Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{landsfakta| |namn=Kalaallit Nunaat<br />Grønland |genitiv=Grönlands |flagga=Flag of Greenland.svg |statsvapen=Coat of arms Greenland.svg |motto= |karta=LocationGreenland.svg |världsdel=[[Nordamerika]] |statsskick=[[Monarki]] |språk=[[grönländska]], [[danska]] |a/t=t |huvudstad=[[Nuuk]] (Godthåb) |huvudstad_koordinater= |störstastad=[[Nuuk]] |statschef=[[Margareta II av Danmark]] |sct=regenter |sct2=Monark |regeringschef=[[Hans Enoksen]] |rct=regeringschefer |rct2=Landsstyreformand |area_rank=13:e |area=2 166 086 |area_%vatten=81,1% |folkmängd_rank=210:e |folkmängd=56 375 |befolkningstäthet_rank= |invånare/km2=0,025 |högstapunkt=[[Gunnbjørn]] |högstapunkt_meter=3700 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod= |längstaflod_längd= |självständighet=([[Autonomi]]) [[21 juni]] [[1979]] |självständighet_dekl= |självständighet_erk= |bnp_rank=190:e |bnp_totalt=$1,1 milj |bnp/invånare= |valuta=[[Danska kronor]] |valutakod=DKK |tidszon=[[UTC]] 0 till -4 |nationaldag=[[21 juni]] |nationalsång=[[Nunarput utoqqarsuanngoravit]] |landskod=GL |landsdomän=[[.gl]] |landsnummer=299 |år=2006 |fotnot= }} '''Grönland''' ([[grönländska]]: ''Kalaallit Nunaat''; "[[inuiter]]nas land" = människornas land) är en [[Ö (landområde)|ö]] belägen i norra [[Atlanten]]. Det är en före detta [[Danmark|dansk]] koloni, numera ett [[självstyre|självstyrande]] [[Danmark|danskt]] territorium. Med sina 2,2 miljoner [[kvadratkilometer|km²]] är Grönland världens största [[ö (landområde)|ö]]. Provinshuvudstad är [[Nuuk]], på [[danska]] ''Godthåb''. == Historia == {{Norska kolonier}} ''Huvudartikel: [[Grönlands historia]]'' * ca 2500 till 1800 f.kr:[[indianer]] vandrade från [[Ellesmere Island]] i [[Kanada]] till nordöstra hörnet av Grönland på jakt efter [[myskoxe|myskoxar]]. * Omkring [[875]] går Gunbjörn, son till Ulf Kråka, iland på östra Grönland och kallar området Gunbjörnsskär. * [[982]] flyr [[Erik Röde]] från [[Island]] och går i land vid Grönlands sydvästkust. Han benämner ön med nuvarande namnet. * Från år [[1000-talet|1000]] invandrar [[inuiter]] från övriga norra [[Nordamerika]] till Grönland. * Ungefär samtidigt upptäcker [[Leif Eriksson]] (son till [[Erik Röde]]) eller [[Bjarne Herjolfsson]] nya länder i väster, varav ett döps till [[Vinland]]. Handeln med Vinland består till [[1300-talet]]. * Cirka år 1000 kommer [[Leif Eriksson]] på missionsuppdrag från [[Norge]]. Många grönlänningar ansluter sig till [[kristendom]]en. * [[Adam av Bremen]] gav [[1076]] första notis från Grönland i sin [[krönika]]. * En präst från isländska kyrkan berättar [[1350]] att bosättningen blev övergiven. Inuiter anfaller och dödar många nordbor. * Omkring år [[1550]] upphör den sista vikingabyn. === Modern historia === {{Danska kolonier}} * Vid [[missionär]]en [[Hans Egede]]s ankomst [[1721]] kommer nya europeiska invandrare till Grönland. * [[1700-talet|1700-]] och [[1800-talet]]: många jägare från [[Nederländerna]], Danmark och [[Tyskland]] besöker Grönland för att fånga [[valar]]. * [[1814]]: Grönland blir dansk koloni. * Från [[1945]] bygger [[USA|förenta staterna]] en flygplats för flygvapen (''[[Thule Air Base]]'') på Grönland. Kontrakten mellan USA och Danmark för gemensam försvar av ön kommer [[1951]]. * [[1953]]: Grönland blir en del av Danmark. * [[1979]]: ''hjemmestyre'' - självförvaltning och autonomi (eget parlament och regering). * [[1982]]: en [[folkomröstning]] beslutar att Grönland ska lämna ''Europeiska gemenskapen'' (''[[EG]]''). * [[2008]]: en [[rådgivande folkomröstning]] hålls [[25 november]] om 1979 års hjemmestyre ska ersättas med ''selvstyre''. Ja-sidan vinner med 75,54 % av rösterna.