Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Greklands historia''' omfattar av tradition [[greker]]na och de områden som stått under deras kontroll samt det territorium som idag utgör det moderna Grekland. Genom historien har grekernas inflytande varierat högt avsevärt och den grekiska historien omfattar följaktligen olika områden under olika epoker. Grekerna är ett indoeuropeiskt folkslag och invandrade norrifrån{{källa behövs}} och spred sig därefter ut på öarna. Detta skedde på 3000-talet f.Kr. och då den grekiska civilisationens inflytande var som störst behärskade de allting mellan [[Egypten]] och [[Indus]]dalen. Sedan dess har stora grekiska [[minoritet]]er existerat i denna region (till exempel i [[Turkiet]], [[Italien]], [[Libyen]] och [[Levanten]]) och många greker har idag [[emigration|emigrerat]] till länder som [[USA]], [[Australien]] och [[Sverige]]. De flesta grekerna återfinns dock fortfarande i dagens demokratiska republik (självständigt sedan [[1821]]) och på [[Cypern]] (självständigt sedan [[1960]]). Den grekiska historien rymmer viktiga [[arkeologi]]ska fynd från [[förhistorisk tid]]; den [[antiken|antika]] världens [[filosofi]]ska och [[estetik|estetiska]] största bedrifter; den långa [[Bysantinska riket|bysantinska]] historien; tiden mellan [[Konstantinopels fall]] och den moderna grekiska statens födelse då landet kontrollerades av [[Venedig|venetianare]] och [[turkar]]; och det därpå följande frihetskriget följt av vägen till dagens demokratiska republik. Se även: [[Tidsaxel över Greklands historia]] ==Stenåldern== * [[400000 f.Kr.|400 000]]-[[3600 f.Kr.]] {{bidrag saknas}} ==Bronsåldern == * [[3600 f.Kr.|3600]]-[[1050 f.Kr.]] Bronsåldern i Greklands historia brukar läggas mellan ca 3600–1050 f.Kr. Den brukar delas upp i underperioder efter de variationer som fanns i den egeiska världen: kulturen på Kreta kallas ''minoisk'', den på de egeiska öarna ''kykladisk'' och den på fastlandet och halvön Peloponnesos ''hellaisk''. Ibland talar man dessutom om kulturen i norr som den ''makedonska''. Var och en av dessa delas sedan in i tre perioder: tidig-, mellan- och sen-. === Minoisk bronsålder === :''se även huvudartikel [[Minoer]]'' * [[3600 f.Kr.|3600]]–[[2000 f.Kr.]] - Den tidigminoiska perioden * [[2100 f.Kr.|2100]]–[[1600 f.Kr.]] - Den mellanminoiska perioden * [[1550 f.Kr.|1550]]–[[1050 f.Kr.]] - Den senminoiska perioden === Helladisk bronsålder === :''se även: [[Mykensk kultur]]'' * [[3600 f.Kr.|3600]]–[[2100 f.Kr.]] - Den tidighelladiska perioden * [[2100 f.Kr.|2100]]–[[1550 f.Kr.]] - Den mellanhelladiska perioden * [[1550 f.Kr.|1550]]–[[1050 f.Kr.]] - Den senhelladiska eller mykenska perioden === Kykladisk bronsålder === * [[3500 f.Kr.|3500]]-[[2000 f.Kr.]] - Tidigkykladisk tid ** [[2900 f.Kr.|2900]]-[[2400 f.Kr.]] - Tidigkykladisk II ** [[2400 f.Kr.|2400]]-[[2000 f.Kr.]] - Tidigkykladisk III * [[2000 f.Kr.|2000]]-[[1550 f.Kr.]] - Mellankykladisk tid * [[1550 f.Kr.|1550]]-[[1050 f.Kr.]] - Senkykladisk tid == Antiken == {{Huvudartikel|Antikens Grekland}} [[Fil:Karta historisk grekiska feniciska kolonier.jpg|höger|200px|miniatyr|Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr.]] Omkring år 2000 f.Kr. vandrade de första grekiska stammarna in norrifrån och spred sig över Grekland. Bland de första var [[akajer]]na de främsta. Dessa följdes snart därefter av bla [[joner]] och [[eoler]] (sammanlagt kom de grekiska stammarna och understammarna att uppgå till ca 200 st). De stod varandra nära både språkligt och kulturellt och det var de som skapade den mykenska kulturen som hade sin blomstring på 1500-talet f. Kr. Berömd från denna tid är striden om [[Troja]], känd bland annat genom [[Iliaden]]. Troja var en grekisk stad på [[Mindre Asien]]s kust och striden torde ha gällt herraväldet över handeln på Egeiska havet mellan denna stad och [[Mykene]]. På 1100-talet f.Kr. avtog akajernas makt och den mykenska kulturen gick under då en annan grekisk stam, de krigiska [[dorer]]na, trängde ner över Grekland. Akajer, joner och eoler trängdes undan bland annat till [[Attika]], öarna i egeiska havet och till Mindre Asien. Efter det mykenska förfallet började [[Grekland]] åter blomstra under [[800-talet f.Kr.]] Dorerna introducerade [[järn]]hanteringen, varpå städerna började utvecklas till konkurrerande [[stadsstat]]er. Utvecklingen ledde snart till överbefolkning, och kungarna, som regerade i städerna, skickade omkring [[800 f.Kr.|800]]-[[500 f.Kr.]] grupper av sin befolkning till att etablera kolonier på olika platser i [[Medelhavet]], bland annat i [[Mindre Asien]], runt [[Svarta havet]] (''Evxinos Pontos''), på [[Sicilien]], i [[Italien]] och i östra [[Spanien]]. Denna expansion skedde i konflikt med [[fenicier]]na som etablerade kolonier längs [[Afrika]]s kust, på [[Sicilien]], [[Sardinien]] och i [[Spanien]]. == Medeltiden == ===Det bysantinska riket=== : ''Huvudartikel: [[Bysantinska riket]]'' {{Bidrag_saknas}} Se även [[bysantinsk konst]]. ==Modern tid== ===Osmanska tiden=== [[Konstantinopel]] föll slutligen för [[Osmanska riket]] år [[1453]] (se [[Konstantinopels fall]]). Därmed upphörde Bysantinska riket - Östrom - och [[hellenism]]en hotades att utplånas, efter att den grekiska kulturen varit så dominerande i Medelhavsländerna och västvärlden. [[Patriarken av Konstantinopel]] fortfor att vara överhuvud över de [[östortodoxa kyrkan|östligt ortodoxa kyrkorna]], och genom detta förhållande skulle centrum för den ortodoxa kristligheten förloras från det grekiska inflytandet. [[Grekisk-ortodoxa kyrkan]] var emellertid en stor maktfaktor i samhället. Under Osmanskt styre, fick grekerna en tämligen vittgående frihet. I grekiska områden tillsattes lokalbefolkning på administrativa poster ([[fanarioter]]), och tilläts bedriva handel i stor skala, såväl nationellt som internationellt. [[1770]] utfördes det första upproret mot Osmanerna, men det slogs tillbaka. Rebellerna sökte därefter skydd undan straff och upptäckt i bergen, där de utvecklade [[gerilla]]tekniker. Femtio år senare, den [[23 mars]] [[1821]], gav ärkebiskop [[Germanos av Patras]] signal att revolutionen mot turkarna börjat, med att hissa fanan på Hagia Levraklostret på [[Peloponnesos]]. Detta var inte endast upptakten till revolution, utan även till den storgrekiska nationalismen, ''Megáli Idea'', som strävade efter att återskapa Bysantinska riket, med alla dess besittningar, i form av en grekisk [[nationalstat]], ''[[enosis]]''. Trippelalliansen [[Ryssland]], [[Frankrike]] och [[Storbritannien]] ställde sig bakom det grekiska upproret, och flera frivilliga soldater från dessa länder strömmade till för att bistå i striderna, däribland [[Lord Byron]]. Det [[grekiska frihetskriget]] slutade den [[20 oktober]] [[1827]], då turkarna besegrades i sjöslaget vid [[Navarino]]. Fredsvillkoren uppställdes av trippelalliansen, och först vid [[freden i Adrianopel]] och Londonprotokollen [[1830]] förklarades Grekland för en [[självständig stat]] såsom [[monarki]]. ===Självständigt 1830=== [[Fil:Greekhistory.GIF|miniatyr|400px|höger|Greklands expansion från 1832 till 1947, visar även området som Grekland erhöll genom Sèvresfördraget (visas i gult) men som förlorades till Turkiet 1923 vid Lausannefördraget. (klicka för förstoring)]] Efter att det hade beslutats att Grekland skulle vara en monarki, återstod problemet att finna en lämplig kung. Slutligen