Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Gustav Boestad''', född [[1899]]-10-10, död [[1984]]-09-13, var en svensk [[civilingenjör]], mekanist, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan, [[KTH]] 1943-1966 i Läran om [[Maskinelement]]. 19 juli 1944 skrev han en sedermera berömd teknisk-vetenskaplig rapport rörande [[Bäckebotorpeden]], den tyska [[V-2]]-raket, som 1944-06-13 vid en provskjutning från [[Peenemünde]] av misstag kom att haverera i [[Bäckebo]] utanför [[Nybro]], [[Kalmar län]]. (Testraket nummer 4089). Rapporten var strängt hemlig, först 1964 blev innehållet allmänt bekant genom en artikel i [[Aftonbladet]]. Rapporten läcktes av statsminister [[Per Albin Hansson]] till brittiska regeringen, som därmed var förvarnad, när V-2-raketer började användas i [[Andra världskriget]]. Under perioden 1944-09-08 till 1945-03-27 träffades [[London]], [[Antwerpen]] och även flera andra städer av totalt 3172 V-2 raketer. (Landstigningen i Normandie startade 1944-06-06. Tyskland kapitulerade 1945-05-08). Redan i juli 1944 transporterades vrakdelarna från Sverige till [[Farnborough]], England. Genom mätningar på vrakdelarna och efterföljande beräkningar kunde Boestad med förbluffande precision rekonstruera V-2-raketens projektilbana och räckvidd. Det blev möjligt, att fastställa uppskjutningsplatsens ungefärliga läge. Rekonstruktionen betraktas allmänt som en enastående ingenjörsteknisk bedrift under stark tidspress. 1924-1943 var Boestad anställd hos AB Ljungströms Ångturbin, (sedermera [[STAL]]). 1966-1975 var Boestad konsult åt [[Norrbottens Järnverk AB]], som då kämpade med stora produktionsproblem, bl a oönskade bucklor i de plåtar, som valsades fram. Boestads skrifter berörde turbinlok, ultracentrifug, kompressorer, luftförvärmare, maskinelement, fyrledsmekanismer, glidlager, rullningslager, tätningar, toleranser, passningar, kuggväxlar, skruvpumpar, smörjning, kopplingar, splines, bromsar, fasta förband, skruvförband, nitförband, kilförband, utmattningsbrott, kritiska varvtal, vibrationer, balansering, industriell formgivning, elementarpartiklar, vindenergi. Det har hävdats, att Boestad 1934 konstruerade världens första flygreamotor (utställd på [[Tekniska museet]]). Motorn monterades dock aldrig på något flygplan eller fordon. Tiden var då ännu inte mogen för denna innovation, men motorn belyser Boestads genialitet och mångsidighet. I april 1945 hämtades Boestad i all hemlighet till USA i ett litet kurirflygplan för att hos [[General Electric]] utveckla och provköra ångturbiner för örlogsfartyg. Han var i USA fram till 1945-08-23, (sedan även [[Japan]] kapitulerat 1945-08-15). [[Wernher von Braun]] (som utvecklat V-2) anlände till USA 1945-09-20. Boestad var ej blott en lysande uppfinnare och produktutvecklare, han var även oerhört omtyckt av teknologerna vid KTH, bland annat som uppskattad och kunnig reseledare vid studieresor till skilda typer av industriföretag. Han var centralgestalten i många lustiga anekdoter, som cirkulerade på KTH. Personligen var han anspråkslös. Han fick fem döttrar och två söner. 2008-12-02 höll Anders Folkeson ett föredrag om Boestad på KTH. I salongen satt två av Boestads döttrar samt en månghövdad skara av Boestads ditresta elever, som hyllade minnet av en av våra stora svenska samtida. Vem är den store mannen / med räknestav i hand? / Hans rykte flugit vida / uti i vårt långa land. / I både slott och koja / från Flen till Själevad / berättas med förundran / om Gustav Boestad. / - (Ur Sångartävlan 1956-12-01, text: Lars Wredberg). == Källor == *''Svensk Uppslagsbok 1947'': Gustav Boestad. *''Nordisk Familjebok 1956'': Gustav Boestad. *''Nationalencyklopedin 1990'': Gustav Boestad. *''Vem är vem 1962'': Gustav Boestad. *''Vem är det 1983'': Gustav Boestad. * [[Börje Heed]] (1964-01-06). AB-man har fått läsa regeringens hemliga rapport! Aftonbladet. * http://www.df.lth.se/~triad/rockets/19440721_bil_2.html {{STANDARDSORTERING:Boestad, Gustav}} [[Kategori:Svenska ingenjörer]] [[Kategori: Personer verksamma vid KTH]] [[Kategori:Födda 1899]] [[Kategori:Avlidna 1984]] [[Kategori:Män]]

Tillbaka till Gustav Boestad.