Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Verdi.jpg|200px|miniatyr|höger|Giuseppe Verdi]] '''Giuseppe Verdi''', född [[10 oktober]] [[1813]] i [[Le Roncole]] (nuvarande [[Roncole Verdi]]) nära [[Busseto]] i [[Emilia-Romagna]], död [[27 januari]] [[1901]] i [[Milano]] i [[Lombardiet]], var en [[italien]]sk [[kompositör]] som är mest känd för sina [[opera|operor]]. Hans verk omfattar [[Aida]], [[La Traviata]], [[Otello (opera)|Otello]], [[Rigoletto (opera)|Rigoletto]] och [[Falstaff (opera)|Falstaff]]. Verdi ville med sina operor bilda en genuint italiensk [[romantiken|romantik]], och därmed bryta med såväl den franska [[Grand opéra]] (för en äkta italiensk) som med [[Wagner]]. == Biografi == Giuseppe Verdi föddes i Le Roncole där hans far drev ett litet [[värdshus]], och där hans släkt i många generationer varit bönder. Trakten låg illa till för de krig och politiska förvecklingar som präglade nuvarande Italien denna tid. Vid ett av alla slag som utkämpades i dess närhet tvingades Giuseppe och hans mor att söka skydd i klocktornet från plundrande soldater. Att Giuseppe hade musikalisk talang var uppenbart för föräldrarna, som köpte ett gammalt [[piano]] åt honom. Tolv år gammal fick han sin första anställning, som [[organist]] i kyrkan. För de pengar han tjänade betalade han sin skolgång, vid [[jesuit]]skolan i [[Busseto]]. I yngre tonåren hamnade han som pianolärare åt en köpmannadotter i nämnda stad, och fick arbete i familjens affär. Dottern, som hette Margherita Barezzi, skulle 1836 bli Verdis hustru, och föda honom två barn. Margheritas far ordnade så att Verdi erhöll stipendium så att kunde studera musik. Han kom inte in på musikkonservatoriet i Milano, utan fick ta privat undervisning där för Vincenzo Lavigna. Under sina tre år i Milano fick han möjlighet att ofta besöka [[La Scala]] och därmed skaffa djupare kännedom om opera och dess framförande. [[Wienklassicismen]] var på modet, men med besöken vid musikteatern kunde han få en vision om en rent italiensk komposition. Efter studierna återvände han till Busseto, nu som gift man, och blev ledare för stadens filharmoniska sällskap. Som kompisitör debuterade Verdi [[17 november]] [[1839]] på [[La Scala]] med operan ''Oberto, conte di Bonifacio''. Han upprättade i anslutning till debuten sitt samarbete med [[Giovanni Ricordi]], vilket skulle vara livet ut. Året därpå drabbades Verdi av en stor sorg. Båda hans barn hade nyligen dött, och detta år avled också hans hustru. I den sinnesstämningen var han tvungen att genomföra ett åtagande att komponera en komedi. Resultatet blev så misslyckat att Verdi med list fick övertalas att fortsätta komponera över huvudtaget. Det var librettot till ''[[Nabucco]]'' som åter fångade honom till skapandet. Efter ''Nabuccos'' uruppförande blev Verdi en berömd man, och den ena musikdramatiska framgången efter den andra följde den operan. Starkt italio-nationalistisk, och därmed anti-österrikisk, valde Verdi ämnen som tilltalade honom politiskt. Nationalismen kan också märkas i de frihetssånger för kör som förekommer i flera verk. [[Fil:Giuseppina Strepponi.jpg|miniatyr|200px|Giuseppina Strepponi]] Under revolutionsåret [[1848]] blev Verdi inte särskilt drabbad personligen - han befann sig