enades trippelalliansen om [[Otto I av Grekland|Otto av Bayern]], som endast var 17 år. Kung Otto var en hänförd beundrare av allt grekiskt, men hans medförda [[kamarilla]] desto mer protysk. Det blev kamarillan som tog kommandot, och grekernas frihet beskars hårt jämfört med hur det hade varit under turkarna. Detta ledde till att bergen fortfor att vara samlingsplats för rebeller som tränade gerillakrig och närde drömmar om revolt. Trippelalliansen krävde att Grekland skulle vara [[konstitutionalism|konstitutionellt]], men kung Otto sköt upp antagandet av en [[författning]]. I september [[1843]] ledde missnöjet till ett folkligt uppror, som tvingade kung Otto att avsätta kamarillan, anta en författning och bilda ett [[parlament]]. [[Krimkriget]] [[1853]] förändrade utsikterna till ''enosis'', då trippelalliansen sprack, och turkarna fick hjälp av britterna och fransmännen. Samtidigt hade landet praktiskt taget blivit bankrutt. Kung Otto tvingades abdikera vid revolutionen [[1862]], och efterträddes av Vilhelm av [[Danmark]], som antog kunganamnet [[Georg I av Grekland]], hellenernas kung. Vid [[Berlinkongressen]] 1878 ökade Greklands territorium, med [[Joniska öarna]], och de fick välja mellan [[Cypern]] och [[Thessalien]] - de valde Thessalien. Grekland var sedan indraget i [[första Balkankriget|Balkankrigen 1912]] och [[andra Balkankriget|1913]] och i [[första världskriget]]. Kung Georg I mördades [[1913]], och efterträddes av sin son [[Konstantin I av Grekland]]. Konstantin I hade från sitt trontillträde strävat efter att införa [[absolut monarki]], vilket ledde till att fraktionerna i landet var många, och rymde allt från dem som önskade en [[konstitutionell monarki]], till [[republikaner]] och till [[kommunister]]. Att samla dessa motstridiga element skulle visa sig omöjligt för alla parter under lång tid framöver.Motsättningarna gällde även hur landet skulle ställa sig i utrikespolitiken, där kung Konstantins protyska linje förlorade mot [[Elefterios Venizelos]] konstitutionella monarkism och allians med [[ententen]]. De politiska förvecklingarna ledde till en nationell kris, och utmynnade i att monarkin avskaffades [[1917]] då kung Konstantin abdikerade. Venizelos lyckades inte samla landet, och förlorade valet 1920. Efter en folkomröstning, återkallades kung Konstantin. Sedan utbröt [[Grek-turkiska kriget (1919-1922)|krig mot turkarna]] under [[Kemal Atatürk]] om [[Anatolien]], som skulle tillfalla grekerna enligt [[Sèvresfördraget]], och Grekland förlorade. Kung Konstantin tvingades än en gång abdikera, men nu till förmån för sin son, [[Georg II av Grekland]]. Men redan [[1923]] utförde folket en revolution, som avskaffade monarkin. Republiken varade i 11 år. Under hela den tiden skakades landet av häftiga strider mellan republikaner och monarkister (populisterna). Efter ett kuppförsök hölls 1935 en folkomröstning om monarkins återinförande, vilket återförde Georg II på tronen. Redan året därpå skedde en ny statskupp, av generalen och monarkisten [[Ioannis Metaxas]], som därifrån till sin död [[1941]] var såsom premiärminister, [[diktator]] av Grekland, under kungen. ==Greklands samtidshistoria== [[Fil:Gr-triple-occupation.png|höger|miniatyr|250px|Axelmakternas ockupationszoner under andra världskriget: blått Italien, grönt Bulgarien och rött Tyskland]] Ingången till Ioannis Metaxas diktatur, den [[4 augusti]] [[1936]], brukar ses som en gräns till den grekiska samtidshistorien. Diktaturen präglades dels av förbud mot [[kommunism]] och krossande av [[arbetarrörelsen]], dels av en på ytan period av stabilitet och ekonomisk tillväxt. 