Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Höger–vänster-skalan''' eller '''den politiska skalan''' betecknar den viktigaste ideologiska dimensionen inom politiken.<ref name="BäckMöller">Bäck, Mats & Tommy Möller (2001). ''Partier och organisationer.'' Femte upplagan. Stockholm: Norsteds Juridik.</ref> Ursprungligen speglar den en konflikt mellan de [[konservatism|konservativa]] [[politiskt parti|partierna]], ''högern'', och de partier med motsatt ståndpunkt till de konservativa, ''vänstern''. I den politiska mitten emellan dessa befinner sig partier som räknas som ''center''. Höger-vänsterskalan uttrycker främst synen på [[distributiv rättvisa]]; hur förtjänta individer är av den ekonomiska fördelning som blir resultatet av en oreglerad marknadsekonomi. Till vänster på skalan hamnar synsättet att samhällets (världens) ekonomiska fördelning beror på maktskillnader och är orättvis, därför bör politiken inriktas på att utjämna skillnader i makt och ekonomisk fördelning. Till höger på skalan hamnar synsättet att samhällets (världens) ekonomiska och politiska fördelning är resultatet av individuella ansträngningar; de har alltså tillkommit rättvist och därför bör politiken avstå från att försöka påverka fördelningen av makt och ekonomisk tilldelning. ==Bakgrund== Skalan uppstod i den franska nationalförsamlingen i samband med [[franska revolutionen]] år [[1789]]. De [[radikal]]a som ville förändra samhället mot större jämlikhet (under [[franska revolutionen]]s inledningsfas var detta [[liberalism|liberalerna]] och anhängarna av konstitutionell monarki) satt till [[vänster]], medan de som ville bevara det gamla systemet satt till [[höger]]. Vid den här tidpunkten var de moderna [[ideologi]]erna inte uppfunna. Det gör det svårare att knyta höger–vänster-skalan till speciella ideologier med förankring genom hela skalans historia. Positioneringen på den politiska skalan är inte alltid helt lätt, eftersom samhället och den politiska verkligheten har förändrats mycket sedan dess. Om de som då var höger var förändringsobenägna, så kan de nu, om den politiska vänstern länge har suttit vid makten i ett land, tvärtom vara de som står för de mest radikala förändringsförslagen. Vilka kriterier som skall användas vid positionering på skalan har det också rått delade meningar om. Dock finns det en typisk användning och positionering utefter skalan som nyttjas på samma sätt i media, bland väljare och bland statsvetare. Idag har skalan ett starkt samband med vilka [[partier]] som brukar samarbeta med vilka vid [[regering]]sbildning inom [[stat]]er med flerpartisystem. Var på skalan en viss väljare placerar sig har ett starkt samband med hur denna ser på olika politiska frågor liksom hur väljaren röstar. Enligt statsvetaren Stephen Tansey ser den konventionella klassificeringen av ideologier längs med höger-vänsterskalan ut så här:<ref name="Tansey">Tansey, Stephen D. (2002) ''Politics: The basics'', sid 75. London och New York: Routledge.</ref> {| style="text-align: center; margin: 1em auto 1em auto; padding: 20px;" |- | style="font-size: 1.2em" | [[Marxism|Marxist]] | style="font-size: 1.2em" | [[Anarkism|Anarkist]] | style="font-size: 1.2em" | [[Socialism|Socialist]] | style="font-size: 1.2em" | [[Liberalism|Liberal]] | style="font-size: 1.2em" | [[Konservatism|Konservativ]] | style="font-size: 1.2em" | Monarkist | style="font-size: 1.2em" | [[Fascism|Fascist]] |- |- | style="background-color: rgb(200,20,10);" | &nbsp; | style="background-color: rgb(255,50,30);" | | style="background-color: rgb(255,100,100);" | | style="background-color: rgb(120,120,255);" | | style="background-color: rgb(50,50,200);" | | style="background-color: rgb(140,30,140);" | | style="background-color: rgb(180,80,30);" | |- | colspan="2" style="text-transform: uppercase; font-size: 0.8em" | längst till vänster | | | | colspan="2" style="text-transform: uppercase; font-size: 0.8em; text-align: right" | längst till höger |- |} I ett samtida svenskt sammanhang skulle det kunna visualiseras så här: {| style="text-align: center; margin: 1em auto 1em auto; padding: 20px;" |- | style="font-size: 1.2em" | [[Anarkism|Anarkist]] | style="font-size: 1.2em" | [[Socialism|Socialist]] | style="font-size: 1.2em" | [[Socialdemokrati|Socialdemokrat]] | style="font-size: 1.2em" | [[Liberalism|Liberal]] | style="font-size: 1.2em" | [[Konservatism|Konservativ]] | style="font-size: 1.2em" | [[Nationalism|Nationalist]] |- |- | style="background-color: rgb(180,20,10);" | &nbsp; | style="background-color: rgb(255,40,20);" | | style="background-color: rgb(255,100,100);" | | style="background-color: rgb(120,120,255);" | | style="background-color: rgb(50,50,200);" | | style="background-color: rgb(150,30,120);" | |- | colspan="2" style="text-transform: uppercase; font-size: 0.8em" | längst till vänster | | | colspan="2" style="text-transform: uppercase; font-size: 0.8em; text-align: right" | längst till höger |- |} == Höger-vänster-skalan i Sverige == I Sverige har höger-vänster-skalan ovanligt stor betydelse. I [[Sverige]] finns ett block med [[liberalism|liberala]] eller [[konservatism|konservativa]] [[borgerliga partier]] - till höger - och ett block med mer [[socialism|socialistiskt]] inriktade partier - till [[vänsterparti|vänster]]. Mellan 85 och 95 % av de väljare som placerar sig antingen till höger eller till vänster, röstar på motsvarande block i valen. Svenska väljares självbild är att de är åsiktsröstare, i andra hand ideologiröstare; 51 % av väljarna anger att de i första hand åsiktsröstar, 49 % anger att de ideologiröstar och 46 % ser sig själva som röstare på partiernas program.<ref name="SCB">SCB (2007). ''[http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0106_2006A01_BR_00_ME04BR0801.pdf Allmänna valen 2006, Del 4 {{pdf}}]''. Statistiska centralbyrån. . ISBN 978-91-618-1411-4</ref> Blockpolitiken är likaså mer cementerad i Sverige än i många andra länder, och [[koalition]]er mellan enskilda partier till höger och till vänster om mitten är ovanliga. Kritiker till denna beskrivning, däribland [[Per Wirtén]], menar att blocken inte längre motsvarar politiska ideologier, utan snarare ''statsapparaten'' kontra ''näringslivet''. Ett flertal empiriska studier har dock fortsatt att visa att svensk politik i hög grad är endimensionell.<ref name="BäckMöller" /> Under riksdagsvalet 2006 stannade 88,2 % av väljarna inom samma höger- eller vänsterblock som de röstat på under det förra valet. En andel av 9,1 % av väljarna bytte från vänsterblocket till högerblocket medan 2,7 % bytte från högerblocket till vänsterblocket.<ref name="SCB" /> === Väljarnas egen identifiering === Var svenskar identifierar sig på höger-vänsterskalan har varierat över tid. Mellan 1968 och 1982 identifierade sig fler väljare som vänster än som höger. Den andel som vänsterplacerade sig själv gick från 43 % år 1968 till 37 % 1982, och den andel som såg sig som "höger" varierade mellan 31 % år 1968 och 36 % år 1982. Under åttiotalet så jämnade det ut sig mellan de två ideologiska lägren. Andelarna för de bägge blocken har legat mellan 35-40 % vardera, med en fördel för högerblocket. I tre val har klart fler identifierat sig med höger än med vänster: 1991, 1998 och 2006. I valet år 2006 såg sig 46 % av väljarna som höger och 32 % som vänster. Sextio- och sjuttiotalens vänstervridna opinion har sedan 90-talets början bytts ut mot en klart mer högervriden opinion.<ref name="SCB" /> [[Fil:Party Left-right-scale Voters Sweden-Big.png|miniatyr|250px|Svenska partiers placering på höger-vänsterskalan 1979-2006, enligt väljarnas bedömning.]] === Partiernas placering på skalan === Vid valet år 2006 placerade de svenska väljarna partierna i följande ordning på höger-vänster-skalan. Värdet 10 på skalan var längst till höger och värdet 0 var längst till vänster. Längst till höger sattes [[Moderaterna]] (värde 8,4), därefter följde [[Sverigedemokraterna]] (7,7), [[Kristdemokraterna]] (6,9), [[Folkpartiet]] (6,7), [[Centern]] (6,2) och [[Junilistan]] (värde 5,6). Alla dessa partier uppfattas alltså som till höger om mitten. Därefter följer partierna till vänster om mitten. Längst till vänster sattes [[Vänsterpartiet]] (värde 1,3), därefter [[Feministiskt initiativ]] (2,5) samt därefter [[Miljöpartiet]] (3,6) tillsammans med [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] (värde 3,6). Väljarna för vart och ett av partierna placerar sig själva på ett mycket snarlikt sätt.<ref name="SCB" /> === Samband med egen placering på skalan === Höger-vänster skalan i Sverige har ett starkt samband med väljarnas ekonomiska situation eller sociala klass. Ju lägre inkomst och status via yrket, desto större är sannolikheten att en väljare har sympatier åt vänster på skalan. Ju högre inkomst och förmögenhet, desto större är sannolikheten att en väljare har sympatier åt höger på skalan. Samma samband finns i andra länder, men det är starkare i Sverige. Sambandet mellan social klass, höger-vänster-skalan och partival har dock försvagats klart över en period av 50 år, det är ungefär hälften så starkt idag som det var 1956. Ännu i valet år 2006 uppvisade dock social klass det starkaste sambandet med partival av alla undersökta bakgrundsdimensioner. Andra viktiga bakgrundsfaktorer för partival var utbildning, religiositet, fackföreningsmedlemskap, yrke och inkomst.