens centrala delar är det aldrig långt att gå för att nå havet. Trots att Helsingborg är av hög ålder finns det egentligen inte många bostadshus i staden som berättar om det. Det senaste årtusendets många krig har gjort att mycket av den äldre arkitekturen har blivit förstörd genom alla skövlingar av staden i samband med krigen, både från dansk och svensk sida. Särskilt förödande var det skånska kriget, då först den danske kungen [[Kristian V]] rev stora delar av staden för att stärka dess befästningar, och sedan [[Karl XI]] rev större delen av Helsingborgs slott för att bara lämna kvar Kärnan. De enda spåren av profan bebyggelse från 1600- och 1700-talen är [[Jacob Hansens hus]], [[Gamlegård]] och [[Henckelska gården]]. Den dominerande bebyggelsen i stadens centrala delar är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då Helsingborg upplevde sitt stora uppsving. Flera dominerande byggnader i stadsbilden kommer från denna tid, till exempel längs de nybyggda paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan, fortfarande några av stadens huvudleder, och Stortorget. Bland dessa nya, pampiga byggnader kan en besökare i dag se [[Hotell Mollberg]], [[Kvarteret Svea]] och [[Helsingborgs rådhus|Rådhuset]]. Under den senare modernismen har vissa av dessa ersatts av nyare bebyggelse, dock i samma pampiga stil. I gatorna bakom dessa fasader, till exempel längs Bruksgatan och runt S:ta Maria kyrka finns fortfarande flera byggnader av mer blygsam och småskalig natur. Helsingborg är en utpräglad stenstad med endast få exempel på byggnader i [[korsvirke]] eller trä i de centrala delarna. Som en träbyggnad av betydelse kan nämnas f.d. [[Ångfärjestationen]] (1899), ritad av [[Folke Zettervall]], som ligger invid Hamntorget. Ett annat sällsynt exempel av lite äldre datum är [[Tornérhjelmska huset]] från 1804 på Fågelsångsgatan. Typiskt för Helsingborgs centrum är även dess tätbyggda och högexploaterade karaktär, som ger staden en urbanitet och kontinental känsla. Ända sedan 1800-talet har Helsingborg varit en segregerad stad mellan de rika norra delarna och de södra arbetarkvarteren, där den traditionella gränsen gått längs Trädgårdsgatan. Dessa skillnader består än i dag genom att [[Söder, Helsingborg|Söder]] blivit ett av Helsingborg mest invandrartäta områden. En grund till att de södra delarna tappat i attraktivitet kan vara hamnen och järnvägen, som till största delen byggts i de södra delarna och därför förhindrar stadsdelens kontakt med vattnet. Helsingborgs stad planerar dock att gräva ner de södergående spåren för att omvandla Södra hamnen i stil med vad som gjorts med [[Norra hamnen, Helsingborg|Norra hamnen]]. Delarna strax utanför centrum består mestadels av bebyggelse från tidigt 1900-tal, till exempel på [[Tågaborg]] där det finns omväxlande stadsbebyggelse och högborgerliga villaområden. Många områden har också förtätats med tiden med modernistiska byggnader, till exempel på [[Eneborg]], [[Slottshöjden]] och [[Stattena]]. ===Betydande byggnader=== {| width="100%" |----- | valign="top" width="33%" | *[[Raus kyrka]] *[[Kärnan]] *[[Sankta Maria kyrka, Helsingborg|S:ta Maria kyrka]] *[[Jacob Hansens hus]] *[[Gamlegård, Helsingborg|Gamlegård]] *[[Henckelska gården]] *[[Fredriksdals herrgård]] *[[Ramlösa brunnshotell]] *[[Essenska villan]] *[[Vikingsberg]] | valign="top" width="33%" | *[[Sofiero slott]] *[[Helsingborgs rådhus|Rådhuset]] *[[Hotell Mollberg]] *[[Ångfärjestationen]] *[[Terrasstrapporna]] *[[Folkets hus, Helsingborg|Folkets hus]] *[[Gustav Adolfs kyrka, Helsingborg|Gustav Adolfs kyrka]] *[[Nicolaiskolan]] *[[S:ta Maria sjukhus]] *[[Olympiaskolan]] | valign="top" width="33%" | *[[Helsingborgs krematorium|Krematoriet]] *[[Helsingborgs konserthus|Konserthuset]] *[[Tretornfabriken]] *[[Idrottens hus, Helsingborg|Idrottens hus]] *[[Simhallsbadet, Helsingborg|Simhallsbadet]] *[[Helsingborgs stadsbibliotek|Stadsbiblioteket]] *[[Helsingborgs stadsteater|Stadsteatern]] *[[Helsingborgs Lasarett|Lasarettet]] *[[Knutpunkten]] *[[Dunkers kulturhus]] |} ===Torg och platser=== [[Fil:Helsingborg utsikt fr Terasstrapporna.jpg|miniatyr|[[Stortorget, Helsingborg|Stortorget]] sett från [[Terrasstrapporna]].]] Det mest dominerande torget i Helsingborg är [[Stortorget, Helsingborg|Stortorget]], som sträcker sig från [[Terrasstrapporna]] och [[Konsul Trapps plats]] i öster och sluttar lätt ner mot övergången mellan Drottninggatan och Järnvägsgatan i väster. Torget har fått sin säregna avlånga karaktär av att det tillkom under den danska ockupationen av staden [[Skånska kriget|1676-1679]], då den danska armén drog en bred försörjningslinje mellan [[Helsingborgs slott]] och hamnen, rakt genom befintlig bebyggelse<ref name="kristianv">Johannesson, G: ''Helsingborgs historia, del VI:2'', sid 123-124</ref>. 1692 beslutade generalguvernören i Skåne, Rutger von Asceberg, att man på denna plats skulle anlägga stadens nya torg<ref>Johannesson, G: ''Helsingborgs historia, del VI:2'', sid 139</ref>. Med tiden har torget fått flera storslagna byggnader som bildar pampiga fasader mot platsen, oftast bankpalats och hotell. I Stortorgets förlängning ut mot hamnen ligger [[Hamntorget, Helsingborg|Hamntorget]] som tillkom på 1890-talet i och med byggnationen av [[Norra hamnen, Helsingborg|Norra hamnen]]. I dag består torget till största delen av parkeringsplatser, men det används ofta som plats för tivolin eller konserter vid särskilda tillfällen, exempelvis under [[Helsingborgsfestivalen]]. Vid torget ligger Gamla [[Tullhuset i Helsingborg|Tullhuset]], som numera är teminal åt [[Sundsbussarna]], och [[Färjestationen]], numera rockklubb. Längst i öster, strax vid pirkanten, tronar [[Carl Milles]] staty ''Sjöfartsgudinnan'' på sin höga piedestal och vid sidan om denna finns ett monument över [[Karl XIV Johan]]s landstigning i Helsingborg. Från Hamntorget och bort mot [[Knutpunkten]] ligger [[Kungstorget, Helsingborg|Kungstorget]] som efter att ha varit mestadels parkering och banområde under den tid då det gick järnvägsspår rakt genom staden, numera är omvandlat till en plats med somriga uteserveringar och scen för olika tillställningar, till exempel konserter. [[Sundstorget]] byggdes 1865 på utfyllnadsmark i [[Öresund]]. Runt torget byggdes flera monumentala byggnader och senare flyttades större delen av torghandeln från Stortorget till Sundstorget på grund av uppförandet av en [[saluhall]] i torgets västra del. Under den senare delen av 1900-talet revs dock saluhallen och torget blev i stället ett parkeringstorg så när som på en liten yta där Sundstorgets grill låg. År 2004 byggdes torget om och parkeringen förlades i ett underjordiskt parkeringsgarage på två våningar, samt byggde en ny saluhall i glas, denna gång i torgets södra sida. Längs torgets norra fasad ligger flera restauranger som på sommaren kan dra nytta av byggnadernas solsida genom sina uteserveringar. I väster innesluts torget av [[Dunkers kulturhus]]. Flera platser i Helsingborg har fått namn av personer med stor betydelse för staden. Några exempel är [[Henry Dunkers plats]] mellan [[Helsingborgs konserthus|Konserthuset]] och [[Helsingborgs stadsteater|Stadsteatern]], som fick sitt namn vid [[H99]]-utställningen för att hedra [[Henry Dunker|Dunkers]] generösa bidrag till stadens kulturliv. [[Konsul Olssons plats]] ligger mer urbant belägen, intimt inbäddad på mitten av [[Kullagatan]] i närheten av den företagsamme konsulen [[Petter Olsson (konsul)|Petter Olssons]] magasinbyggnad. Vid [[Terrasstrapporna]] har [[konsul Oscar Trapp]] hedrats med en egen [[Konsul Trapps plats|plats]] som tack för dennes pådrivning av restaureringen av [[Kärnan]], byggandet av Terrasstrapporna och bevarandet av flera äldre byggnader. Vid platsen där den gamla, numera rivna, teatern låg vid [[Bruksgatan, Helsingborg|Bruksgatan]] hedrades regissören [[Ingmar Bergman]] med en [[Ingmar Bergmans plats, Helsingborg|plats]] 2008. Bergman var teaterchef på Helsingborgs stadsteater 1944–46. På [[Söder, Helsingborg|Söder]] ligger [[Konsul Perssons plats]] på den tomt där [[Nils Persson (konsul)|Nils Persson]]s svavelsyrefabrik tidigare låg. Numera används platsen mest som parkering. Norr om denna ligger [[August Palm|Mäster Palm]]s plats, omgiven av flera senmodernistiska byggnader som Söderpunkten och Fackföreningarnas hus. På söder ligger även [[Gustav Adolfs torg, Helsingborg|Gustav Adolfs torg]], som anlades som Nya Torg, men som oftare kallas vid sitt senare namn, vilket det fått av [[Gustav Adolfs kyrka, Helsingborg|Gustav Adolfs kyrka]] som ligger bredvid. Här bedrivs livlig torghandel de flesta dagarna i veckan. ===Parker och grönområden=== [[Fil:Helsingborg stadsparken 2.jpg|miniatyr|Stadsparken (Krookska planteringen).]] [[Fil:Vikingsberg 1.jpg|miniatyr|Vikingsberg.]] Flera av Helsingborgs parker ligger som en krans runt stadens centrala delar. De allra första parkerna kom till på sent 1800-tal. Förtätningen av staden och de många nya industrierna gjorde att behovet av grönområden för avkoppling och rekreation blev allt mer påtagligt. Många av stadens parker har tidigare varit trädgårdar som donerats till staden av dess välbemedlade ägare. Den första riktiga park som anlades var [[Stadsparken, Helsingborg|Krookska planteringen]] belägen mellan Helsingborgs dåvarande innerstad och den nya stadsdelen Söder. På platsen låg tidigare Bollbrolyckan, som var en del av stadens fäladsmark. Planer fanns att bebygga marken för att knyta samman stadsdelarna, men i stället köpte syskonen Krook upp och donerade den till staden att användas till plantering. 