det året i [[Paris]], och hans stora framgångar med operorna gav honom löpande goda inkomster. Han levde i ett öppet [[sambo]]förhållande med sångerskan Giuseppina Strepponi, och införskaffade Villa Sant' Agata, vilket blev ett experimentjordbruk och den plats där Verdi drog sig undan för att förkovra sig i samtidens politik och filosofi. Efter de stora framgångarna med ''Rigoletto'', ''Trubaduren'' och ''La Traviata'' var dock inte Verdis framtid säkrad eftersom verken rent melodiskt var så nyskapande. I synnerhet sångare klagade på att hans verk saknade melodier. Såsom en framträdande italiensk nationalist med sina operor, blev Verdi hedermedborgare efter att [[Napoleon III]] år [[1859]] drev ut [[Österrike|österrikare]] från [[Lombardiet]], då hans hembygd inlemmades i den nya [[nationalstat]]en Italien. Han invaldes i [[Italiens parlament|parlamentet]], skrev på uppdrag av [[Camillo di Cavour]] en nationalsång (''Inno delle Nazioni''), drev sitt exempeljordbruk, och fortsatte komponera. Samma år Italien enades gifte Verdi sig med älskarinnan Giuseppina. Han komponerade med lugnare tempo från denna tid, och endast få operor kommer från 1850-talet och framåt, dock några av de oftast uppförda. För att hylla den nationella skalden [[Alessandro Manzoni]], skrev Verdi sitt ''Requiem'' och det uruppfördes första årsdagen för Manzonis död, den [[22 maj]] [[1874]]. Samma år tillkom också en stråkkvartett i e-moll. Med dessa verk planerade Verdi avsluta sin gärning som kompositör, och i stället undervisa bönder i [[jordbruk]]sdrift. Han skrev dock två operor efter detta, ''Othello'' och ''Falstaff'', samt ''Quattro Pezzi Sacri'' (''[[Stabat Mater]]'' och ''[[Te Deum]]'', båda 1897; ''Laudi alla Vergine Maria'' för damkör och ''Ave Maria'' för blandad kör), men efter att han blivit änkling 1897 och hans hälsa tog stryk av detta, lämnade han sin verksamhet. På sin ålders höst hann han stifta bekantskap med [[Puccini]], [[Mascagni]] och även med [[Umberto Giordano]]. Giuseppe Verdi avled under en vistelse i [[Milano]], den [[27 januari]] [[1901]]. Verdi ligger begraven på [[Casa di Riposo]] i [[Milano]]. ==Tre perioder i Verdis skapande== Verdis skapande brukar i likhet med bland andra [[Haydn]]s och [[Beethoven]]s indelas i tre perioder, nämligen den tidiga perioden (till 1850), den mogna perioden (1850-1870) samt den sena perioden. ===Tidig period (till 1850)=== Verdis tidiga operor är heroiska operor i nationalistisk anda, med politiska ambitioner, och under påtaglig påverkan av [[Vincenzo Bellini|Bellini]]s, [[Gioacchino Rossini|Rossini]]s och [[Gaetano Donizetti|Donizetti]]s stil. Första operorna var mer eller mindre fiaskon, men under den perioden utmärker sig ''[[Nabucco]] (Nebukadnessar)'' (1842) som var hans genombrottsopera, ''[[I Lombardi alla Prima Crociata]]'' (1843) och ''[[Ernani]]'' (1844). Nationalistiska strömningar i Italien fick näring av just dessa tre operor. Konstnärligt och musikaliskt är verken fulla av operaklichéer (speciellt ''Lombarderna''), men dessa experiment har betraktats som nödvändiga för hans utveckling. Andra verk från denna period som fortfarande spelas är [[Shakespeare]]-operan ''[[Macbeth (opera)|Macbeth]]'' (1847), och ''[[Luisa Miller]]'' (1849; baserad