Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Coord|42|1|N|43|44|E|type:country_region:GE|display=title}} {{landsfakta| |namn=საქართველო<br>Sakartvelo</big><br/>Georgien</big> |genitiv=Georgiens |flagga=Flag of Georgia.svg |statsvapen=Coat of arms of Georgia.svg |motto=ძალა ერთობაშია<br>("Styrkan ligger i enigheten") |karta=Europe location GEO2.png |världsdel=[[Asien]], [[Europa]] |statsskick=[[republik]] |språk=[[georgiska]] |a/t=t |huvudstad=[[Tbilisi]] |huvudstad_koordinater={{Coord|41|43|N|44|48|E|type:city|title=Tblisi}} |störstastad=[[Tbilisi]] (cirka 1&nbsp;100&nbsp;000 inv.) |statschef=[[Micheil Saakasjvili]] |sct=presidenter |sct2=President |regeringschef=[[Nikoloz Gilauri]] |rct=premiärministrar |rct2=Premiärminister |area_rank=128:e |area=69 700 |area_%vatten=försumbart |folkmängd_rank=114:e |folkmängd=4 661 473 |befolkningstäthet_rank=103:e |invånare/km2=67,1 |högstapunkt=[[Sjchara]] |högstapunkt_meter=5 068 |störstasjö=[[Paravini]]<ref>[http://enrin.grida.no/htmls/georgia/soegeor/english/backgrnd/geograph/geograph.htm enrin.grida.no: State of the Environment - Georgia - Country Background Information, Geography]</ref> |störstasjö_yta=37 |längstaflod= |längstaflod_längd= |självständighet=från [[Sovjetunionen]] |självständighet_dekl= |självständighet_erk=[[9 april]] [[1991]] |bnp_rank=126:e |bnp_totalt=$3 937 milj. |bnp/invånare= |valuta=[[lari]] |valutakod=GEL |tidszon=[[UTC]]+3 ([[Sommartid|DST]]+4) |nationaldag=[[26 maj]] |nationalsång=[[Tavisupleba|თავისუფლება<br>(Tavisupleba)]] |landskod=GE, GEO |landsnummer=995 |år=2003 |fotnot= }} '''Georgien''' ([[georgiska]]: საქართველო, ''Sakartvelo'') är en [[republik]] i [[Kaukasus]], geografiskt är landet beläget i sydvästra [[Asien]] samt till en liten del i sydöstra [[Europa]]. Kulturellt och politiskt räknas det ibland till Europa, till exempel är Georgien medlem av [[Europarådet]]. Landet gränsar till [[Ryssland]], [[Azerbajdzjan]], [[Armenien]] och [[Turkiet]]. Huvudstad är [[Tbilisi]]. ==Historia== :''Huvudartikel: [[Georgiens historia]]'' På [[600-talet f.Kr.]] koloniserades västra Georgien av [[greker]] som grundade riket [[Kolchis]]. En annan statsbildning som varit viktig för Georgiens historia var känd under beteckningen [[Kaukasiska Iberien]]. Georgien [[kristendom|kristnades]] under [[300-talet e.Kr.]] Landet erövrades sedan först av [[romerska riket]] år 23 e.Kr., sedan [[persiska riket]] år 265. Under [[700-talet]] enades landet under [[bagratider]]na som gjorde Georgien till en lokal stormakt. Under slutet av [[1300-talet]] och början av [[1400-talet]] plundrades och skövlades Georgien av den [[Mongolväldet|mongoliske]] [[krigsherre]]n [[Timur Lenk]].<ref>[[Bonniers lexikon]] (ISBN 9789100114626)</ref> Georgien kom under [[Tsarryssland]]s kontroll den [[12 september]] [[1801]]. Den sovjetiske ledaren [[Stalin]] föddes i georgiska [[Gori]] [[1878]] och tog tidigt del i den revolutionära rörelsen. Efter den [[ryska revolutionen]] förklarade det georgiska [[mensjevik]]partiet landet självständigt [[1917]]. Landet var självständigt för en kort tid fram till [[1921]] då det invaderades av [[Röda armén]]. År [[1936]] blev det en [[sovjetrepublik]] i [[Sovjetunionen]]. Under sovjettiden var Georgien känt för sin [[cognac (dryck)|cognac]]. Georgien var även ett mycket populärt resmål för semesterfirare i Sovjetunionen tack vare det goda klimatet och den goda maten. I det bördiga Georgien fanns ingen brist på livsmedel och varubristen var