1873 stod parken klar. Numera går den mest under namnet [[Stadsparken, Helsingborg|Stadsparken]]. En annan tidig park i Helsingborg är [[Öresundsparken, Helsingborg|Öresundsparken]], belägen i en ravin i landborgen kallad Hälsobacken men även med en del uppe på landborgen. Parken anlades 1877 efter att verksamheten i de vattenkvarnar som bildade Helsingborgs tidigaste industriområde flyttat till det nya industriområdet på Söder. Parkens sluttningar är rikt bevuxna med [[rhododendron]]buskar och skuggande träd. Här ligger även [[Sofiakällan]]. Dock går också den vältrafikerade Hälsovägen, Helsingborgs tillfartsled in i centrum från nordost, vilken kan upplevas som störande. Delen uppe på landborgen är däremot tystare och erbjuder en vacker utsikt över [[Öresund]]. Området runt [[Kärnan]] har hyst väldigt sparsam bebyggelse ända sedan [[Karl XI]] beordrade att hela slottet, förutom Kärnan, skulle rivas. Därför hade här länge varit ett grönområde runt borgen. I samband med [[Helsingborgsutställningen 1903]] kring Kärnan anlades en park kallad [[Slottshagen, Helsingborg|Slottshagen]], där en besökare nu för tiden kan vandra i den utplanterade Rosenträdgården och bland annat se på utomhusteater. Några av Helsingborgs mest kända parker har tillkommit genom donationer från några av stadens prominenta invånare. Öster om idrottsområdet på Olympia ligger [[Fredriksdals friluftsmuseum]], som 1918 donerades till Helsingborgs stad av [[Konsul Oscar Trapp|konsul Trapps]] änka, Gisela Trapp. Parken hyser [[Fredriksdals herrgård]], botanisk trädgård, frukträdgård och, mest välkänt, [[Fredriksdalsteatern]]. Efter [[Gustaf VI Adolf]]s död erhöll Helsingborgs stad [[Sofiero slott]], norr om staden, med tillhörande trädgård som gåva. Parken har blivit berömd för sina många olika arter av rhododendron och olika evenemang, som orkidétävlingen Sofiero Trophy och veteranbilsutställningen Sofiero Classic. En annan donation är [[Vikingsberg]] med tillhörande park, beläget på landborgen, som Ida och Otto Banck överlämnade till staden 1912. Själva villan på Vikingsberg hyste länge stadens konstsamling och är nu för tiden privat konstgalleri. Parken består av både buskinramade trädgårdar, näckrosdamm och öppna grönytor och från två utsiktspunkter i parkens norra respektiva södra ändar har besökaren en fin utsikt över Öresund. [[Fil:Pålsjö skog 1.jpg|miniatyr|vänster|200px|Pålsjö skog.]] Ännu en av de mer namnkunniga parkerna är [[Ramlösa brunn]]spark i södra delen av Helsingborg. Här låg den gamla Ramlösakällan som varit i bruk från 1707. På 1700- och 1800-talen dracks det ofta brunn i parken och flera kända personer har lovprisat vattnet, till exempel [[Carl von Linné]] och [[Carl Hårleman]]. Området är en lummig park runt dalen där den gamla järnhaltiga vattenkällan är placerad. I parken finns även flera byggnader, till största delen i gulmålat trä med vita lövsågeridetaljer, bevarade övanför dalen sedan hälsobrunnens tid. Två andra natursköna områden avgränsar staden i norr och i söder. I norr ligger [[Pålsjö skog]], vackert belägen runt en ravin i landborgen och ett populärt friluftsområde. Vid skogen ligger [[Pålsjö slott]] med tillhörande slottspark. I söder ligger [[Råån]]s dalgång, med väl bevarade sluttningar ner mot ån med naturskog och betesmarker, så skyddsvärt att området nu för tiden är [[naturreservat]]. Vid kanten av Råån ligger [[Raus kyrka]], som är Helsingborgs äldsta, med anor från 1100-talet. I och med skapandet av [[Landborgspromenaden]] har flera av stadens parker bundits ihop, från just Pålsjö skog till Råådalen genom ett vandringsstråk på [[Landborgen, Helsingborg|landborgen]]s kant. Längs promenaden kan flanören få enastående vyer ut över Öresund, liksom rofyllda parkupplevelser, samt uppleva flera av Helsingborgs mest populära sevärdheter. ===Stränder=== [[Fil:Helsingborg Fria bad.jpg|miniatyr|Fria Bad.]] Helsingborg är en av de få städer i Sverige där det finns fina badstränder på bara 10 minuters gångväg från centrum. På sommaren går ofta folk genom staden i badrock. Den allra närmaste badplatsen är ''Tropical Beach'' på [[Parapeten]], anlagd i samband med [[H99]]-utställningen, med utplacerade palmer, spänger och solstolar. Vidare norrut, längs nya Strandpromenaden, ligger "Järnvägsmännens" och [[Gröningen]], strax norr om Norra hamnen. Här finns en stor grönyta att sola på samt ett stort trädäck med tillhörande bryggor. Vidare norrut längs promenaden ligger en av Helsingborgs mest populära stränder - [[Örestrandsbadet]], eller "Fria Bad" som det kallas. Stadens nordligaste stränder är [[Vikingstrand]], väl anpassad för funktionshindrade, och [[Tinkarpsbadet]]. Söder om Helsingborg är Öresund väldigt långgrunt vilket passar mycket bra för småbarnsfamiljer. Här ligger stränderna [[Råå vallar]] och [[Örby ängar]]. Norr om dessa, nära hamnområdet, ligger även Helsingborgs enda naturiststrand - [[Knähaken]]s bad. Det finns även tre kallbadhus i staden. Två av dem finns i norr - [[Pålsjöbaden]], strax söder om Vikingstrand, och [[Norra Kallbadhuset]] ("Kallis"), mellan Gröningen och Fria Bad. I söder ligger Råå kallbadhus vid [[Rååbadet]] invid småbåtshamnen. ===Stadsdelar=== [[Fil:Helsingborg stadtteile ueberblick.svg|miniatyr|250px|Översiktskarta över Helsingborgs stadsdelar.]] Helsingborgs stadsdelar. Indelning och invånarantal den 1 januari 2007.<ref name="Folkmängd_Hbg_kommun_1_jan_2007">[[Helsingborgs stad]]: [http://www.helsingborg.se/upload/Befolkning%20B-områden%202006.pdf Folkmängd efter ålder 1 januari 2007] {{pdf}}</ref> {| |- valign=top | style="width:17em;" | * 1. [[Norr, Helsingborg|Norr]] (3561) * 2. [[Mariastaden]] (2497) * 3. [[Ringstorp, Helsingborg|Ringstorp]] (2788) * 4. [[Berga, Helsingborg|Berga]] (1694) * 5. [[Drottninghög]] (2808) * 6. [[Dalhem, Helsingborg|Dalhem]] (4610) * 7. [[Tågaborg]] (7155) * 8. [[Stattena]] (2546) * 9. [[Fredriksdal, Helsingborg|Fredriksdal]] (4236) *10. [[Slottshöjden]] (3548) *11. [[Olympia, Helsingborg|Olympia]] (1847) | style="width:17em;" | *12. [[Centrum, Helsingborg|Centrum]] (3318) *13. [[Eneborg]] (3859) *14. [[Wilson Park]] (2043) *15. [[Rosengården]] (4417) *16. [[Husensjö]] (1603) *17. [[Sofieberg, Helsingborg|Sofieberg]] (1607) *18. [[Adolfsberg, Helsingborg|Adolfsberg]] (4284) *19. [[Söder, Helsingborg|Söder]] (3680) *20. [[Högaborg]] (4083) *21. [[Fältabacken]] (962) *22. [[Närlunda]] (1123) | style="width:17em;" | *23. [[Eskilsminne]] (1849) *24. [[Gustavslund]] (2803) *25. [[Raus plantering|Planteringen]] (2673) *26. [[Elineberg]] (2138) *27. [[Ramlösa (stadsdel)|Ramlösa]] (4586) *28. [[Miatorp]] (2426) *29. [[Högasten]] (983) *30. [[Ättekulla]] (3751) *31. [[Råå]] (3022) |} Nr. 7 Tågaborg delas av Helsingborgs stad in i två statistikområden: Tågaborg N (7a) och Tågaborg S (7b). ==Demografi== [[Fil:Helsingborg, concert at Konsul Olssons plats.jpg|miniatyr|Utomhuskonsert på [[Konsul Olssons plats]].]] ===Befolkningsutveckling=== Fram till mitten av 1800-talet kan Helsingborg betecknas som en småstad och hade innan detta en befolkning på endast runt 1&nbsp;000 invånare. Men i och med industrialismens genombrott i staden började befolkningen under andra hälften av 1800-talet och en stor del av 1900-talet öka explosionsartat. Mellan åren 1850 och 1900 sexdubblades folkmängden genom en ökning från 4&nbsp;140 till 24&nbsp;670 invånare. Detta var vid denna tid den största procentuella folkökningen i Sverige. Nu var Helsingborg också Sveriges femte största stad. Under det sena 1900-talets nedgång inom industrin saktades ökningen av befolkningskurvan ner till mer blygsamma nivåer. På senare år har man kunnat se en svag stigning av befolkningökningen i staden och kravet på nya bostäder är höga. Särskilt har kön för fribyggartomter ökat kraftigt och man försöker nu från stadens sida att få fram så många nya tomter som möjligt.