på [[Friedrich von Schiller]]s ''Kabale und Liebe'') som visar att tonsättaren behärskar det musikdramatiska genret. Verdi arbetade omsorgsfullt med ''Macbeth'', men skrev om stora partier av den efter uruppförandet. I den utvecklar han sin [[verismo]] och avlägsnar sig från [[bel canto]]. ''Luisa Miller'' ses av många som en vändpunkt i Verdis skapande, och det verk med vilket hans första period avslutas. Orsaken är att berättelsen skiljer sig från de tidigare operorna, och förebådar ''[[La Traviata]]s'' miljöskildring. Dock är han musikaliskt i denna möjligen mer påverkad av Rossini, Donizetti och Bellini. ===Mogen period (1850-1870) === Verdi arbetade långa perioder i [[Paris]] och där inledde sitt förhållande med Giuseppina Strepponi som senare blev hans hustru. Det stabila livet bidrog till att flera av hans största succéer, speciellt hans sextonde opera ''[[Rigoletto (opera)|Rigoletto]]'' (1851; efter [[Victor Hugo]]s ''Kungen roar sig'') och ''[[Il Trovatore]]'' (1853; efter den spanske författaren [[Antonio García Gutiérrez|Gutiérrez]]) som gjorde Verdi ekonomiskt oberoende och gav honom frihet att välja framtida projekt. ''[[La Traviata]]'' (1853; efter [[Alexandre Dumas d.y.]] ''Kameliadamen'') var först ett publikfiasko men med tiden kom att räknas bland hans största verk. Nästa stora verk var ''[[Un ballo in Maschera]]'' (1859, Maskeradbalen) som handlar om mordet på [[Gustav III]] men av dåtida censuren omvandlades till ett attentat på en guvernör. Efter de politiska omvälvingarna 1859 hade Verdi bara liten tid för komposition - ''[[La Forza del Destino]]'' (1862, Ödets makt) är enda operan på några år. [[1864]]-[[1865|65]] reviderade Verdi ''[[Macbeth (opera)|Macbeth]]'' och skrev en fransk [[grand opera]] ''[[Don Carlos]]'' (1867) på [[Friedrich von Schiller|Schillers]] dikt som trots omöjligt invecklad handling, men tack vare melodirikedom, tillhör de mest populära verdioperor. ''[[Aida]]'' som beställdes för öppnande av Italiensk Teater i [[Kairo]] (1871) är en spektakulär storstilad opera med oöverträffade musikaliska höjdpunkter och avslutar Verdis mogna period. ===Sen period (1887-)=== Vid en hög ålder levererade Verdi de två mästerliga verk som summerar hans erfarenheter som musikdramaturg: [[Shakespeare]]-operorna ''[[Otello (Verdi)|Otello]]'' (1887) och ''[[Falstaff (opera)|Falstaff]]''. Falstaff var dessutom Verdis andra komiska opera, efter den floppade ''Il Finto Stanislao'' från 1840-talet. Under sina sista levnadsår började Verdi också intressera sig för kyrkomusik och speciellt [[Palestrina]]s verk och tonsatte ''Quatro Pezzi sacri'' i vilka han visar en mästerlig behärskning av [[polyfoni]]. ==Verdis musik och betydelse== Verdis musik är mycket dramatisk, och typiskt för hans operor är att musiken bildar en obruten enhet. I äldre operor delades musiken upp i sångstycken (arior, duetter med mera) och [[recitativ]], det vill säga ”talsång”, och uppdelningen var mycket tydlig. I Verdis operor flyter musiken hela tiden i sångens bakgrund och bildar en dramatisk enhet. Verdi passar inte in i den ofta förekommande bilden av en oförstådd, ringaktad och fattig musiker, vars musik uppskattas först efter hans död. Redan under sin livstid hörde han till ”de stora”. I