Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Gustaf Cronhielm''', född [[18 juli]] [[1664]] i [[Stockholm]], död där [[3 juni]] [[1737]], var en svensk greve, ämbetsman och [[kanslipresident]]. Han är stamfader för den grevliga ätten ''[[Cronhielm af Flosta]]''. Han är mest känd för [[1734 års lag]], vars tillblivelse han dels översåg till innehållet, dels till stora delar formgav litterärt; denna lag beröms ännu för dess stil och språk. Gustaf Cronhielm föddes i Stockholm som son till [[Polycarpus Cronhielm]], som föddes med namnet Krumbygel i [[Sachsen]], inkom till Sverige och erhöll [[adel]]skap och [[friherre]]lig värdighet. Modern, Hebbla Standorph, kom från [[Danzig]]. Han hade genom familjens ställning goda möjligheter för att utbilda sig. Åren 1677-82 studerade han vid [[Uppsala universitet]], därefter fortsatte han studierna vid [[Riksarkivet]], och reste sedan till [[London]], där han uppehöll sig i tre år, och till [[Paris]]. År 1686 utnämndes han till [[kammarjunkare]] vid hovet i [[Württemberg]], och året därefter kallade kung [[Karl XI]] honom tillbaka och erbjöd honom tjänst som [[hovjunkare]], och därefter som kronprins [[Karl XII|Karls]] [[kammarherre]]. Under några år var han kronprinsens lärare. År 1698 avled Cronhielms fader, varefter han övertog dennes befattning som [[landshövding]] i [[Västmanlands län]]. Han började snart intressera sig för politiken, och 1710 hade han gjort sig uppmärksammad som [[riksdag]]sman och vice [[lantmarskalk]]. Av den anledningen blev han utnämnd till [[hovkansler]], [[kungligt råd]], [[kansliråd]] och ordförande i lagkommissionen samma år. Åren 1713-14 var han [[Lunds universitet]]s kansler och blev 1719 kansler vid Uppsala universitet. Efter att Karl XII avlidit blev Cronhielm president i [[Kommerskollegium]] och kanslipresident, men avskedades av drottningen 1719. På grund av sitt goda namn fick han dock komma tillbaka till hovet som riksråd redan året därefter. År [[1712]] upphöjdes Cronhielm till greve med namnet Cronhielm af Flosta. Med sin första hustru grevinnan Maria [[Wallenstedt]] fick han elva barn som överlevde späd ålder. Hans andra hustru var friherrinnan Henrietta Beata [[Horn af Marienborg]]. == Källor (urval) == *''Svenska män och kvinnor'', del 2, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1944, s.136f {{start box}} {{succession box|företrädare=[[Arvid Horn]]|titel=[[Kanslipresident|Sveriges kanslipresident]]|år=1719|efterträdare=[[Arvid Horn]]}} {{end box}} {{STANDARDSORTERING:Cronhielm, Gustaf}} [[Kategori:Kanslipresidenter]] [[Kategori:Landshövdingar i Västmanlands län]] [[Kategori:Ridderskapet och adelns riksdagsledamöter]] [[Kategori:Svenska grevar]] [[Kategori:Födda 1664]] [[Kategori:Avlidna 1737]] [[Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[Kategori:Män]] [[pl:Gustaf Cronhielm]]

Tillbaka till Gustaf Cronhielm.