<ref>[http://gamla.hd.se/helsingborg/2007/02/03/fribyggartomter-en-bristvara Fribyggartomter - en bristvara], [[Helsingborgs Dagblad]] 2007-02-03</ref> Något begrepp som Stor-Helsingborg existerar inte, men i sin bok ''Fjärde staden - Placemarketing Helsingborg'' har Ola Tufvesson, universitetslektor i kulturgeografi på [[Campus Helsingborg]], studerat stadens utgångspunkt vad gäller befolkning. Staden ligger i ett väldigt befolkningstätt område och i stället för att jämföra folkmängden mellan kommuner, som kan variera i yta, framlägger han tesen att i stället se hur många människor som bor inom tre mils radie från stadens rådhus. Inom Helsingborgs sfär skulle det då bo ungefär 300 000 människor, vilket gör att Tufvesson anser att Helsingborg kan kalla sig Sveriges fjärde största stad.<ref name="fjärdestaden">Tufvesson, Ola: [http://www.helsingborg.se/upload/Fsk%20skola%20vuxutb/Student/Fjärde%20staden%20v%201%200%20(Tryckeriversion).pdf Fjärde staden - Placemarketing Helsingborg] {{pdf}} Näringslivs- och marknadsavdelningen, Helsingborgs stad (2006) Helsingborg ISBN 978-91-85663-00-2</ref> {{Stapeldiagram |titel=Befolkningsutvecklingen i Helsingborg |titelfärg=#DDD |bredd=600px |diagrambredd=500px |vänster1=År |höger1=Invånare |staplar= {{Pixelstapel|1990|#0099FF|409||81615}} {{Pixelstapel|1995|#0099FF|422||84494}} {{Pixelstapel|2000|#0099FF|440||87914}} {{Pixelstapel|2005|#0099FF|457||91457}} |beskrivning=Källa: [http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=FolkmangdTatort&deltabell=1&deltabellnamn=Folkm%E4ngden+per+t%E4tort%2E+Vart+femte+%E5r&omradekod=BE&omradetext=Befolkning&preskat=O&innehall=Folkmangd&starttid=1990&stopptid=2005&Prodid=BE0101&fromSok=Sok&Fromwhere=S&lang=1&langdb=1 SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005]. }} ===Invånare med utländsk bakgrund=== {| class=toccolours border=0 cellpadding=3 cellspacing=0 style="padding:.5em; width:21em; float:right; font-size:95%; margin-left:1em; margin-bottom:1em;" |- style="font-size:105%;" | colspan=2 align=center |''' Utländska nationaliteter i Helsingborg. (2009)'''<ref>Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/PERSPEKTIV0209.pdf Befolkningsutvecklingen 2008 och Folkmängden efter ålder i Helsingborg 1 jan 2009] {{pdf}}, Tabell 3</ref> |- style="vertical-align:top;" |'''Ursprungsland''' | align=right width=35% |'''Antal''' |- |[[Serbien och Montenegro]] |align="right"|3261 |- |[[Danmark]] |align="right"|2448 |- |[[Irak]] |align="right"|2282 |- |[[Bosnien-Hercegovina]] |align="right"|1600 |- |[[Polen]] |align="right"|1543 |- |[[Libanon]] |align="right"|1222 |- |[[Tyskland]] |align="right"|815 |- |[[Finland]] |align="right"|811 |- |[[Iran]] |align="right"|686 |- |[[Vietnam]] |align="right"|592 |- |''Övriga'' |align="right"|8425 |} Andelen invånare av [[utländsk bakgrund]], alltså sådana som antingen är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands, var år 2006 23,2% för hela tätorten Helsingborg. Antalet olika nationaliteter i staden uppgår till ungefär 150 och de största grupperna kommer från [[Serbien och Montenegro]] följt av [[Danmark]], [[Irak]] och [[Bosnien-Hercegovina]]. Under perioden 2006 till 2009 ökade antalet irakiska flyktingar drastiskt. Övriga stora nationalitetsgrupper är [[polack]]er, [[libanes]]er, [[tyskar]] och [[finländare]]. Helsingborgs stad för ett aktivt integrationsarbete, som bland annat innefattar information om olika kulturer i skolorna, skapande av olika nätverk och särskilda åtgärder i invandrartäta områden som [[Dalhem]], [[Fredriksdal, Helsingborg|Fredriksdal]] och [[Drottninghög]].<ref>Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/templates/SubMain.aspx?id=518 Integration och invandring], läst 2007-05-22.</ref> Tabellen bredvid baseras på antalet invandrare i hela [[Helsingborgs kommun]], men ger en ändå någorlunda korrekt bild av de olika nationaliteterna i tätorten Helsingborg, då 84,5% av befolkningen med utländsk härkomst bor i staden. ===Trossamfund=== Det finns ingen egentlig statistik om religionstillhörighet i Helsingborg, men klart är att största delen av stadens befolkning tillhör [[Svenska kyrkan]] och i formell mening betecknas som evengeliskt-lutherska. Svenska kyrkan har fyra församlingar i staden: [[Maria församling, Helsingborg|Helsingborgs Maria]], [[Gustav Adolfs församling|Helsingborgs Gustav Adolf]], [[Filborna församling|Filborna]] och [[Raus församling|Raus]], och förfogar bland annat över kyrkorna [[Sankta Maria kyrka, Helsingborg|Sankta Maria kyrka]], [[Gustav Adolfs kyrka, Helsingborg|Gustav Adolfs kyrka]], [[Raus kyrka]] och [[Sankt Olofs kyrka, Helsingborg|Sankt Olofs kyrka]]. Dessutom finns det i staden flera olika kristna samfund, bland annat en [[Romersk-katolska kyrkan|katolsk]] församling, med församlingskyrka i Sankt Clemens, en [[serbisk-ortodox]] församling, belägen i Sankt Basilius den Stores kyrka, och ett stort antal frikyrkoförsamlingar som [[Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga]], [[Pingstkyrkan]], [[EFS]]-kyrkan och [[Svenska Missionskyrkan]]. Utöver de kristna samfunden finns det i Helsingborg en [[Muslimska församlingen i Helsingborg| muslimsk församling]], med [[moské]] belägen på Rusthållsgatan i stadsdelen [[Högasten]] och en [[Judiska församlingen i Helsingborg| judisk församling]], vars [[synagoga]] är belägen i [[von Platenska huset]] på Springpostgränden i centrala Helsingborg. ===Social struktur=== De centrala stadsdelarna norr och söder om stadens gamla stadskärna har traditionellt tillhört olika skikt av samhället. Stadsdelarna [[Söder, Helsingborg|Söder]], [[Raus plantering|Planteringen]] och [[Högaborg]] var länge dominerade av flera industrier vilket gjorde att befolkningen till största delen bestod av arbetare som bosatt sig nära sina arbetsgivare. I de norra stadsdelarna [[Norr, Helsingborg|Norr]] och [[Tågaborg]] bosatte sig däremot mestadels förmögnare människor, samt medlemmar av övre medelklassen. Dessa strukturer lever till stor del kvar i dagens Helsingborg. I de södra delarna är arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg, medan det mest bor högutbildade höginkomsttagare i norr.<ref name="persp0508">Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/PERSPEKTIV0508.docx.pdf Perspektiv Helsingborg nr 5:2008: ''En delad stad eller hel? Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg.''] {{pdf}}</ref> Helsingborgs miljonprogramsområden [[Dalhem]], [[Drottninghög]] och [[Fredriksdal, Helsingborg|Fredriksdal]] uppvisar även de en lägre utbildningsnivå och högre arbetslöshet,<ref name="utbildn">Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/UTBILD2007.pdf Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2007-12-31] {{pdf}}</ref><ref>Helsingborg stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/aktivitet2006.pdf Befolkningens sysselsättning år 2006 (20-64 år)] {{pdf}}</ref> medan de allra sydligaste delarna som [[Ramlösa]] och [[Råå]] uppvisar en större andel höginkomsttagare med eftergymnasial utbildning.<ref>Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/f%C3%B6rv%C3%A4rvsink2006.pdf Förvärvsinkomst år 2006] {{pdf}}</ref><ref name="utbildn" /> Generellt sett kan man säga att utbildningsnivån och medelinkomsterna är lägre i stadens tätbebyggda centrala delar söder om stadskärnan och de flerbostadshusdominerade norra delarna längre inåt land, medan de däremot är högre i villaområdena inåt land samt i de stadsdelar som ligger nära kusten. == Kultur- och nöjesliv == [[Fil:Dunkers kulturhus 2.jpg|miniatyr|Dunkers kulturhus söderfasad, sedd från Helsingörskajen.]] [[Fil:Fredriksdals stadskvarter BÅn.JPG|miniatyr|Stadskvarter med kulturhistoriska byggnader på Fredriksdals friluftsmuseum.]] Helsingborg har ett rikt utbud av både kultur- och nöjesetablissemang. Kommunen ger ofta bidrag till olika kultursatsningar vilket stärker stadens kulturliv. Enligt siffror från Statens kulturråd var Helsingborgs stad den kommun i landet som satsade mest pengar på kultur per invånare 2007.