Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Gol stavkirke, vinter.JPG|thumb|Gols stavkyrka vintertid.]] '''Gol stavkirke''' är en [[stavkyrka]] från [[Gol]]s kommun i [[Buskerud]] i [[Norge]]. Den står numera på [[Norsk Folkemuseum]] på [[Bygdøy]] i [[Oslo]] och tillhör den vid var tid regerande monarken i Norge. [[Dendrokronologi|Dendrokronologiska]] undersökningar indikerar att delar av byggnaden är uppförda efter [[1216]], men den har också delar som härstammar från [[1157]]. ==Historia== <div style="float:left;width:185px"> [[Bild:Gol-stvkirke-2007-040.jpg|thumb|left|150px|Gols stavkyrka]] [[Bild:Gol stavkirke 1846.jpg|thumb|left|150px|Teckning av [[J N Prahm]] av stavkyrkan i Gol [[1846]]]] [[Bild:Gol stavkirke 1883.jpg|thumb|left|150px|Skisser av [[T Prytz]], efter uppmätning i Gol [[1883]]]] [[Bild:Gol stavkyrkje.jpeg|thumb|left|150px|Fotografi efter återuppbyggnaden av [[Axel Lindahl]] [[1885]]–[[1890]]]] [[Bild:Gol stavkyrkje interiør.jpeg|thumb|left|150px|Interiörfotografi av Axel Lindahl [[1885]]–[[1890]]]] [[Bild:Gol stave church, interior.JPG|thumb|left|150px|Interiörfotografi av John Erling Blad [[2005]]]] </div> Ursprungligen stod stavkyrkan &ndash; ''Garðar kirkja'' &ndash; på den gamla kyrkogården, 500 m sydväst om den nuvarande Gols kyrka på [[Leikvollen]] i [[Golreppen]] Detta är långt från platsen där den moderna kopian av Gols stavkyrka restes på 1980-talet. Kopian står i anslutning till ett hotell nere i tätorten, vilken bebyggdes efter att Gol fick järnvägsstation. Omkring den finns rekonstruerade vikingahus och andra inslag i en lokal upplevelsepark. Stavkyrkan har många likhetstecken med [[Hegge stavkyrka]] i [[Valdres]], och det har antagits att de haft samma byggmästare. Kyrkan stod antagligen i originalskick fram till 1600-talet med [[svalgång]] runt om skepp och kor. Takryttarna förnyades [[1694]]. Samtidigt byggdes ett innertak (himling?) i skeppet och det sattes in två fönster på sydväggen i skeppets mittrum. Omkring [[1730]] byggdes ett galleri på skeppets nordsida. Något senare revs kor och absid och ett nytt [[timring|timrat]] kor byggdes. Men de gamla virket återanvändes till innertak i det nya koret och på så sätt överlevde väggmålningarna så att de kunde restaureras i samband med flytten. [[1802]]-[[1803]] utvidgades kyrkan så att den skulle rymma dubbelt så många församlingsmedlemmar. Svalgångarna runt skeppet revs och nya ytterväggar av plankklätt resvirke sattes upp där svalgångsväggarna en gång stått. Framör västportalen restes ett vapenhus med [[sadeltak]]. Kyrkan fick nu det utseende som den hade då J N Prahm tecknade av den [[1846]]. ==Flytt och återuppbyggnad== Mot slutet av [[1870-talet]] ville menigheten i Gol ha en större och modernare kyrka. [[Fortidsminneforeningen]] argumenterade för att bevara stavkyrkan på platsen, men menigheten ville riva den och sälja virket. Det slutade med att föreningen köpte kyrkans ursprungliga delar för 200 norska kronor - med villkoret att den skulle flyttas när den nya stod färdig. Föreningen hade ingen tomt för kyrkan, men i början av [[1881]] blev kung [[Oscar II]]s historiska samlingar - världens första friluftsmuseum - etablerat på [[Bygdöy Kungsgård]]. Kungen ställde en tomt till förfogande för återuppbyggnaden mitt inne i sitt planerade byggnadsmuseum. Fortidsminneforeningens insamling för ändamålet gav bara 387 norska kronor, men totalkostnaden beräknades till minst 6500 kronor. I mars [[1884]] räddade kungen projektet genom att påta sig att svara för de utgifter som föreningen saknade medel för. Ägarskapet av kyrkan övergick då från föreningen till den vid varje tid regerande monarken i Norge. På grund av flera snöfattiga vintrar sköts demonteringen och transporten