Italien, där opera inte anses som ”finkultur”, utan verkligen är ett folknöje, hyllades han både för sin musik och för det som den stod för. Många av hans operor har ett uttalat politiskt motiv: ett folk som kämpar för frihet mot en tyrannisk ledare (till exempel ''Nabucco'', ''Macbeth'', ''Don Carlos'', ''Ernani''). ”Fångarnas kör” ur ''Nabucco'' har fått ett starkt symbolvärde som frihetssång, ungefär som ”We shall overcome”. Han var politiskt engagerad, och hans namn användes som politiskt slagord i kampen för ett enat Italien: Viva VERDI! skrev man på husväggar och plank, vilket kunde uttydas '''V'''iva Vittore '''E'''manuel, '''R'''e '''d’I'''talia! (Leve Victor Emanuel, Italiens kung!). ==Verkförteckning== * Opera ''Oberto, greve från San Bonifacio'', libretto Antonio Piazza (1839) * Opera ''Il Finto Staislao'' eller ''Un giorno di regno'' (Kung för en dag), libretto Romani (1840) * Opera ''[[Nabucco]]'', libretto Solera (1842) * Opera ''I Lombardi alla Prima Crociata'' (Lombarderna vi föresta korståget), libretto Solera (1843, bearb 1847) * Opera ''Ernani'', libretto Piave (1844) * Opera ''I Duie Foscari'' (De två Foscari), libretto Piave (1844) * Opera ''Giovanna d'Arco'', Orleans jungfru, libretto Solera (1845) * Opera ''Alzira'', libretto Cammarano (1845) * Opera ''Attila'', libretto Solera (1846) * Opera ''[[Macbeth (opera)]]'', libretto Piave (1847, bearb 1865) * Opera ''I masnadieri'' (Rövarna), libretto Andrea Maffei (1847) * Opera ''Jerusalem'' (bearbetning av ''I Lombardi''), libretto Royer och Vaez (1847) * Opera ''Il Corsaro'' - Piraten, libretto Piave (1848) * Opera ''La Battaglia di Legnano'', libretto Cammarano (1849) * Opera ''Luisa Miller'', libretto Cammarano (1849) * Opera ''Stiffelio'', libretto Piave (1850, bearb 1857) * Opera ''[[Rigoletto (opera)|Rigoletto]]'', libretto Piave (1851) * Opera ''[[Il Trovatore]]'', libretto Cammarano (1853) * Opera ''[[La Traviata]]'', libretto Piave (1853) * Opera ''Les Vêpres Siciliennes, libretto Scribe (1855) * Opera ''Simone Boccanegra'', libretto Piave (1857, bearb 1881) * Opera ''Aroldo'' (omarbetning av ''Stiffelio''), libretto Piave (1857) * Opera ''[[Un ballo in Maschera]]'', libretto Somma (1859) * Opera ''[[La Forza del Destino]]'', libretto Piave (1863, bearb 1869) * Opera ''[[Don Carlos (opera)|Don Carlos]]'', libretto Méry och Du Lockle (1867, bearb 1884) * Opera ''[[Aida|Aïda]]'', libretto Ghislanzoni (1871) * Opera ''[[Otello (opera)|Otello]]'', libretto [[Arrigo Boito|Boito]] (1887) * Opera ''[[Falstaff (opera)|Falstaff ]]'', libretto [[Arrigo Boito|Boito]] (1893) * ''Requiem'' (1873-74) * ''Te Deum'' (1897) * ''Stabat Mater'' (1897) == Externa länkar == * [http://www.giuseppeverdi.it/Inglese/default.asp www.giuseppeverdi.it - Verdi-sajt, med bl.a libretton och partitur] * Lyssna till en fri MP3 inspelning av [http://www.acc.umu.se/~akadkor/cgi-bin/acc_download.cgi/4mp3/Ave%20Maria%20Verdi%203.mp3 Ave Maria ] med [http://www.acc.umu.se/~akadkor/index.html Umeå Akademiska Kör]. * [http://www.mariannehofer.ch/downloads/verdi.mp3 Un ballo in Maschera] (MP3) * {{IMSLP|id=Verdi%2C_Giuseppe|cname=Verdi}} * [http://www.imponline.se/FactsAndTips/Classical%20Music/Giuseppe%20Verdi.aspx En enkel översikt över Giuseppe