<ref>Kulturrådet: [http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2008/kulturens%20finansiering/kulturens_finansiering_2007.pdf Kulturens finansiering 2007, Bilaga 1] {{pdf}} (2008) Stockholm. ISBN 978-91-85259-56-4</ref> I och med att [[Dunkers kulturhus]] byggdes har staden även fått en central samlingspunkt för både konst, musik, utställningar och nöje. ===Museer=== Den historieintresserade konsuln [[Konsul Oscar Trapp|Oscar Trapp]] föreslog i början av 1900-talet att ett museum skulle inrättas i Helsingborg och 1909 öppnade det nya stadsmuseet, inhyst i den gamla skolbyggnaden på Södra Storgatan, med samlingar som börjat samlas in redan på 1890-talet. Den ursprungliga samlingen bestod av både naturvetenskapliga, arkeologiska, etnografiska och kulturhistoriska föremål, samt konstverk. När Otto Banck donerade [[Vikingsberg]] till Helsingborgs stad 1912 kunde konstsamlingarna inhysas där, som flyttades dit 1929. 1918 donerade Oscar Trapps änka Gisela Trapp [[Fredriksdals herrgård|Fredriksdal]] med tillhörande marker till museet, med föremålet att det skulle användas som friluftsmuseum och dessutom skulle markerna finansiera museets verksamhet. Med tiden kom Stadsmuseets lokaler på Södra Storgatan att bli för små och man började då diskutera olika lösningar på problemet. Denna fråga löstes dock inte förrän 2002, då både de kultur- och stadshistoriska samlingarna på Södra Storgatan och konstsamlingen på Vikingsberg flyttades till det nybyggda [[Dunkers kulturhus]]. [[Fredriksdals friluftsmuseum]] har genom tidens lopp utökats med historiska gårdar från olika platser i [[Skåne]] och kulturhistoriskt intressanta byggnader från Helsingborgs äldre stadsbebyggelse. På museet finns också en fruktträdgård, botanisk trädgård och friluftsteater. I ett av husen från gamla Helsingborg ligger [[Grafiska museet]], som är Sveriges största, och visar tryckerikonstens historia från [[Gutenberg]] fram till vår tid. I anknytning till Fredriksdal ligger [[Kulturmagasinet]], där stora delar av de mycket omfattande samlingarna från Helsingborgs museer förvaras. Kulturmagasinet ansvarar även för [[Kärnan]]s underhåll, i egenskap av ägare, samt kulturmiljövård och konservering. Vid Bergaliden, öster om Kärnan, ligger ytterligare två museer. Det ena är [[Helsingborgs skolmuseum|Skolmuseet]], som invigdes 1985, beläget i den gamla Östra skolan vid sidan om Slottsvångsskolan. Skolmuseet visar restaurerade skolmiljöer och föremål som använts på olika folkskolor i Helsingborgs kommun genom åren. Det andra är [[Medicinhistoriska museet, Helsingborg|Medicinhistoriska museet]], inhyst i det före detta barnsjukhuset, som i sin tur visar miljöer och föremål från vården. I det nyrenoverade före detta IOGT-huset, på Carl Krooks gata på [[Söder, Helsingborg|Söder]], ligger [[Helsingborgs idrottsmuseum]], som ställer ut föremål från stadens idrottshistoria, samt arrangerar olika evenemang, föreläsninger och utser "Årets idrottare i Helsingborg". Utanför staden ligger [[Beredskapsmuseet]], Sveriges enda museum i en underjordisk försvarsanläggning från andra världskriget, Batteri Helsingborg. Beredskapsmuseet är privatägt. Beredskapsmuseet är riksbekant framför allt genom tvisten om bilden [[En svensk tiger]]. ===Musik och teater=== [[Fil:Helsingborgs konserthus 2.jpg|miniatyr|Helsingborgs konserthus, fasad mot Henry Dunkers plats.]] Under första hälften av 1800-talet var konserter ovanliga inslag i Helsingborg. Ett fåtal ensembler framträdde då och då vid någon av stadens hälsobrunnar, antingen Sofiakällan eller [[Ramlösa]], och Husarregementets musikkår gav enstaka utomhuskonserter. 1896 bildades Helsingborgs musiksällskap för att lyfta musiksmaken hos stadens invånare. Detta började regelbundet framföra ett antal konserter. 1911 beslutade riksdagen om stöd för upprättande av orkestrar i Sveriges provinsstäder, och då Helsingborgs stad också gav ett bidrag bildades samma år Nordvästra Skånes Orkesterförening (senare [[Helsingborgs symfoniorkester]]). De första åren var intresset stort, men man led av att inte ha tillgång till ett fast konserthus. Detta löstes 1932 i och med att det av Sven Markelius ritade [[Helsingborgs konserthus]] stod färdigt. Med detta kom en kraftig uppgång av musikintresset i Helsingborg. Musiklivet i Helsingborg består numera av ett rikt utbud från klassiskt och jazz till mer modern musik. I [[Helsingborgs konserthus|konserthuset]] går det att regelbundet lyssna på [[Helsingborgs symfoniorkester]], liksom flera andra gästande artister. Dunkers kulturhus kan även det erbjuda konserter i mindre form, till exempel då Musikskolans elever framträder, genom sin mer småskaliga konsertsal. I stadens kyrkor förekommer ofta konserter, då mer i de centrala kyrkorna Mariakyrkan och Gustav Adolfs kyrka. Det går attlyssna på allt från [[Taizémässa|Taizémässor]] till soloframträdanden. Mer svängig livemusik kan upplevas i Jazzklubbens lokaler i en källare på [[Kullagatan]] i centrum. Andra klubbar som erbjuder musik är Telegrafen och Charles Dickens. [[The Tivoli]] är stadens enda rockklubb och här erbjuds livekonserter med aktuella band på regelbunden basis. Helsingborg har även flera musikföreningar, bl a [[Helsingborgs kammarkör]], [[Helsingborgs kammarmusikförening]], [[Visans vänner]], [[Pearls of the Sound]], [[Kvartettsångsällskapet i Helsingborg]], [http://www.fyrstamman.se Fyrstämman], [http://www.tangorama.com Tangorma] och [[Helsingborgs vokalensemble]]. [[Fil:Helsingborgs stadsteater.jpg|miniatyr|vänster|200px|Stadsteatern.]] Helsingborg har en [[Helsingborgs stadsteater|stadsteater]] med gamla anor, då den var den första fasta stadsteaterensemblen i Sverige när den grundades 1921. Men det har funnits en teater i staden sedan 1813 då dåvarande ägaren av [[Ramlösa brunn]], Achates von Platen, fick tillstånd av staden att uppföra ett "provisionellt teaterhus av trä" på Prästgatan. 1859 köptes teatern upp av staden och snart höjdes röster för ett nytt och mer tidsenligt teaterhus. Detta kom dock inte att invigas förrän 1877. Den nya teatern gjorde att resande teatersällskap allt oftare besökte staden och i början av 1900-talet kom önskemål om en fast teaterensemble, vilken startades 1921. Då den gamla teatern var byggd för resande teatersällskap och inte en fast ensemble blev lokalerna efter hand allt mer ofunktionella och dessutom ökade kraven på föreställningarna från publiken. 1976 öppnade därför den nya Stadsteatern vid [[Henry Dunkers plats]] intill Konserthuset, som innehåller både en stor scen kallad "Storan" och en mer intim scen som följaktligen kallas för "Lillan". Den gamla teatern revs samma år, till stora protester. Ännu en scen fick staden med Dunkers kulturhus som har en mindre scen för framträdanden av olika slag. Ett populärt och välkänt sommarnöje är [[Fredriksdalsteatern]] som invigdes 1932 och fick sin stora spridning i riket i och med att [[Nils Poppe]] anslöt sig till teatern och de årliga TV-sändningarna därifrån på trettondagen. Det går även att se på utomhusteater i Slottshagen då det regelbundet ges olika revyer i parken på sommaren. ===Restauranger och nattklubbar=== [[Fil:Helsingborg Hamnpaviljongen.jpg|miniatyr|Hamnkrogen vid Inre hamnen.]] Helsingborg är en av Sveriges krogtätaste städer med 394 invånare per restaurang år 2007, fullt jämförbart med storstäderna Malmö och Göteborg med 379 respektive 374 invånare per restaurang.<ref>[http://www.shr.se/statistiksajten/stat.asp?lan=noLan&kommun=Helsingborgs&verksamheter=RestaurangHotell Utbud och efterfrågan hotell- och restaurangbranschen] (Tabell 2007). ''[[Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare]]''. Läst 2009-02-24. Invånarantalet: [http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228181.aspx Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2007]. ''[[SCB]]''.</ref> Staden har flera framstående restauranger. I 2008 års upplaga av [[White restaurangguide]] nämns restaurangerna [[Gastro]], Sofiero Slottsrestaurang, Bonasera bonasera, Dahlberg samt Café le fil du Rasoir. Av dessa har Gastro fått Vitt kort i svensk mästarklass och Sofiero Slottsrestaurang bedömdes som "mycket god klass".