mindre kännbar då de sovjetiska myndigheterna inte lyckades kontrollera den omfattande svarta marknaden med privat tillverkning av bristvaror. Landet blev självständigt år [[1991]]. Regionerna [[Abchazien]] och [[Sydossetien]] hävdar sin självständighet visavi Georgien. I november [[2003]] avsattes den förre presidenten, [[Eduard Sjevardnadze]], genom massdemonstrationer föranledda av misstankar om [[valfusk]], en händelse som kallats [[Rosenrevolutionen]]. I presidentvalet, den [[4 januari]] [[2004]], valdes [[Micheil Saakasjvili]] till president med 96 procent av rösterna. Nytt val utlystes till den [[5 januari]] [[2008]]. I presidentvalet deltog 22 kandidater. Micheil Saakasjvili omvaldes till president med över 1 miljon röster (53,47 %) vilket var mer än dubbelt så mycket som den störste konkurrenten [[Levan Gatjetjiladze]]. Saakasjvilis parti [[Förenade nationella rörelsen]] fick även egen majoritet i parlamentet. I samband med att flera europeiska länder under 2008 erkände den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo som en självständig stat, reste de georgiska utbrytarrepublikerna [[Abchazien]] och [[Sydossetien]] förnyade egna självständighetskrav. I augusti 2008 bröt [[kriget i Georgien 2008|kriget i Georgien]] ut, när regionen [[Sydossetien]], som redan [[28 november]] [[1992]] deklarerat sin självständighet från Georgien, anfölls av georgisk militär. [[Ryssland]] understödde sydosseterna militärt, och kriget spreds till två fronter när Georgiens andra utbrytarrepublik [[Abchazien]] också gick in i konflikten. ==Geografi== [[Fil:Gg-map.png|miniatyr|vänster|380px|Engelskspråkig karta över Georgien. Utbrytarregionerna [[Abchazien]] och [[Sydossetien]] anges här som georgiskt territorium.]] Georgien är beläget i västra [[Kaukasien]] mellan [[Stora Kaukasus]] i norr och [[Lilla Kaukasus]] i söder. Landet har kust mot [[Svarta havet]] i väst. Det har en yta på 69&nbsp;875 km². Georgien domineras av bergslandskap. Gränsen mot [[Ryssland]] i norr (närmare bestämt [[Krasnodar kraj]] samt [[ryska delrepubliker|delrepublikerna]] [[Karatjajen-Tjerkessien]], [[Kabardinien-Balkarien]], [[Nordossetien]], [[Ingusjien]], [[Tjetjenien]] och [[Dagestan]]) följer på bergsryggen [[Stora Kaukasus]], varifrån flera lägre bergskedjor utlöper söderut. Det centrala [[Kartli]]låglandet skiljer dessa berg från den parallella kedjan [[Lilla Kaukasus]] i söder, som utgör gräns mot [[Azerbajdzjan]], [[Armenien]] och [[Turkiet]]. Bergskedjan [[Lichi]] delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrlänta [[Kolchidalåglandet]]. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs av [[Abchazien]]. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionen [[Svanetien]]. I öster rinner floden [[Kura]] med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in i [[Azerbajdzjan]] genom en räcka dalgångar. Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5&nbsp;000 meter. Det högsta berget i Georgien är [[Sjchara]] med en höjd på 5&nbsp;201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta är [[Dzjanga]] på 5&nbsp;051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig är [[Kazbek]] på 5&nbsp;047 meter, [[Tetnuldi]] (4&nbsp;974 m), [[Sjota Rustaveli (berg)|Sjota Rustaveli]] (4&nbsp;960 m), [[Usjba]] (4&nbsp;710 m) och [[Ailama]] (4&nbsp;525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbek [[vulkan]]iskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och icke så hög, och inga toppar är högre än 3&nbsp;400 meter. I detta område märks vulkanplatån [[Dzjavacheti]], många insjöar som [[Tabatskuri]] och [[Paravani]], samt mineralvatten och varma källor. [[Fil:VittfarneGeorgien 155.jpg|miniatyr|225px|höger|Sommar i det georgiska området [[Svanetien]] i Kaukasus.]] Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ett [[subtropiskt klimat]] i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder. Stora delar av Georgien är täckt av skog. Det är mest [[björk]]skog i bergen, medan mycket [[bok]], [[ek]] och [[kastanj]] förekommer på de lägre höjderna. Djurlivet är rikt, särskilt på arter som trivs i skog, däribland [[rådjur]], [[hjort]], [[björn]] och [[varg]]. I bergsområdena finns även [[bergsget]]. [[Voronjagrottan]] är den djupaste kände grottan i världen. Den ligger i [[Arabika]]-massivet i [[Gagrabergen]] i [[Abchazien]]. Höjdskillnaden i grottan är hela 2&nbsp;140 meter. Av stora floder i Georgien märks [[Rioni]] och [[Kura]] (Mtkvari). *Högsta punkt: [[Sjchara]] (5 064 meter) *Lägsta punkt: [[Svarta havet]] *Naturtillgångar: [[järn]], [[koppar]] ''Se även: [[Georgiens administrativa indelning]]'' ==Ekonomi== :''Huvudartikel: [[Georgiens ekonomi]]'' Georgiens ekonomi har av tradition bestått av [[turism]] (i [[Svarta havet|Svartahavsområdet]]), odling av [[citrusfrukter]] och [[druvor]]; gruvdrift (med [[mangan]] och [[koppar]] som huvudprodukter); och en viss lågskalig industriproduktion, som främst tillverkar [[Georgiska viner|vin]], [[metaller]], [[maskin]]er, [[kemikalier]] och [[textil]]er. Landet tvingas importera en stor del av sin energi, främst [[naturgas]] och [[olja]]. Georgiens enda egna storskaliga elproduktion kommer från [[vattenkraft]]. Den georgiska staten har ett stort [[budgetunderskott]] på grund av problem med att driva in [[skatt]]er, och landet lider också av viss energibrist. Elnätet privatiserades [[1998]] och elförsörjningen har blivit bättre, men fortfarande är återkommande strömavbrott ett allvarligt problem. Landet ser med hopp fram emot en ny internationell transportled genom svartahavshamnarna i [[Poti]] och [[Batumi]]. En stor del av Georgiens befolkning arbetar i Ryssland på grund av den höga arbetslösheten i egna landet. Detta är avgörande för den georgiska ekonomin.<ref>Landguiden: Georgien</ref> De senaste årtiondet har varit turbulent, med interna stridigheter och konflikten med Ryssland har drabbat landet hårt ekonomiskt. Under senare år har det politiska läget i landet stabiliserats och därmed har ekonomin förbättrats. Även om Georgien är stabilare idag kontrolleras den ekonomiskt viktiga regionen [[Abchazien]] i nordvästra delen av landet inte av regeringen i Tbilisi. Abchazien bröt sig loss från Georgien under inbördeskriget. Stora interna flyktingströmmar satte också i samband med kriget den redan ansträngda ekonomin på hårda prov. ==Försvar== [[Fil:Mi-24 N09 l.JPG|miniatyr|höger|Georgisk [[attackhelikopter]] av modell [[Mil Mi-24|Mil Mi-24 Hind]].]] Georgiens militärväsen är indelat i [[armé]]n, [[flygvapen|flygvapnet]], [[marin]]en, [[specialstyrka|specialstyrkor]] samt [[nationalgarde]]t. Försvaret etablerades i början av 1990-talet och utgjordes då av [[sovjet]]iska förband som fanns kvar i Georgien, [[milis]]grupper, och hemvändande georgisk militär personal från diverse poster inom den sovjetiska militären. Georgiens militär består av totalt 32 650 personer, varav 18 993 tjänstgör inom marktrupperna, 2091 i flygvapnet, 1350 i marinen och 9196 inom