Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Handlingsteori''' är den del av [[filosofi]]n där man studerar olika teorier för de processer som ligger bakom avsiktliga [[handling]]ar och rörelser. Detta idéområde har rönt stort intresse från många filosofer sedan [[Aristoteles]] tredje bok ''Den nikomachiska etiken''. Ämnet har också blivit allt mer intressant för diverse [[samhällsvetenskap]]er. I och med utvecklingen av [[psykologi]]n och [[neurologi]]n har många gamla handlingsteorier blivit testade genom [[empiri]]ska undersökningar. Många handlingsteoretiker har beskrivit en handling som ett beteende orsakat av en ''agent'' under en specifik ''situation''. Agentens ''uppfattningar'' och ''önskningar'' leder till och förklarar ett beteende, om det är avsiktligt. [[Michael Bratman]] har belyst vissa problem med detta synsätt och menar att vi ska se på konceptet intention som grundläggande och icke analyserbart till uppfattningar och önskningar ([[Engelska|eng:]] ''Beliefs and Desires''). Enligt vissa teorier är en önskan, samt en uppfattning om hur man tillfredsställer denna önskan, orsaken till alla avsiktliga handlingar. Det finns dock vissa som invänt mot detta. Uppfattningen att jag bör göra X, kan hävdas göra så att jag gör det, utan att jag önskar att handla i enlighet med X. Rationalitet involverar enligt dessa teorier att svara korrekt till de skäl att handla som en agent märker av, och inte bara agera i enlighet med ens önskningar. Medan handlingsteoretiker vanligtvis formulerar sina teorier om mänskligt handlande i termer av [[kausalitet]], har frågan om vad som orsakar ett avsiktligt agerande gett upphov till flera kontroverser i frågan gällande den [[Fri vilja|fria viljans]] existens och natur. Konceptuella diskussioner råder också runt definitionen av ett avsiktligt agerande. Tänkare inom ämnet är ofta oeniga om vilka handlingar som faller under kategorin. En text som blivit en modern klassiker inom handlingsteori är [[Donald Davidson]]s ''Actions, reasons and causes'', först publicerad i [[Journal of Philosophy]] [[1963]].<ref>Den återfinns på svenska i antologin ''Filosofin genom tiderna - efter 1950'' med titeln ''Handlingar, skäl och orsaker''.</ref> == Framstående handlingsteoretiker == * [[G.E.M. Anscombe]] * [[Jonathan Bennett]] * [[Michael Bratman]] * [[August Cieszkowski]] * [[Donald Davidson]] * [[Fred Dretske]] * [[Harry Frankfurt]] * [[Jürgen Habermas]] * [[Rosalind Hursthouse]] * [[David Hume]] * [[Jennifer Hornsby]] * [[Robert Kane]] * [[Anthony Kenny]] * [[Hans Joas]] * [[Alfred R. Mele]] * [[John Searle]] * [[Michael Thompson]] * [[Charles Taylor]] * [[Richard Taylor]] * [[Georg Henrik von Wright]] * [[Ludwig Wittgenstein]] * [[Max Weber]] == Referenser == {{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/action_theory}} * Uppslagsordet ''[http://plato.stanford.edu/entries/action/ Action]'' från [[Stanford Encyclopedia of Philosophy]] * Mele, Alfred, ''The Philosophy of Action'', Oxford University Press, Oxford, 1997 ===Noter=== <references /> [[Kategori:Delområden inom humanfilosofi]] [[de:Handlungstheorie]] [[en:Action theory]] [[fi:Teonfilosofia]] [[fr:Philosophie de l'action]] [[is:Athafnafræði]] [[nl:Handelingstheorie]] [[sk:Teória konania]] [[zh:行動理論]]

Tillbaka till Handlingsteori.