<ref>[http://www.whiteguide.se/ White Guide 2008]</ref> Man kan även finna flera andra restauranger med hög ambitionsnivå, vilka uppnått en hel del popularitet, bland annat Bara vara, Papi och Helsing. Här finns även en hel del restauranger som både är populära och anrika och har blivit klassiska inslag i staden. Till de mest anrika måste räknas Mollbergs matsalar, som kanske är Sveriges äldsta restaurang, då det är troligt att det funnits en matinrättning med anknytning till [[Hotell Mollberg]] under hela hotellets historia. Numera ligger här Elite Hotels franchise-restaurang Café le fil du Rasoir. Fler av de mer klassiska restaurangerna i Helsingborg är Pålsjö krog, belägen vid kanten av [[Öresund]] i anknytning till Pålsjöbaden, Mento Teaterrestaurangen (tidigare Teaterkatten) i [[Helsingborgs stadsteater|Stadsteatern]] och La Petite på Bruksgatan. Då Helsingborg har en väldigt speciell relation med Öresund finns det flera restauranger som ligger i anknytning till vattnet. Flera av dem ligger vid Norra hamnen och Kajpromenaden, till exempel Dunkers Bar & Matsalar, OZ emellan, Roy's & Pub Ro. Vidare ut längs Strandpromenaden ligger flera sommarrestauranger som Barfota, Bunker Bar och Sillen & Makrillen. Färjorna till Helsingör har oftast en restaurang där man genom att ta en "tura", alltså att stanna kvar på båten under dess gång, kan få en matupplevelse ute i Öresund. I Helsingborg finns även många konditorier och caféer. Några som är värda att nämnas är [[Fahlmans conditori]], som är ett av stadens mer anrika konditorier, Konditori Signe Bergkvist (även kallat Kafferepet), som är Helsingborgs äldsta konditori med en verksamhet som sträcker sig tillbaka till 1892, [[Ebbas Fik]] med 50-talsinredning och musik samt [[Koppi]], vars två ägare båda är tidigare vinnare av SM i [[barista]].<ref>[http://hd.se/noje/2007/06/30/vi-ska-skilja-oss-fraan-maengden/ "Vi ska skilja oss från mängden"]. ''[[Helsingborgs Dagblad]]'', 30 juni 2007. Läst 24 februari 2009.</ref> Här finns även flera av de vanligaste cafékedjorna, som Wayne's Coffee, [[Espresso House]] och Graffiti. För den som vill festa finns det flera pubar och nattklubbar för dans och umgänge. Flera har öppet till kl 05 då det är senaste tillåtna öppettiden i Helsingborg. De flesta ligger i centrum, men även [[Söder, Helsingborg|Söder]] har en del nattliv att erbjuda, däribland [[Wallmans salonger]]. Några av de mer välbesökta nattklubbarna är [[The Tivoli]], Tempel, Le Cardinal och Cantina. Det finns även ett stort utbud av pubar och barer. Som exempel kan nämnas de brittiskinspirerade pubarna Charles Dickens och Telegrafen, den tjeckiska puben Gyllene Prag, rockbaren PL13, samt barer av mer vanlig karaktär, som Utposten, Snaps och [[Harrys]]. Här finns även pubkedjor som [[Bishops Arms]] och [[O'Learys]]. ===Shopping=== [[Fil:Helsingborg Kullagatan.jpg|miniatyr|Kullagatans början vid Stortorget.]] [[Fil:Väla centrum.jpg|miniatyr|Väla köpcentrum.]] Genom omvandlingen av [[Kullagatan]] till Kulla gågata 1961 fick Helsingborg Sveriges första gågata. Idén kom från gatan Lijnbaan i [[Rotterdam]], men skiljer sig från denna genom att den går genom äldre bebyggelse, i stället för en nybyggd stadsmiljö. Till en början var handlarna tveksamma till idén, men då det snabbt visade sig vara en succé övertygades de flesta. I dag finns en stor del av stadens butiker längs denna gågata och alla de stora kedjorna är etablerade här. Shoppingstråket fortsätter söderut i form av Mariagatan och Bruksgatans gågator, som erbjuder en mer intim och småskalig bebyggelse liksom butiker som är något mer annorlunda och inte så många av de vanligaste kedjorna. Även längs de Norra och Södra Storgatorna, som i öster löper parallellt med Kullagatan respektive Bruksgatan, finns det flera butiker av varierande slag även om dessa inte är gågator. Som en fortsättning på handelsstråket efter [[Stadsparken, Helsingborg|Stadsparken]] löper Södergatan ut till [[Söder, Helsingborg|Söder]]. Södergatan är inte heller någon gågata, men Helsingborgs stad har nyligen breddat gatans trottoarer för att göra den mer vänlig för butikernas kunder. Vid [[Mäster Palms plats]] längs Södergatan ligger gallerian Söderpunkten, som tidigare varit ett [[EPA]]-varuhus. Gallerian innehåller ett flertal butiker samt några matställen. Längre söderut, på [[Gustav Adolfs torg, Helsingborg|Gustav Adolfs torg]], bedrivs torghandel de flesta dagarna i veckan. Strax utanför Helsingborg ligger [[Väla centrum|Väla köpcentrum]], ett av Sveriges största köpcentra på ca 47 000 kvadratmeter med över 120 butiker. På Väla Centrum finns flera av de större kedjorna representerade. Ytterligare 5 km utanför Helsingborg ligger Familia som är det näst största köpcentrat i Helsingborgsregionen med cirka 60 butiker. Kring stadens centrum finns alla de större varuhusen representerade såsom City Gross, Coop Extra, ICA Maxi, Lidl och Willy's. Till detta kan man som omväxling ta [[Helsingborg#Färjeförbindelser|färja]]n till Danmark där man i Helsingör finner flera möjligheter till shopping. Dessutom finns här en stort antal vin- och spritbutiker som lockar över en stor mängd svenskar på grund av de lägre priserna. ===Återkommande evenemang=== *Love & Light – ljusfestival med kärlekstema under en vecka kring alla hjärtans dag. Efterföljare till tidigare Midvinterljus. (februari) *[[Fredriksdals friluftsmuseum-Botaniska trädgården|Påskfest på Fredriksdal]] – olika tillställningar för barn under påsken. (april) *[[Sofiero slott|Sofiero Classic]] – bilsutställning på [[Sofiero slott|Sofiero]] med veteranbilar, motorcyklar, med mera (maj) *[[Sofiero slott|Sofiero Trophy]] – [[orkidé]]tävling men även utställning och försäljning av orkidéer. (juni) *[[Fredriksdals friluftsmuseum|Rosdagar på Fredriksdal]] – experter, kännare och fantaster samlas till två dagar med rostema. Tips och råd om rosor ges, dessutom guidade rosvandringar på olika teman, mat, musik, med mera, på programmet. (Första helgen i juli) *[[Helsingborgs antikmässa|Antikmässan]] – Sveriges största antik[[mässa]] som hålls på [[Idrottens hus, Helsingborg|Idrottens hus]]. (juli) *[[Kul-i-juli]] – utomhusrevy som spelats sedan 1968 i [[Slottshagen, Helsingborg|Slottshagen]]. (juli) *[[Helsingborgsfestivalen]] – [[festival]] som varar i tre dagar över hela staden med musik, mat och evenemang. (juli) *[[Sofiero slott|Den Stora Trädgårdsfesten]] – trädgårdsutställning på Sofiero. (augusti) *[[Helsingborgs båtmässa]] – utställning inriktad på småbåtsentusiasten. Avslutas med stort kräftkalas.(augusti) *[[Julskyltning]] – stadens affärer visar upp sina skyltfönster inför julen. Även flera olika evenemang i samband med julskyltningen. (december) *[[Sofiero slott|Julstämning på Sofiero]] – försäljning av julpynt och mat, samt inspiration för [[vinterträdgård]]ar inför julen. (december) ==Kommunikationer== ===Sjöfart=== {{Huvudartikel|Helsingborgs hamn|HH-leden}} [[Fil:Ferries in Helsingborg.jpg|miniatyr|De tre rederier som trafikerar [[HH-leden]] finns representerade i denna bild. Från vänster: [[Scandlines]], [[Ace Link]] och [[HH-Ferries]].]] Helsingborg har med sitt läge en lång historia som sjöfartstad. Platsen där Öresund är som smalast har sedan länge varit en vältrafikerad farled. Länge hade dock staden ingen ordentlig hamn, utan denna bestod endast av en brygga ut i vattnet. Inte förrän 1832 fick man en större hamn med tillhörande hamnbassäng. När Helsingborg under 1800-talets andra hälft växte fram som en betydande industristad började hamnen snart att växa. 1867 uppfördes Södra hamnen och 1892 Norra hamnen. Vid denna tid var Helsingborg en av Sveriges största rederistäder. Utbyggnaden av hamnen fortsatte och den kom att dominera stadens kustlinje under hela 1900-talet fram till bomässan H99. 