administration och staber. Militärens funktioner regleras i Georgiens [[grundlag]], landets försvarslagstiftning och nationella militära [[strategi]], och de internationella samarbeten Georgien deltar i. Militären opererar under ledning av försvarsministeriet. Nuvarande [[försvarsminister]] är [[Davit Kezerasjvili]]. Georgien deltog från [[2004]] med soldater i [[Irak]], trupper som dock togs hem i samband med [[kriget i Georgien 2008]]. Under hela självständighetstiden har Georgiens utrikespolitik varit en balansgång där man velat knyta nära band till västvärlden samtidigt som man försökt hålla en god ton mot [[Ryssland]]. Georgien anslöt sig [[1994]] till militäralliansen [[Nato]]s projekt [[Partnerskap för fred]], och sedan [[2005]] har landet aspirerat på att bli fullvärdig medlem i [[Nato]]. I januari [[2008]] hölls en rådgivande [[folkomröstning]] i landet som visade att 77 procent av Georgiens befolkning var för ett Natomedlemskap. Vid ett Natomöte i [[Bukarest]] i april samma år beslöt dock Natos ledare att inte låta Georgien bli medlem i försvarsunionen, men dörren lämnades öppen för ett framtida medlemskap.<ref>[http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22584&a=1226999&lid=puff_1227002&lpos=lasmer Ukraina vill påskynda Nato-process] [[Rapport]] 2008-08-24</ref> ==Demografi== Georgien har 4&nbsp;677&nbsp;401 invånare, varav [[georgier]] utgör en majoritet på ungefär 83,8&nbsp;%. 6,5&nbsp;% av befolkningen är [[azerer]], 5,7&nbsp;% [[armenier]] och 1,5&nbsp;% [[ryssar]] (de flesta ryssar som under Sovjettiden levde i landet emigrerade då Georgien blev självständigt). Georgien har en stor [[armenisk]] befolkning på runt 250&nbsp;000, varav hälften bor i området [[Samtsche-Dzjavacheti]]. Sedan [[Sovjetunionen]]s fall har Georgien genomlidit en stor befolkningsminskning på grund av rebellerna i [[Abchazien]] och stridigheterna i [[Adzjarien]] och [[Sydossetien]], en instabil ekonomi, och dåliga arbetsmöjligheter. Detta har lett till att många georgier har emigrerat, speciellt till Ryssland. Problemet förstoras av mycket låga födelsetal. Befolkningen idag antas vara en miljon färre än vad den var 1990, och vissa tror att siffran är ännu lägre; ett liknande problem återfinns i angränsande [[Armenien]]. Befolkningens medelålder är 34,8 år. Georgien uppvisar också stor språklig spridning. Bland annat talas de [[sydkaukasiska språk]]en [[georgiska]], [[laziska]], [[megreliska]] och [[svanetiska]].<ref>[http://www.hunmagyar.org/turan/caucasus/index.html A Fortress of Languages]</ref> Landets officiella språk är georgiska och, i Abchazien, [[abchaziska]]. ===Religion=== [[Fil:Svetitskhoveli1.jpg|miniatyr|190px|höger|Svetitschovelikatedralen i staden [[Mtscheta]], Georgiens viktigaste kyrka.]] Den historiska georgiska [[hedendom]]en var starkt kopplad till [[månen]], och den största [[gud]]en i den georgiska mytologin var [[Armazi]], en soldatklädd mångud. Statyerna av de georgiska gudarna förstördes då [[kristendom]] blev landets statsreligion år [[337]]. Merparten av Georgiens invånare tillhör den [[Georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan]], vars ledare är en [[katholikos]] i [[Tbilisi]]. Kyrkan har kommit att spela en viktig identitetsroll vid den nationella frigörelsen. Betydande religiösa minoriteter är: [[Islam|muslimer]] (7,1 procent), [[Armeniska apostoliska kyrkan|armeniska kristna]] (5,2 procent), [[Judendom|judar]] (0,8 procent) [[katolska kyrkan|katoliker]] (0,6 