till [[Oslo|Christiania]] upp till vintern [[1844]]. Uppmätningsritningar utarbetades under tiden av arkitekt [[Thorolf Prytz]] vintern [[1882]]-[[1883]]. När han övergick till andra uppdrag tog arkitekt [[Waldemar Hansteen]] över arbetet tillsammans med kungsgårdens byggmästare [[Torsten Torstensen]]. Kyrkan demonterades i januari [[1844]]. I mars var slädföret gott nog för att frakta kyrkan till järnvägsstationen [[Krøderen]] där den transporterades gratis till Bygdöy och kom fram i oskadat skick. De ursprungliga delarna var återuppbyggda i slutet av juli [[1884]] och kyrkan stod färdig som mittpunkt i kung Oscars friluftsmuseum sommaren [[1885]]. Som museikyrka var den så attraktiv att den hölls öppen varje dag, och inte bara på söndagarna som de andra byggnaderna i kungens museum. De omfattande förändringar som gjorts under 1700-talet och utbyggnaden 1805 gjorde det omöjligt att återuppföra kyrkan som den var, men det var det heller ingen som hade för avsikt att göra. Kyrkan restaurerades till vad man antog var dess ursprungliga form. Med stöd av bevarade spår och gamla målningar rekonstruerades skepp, kor och absid. Man antog att hela skeppet varit omgivet av en svalgångoch haft en takryttare. Dessa delar rekonstruerades med [[Borgunds stavkyrka]] som förebild. Förebilder till detaljer som vindskivor fann man emellertid inte i Borgund, så de tillverkades efter mönster från vindskivorna i [[Hopperstads stavkyrka]]. Kung Oscars samlingar överläts till [[Norsk Folkemuseum]] [[1907]], efter det att museet hade köpt granntomten till sitt friluftsmuseum [[1898]]. Stavkyrkan förblev emellertid i kunglig ägo, men förvaltades av museet. ==Kyrkobyggnaden== [[Bild:Gol-stvkirke-2007-andkors.jpg|thumb|right|250px|Innvändiga detaljer]] Eftersom kyrkan flyttades och återuppfördes önskade man bara behålla de medeltida delarna. I det yttre är kyrkan därför huvudsakligen en rekonstruktion med nytt virke från [[1880-talet]]. Stora delar av huvudkonstruktionen i skeppet är dock bevarad, nämligen grundstockar, syllar, stolpar, en stor del av väggplankorna och väggbanden. Större delen av det virke som använts till det förhöjda mittrummet är också bevarat.Kyrkan hör till den typ som har ett förhöjt mittrum med omgång i ett rektangulärt skepp. Den har ett lite smalare kor som avslutas med en absid. Delarna till kor och absid försvann vid utbyggnaden [[1802]]-[[1803]] och ersattes därför vid återuppförandet. ===Exteriör=== Kyrkan har en svalgång som utformats med Borgunds stavkyrka som förebild. Den tidigare svalgången runt skepper revs vid utbyggnaden 1802-1803. Kyrkan har av allt att döma alltid haft takryttare. En takryttare av medeltida typ med två klockor omtalades i räkenskaper från 1600-talet. Denna förnyades [[1694]]. Den nya var förmodligen den som kyrkan fortfarande hade vid flyttningen. Torntaket fick däremot skiffer istället för planktäckning (träspån?) [[1821]], vilket syns på Prahms teckning från 1846. Det nuvarande taket är en rekonstruktion från 1880-talet med förebild i Borgunds stavkyrka. Taken var ursprungligen spåntäckta och tjärade men ersattes på 1820-talet av skiffer. ===Portaler=== Västportalen är till största delen ursprunglig. Den är dekrerad med kämpande drakar och bladrankor. Närmast öppningen har den två halvkolonner med baser och kapitäler. Pelarskaften är täckta med växtornamentik och i mönstret är det infogat krönta manshuvuden. Drakar och rankor springer ut ur två djurkäftar nederst på kolonnerna. Ornamentiken består av en mittdrake, två toppdrakar och två mindre drakar på var sidoplanka. Dörrbladet a´har medeltida smidesbeslag. Som i många andra stavkyrkor blev dörren omhängd från inåtgående till utåtgående efter branden i [[Grue kyrka]]och då