1991 grävdes det norrgående järnvägsspåret ner, vilket gjorde att man kunde omvandla Norra hamnen till ett bostadsområde som invigdes vid bomässan. Planer finns på att på samma sätt omvandla Södra hamnen. Färjeleden mellan Helsingborg och Helsingör kallas [[HH-leden]] och är en av världens tätast trafikerade färjelinjer. Tre rederier trafikerar rutten för såväl långväga resenärer som för de som vill ''[[tura]]'', alltså att sitta kvar på båten för att äta eller umgås utan att gå av. [[Scandlines]] är den största aktören och trafikerar med färjorna ''[[M/S Tycho Brahe]]'', ''[[M/S Aurora af Helsingborg]]'' och ''[[M/S Hamlet]]''. [[HH-ferries]] trafikerar med färjorna ''M/S Mercandia IV'' och ''M/S Mercandia VIII''. Det tredje rederiet är [[Ace link]] (tidigare Sundsbussarna), vilka till skillnad från de två förra endast tar gående resenärer. De trafikerar med färjorna ''[[M/S Siluna Ace]]'' och ''[[M/S Siletta Ace]]'' (tidigare ''Sundbuss Pernille''). ===Vägar === [[Fil:Motorway DK S.svg|100px|right]] Helsingborgstrakten har länge haft en viktig betydelse i vägnätet i södra Sverige. Detta har under lång tid berott bland annat på stadens förbindelser med färjor till Helsingör. Förr var Helsingborg mötespunkten för de på sin tid viktiga vägarna [[Riksettan]] och [[Rikstvåan]]. Under årens lopp har vägsystemet byggs om och numera omges staden av [[motorväg]]ar. Motorvägarna på [[E4]] och [[E6]]/[[E20]] möts utanför Helsingborg på bland annat [[Trafikplats Kropp]] eller avfart nummer 30 som den också heter. Detta är förgreningen där motorvägarna på E4 mot [[Stockholm]] och E6/E20 mot [[Göteborg]] går åt varsitt håll. Innan E6 färdigställdes som motorväg gick denna väg längre inåt landet (delvis nuvarande [[länsväg 110]]), och korsade E4 nära [[Hyllinge]]. E4:an och har sitt slut i Helsingborg och går vid färjeläget över till vägarna [[E55]] och [[E47]], som båda har sin början i staden. E55 sträcker sig förbi [[Köpenhamn]], [[Berlin]], [[Prag]], [[Salzburg]], [[Rimini]] och [[Brindisi]] för att sluta i [[Kalamata]] i [[Grekland]]. E47 är betydligt kortare och har sitt avslut i [[Lübeck]]. Dessa vägar skyltas inte i Sverige. För att undvika tung trafik från färjorna genom stadens centrum skyltas Malmöleden söderut som E4 och går vid Helsingborgs södra trafikplats in i E6/E20 innan de delas åt vid Trafikplats Kropp. E4:ans gamla sträckning, [[Ängelholmsleden]], sträcker sig norrut till [[Väla Centrum]] och är numera endast en stadsmotorväg. [[Länsväg 111]] passerar strax öster om tätortens bebyggelse och kallas från korsningen med Rausvägen till Brohultstrafikplats för Österleden. Från 2007 ska sträckan mellan Ättekulla trafikplats och Fältarpsvägen byggas ut till fyrfilig stadsmotorväg.<ref>[http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=41272&epslanguage=SV Österleden byggs om], ''[[Helsingborgs stad]]'', senast uppdaterad 5 mars 2008. Läst 14 januari 2009.</ref> Österleden fungerar till stor del som stadsbebyggelsens gräns mot öst, med undantag för Ättekulla industriområde, Långeberga industriområde och Väla södra industriområde. Dock finns planer på att bygga ut [[Östra Ramlösa]] by öster om leden, vilket kommer att bli första gången som bostadsbebyggelse placeras utanför Österleden.<ref>[http://hd.se/helsingborg/2008/08/26/oestra-ramloesa-faar-tusentals-nya/ Tusentals nya bostäder till Östra Ramlösa]. ''[[Helsingborgs Dagblad]]'', 26 augusti 2008. Läst 30 december 2008.</ref> ===Järnvägar === {{Huvudartikel|Helsingborg C}} Helsingborg är också en viktig [[järnvägsknut]]. Genom Helsingborg går [[Västkustbanan]] från Malmö till Göteborg. [[X2000]] mellan Malmö-Göteborg som tidigare gick via Helsingborg går nu tills vidare i stället via [[Hässleholm]] och [[Markarydsbanan]], det är i stället [[Öresundstågen]] mellan ([[Helsingör]]-)[[Malmö]]-[[Göteborg]] som endast går via Helsingborg. [[Skånebanan]] utgår från Helsingborg och går via [[Perstorp]] och [[Hässleholm]] till [[Kristianstad]]. Sedan går också [[Rååbanan]] Helsingborg via [[Ramlösa]] och [[Teckomatorp]] mot [[Eslöv]]. Den sistnämnda banan används först och främst till [[pågatåg]]en som är Skånes [[pendeltåg]]. Förr i tiden var Helsingborg en ännu viktigare järnvägsknut än den är i dag, då gick nämligen [[tågfärja|tågfärjor]] till Helsingör för tåg mellan Köpenhamn och Stockholm. Av denna orsak var därför Helsingborg ofta Sveriges port mot stora delar av det övriga Europa. Denna funktion var speciellt viktig under [[kalla kriget]] mellan [[1945]] och [[1989]] då detta var den enda utgångspunkten för svenska [[persontåg]] som skulle vidare mot till exempel dåvarande [[Västtyskland]] utan att beröra det dåvarande [[Östeuropa]]. I dag finns inte denna funktion kvar längre i Helsingborg då tågfärjeförbindelsen har lagts ned eftersom [[Öresundsbron]] helt och hållet har ersatt denna. Antalet regionala tågresenärer har ökat kraftigt de senaste åren, men stadens roll som järnvägsknut ur ett riksperspektiv har minskat. Sedan bygget av [[Citytunneln]] i [[Malmö]] påbörjades har åter diskussioner först om att skapa en järnvägstunnel mellan Helsingborg-Helsingör. Förre statsministern [[Göran Persson]], som invigde bygget av Citytunneln, lovade i samband med invigningen att en tunnel mellan Helsingborg-Helsingör någon gång i framtiden blir av men att det då inte blir han som kommer inviga den. ===Stadstrafik=== {{Huvudartikel|Helsingborgs stadstrafik|Helsingborgs stads spårvägar}} Helsingborg var den tredje staden i Sverige att få elektrifierade spårvägar efter Stockholm och Göteborg då dessa invigdes i samband med Helsingborgsutställningen 1903. Spårväg kom också under lång tid vara det dominerande resesättet inom staden, då den första kommunala busslinjen inte invigdes förrän 1928. På 1950-talet var spårvägsnätet som mest utbyggt i staden, med sedan följde nerkortande av flera linjer. I och med högertrafikomläggningen 1967 lades slutligen spårvägstrafiken ner i Helsingborg och ersattes då av bussar. Länge drev Helsingborgs stad själv stadstrafiken i staden med 2005 tog [[Skånetrafiken]] över. Den traditionella blå färgsättningen av stadstrafiken ändrades då till grön. Det nuvarande linjenätet består av tre huvudlinjer med avgångar så täta som fem minuters mellanrum, samt ytterligare sex reguljära linjer, två servicelinjer och fyra pendlarlinjer. ===Flygplats === [[Ängelholm-Helsingborg flygplats]], som ligger utanför [[Ängelholm]], för inrikesflyg till [[Stockholm]] med flygbolagen [[Kullaflyg]] (till [[Stockholm-Bromma flygplats|Bromma]]) och [[SAS]] (till [[Arlanda]]). Från och med 2007 avgår även charterflyg säsongsvis från flygplatsen genom researrangörerna [[Fritidsresor]] och [[Ving]]. Fritidsresor erbjuder resor till [[Cypern]] under april och maj och till [[Gran Canaria]] under oktober till och med december, genom sitt eget flygbolag [[TUIfly Nordic]]. Ving erbjuder resor till [[Mallorca]] under maj och juni och Gran Canaria under oktober till och med december, genom flygbolagen [[Spanair]] resp. [[Air Europa]]. ==Näringsliv== [[Fil:Helsingborg sockerbrucket.jpg|miniatyr|Före detta Sockerbruket, numera kontor för Ikea.]] Stadens placering och de goda kommunikationerna har bidragit till att Helsingborg har ett bra näringslivsklimat, både för tillfället och historiskt sett. Detta bekräftas av studier gjorda av [[Svenskt näringsliv]] 2007, där Helsingborg hamnar på 13:e plats på listan över de kommuner med bäst företagsklimat. Det gör att staden kommer först bland de tio största städerna i Sverige.<ref>[http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00008/F_retagsklimat_2007_8547a.pdf Företagsklimat 2007] {{pdf}}, Svenskt näringsliv 2007</ref> Den goda positionen gör att flera åkeriföretag är etablerade i staden, till exempel Sveriges största privata åkeri [[Börje Jönsson Åkeri AB]] och DFDS Transport, samt flera distributionscentraler, som till exempel det nyligen etablerade [[ICA]]-lagret. Helsingborgsområdet har dessutom flest huvudkontor utanför Sveriges tre storstadsområden - [[Stockholm]], [[Göteborg]] och [[Malmö]].<ref>Stefan Fölster, Hanna Widell och Göran Wikner: [http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Huvudkontorsflytt_farl_207a.pdf Huvudkontorsflytt farligast utanför Stockholm]. Svenskt Näringsliv, september 2002.</ref> 2006 utnämndes Helsingborg till Årets nyföretagarkommun.<ref>Nyföretagarcentrum: [http://www.newsdesk.se/pressroom/jobs_and_society_nyforetagarcentrum/pressrelease/view/108399 Årets nyföretagarkommun: Helsingborg]. Pressmeddelande 2006-10-05.</ref> ===Arbetsmarknad=== Helsingborg har över 10&nbsp;000 momsregistrerade företag, varav drygt 90 har fler än 50 anställda. Antalet sysselsatta låg år 2006 på runt 62&nbsp;000, vilket gör att arbetslösheten är lite över riksgenomsnittet, men under genomsnittet för Skåne.<ref name="näringsl2006">Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/PERSPEKTIV0108.pdf Helsingborgs näringsliv år 2006]</ref> Jämfört med 2005 ökade antalet sysselsatta med 3,7%, vilket var högre än riksgenomsnittet, som låg på 2,5%.