<ref name=SKL>Politiken: [http://politiken.dk/indland/article603097.ece Klart ja til nyt grønlandsk selvstyre] (081126)</ref> I klartext ytterligare utökad autonomi men fortfarande i någon mån sammanhållet med Danmark. Bland de viktigaste nya (eventuella) kompetenserna är att Grönland får del ersättningen för underjordiska rikedomar som olja och uran. === Kustlinjens systematiska utforskning === Grönlands västra kust har på initiativ av [[Frederik Johnstrup]] sedan 1876 upp till 74° 30’ nordlig bredd systematiskt och detaljerat undersökts på initiativ av den danska kommissionen för Grönlands geologiska och geografiska undersökning, vilka undersökningar bekostats av danska staten. Melville Bay norr om denna kuststräcka har utforskats av [[Eivind Astrup]] (1894) och mera utförligt undersökts av [[Ludvig Mylius-Erichsen]] och [[Harald Moltke]] (1903-04), medan landet norr om Kap York (76° n. br.) blivit bekant företrädesvis genom flera engelska och amerikanska expeditioner under [[John Ross]], [[Edward Inglefield]], [[Isaak Israel Hayes]], [[Charles Francis Hall]], [[George Nares]], [[Adolphus Greely]] och i synnerhet genom amerikanen [[Robert Edwin Peary]], som 1901 fastställde Grönlands avslutning mot norr. Östra kusten upp till 66° förbi orten Ammassalik (idag [[Tasiilaq]]), där [[Adolf Erik Nordenskiöld]] landade för första gången 1883, har 1883-85 undersökts av danska expeditioner, under [[Thomas Vilhelm Garde]] och [[Gustav Frederik Holm]], samt sedermera av andra expeditioner. Sträckan därifrån upp till 70° har kartlagts av dansken [[Georg Carl Amdrup]] 1898-1900. Det av [[William Scoresby]] 1822 upptäckta fjordsystemet Scoresbys sund 70°-71° har undersökts av expeditioner under dansken C. Ryder 1891-92, under [[Alfred Gabriel Nathorst]] 1899 samt (upp till 72° nordlig bredd) av dansken [[Nikolaj Hartz]] 1900. De stora fjordsystemen Kung Oskars fjord och Frans Josefs fjord 72°-73° 20’ blev undersökt och kartlagts under A. G. Nathorst 1899, medan kännedomen om sträckan från Frans Josefs fjord till Kap Bismarck (77°) utvunnits huvudsakligen genom den tyska expeditionen under [[Carl Koldewey]] 1869-70, som först upptäckte Frans Josefs fjord. 1905 lyckades [[Adrien de Gerlache]] för första gången att med fartyg komma in till kusten norr om 76°, varefter denna följdes till norr om 78°. Fullständigt undersökt blev denna kust först genom den danska expeditionen under Ludvig Mylius-Erichsen 1906-08, vars forskningar sträckte sig så långt, att de nådde Grönlands nordspets och området för Robert Edwin Pearys undersökningar från västra sidan. == Geografi == [[Fil:Nunâ island Upernavik district 2007-08-09 3.jpg|miniatyr|300px|Ön [[Nûna]] öster om [[Upernavik]] söder om [[Aappilattoq]]]] Grönland är från nordligaste punkten ([[Kap Morris Jesup]]) till sydspetsen ([[Kap Farvel]]) 2&nbsp;650 km långt och ungefär 1&nbsp;000 km brett. Omkring 341&nbsp;700 km² är isfritt. Att isen ligger kvar beror på kylan och den härstammar från den senaste istiden. Typiskt för Grönland är den stora ytan med [[inlandsis]]. Den är i genomsnitt 1&nbsp;500 meter tjock men vid några punkter är tjockleken 3&nbsp;000 meter. De bergstoppar, som uppskjuta