blev portalplankorna illa åtgångna. Skeppets sydportal avlägsnades under utbyggnaden 1802-1803, men delar av den återanvändes i det nya vapenhuset och kunde användas som hållpunkter för arkitekt Hansteens rekonstruktion. Korets söderportal var delvis bevarad och rekonstruerades vid återuppförandet. Den sattes in mellan två profilerade väggplankor. ===Interiör=== [[Bild:Gol stavkirke, masker.jpg|thumb|150px|Masker på toppen av stolparna]] Kyrkan har alltid haft trägolv. Längs väggarna i skeppet har det antagligen varit låga bänkar, vilka rekonstruerades under återuppbyggnaden. Avbärningssystemet med självvuxna knän, andreaskors och bjälkar är bevarat. Stolparna runt mittrummet avslutas upptill med snidade groteska masker av samma typ som finns i flera kyrkor i Hallingdal och Valdres. Vid återuppbyggnaden slopade man bänkarna, predikstolen och galleriet på skeppets nordsida. Korbågen är en rekonstruktion baserad på gissningar. ===Inventarier=== [[Bild:Gol stavkirke, maleri apside.jpg|thumb|270px|Nattvarden på absidens vägg. Träsnitt från Nicolaysen, 1888]] Eftersom man ville återskapa en medeltidskyrka avlägsnades alla postreformerta inventarier. Kyrkan saknar därför bänkar, predikstol och dopfunt. Istället satte kung Oscar in en snidad bänk från [[Heddal stavkirke]]. Men den målade dekoren från 1652 i kor och absid överlevde flytten och restaureringen. På absidens vägg finns en framställning av nattvarden, på nordväggen i koret de fyra evangelisterna och sydväggen är indelad i fält dekorerade med blad, blommor och frukt - och namn på alla som bekostat utsmyckningen. Över korportalen hängde tidigare ett krucifix som kom från [[Veums stavkyrka]] i Telemark, daterat til omkring [[1300]]. ==Trivia== * En kopia av kyrkan är uppförd på ''Medeltidsgården'' i Gols centrum. * En annan kopia, [[Stavkyrkan på Savjord]], är under byggande i [[Beiarn]] i [[Nordland]]. Arbetet med den påbörjades 2005. ==Litteratur== *Blindheim, Martin: ''Ristningene i stavkirken fra Gol'', i ''By og bygd'' 10. årgang, Oslo 1956 s. 11-54. *Bugge Gunnar, Mezzanotte Bernadino, ''Stavkirker'', Oslo 1994 s. 45, ISBN 82-504-2072-1 *Christie, Håkon: ''Da Fortidsminnesmerkeforeningen reddet stavkirkene'', i ''Fortidsminneforeningens Årbok'' 1978 s. 43-62 *Christie, Sigrid og Håkon: ''Gol kirke'', i ''Norges kirker &ndash; Buskerud'', Oslo 1981 bind 1, s. 39-60. ISBN 82-05-13123-6 *Hegard, Tonte: ''Romantikk og fortidsvern. Historien om de første friluftsmuseene i Norge'', Oslo 1984. *Jensenius, Jørgen H., ''[http://www.stavkirke.org/artikler/artikkel-gol.html Fra en omvisning i Gol Stavkirke]'', Middelalderforum, nr.2/1996, side 15-23 *Liestøl, Aslak, ''Runeskriftene i Gol stavkyrkje'', i ''By og bygd'' 10. årgang, Oslo 1956 s. 55-70. *Nicolaysen, N.: ''Gols kirke paa Bygdø'', i ''Bygninger fra Norges Middelalder hvilke Hans Maj. Kong Oscar den anden har ladet flytte til Bygdø Kongsgaard'', Christiania 1888 *Roede, Lars: ''The open air museum &ndash; an early contribution'', i ''Report 15th Meeting of the Association of European Open-Air Museums'', Stockholm 1991 s.6 9-72 *Ulsaker, H.: ''Gamletida'', i ''Gol kyrkje &ndash; Hemsedal kyrkje 1882-1982 &ndash; Festskrift'', Gol 1982 ==Externa länkar== * http://www.stavkirke.org/stavkirker/gol.html * http://www.kunsthistorie.com/galleri/index.php?album=Norge%2FGol%20stavkirke&sortby=name&order=asc ''Denna artikel är en översättning av artikeln på [[:no:Gol stavkirke|norska Wikipedia]]'' [[Kategori:Kyrkobyggnader i Norge]] [[de:Stabkirche Gol]] [[en:Gol stave church]] [[es:Iglesia de madera de Gol]] [[fr:Stavkirke de Gol]] [[it:Stavkirke di Gol]] [[nn:Gol stavkyrkje]] {{Link FA|nn}} [[no:Gol stavkirke]] [[pl:Gol stavkirke]]

Tillbaka till Gols stavkyrka.