Verdis liv] ==Filmer innehållande Verdi-musik (urval)== *[[filmåret 1931|1931]] - [[Fyra fräcka fripassagerare]] *[[filmåret 1935|1935]] - [[Galakväll på operan]] *[[filmåret 1937|1937]] - [[Fram för framgång]] *[[filmåret 1958|1958]] - [[Fröken April]] *[[filmåret 1977|1977]] - [[1900 (film)|1900]] *[[filmåret 1977|1977]] - [[91:an och generalernas fnatt]] *[[filmåret 1982|1982]] - [[La Traviata (film)|La Traviata]] *[[filmåret 1982|1982]] - [[Den enfaldige mördaren]] *[[filmåret 1982|1982]] - [[Fitzcarraldo]] *[[filmåret 1983|1983]] - [[Nostalghia]] *[[filmåret 1986|1986]] - [[Jean de Florette]] *[[filmåret 1986|1986]] - [[The Color of Money - Revanschen]] *[[filmåret 1990|1990]] - [[Gudfadern III|Gudfadern del III]] *[[filmåret 1990|1990]] - [[Pretty Woman]] *[[filmåret 1999|1999]] - [[I huvudet på John Malkovich]] *[[filmåret 1999|1999]] - [[En midsommarnattsdröm (film, 1999)|En midsommarnattsdröm]] *[[filmåret 2005|2005]] - [[Match Point]] == Referenser == ===Källor=== *''Musikens värld'', sammanställd och utgiven av Kjell B. Sandved, Göteborg u.å. * [http://www.giuseppeverdi.it/Inglese/page.asp?IDCategoria=162&IDSezione=573 Pierluigi Petrobelli, biografi vid giuseppeverdi.it (2003)] *Folke H. Törnblom, ''Operans historia'', Stockholm 1984 {{STANDARDSORTERING:Verdi, Giuseppe}} [[Kategori:Födda 1813]] [[Kategori:Avlidna 1901]] [[Kategori:Operatonsättare]] [[Kategori:Italienska klassiska kompositörer]] [[Kategori:Romantiken]] [[Kategori:Italienska politiker]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|mk}} {{Link FA|hu}} [[an:Giuseppe Verdi]] [[ar:جوزيبي فيردي]] [[arz:جوزيبيه ڤيردى]] [[bat-smg:Džiozepė Verdės]] [[be:Джузепе Вердзі]] [[be-x-old:Джузэпэ Вэрдзі]] [[bg:Джузепе Верди]] [[bn:জুসেপ্পে ভের্দি]] [[br:Giuseppe Verdi]] [[bs:Giuseppe Verdi]] [[ca:Giuseppe Verdi]] [[cs:Giuseppe Verdi]] [[cy:Giuseppe Verdi]] [[da:Giuseppe Verdi]] [[de:Giuseppe Verdi]] [[el:Τζουζέπε Βέρντι]] [[en:Giuseppe Verdi]] [[eo:Giuseppe Verdi]] [[es:Giuseppe Verdi]] [[et:Giuseppe Verdi]] [[eu:Giuseppe Verdi]] [[fa:جوزپه وردی]] [[fi:Giuseppe Verdi]] [[fr:Giuseppe Verdi]] [[ga:Giuseppe Verdi]] [[gan:朱澤魄·渥帝]] [[gl:Giuseppe Verdi]] [[gv:Giuseppe Verdi]] [[he:ג'וזפה ורדי]] [[hr:Giuseppe Verdi]] [[hu:Giuseppe Verdi]] [[hy:Ջուզեպպե Վերդի]] [[id:Giuseppe Verdi]] [[io:Giuseppe Verdi]] [[is:Giuseppe Verdi]] [[it:Giuseppe Verdi]] [[ja:ジュゼッペ・ヴェルディ]] [[ka:ჯუზეპე ვერდი]] [[ko:주세페 베르디]] [[la:Iosephus Verdi]] [[lb:Giuseppe Verdi]] [[lt:Džiuzepė Verdis]] [[lv:Džuzepe Verdi]] [[mk:Џузепе Верди]] [[mn:Жузеппе Верди]] [[ms:Giuseppe Verdi]] [[mt:Giuseppe Verdi]] [[nl:Giuseppe Verdi]] [[nn:Giuseppe Verdi]] [[no:Giuseppe Verdi]] [[oc:Giuseppe Verdi]] [[pl:Giuseppe Verdi]] [[pms:Giuseppe Verdi]] [[pt:Giuseppe Verdi]] [[qu:Giuseppe Verdi]] [[ro:Giuseppe Verdi]] [[ru:Верди, Джузеппе]] [[scn:Giuseppi Verdi]] [[sh:Giuseppe Verdi]] [[simple:Giuseppe Verdi]] [[sk:Giuseppe Verdi]] [[sl:Giuseppe Verdi]] [[sq:Giuseppe Verdi]] [[sr:Ђузепе Верди]] [[sw:Giuseppe Verdi]] [[szl:Giuseppe Verdi]] [[ta:ஜூசெப்பே வேர்டி]] [[th:จูเซปเป แวร์ดี]] [[tr:Giuseppe Verdi]] [[tt:Giuseppe Verdi]] [[uk:Джузеппе Верді]] [[vec:Giuseppe Verdi]] [[vi:Giuseppe Verdi]] [[vo:Giuseppe Verdi]] [[war:Giuseppe Verdi]] [[zh:朱塞佩·威尔第]]

Tillbaka till Giuseppe Verdi.