<ref name="näringsl2006" /> Den största näringsgrenen är [[handel]] och [[kommunikation]]er med ungefär 16&nbsp;500 arbetstillfällen, vilket är 8% högre än genomsnittet i landet. Störst inom handel och kommunikation är parti- och agenturhandel med knappt 5&nbsp;200 sysselsatta, följt av detaljhandel med cirka 5&nbsp;000 och transport och magasinering med drygt 4&nbsp;100. Inom industrin ligger tyngdpunkten på [[livsmedel]], [[kemi]] och [[läkemedel]]steknik. Den snabbast växande sektorn är servicesektorn som fördubblats de senaste 20 åren. Inom tjänstebranscherna har finansiella verksamheter och företagstjänster ökat kraftigt de senaste åren och är nu störst efter att ha passerat vård och omsorgssektorn. Pendlingen till och från Helsingborg växer stadigt, både vad gäller in- och utpendling. Den totala bruttopendlingen låg på runt 32&nbsp;544 år 2006 med ett överskott för inpendlingen på 6&nbsp;200 personer. Den största inpendlingen (70,9%) kommer från nordvästra Skåne, mestadels från Höganäs och Ängelholm. 1&nbsp;820 pendlar från Lund eller Malmö. 23,6% av de sysselsatta i Helsingborg pendlar till andra kommuner, mestadels till Landskrona och Malmö.<ref name="näringsl2006" /> ===Företag=== {| class=toccolours border=0 cellpadding=3 cellspacing=0 style="padding:.5em; width:21em; float:right; font-size:95%; margin-left:1em; margin-bottom:1em;" |- style="font-size:105%;" | colspan=2 align=center |'''Helsingborgs största arbetsgivare (2007)'''<ref>Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingborg/Statistikinfo2007.ppt Ett statistiskt hjälpmedel vid presentation av Helsingborg]</ref> |- style="vertical-align:top;" |'''Företag''' | align=right width=35% |'''Anställda''' |- style="vertical-align:top;" |[[Helsingborgs kommun]] | align=right |9 100 |- style="vertical-align:top;" |[[Region Skåne]] | align=right |3 675 |- style="vertical-align:top;" |[[IKEA]] | align=right |1 500 |- style="vertical-align:top;" |[[McNeil]] | align=right |775 |- style="vertical-align:top;" |[[Unilever Sverige]] | align=right |625 |- style="vertical-align:top;" |[[PEAB]] | align=right |525 |- style="vertical-align:top;" |[[Rikspolisstyrelsen]] | align=right |475 |- style="vertical-align:top;" |[[Becton-Dickinson]] | align=right |375 |- style="vertical-align:top;" |[[Yves Rocher]] | align=right |360 |- style="vertical-align:top;" |[[DFDS Transport]] | align=right |325 |- style="vertical-align:top;" |[[Posten]] | align=right |325 |} Den största privata arbetsgivaren är [[IKEA]], med sammanlagt cirka 1&nbsp;500 anställda vid huvudkontoret för IKEA Svenska försäljnings AB på Väla samt IKEA stabs funktioner vid Sockerbruket och IKEAs IT-bolag i Tretorns gamla fabrik båda vid [[Södra hamnen, Helsingborg|Södra hamnen]]. I övrigt är [[Helsingborgs stad]] den största arbetsgivaren med ungefär 9&nbsp;100 anställda, följt av [[Skåne läns landsting]] med cirka 3&nbsp;675 anställda, till största delen på [[Helsingborgs lasarett]]. Helsingborgs kommun är bland annat även ägare av företagen [[Öresundskraft]] och [[Helsingborgshem]]. Flera äldre industrier, varav flera bildades på 1800-talet, finns fortfarande kvar, om än under andra namn. Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks AB blev 1918 Reymersholms Gamla Industri AB och 1963 köptes det upp av [[Boliden]], som 1977 bildade Boliden Kemi AB. 1989 köptes detta upp av [[Kemira]] Oy och anläggningarna bär nu namnet [[Kemira Kemi]] AB. [[Leo Läkemedel AB|Läkemedelsbolaget Leo]], grundat 1914, köptes 1986 upp av Pharmacia, som efter en fusion 1995 bytte namn till Pharmacia & Upjohn. Detta blev år 2003 uppköpt av [[Pfizer]], som senare sålde vidare denna del till [[McNeil]] år 2006. Margarinbolaget AB bildades 1926 och övertogs 1977 av Artimoskoncernen tillsammans med Unilever. 1991 köpte Unilever ut Artimos och 1993 införlivades bolaget i koncernens livsmedelsgrupp Van den Bergh Foods, som sedan år 2000 heter [[Unilever Bestfoods]]. Medicintekniksföretaget [[Viggo]], som grundades 1923, köptes 1973 upp av British Oxygen Corporation och fusionerades 1990 med Spectramed till Viggo-Spectramed. 1998 köptes företaget upp av [[Becton-Dickinson]] och drivs nu under namnet BD Infusion Therapy. Bland de varumärken som kommer från Helsingborg borde de mest kända vara mineralvattnet [[Ramlösa Hälsobrunn (företag)|Ramlösa]], kafferosteriet [[Zoégas]] och gummiföretaget [[Tretorn]]. Andra kända varumärken med bas i Helsingborg är tidningsförlaget [[Allers förlag|Allers]], nikotintuggummit [[Nicorette]] (nu en del av McNeil), cerealieföretaget [[Abdon Finax|Finax]] samt [[Bostik]], som bland annat tillverkar lim- och tätningsmedel. Värt att nämna är även det relativt nya förpackningsföretaget [[Ecolean]], med fokus på komposterbara förpackningsmaterial. I övrigt har ett flertal andra företag sina huvudkontor i staden, till exempel [[Biltema]], [[Viktväktarna]] och [[Yves Rocher]]. Andra framstående företag är mobilteknikföretaget [[Spectronic]], distributions- och kylteknikföretaget [[Frigoscandia]] samt frukt och gröntföretagen Saba och KA Lundbladh. ==Idrott== [[Fil:Olympiahelsingborg.jpg|miniatyr|300px|Fullsatt på Olympias östra läktare under en allsvensk match.]] Helsingborg är en stad med långa idrottstraditioner. Redan 1834 anordnades utanför [[Ramlösa]] de första [[Olympiska spel]]en i modern tid. Bakom spelen stod Olympiska föreningen, vars mål var att återuppväcka intresset för de Olympiska spelen i Sverige och Norge. I dessa spel tävlades det i [[gymnastik]], kapp[[löpning]], [[brottning]] och [[klättring]]. Spelen drog en ansenlig mängd åskådare och återupprepades 1836. Dock blev det inga fler efter detta, men området där spelen hölls, numera industriområde i anknytning till Ramlösa station, bär gatorna namn som Kapplöpningsgatan, Fäktmästargatan och Rännarbanan som minne av evenemangen. ===Fotboll=== I Helsingborg är fotboll den dominerande sporten och det finns ett flertal fotbollslag i staden. Det mest framstående laget är [[Helsingborgs IF]], grundat 1907 genom sammanslagningen av klubbarna Svithiod och Stattena, som spelar i [[Fotbollsallsvenskan]]. Runt 30-talet var Helsingborgs IF en allsvensk gigant med allsvenska vinster [[Fotbollsallsvenskan 1928/1929|1929]], [[Fotbollsallsvenskan 1929/1930|1930]], [[Fotbollsallsvenskan 1932/1933|1933]], [[Fotbollsallsvenskan 1933/1934|1934]] och [[Fotbollsallsvenskan 1940/1941|1941]]. Efter det följde en mer blygsam period och [[Fotbollsallsvenskan 1968|1968]] föll laget ner i Division 1. Man lyckades inte komma tillbaka till Allsvenskan förrän 1992, men har sedan dess haft en stabil plats i högsta serien, krönt med ett [[SM-guld]] [[Fotbollsallsvenskan 1999|1999]]. HIF har däremot inte varit stadens enda representant i Allsvenskan. Under åren [[Fotbollsallsvenskan 1927/1928|1928]] och [[Fotbollsallsvenskan 1929/1930|1930]] spelade även Stattena IF i Allsvenskan och [[Fotbollsallsvenskan 1950/1951|1951]] och [[Fotbollsallsvenskan 1951/1952|1952]] spelade också [[Råå IF]] där och de och HIF delades om att spela på Olympia. Råå IF:s största triumf var segern i [[Svenska cupen i fotboll|Svenska cupen]] 1948. Numera spelar klubben dock i Division 5. [[Högaborgs BK]], som grundades 1927, är ett av Helsingborgs mer kända lag, trots att man för närvarande endast ligger i Division 2. Grunden till detta är mestadels att klubben fostrat fotbollsspelaren [[Henrik Larsson]]. Ett annat lag i staden, som numera ligger högre i seriesystemet än Högaborg, är [[Ramlösa Södra FF]], som spelar i Division 2. Ramlösa Södra bildades 1991 genom sammanslagningen av Helsingborgs Södra BIS, bildat 1991 av klubbarna Helsingborgs Södra BK, Helsingborgs Bois och BK Drott. Helsingborgs mest framstående damlag i fotboll är [[Stattena IF]], bildat 1922, vars damlag spelar i Allsvenskan säsongen 2009 efter att ha vinnit Division 1. Man har tidigare spelat i [[Damallsvenskan|Allsvenskan]] säsongerna [[Damallsvenskan 2003|2003]] och [[Damallsvenskan 2004|2004]]. ===Elitklubbar=== Förutom att Helsingborgs IF spelar i högsta serien i fotboll har staden flera andra klubbar i olika sporter på elitnivå. Innebandyklubben [[FC Helsingborg]] har spelat i [[Elitserien i innebandy]] sedan grundandet 2003. Detta beror på att klubben är ett resultat av sammanslagningen av de två Helsingborgsklubbarna Ramlösa och Högaborg, som sedan 2000 spelade under namnet HR2000 för att 2003 byta till FC Helsingborg. Inom bordtennisen är klubben [[BTK Rekord]] och dess farmarlag Råå BTK:s damlag etablerade namn i elitsammanhang och Rekord är en av Sveriges största bordtennisklubbar. [[Olympic/Viking Helsingborg HK|Olympic/Viking Helsingborg]] spelade i [[Elitserien i handboll]] säsongen 2007/2008, men föll efter säsongen åter till [[Allsvenskan i handboll|Allsvenskan]] under 2008/2009. Föreningen lyckades dock genom kvalspel ta sig tillbaka till Elitserien inför säsongen 2009/2010. Stadens simförening, [[Helsingborgs Simsällskap]], är