<ref name="SCB" /> ==Andra politiska dimensioner== Andra dimensioner av svensk politik som föreslagits av statsvetare inkluderar en ''tillväxt - ekologidimension'' samt en ''xenofob - kosmopolitdimension''. Men dessa bedöms ändå ha relativt liten betydelse.<ref name="BäckMöller" /> === Ideologier som överskrider höger-vänster skalan=== Vissa politiska åskådningar anser sig överskrida eller vara oberoende av höger-vänster-skalan. Många [[Feminism|feminister]] menar att kvinnoförtrycket förenar höger- och vänsterideologierna medan [[Ekologism|ekologister]] hävdar att miljöförstöringen drabbar alla oavsett ideologi. Exempelvis anser många [[miljöpartiet|miljöpartister]] att de varken tillhör högern eller vänstern. I Sverige brukar även [[Centern]] och [[Sverigedemokraterna]] beskriva sig själva som mittenpartier. Liknande försök att hävda det egna oberoendet av höger-vänsterskalan är dock i hög grad en retorisk metod. Genom att placera sin egen uppfattning i mitten försöker ett parti presentera sig självt på ett mindre negativt sätt för sådana väljare som identifierar sig med den andra delen av skalan. Om man till exempel undersöker Miljöpartiets förtroendevalda, väljare och sympatisörer, så har dessa genomsnittligt sett en klar vänsterprofil, även om partiet säger sig vara oberoende av höger-vänsterskalan. [[Fil:Political chart.svg|miniatyr|250px|Den [[Politisk kompass|politiska kompassen]] delar inte bara in i höger och vänster, utan även auktoritär gentemot liberal.]] ===En tvådimensionell skala=== Begrepp som ''jag är vänster'' eller ''jag är höger'' används av många som talar om sin egen politiska uppfattning. Detta sätt att använda höger–vänster-skalan innebär att man anser att man tycker bäst om de partier som befinner sig i ena eller andra delen av skalan. Detta synsätt anses av många vara förlegat, det har därför på senare tid, främst i [[USA]] och med början hos [[nyliberalism|libertarianska]] grupper, växt fram en tvådimensionell skala som förespråkarna anser korrigerar några av tillkortakommandena i den traditionella höger–vänster-skalan. *Den [[vågrät]]a X-axeln på skalan motsvarar graden av ekonomisk centralstyrning visavi ekonomiskt självstyre. *Den [[lodrät]]a Y-axeln på skalan motsvarar graden av personlig centralstyrning visavi personligt självstyre. Den tvådimensionella politiska skalan är mindre vanlig bland statsvetare som forskar på politisk ideologi. Den har kritiserats av flera statsvetare som menar att den är vinklad till libertariansk favör och att den auktoritära / libertarianska dimensionen är felaktigt definierad.<ref name=lightfoot>Lightfoot, Chris (2003). ''Political Survey: Rationale''. [http://politics.beasts.org/rationale.shtml full-text html]</ref> ==Politiska färger== Det är vanligt att använda [[politisk färg|färger]] för att symbolisera höger och vänster och ett parti eller en politikers position på skalan. I Sverige används rött för vänstern och blått för högern. De individuella partierna längs med skalan har i praktiken också fått mer exakta färgtoner definierade för sig. [[Moderaterna]], som ligger längst till höger, symboliseras med mörkblått. [[Folkpartiet]] som ligger jämförelsevis längre mot mitten symboliseras med ljusare blått. [[Vänsterpartiet]], som ligger längst till vänster, symboliseras med mörkrött och [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] som ligger jämförelsevis längre mot mitten tilldelas en ljusare röd. I ett stort antal länder runt om i världen används ett liknande färgval för att beskriva höger och vänster i politiken. Ett undantag är USA, där "red states" symboliserar konservativa stater som röstar på republikanerna till höger på skalan medan "blue states" står för demokratiska stater till vänster på skalan. ==Se även== * [[Politisk höger]] * [[Politisk vänster]] * [[Politiskt parti]] * [[Ideologi]] * [[Politisk filosofi]] * [[Distributiv rättvisa]] * [[Medianväljarhypotesen]] == Referenser == <references /> [[Kategori:Klassificering av politiska åskådningar]] [[Kategori:Politisk filosofi]] [[Kategori:Statsvetenskap]] [[Kategori:Politik]] [[en:Left-Right politics]] [[fr:Gauche et droite en politique]] [[he:שמאל וימין בפוליטיקה]] [[ja:右翼思想・左翼思想]]

Tillbaka till Höger-vänster-skalan.