över isen, kallas ''[[nunatak]]er'', de finns bara vid inlandsisens randområden. Isen flyttar vid kusterna till havet och kalvar stora [[isberg]]. Isfria kuster har många havsbukter och [[fjord]]ar. Högsta punkten är [[Gunnbjørn]] med 3&nbsp;700 meter (se även [[Danmarks ytterpunkter#Grönland|Grönlands ytterpunkter]]). === Grönlands kommuner === Efter [[Grönlands kommunreform 2009]], då de tidigare 18 kommunerna slogs ihop till fyra<ref>Landstingslag nr 15, 5 december 2008 från grönländska Hjemmestyret | http://www.lovgivning.gl/gh.gl-love/dk/2008/ltl/ltl_nr_15-2008_kom_inddel/ltl_nr_15-2008_dk.htm</ref>, finns nu enbart fyra kommuner på Grönland. Den tidigare kommunindelningen finns på [[Lista över Grönlands kommuner före kommunreformen 2009]]. {| class="wikitable plainlinks" |- ! Namn !! Folkmängd 1 jan 2008 !! Ingående tidigare kommuner !! Ingående mindre orter (danska: ''bygder'') |- | [[Kujalleq]] || 7755 || [[Nanortalik]], [[Qaqortoq]], [[Narsaq]]|| [[Alluitsup Paa]], [[Tasiusaq]], [[Narsaq Kujalleq]], [[Ammassivik]], [[Aappilattoq]], [[Qassimiut]], [[Eqalugaarsuit]], [[Saarloq]], [[Igaliku]], [[Narsarsuaq]], [[Qassiarsuk]] |- | [[Sermersooq]] || 20998|| [[Ivittuut]], [[Paamiut]], [[Nuuk]], [[Ammassalik]], [[Ittoqqortoormiit]]|| [[Arsuk]], [[Qeqertarsuatsiaat]], [[Kapisillit]], [[Kulusuk]], [[Tiniteqilaaq]], [[Sermiligaaq]], [[Kuummiut]], [[Isortoq]] |- | [[Qeqqata]] || 9627 || [[Maniitsoq]], [[Sisimiut]] || [[Atammik]], [[Napasoq]], [[Kangaamiut]], [[Itilleq]], [[Kangerlussuaq]], [[Sarfannguaq]] |- | [[Qaasuitsup]] || 17867 || [[Kangaatsiaq]], [[Aasiaat]], [[Qeqertarsuaq]], [[Qasigiannguit]], [[Ilulissat]], [[Uummannaq]], [[Upernavik]], [[Qaanaaq]]|| [[Attu]], [[Iginniarfik]], [[Ikerasaarsuk]], [[Niaqornaarsuk]], [[Akunnaaq]], [[Kitsissuarsuit]], [[Ikamiut]], [[Ilimanaq]], [[Oqaatsut]], [[Qeqertaq]], [[Saqqaq]], [[Kangerluk]], [[Ikerasak]], [[Illorsuit]], [[Niaqornat]], [[Nuugaatsiaq]], [[Qaarsut]], [[Saattut]], [[Ukkusissat]], [[Aappilattoq]], [[Kangersuatsiaq]], [[Kullorsuaq]], [[Innaarsuit]], [[Naajaat]], [[Nuussuaq]], [[Tasiusaq]], [[Nutaarmiut]], [[Upernavik Kujalleq]], [[Moriusaq]], [[Qeqertat]], [[Savissivik]], [[Siorapaluk]] |} På Grönland skiljer man mellan [[tätort]]er (''byer'') och övriga bosättningar/mindre samhällen, som kallas ''bygder''. De gamla kommuncentra var samtliga tätorter. <ref>http://www.kanukoka.gl/data/82783/Nyekommunerarbejdsliste.pdf Hela kommunlistan efter reformen, med byer och bygder (på danska)</ref> [[Fil:Greenland ice stream.jpg|miniatyr|vänster|250px|Glaciär på Grönland]] == Demografi == Grönlands befolkning består till 88 procent av [[inuiter]] (eskimåer) eller blandbefolkning (danskar eller andra européer blandade med inuiter). Blandbefolkningen är talrikare i västra Grönland än i norr och söder. De resterande 12 procenten utgörs av personer utav europeisk härkomst, huvudsakligen dansk. Mer än 20 procent av befolkningen är född utomlands, huvudsakligen i den europeiska delen av [[Danmark]]. Till följd av återemigrering från gruppen av [[Europa|europeiska]] [[invandrare]] är befolkningens storlek nästan konstant. Till följd av att tyska missionärer under tidigare århundraden ofta gifte sig med grönländska kvinnor eller adopterade grönländska barn bär många av invånarna tyskklingande efternamn (s.s. [[Chemnitz]], Kleist och Kreutzmann). Språkligt sett dominerar de två officiella språken, [[grönländska]] och [[danska]], fullkomligt. Större