en av Sveriges mest framstående inom sin sport, särskilt på damsidan och [[Helsingborgs Tennisklubb]] är en av Sveriges mest framgångsrika tennisföreningar. Föreningen spelar i tennisens elitserie och har även spelat i Europacupen samt vunnit SM-guld, både som förening och individuellt. ===Övriga sporter=== Helsingborgs [[Idrottsföreningen Kamraterna|kamratförening]], [[IFK Helsingborg]], grundades 1896 av blott 16-åriga Hjalmar Hedenblad som "Sällskapet Idrottsvänner", men blev en kamratförening redan samma år, samtidigt med en sammanslagning med fotbollsklubben GFK. Föreningen har under sin långa historia innefattat ett flertal olika sporter, bl a [[fotboll]], [[cykling]], [[simning]], [[orientering]], [[handboll]], [[gymnastik]], [[ishockey]] och [[basket]]. I verksamheten ingår numera ingår [[friidrott]] (den enda som varit med sedan starten), [[skidor]], [[tennis]], [[bowling]], [[konståkning]], [[volleyboll]] och [[triathlon]]. Som hemmaarena har man, åtminstone inom friidrotten, idrottsplatsen Heden, där bland annat SM i friidrott arrangerats, och en inomhusarena belägen i närheten av [[Idrottens hus, Helsingborg|Idrottens hus]]. Ännu en fritidrottsförening finns i staden i form av [[IS Göta]], bildad 1898. Göta grundades som en renodlad friidrottsföreningen, men har även sektioner för bowling, inlines och tennis. Föreningen har under åren även hyst sporter som bandy, hockey, handboll och gång. Basketklubben [[Helsingborgs BK]]:s herrlag spelade i [[Svenska basketligan]] från 2003 under namnet [[Öresundskraft]], efter huvudsponsorn, fram till säsongen [[Svenska basketligan 2008/2009|2008/2009]]. Men på grund av ekonomiska problem försattes föreningen 2009 i konkurs. Dock ska en efterföljare till klubben, vid namn Helsingborgs Baskebollklubb, skapas. Helsingborgs Basket kom till genom en sammanslagning mellan IFK Helsingborgs basketverksamhet och Pantrarna. Föreningen hade 900 medlemmar och 20 ungsdomslag. Klubben drev även projekt för att hjälpa integrationen tillsammans med Stattena IF och Svensk-Arabiska vänskapsföreningen. Tanken är att all verksamhet ska fortsätta i den nya föreningen. Klubbens herrlag måste dock på grund av konkursen börja om i division 3 och damlaget i division 2. Ishockeyn har levt en lite mer undanskymd tillvaro i Helsingborg, i skuggan av fotbollen. Stadens hockeylag, [[HHC Redskins]], grundades 1977 och spelar i hockeyns [[Division 1 i ishockey|Division 1]]. Helsingborg har däremot ett flertal [[gymnastik]]föreningar som alla stöds av Helsingborgs Gymnastikförbund och har sin verksamhet inhyst i [[Gymnastikens Hus]] på [[Ättekulla]] i södra Helsingborg. Dessa är [[GF Fram]], [[GF Ling]], [[Helsingborgs Turnförening]] och [[Råå GF]]. Helsingborg representeras också i löpning av HLK-92 och badminton av [[Helsingborgs Badmintonklubb]]. Staden har förutom detta en del framgångsrika klubbar inom [[kampsport]]. Taekwondoklubben [[Tian Dao]] har skördat en del framgångar i svenska mästerskap. Helsingborgs Jujitsuklubb (HJJK) är en av de äldsta kamsportsföreningarna i staden och har funnits sedan mitten av 1970-talet. Några av de nyare sporterna i Helsingborg är [[rugby]], [[baseboll]] och [[amerikansk fotboll]]. Stadens representeras här av respektive [[Helsingborgs RC|Helsingborgs Rugby Club Gripen]], [[Helsingborg Generals]] och [[Helsingborg Crocodiles]]. ===Anläggningar=== Den mest kända arenan i Helsingborg är [[Olympia (arena)|Olympia]], hemmaarena för Helsingborgs IF, som är en av Sveriges äldsta fotbollsarenor, uppförd 1898. Till en början var Olympia plats för både [[fotboll]] och [[friidrott]], men har på senare tid omvandlats till en renodlad fotbollsarena med plats för cirka 16&nbsp;700 åskådare. Runt Olympia har flera andra sportanläggningar senare tillkommit och hela området är ett slags centrum för Helsingborgs idrott. Norr om Olympia ligger [[Idrottens hus, Helsingborg|Idrottens hus]], som är stadens största inomhusarena med ett flertal hallar och möjlighet för många olika sporter. Den största hallen, A-hallen, har plats för 1&nbsp;800 åskådare. Flera av inomhussporterna i Helsingborg använder Idrottens hus för träning och hemmamatcher. Till exempel kan man här se handbollsföreningen [[Olympic/Viking]], innebandyklubben [[FC Helsingborg]] och bordtennisklubben [[BTK Rekord]]. En ny multiarena som av Helsingborgs stad planeras byggas på Olympiaområdet är tänkt stå klar stå klar 2011 och ha plats för cirka 6&nbsp;000 åskådare. Arenan är tänkt att ersätta Idrottens Hus som stadens huvudarena för inomhussporter, dock inte ishockey och racketsporter.<ref>Helsingborgs stad: [http://www.helsingborg.se/templates/SubMain.aspx?id=50571&epslanguage=SV Multiarena Helsingborg], läst 2008-07-28, senast uppdaterad 2009-05-22</ref> Stadens ishockeyarena, [[Olympiarinken]], som är hemmaarena för [[Helsingborg HC]] och kan ta 2 100 åskådare, ligger in bit norr om Idrottens Hus. Öster om Olympia ligger HIF-hallen, med en inomhusplan av konstgräs och Olympiahallen, byggd 1981 och utbyggd 1988, med plats för 7 tennisbanor och 18 badmintonbanor. Dock finns det även flera idrottsanläggningar utanför Olympiaområdet, till exempel i stadsdelen [[Högasten]] i södra Helsingborg, där man kan finna Idrottsplatsen Heden, som har faciliteteter för friidrott och har arrangerat bland annat [[SM i friidrott]]. I anknytning till idrottsplatsen ligger inomhushallen Götahallen. I anknytning till Gustav Adolfskolan i stadsdelen [[Söder, Helsingborg|Söder]] ligger ännu en inomhushall vid namn GA-hallen, som ofta används som hemma arena för basketklubben Helsingborg Pearls. Centrum för simsporterna är [[Filbornabadet]], som förvaltas av Helsingborgs simsällskap och som även har sin verksamhet i anläggningen. Sällskapet driver dessutom visionen om en kombinerad sim- och sporthall vid Filborna, då man anser att [[Simhallsbadet, Helsingborg|Simhallsbadet]] i centrala Helsingborg inte längre håller måttet. I övrigt finns ett flertal mindre idrottsplatser, mest ämnade för fotboll, runt om i staden, till exempel idrottsplatserna Harlyckan, Norrvalla och Råå IP. ==Sevärdheter== *[[Fredriksdalsteatern]] *[[Kärnan]] *[[Ramlösa]] brunn *[[Dunkers kulturhus]] *[[Idrottsmuseet]] *[[Beredskapsmuseet]] *[[Sofiero slott]] & slottspark *[[Pålsjö slott]] *[[Råå Museum]] *[[Teknik på farfars tid]] (museum ägt av privatperson) *[[Olympia]] ==Referenser== ===Noter=== <references/> ===Källor=== *[http://www.helsingborg.se Helsingborgs stads webbplats] *Helsingborgs stad: ''Helsingborg 900 år'', Helsingborg 1985, ISBN 91-7690-156-4 *Helsingborgs stadsbyggnadskontor: ''Arkitekturguide för Helsingborg'', Helsingborg 2005, ISBN 91-975719-0-3 *Johannesson, Gösta: ''Helsingborgs historia, del VI:2: Bebyggelse, hantverk, manufaktur'', Helsingborg 1985, ISBN 91-20-06743-7 *Johannesson, Gösta: ''Helsingborg - stad i 900 år'', Helsingborg 1980, ISBN 91-20-06249-4 *Jönsson, Charlotta: ''Fragment: en utställning om Helsingborgs historia'', Helsingborg 2003, ISBN 91-974550-0-8 *Ranby, Henrik: ''Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur - Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971'', Helsingborg 2005, ISBN 91-631-6844-8 ==Se även== *[[Portal:Helsingborg|Helsingborgsportalen]] *[[Lista över personer med anknytning till Helsingborg]] *[[Spårvägsstäder i Sverige]] *[[Arkivens Hus]] ==Externa länkar== *[http://www.helsingborg.se Helsingborgs stad] *[http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=1634 Helsingborgs turistbyrå] *[http://www.destinationhelsingborg.se Destination Helsingborg] *[http://www.hjjk.org Helsingborgs Jujitsuklubb] {{Wikitravel|Helsingborg}} {{Commonscat|Helsingborg}} {{Helsingborgs kommun}} {{utmärkt}} [[Kategori:Helsingborg| ]] [[Kategori:Skåne län]] [[Kategori:Sveriges städer]] [[Kategori:Öresundsregionen]] [[Kategori:Orter i Skåne län]] [[Kategori:Gränsorter i Europa]] [[bg:Хелсингбори]] [[ca:Helsingborg]] [[cs:Helsingborg]] [[da:Helsingborg]] [[de:Helsingborg]] [[en:Helsingborg]] [[eo:Helsingborg]] [[es:Helsingborg]] [[et:Helsingborg]] [[fi:Helsingborg]] [[fr:Helsingborg]] [[hr:Helsingborg]] [[hu:Helsingborg]] [[id:Helsingborg]] [[it:Helsingborg]] [[ja:ヘルシンボリ]] [[ko:헬싱보리]] [[la:Helsingoburgum]] [[nds:Helsingborg]] [[nl:Helsingborg (stad)]] [[no:Helsingborg]] [[pl:Helsingborg]] [[pt:Helsingborg]] [[ro:Helsingborg]] [[ru:Хельсингборг]] [[sk:Helsingborg]] [[sr:Хелсингборг]] [[tr:Helsingborg]] [[vi:Helsingborg]] [[vo:Helsingborg]] [[zh:赫尔辛堡]]

Tillbaka till Helsingborg.