28 oktober [[1940]] invaderades Grekland av [[Mussolini]]s Italien ([[Grek-italienska kriget]]). De grekiska styrkorna, under [[Alexandros Papagos]], kunde dock slå tillbaka de italienska styrkorna och driva tillbaka dem till [[Albanien]]. Detta militära sammanbrott gjorde att [[Hitler]] skickade sina styrkor att invadera Grekland innan britterna hann etablera sig där. I april-maj [[1941]] invaderades och ockuperades Grekland av de tyska styrkorna och de brittiska styrkor som nyligen anlänt från [[Nordafrika]] evakuerades. Grekland delades in i ockupationszoner mellan de italienska, bulgariska och tyska trupperna. 1943 kapitulerade Italien och då ockuperades hela landet av tyska styrkor. Ockupationen ledde till att en av de allierade stödd [[motståndsrörelse]] utvecklades. Det moderna Greklands nuvarande utsträckning fick landet [[1947]]. Under andra världskriget utbröt ett [[inbördeskriget i Grekland|inbördeskrig i Grekland]] mellan olika fraktioner av motståndsrörelsen mot ockupationsmaktern, som varade till 1949. Striden stod mellan de [[kommunistisk]]a ELAS och regeringstrogna grupper. 1946 fick de senare uppbackning av den reguljära armén. När Papagos tillkallades, och [[Trumandoktrinen]] gav avsevärt stöd från [[USA]], slogs kommunisterna ner. Segern ledde till att Grekland gick med i [[NATO]]. Efter inbördeskriget lyckades inget parti vinna majoritet och därmed egentligen styra landet. Mellan 1944 och 1952 hade landet 25 [[ministär]]er och nio övergångsregeringar. Vändpunkten kom när generalen från andra världskriget, [[Alexandros Papagos]], 1952 med sitt konservativa parti blev premiärminister med en tämligen stor majoritet. Han och efteträdaren [[Konstantin Karamanlis]] lyckades få bukt med den katastrofala ekonomin. [[1963]] besegrades de konservativa av [[Georgios Papandreou]] för ett [[liberal]]t parti. [[1967]] utförde militären, understödd av [[USA]] och under [[Giorgios Papadopoulos]], en [[statskupp]], och landet styrdes därefter av en [[militärjunta]], vilket ledde till internationell isolering. Kungen försökte förgäves återta kontrollen med en motkupp, och tvingades därefter gå i exil. 1973 avskaffades formellt monarkin, men kungen har inte abdikerat. 1974, efter att ha iscensatt en statskupp på Cypern under [[Cypernkrisen 1974]] bröt militärjuntan samman. Utan att monarkin återinfördes, hemkallades [[Konstantin Karamanlis]] som regerings- och statschef [[24 juli]], och bildade en samlingsregering. [[Demokrati]]n återinfördes, och Grekland inträdde i [[Europarådet]]. Grekland gick med i EU 1981 och EMU 2001. ==Se även== * [[Grekisk konst]] * [[Antikens kolonier]] == Externa länkar == * [http://www.ime.gr/chronos/en/index.html Grekisk historia] == Källor == *Lars Bjarme, ''Grekland efter juntan'', Världspolitikens dagsfrågor 2/1976, [[Utrikespolitiska institutet]] Stockholm 1976 *Adolph Rastén, ''Grekland'', Världspolitikens dagsfrågor 11/1964, [[Utrikespolitiska institutet]] Stockholm 1964 {{Historia i Europa}} [[Kategori:Greklands historia| ]] [[ar:تاريخ اليونان]] [[be:Гісторыя Грэцыі]] [[cs:Dějiny Řecka]] [[cy:Hanes Groeg]] [[de:Geschichte Griechenlands]] [[el:Ελληνική ιστορία]] [[en:History of Greece]] [[es:Historia de Grecia]] [[eu:Greziako historia]] [[fi:Kreikan historia]] [[fr:Histoire de la Grèce]] [[he:היסטוריה של יוון]] [[hr:Povijest stare Grčke]] [[hu:Görögország történelme]] [[it:Storia della Grecia]] [[jbo:xelso citri]] [[ko:그리스의 역사]] [[la:Historia Graeca]] [[lt:Graikijos istorija]] [[nl:Geschiedenis van Griekenland]] [[no:Hellas' historie]] [[pl:Historia Grecji]] [[pt:História da Grécia]] [[ro:Istoria Greciei]] [[ru:История Греции]] [[sq:Historia e Greqisë]] [[th:ประวัติศาสตร์กรีซ]] [[uk:Історія Греції]] [[zh:希腊历史]]

Tillbaka till Greklands historia.