delen av befolkningen är tvåspråkig och behärskar båda språken väl. Grönländska talas som modersmål av stora delar av inuit- och blandbefolkningen medan danska dominerar bland européerna. Det officiella undervisningsspråket i folkskolan är grönländska, med danska som första främmande språk. Utöver dessa språk förekommer i vissa fall engelska och andra språk. Befolkningen är mycket ojämnt fördelad: [[Västgrönland]] hyser 91 procent av befolkningen, medan motsvarande siffror för Östgrönland är 6,3 procent och Nordgrönland 1,6 procent. == Politik == Grönlands statschef är [[Danmark]]s monark, för närvarande [[Margrethe II]]. [[Kalaallit Nunaanni Inatsisartut|Grönlands landsting]] har 31 ledamöter och väljer en premiärminister. Grönland är till skillnad från Danmark inte medlem av [[EU]]. == Utbildning == Skolan på Grönland kallas Folkskolan och har cirka 9000 elever fördelat på 86 skolor över hela landet ([[1997]]). [[Hjemmestyret]] har haft ansvaret för skolan och läroplanerna sedan [[1980]]. Det officiella undervisningsspråket är grönländska, men om så är behövligt används även danska. [[Skolplikt]]en är på nio år i Folkskolan. För att bli behörig till gymnasiet behövs en tvåårig fortsättningsskola och även ibland en ettårig tilläggskurs. I Folkskolan finns två linjer med särskilda avgångsprov, allmän linje och en så kallad utvidgad linje. Den allmänna linjen inriktar sig helt på yrkesutbildning medan den utvidgade linjen innebär mer teoretisk utbildning. Istället för engelska är det första främmande språket de grönländska eleverna får lära sig är danska. På Grönland finns det tre gymnasier, vid examen från någon av dessa har man tillträde till ''Ilinniarfissauq'' (da. Grønlands Seminarium), Ilisimatusarfik (da. Grønlands Universitet) och högre läroanstalter i Danmark. Lärarutbildningen och utbildning inom det sociala ges i Seminariet och Universitetet undervisar i grönländska språket och kulturen, teologi, administration samt de övriga samhällsvetenskapliga ämnena. Övrig utbildning ges i Danmark. På alla orter i landet erbjuds alla en frivillig fritidsundervisning. == Geologi == På sydvästra Grönland finns några av jordens äldsta bergarter, i form av [[Isuaformationen]] som är ca 3,8 miljarder år gamla. Bergarterna i Isuaformationen bildades, till skillnad från andra kända likåldriga bergarter, på jordens yta och kan därför bidra med en ökad kunskap om hur den tidiga jorden såg ut och förutsättningarna för liv under den perioden. Norra Grönland består till största delen av [[paleozoikum|paleozoiska]] bergarter. == Klimat och miljö == Grönland har [[Polarklimat|arktiskt klimat]] med undantag av några få platser som har subarktiskt klimat, till exempel [[Narsarsuaq]]. Vid västkusten är det lite mildare till följd av [[Golfströmmen]]. Temperaturen på inlandsisen har en minimum på –70 °C och når på sommaren nollgradigt. I fjordarna på sydvästra Grönland uppnår emellertid ofta dagstemperaturen omkring +20°C under sommaren, vilket tillåter en förhållandevis rik ängs- och buskvegetation med lågvuxen björkskog på sina platser. Kustlinjer som är isfria är täckt av [[tundra]]. Djurlivet är typiskt för tundran med [[isbjörn]], [[ren]], [[myskoxe]], [[fjällräv]] och [[fjälluggla]]. För ungefär 200 miljoner år sedan var Grönland täckt med skog och klimatet var så varmt att [[sköldpaddor]] och jätte[[ödlor]] levde där. == Religion == Religiöst sett fördelar sig befolkningen på 98 procent [[protestanter]] (95 procent [[evangelisk-lutherska]] bekännare), samt mindre grupper [[romerska-katoliker]], [[baptister]], [[Jehovas vittnen]] med flera. Bland invandrarna är 98 procent [[Protestantism|protestanter]]. De [[Inuiter#Mytologi|traditionella grönländska religionerna]], som [[inuit]]erna förr praktiserade, är inte övergivna, men har numera liksom [[religion]] i allmänhet begränsad betydelse. [[Leif Eriksson]] sägs ha tagit med sig [[kristendom]]en till Grönland runt år [[1000-talet|1000]]. Den trettonde maj [[1934]] döptes Grönlands just då sista vuxna icke kristna person i en närapå nybyggd [[kyrka]] i [[Qaanaaq]]. Han hette [[Nukagpiánguaq]] och var 41 år gammal. De flesta grönländare är numera formellt kristna och medlemmar i den [[danska folkkyrkan]]. Den kristendom som praktiseras där är [[evangelisk-luthersk]]t [[protestantisk]]. [[1993]] blev grönland ett självständigt [[biskopsdöme]]. Förutom den protestantiska kristendomen finns mindre främmande religiösa samfund, exempelvis [[katolicism|katoliker]], [[adventist]]er, [[baptist]]er och [[Jehovas vittnen]]. Vidare finns anhängare av [[Bahai]] och indifferenta [[sekulär]]a. == Referenser == <references/> == Källor == {{ugglan|artikel=Grönland|url=http://runeberg.org/nfbj/0271.html}} == Externa länkar == *[http://www.greenland.com/ Turistinformation] {{Nordiska rådet}} {{Grönland}} {{Nordiska Kolonier}} [[Kategori:Grönland| ]] [[Kategori:Danmarks öar]] [[Kategori:Arktis]] [[af:Groenland]] [[an:Gronlandia]] [[ang:Grēneland]] [[ar:جرينلاند]] [[ast:Groenlandia]] [[bar:Grönland]] [[bat-smg:Grenlandėjė]] [[be:Грэнландыя]] [[be-x-old:Грэнляндыя]] [[bg:Гренландия]] [[bn:গ্রিনল্যান্ড]] [[bo:གེ་རེན་ལ]] [[bpy:গ্রীনল্যান্ড]] [[br:Greunland]] [[bs:Grenland]] [[ca:Grenlàndia]] [[cs:Grónsko]] [[cv:Гренланди]] [[cy:Yr Ynys Las]] [[da:Grønland]] [[de:Grönland]] [[dsb:Grónlandska]] [[dv:ގުރީންލޭންޑު]] [[el:Γροιλανδία]] [[en:Greenland]] [[eo:Gronlando]] [[es:Groenlandia]] [[et:Gröönimaa]] [[eu:Groenlandia]] [[fa:گرینلند]] [[fi:Grönlanti]] [[fo:Grønland]] [[fr:Groenland]] [[frp:Grônlande]] [[fy:Grienlân]] [[ga:An Ghraonlainn]] [[gd:A' Ghraonlainn]] [[gl:Grenlandia - Kalaallit Nunaat]] [[gv:Greenlynn]] [[he:גרינלנד]] [[hr:Grenland]] [[hu:Grönland]] [[ia:Groenlandia]] [[id:Greenland]] [[io:Grenlando]] [[is:Grænland]] [[it:Groenlandia]] [[iu:ᐊᑯᑭᑦᑐᑦ/akukittut]] [[ja:グリーンランド]] [[jv:Greenland]] [[ka:გრენლანდია]] [[kk:Грөнландия]] [[kl:Kalaallit Nunaat]] [[kn:ಗ್ರೀನ್‍ಲ್ಯಾಂಡ್]] [[ko:그린란드]] [[ku:Gronland]] [[kw:Greunland]] [[la:Groenlandia]] [[lb:Grönland]] [[lij:Gròenlandia]] [[lt:Grenlandija]] [[lv:Grenlande]] [[mk:Гренланд]] [[ml:ഗ്രീന്‍ലാന്‍ഡ്]] [[mn:Гренланд]] [[mr:ग्रीनलँड]] [[ms:Greenland]] [[nah:Groentlālpan]] [[nds:Gröönland]] [[nds-nl:Gruunlaand]] [[nl:Groenland]] [[nn:Grønland]] [[no:Grønland]] [[nov:Verdi-lande]] [[oc:Groenlàndia]] [[os:Гренланди]] [[pa:ਗਰੀਨਲੈਂਡ]] [[pl:Grenlandia]] [[pms:Groenlandia]] [[pt:Gronelândia]] [[qu:Kalalit Nunat]] [[ro:Groenlanda]] [[ru:Гренландия]] [[scn:Groenlannia]] [[sh:Grenland]] [[simple:Greenland]] [[sk:Grónsko]] [[sl:Grenlandija]] [[sq:Grenlanda]] [[sr:Гренланд]] [[sw:Greenland]] [[szl:Grynlandyjo]] [[ta:கிறீன்லாந்து]] [[te:గ్రీన్‌లాండ్]] [[tg:Гренландия]] [[th:กรีนแลนด์]] [[tr:Grönland]] [[ug:Grénlandiye]] [[uk:Ґренландія]] [[vec:Groenłandia]] [[vi:Greenland]] [[wo:Groenlaand]] [[wuu:格陵兰]] [[zh:格陵兰]] [[zh-min-nan:Chheⁿ-tē]] [[zh-yue:格陵蘭]]

Tillbaka till Grönland.