procent) och det finns även vissa spår av gammal iransk religion. Efter Sovjetunionens kollaps har även andra trossamfund etablerat sig i Georgien. Det gäller bland annat [[baptister]], [[sjundedagsadventister]], [[pingstvänner]], [[Jehovas vittnen]], [[Nyapostoliska kyrkan]] samt mindre grupper [[Bahá'í]]- och [[Hare Krishna]]-troende. Det finns ingen officiell medlemsstatistik för dessa religiösa grupper, men tillsammans har de antagligen färre än 100 000 anhängare. ===Utbildning=== Under sovjettiden låg Georgiens utbildningsnivå relativt högt, men hela skolsystemet råkade i ekonomiska svårigheter i samband med självständigheten. Idag finns ett 20-tal [[högskola|högskolor]] och [[universitet]], och regeringen uppmuntrar [[privatskola|privatskolor]] inom såväl lägre som högre utbildningsområden. Georgiska är det vanligaste språket inom skolväsendet, i synnerhet gäller detta på universitetsnivå.<ref name="UI">''Länder i fickformat: Georgien'' [[Utrikespolitiska Institutet]] [[2005]]</ref> Andelen [[Läskunnighet|läs- och skrivkunniga]] bland den vuxna befolkningen i Georgien är 100%.<ref>[http://hdrstats.undp.org/countries/data_sheets/cty_ds_GEO.html Human Development Report, 2007/2008: Georgia]. [[UNDP]].</ref> ==Massmedier== [[Censur]]en av massmedia upphävdes officiellt i Georgien i samband med självständigheten [[1991]]. Det kvarstår dock begränsningar i landets [[yttrandefrihet]].<ref name="UI"/> Organisationen [[Freedom House]] beskriver Georgiens massmedier som "delvis fria", och menar att mediernas oberoende har minskat efter [[Rosenrevolutionen]] [[2003]]. Det finns visserligen medier som öppet kritiserar regeringen, men tidningarnas och etermediernas ägare är ofta angelägna om goda relationer med myndigheterna och utövar därför press på sina anställda journalister. Följden blir en utspridd självcensur bland journalisterna.<ref>[http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=251&year=2007 Freedomhouse.org] 2007</ref> ==Kultur== ===Musik=== [[Fil:ESC 2007-Sopho Khalvashi-IMG 0986.jpg|miniatyr|[[Sopo Chalvasji]] från Georgien i [[Eurovision Song Contest 2007|Eurovision Song Contest]] [[2007]].]] :''Huvudartikel:'' [[Georgisk musik]] Den georgiska musiktraditionen är urgammal och man anser att den i sin form funnits i minst 1000 år. Den karakteriseras av flerstämmighet, både bordun-baserad och mer fri polyfoni. I dagens Georgien har fortfarande denna folkmusik ett högt anseende och några av de mest namnkunniga manskörerna är ''Ensemble Tbilisi'', ''Ensemble Georgika'', ''Ensemble Anchiskhati'' och ''Ensemble Rustavi''. [[Georgiens bidrag i Eurovision Song Contest|Georgien]] deltog för första gången i [[Eurovision Song Contest 2007|Eurovision Song Contest]] år [[2007]] i [[Helsingfors]], med låten ''Visionary Dream'' framförd av sångerskan [[Sopo Chalvasji]] och slutade på tolfte plats. Även [[Eurovision Song Contest 2008|2008]] deltog landet med låten ''Peace Will Come'', som framfördes av den blinda sångerskan [[Diana Ghurtskaia]] och slutade på elfte plats. ===Vin=== :''Huvudartikel: [[Georgiska viner]]'' Georgien har kanske världens äldsta tradition av vintillverkning. Idag producerar man vita och röda viner, mousserande viner och dessertviner. Georgiens vinexport är betydande. ==Referenser== <references/> ==Externa länkar== * [http://www.president.gov.ge/?l=E&m=0&sm=0 Georgiens presidents webbplats] * [http://www.government.gov.ge/eng/ Georgiens regerings webbplats] {{Navigeringsmallar Georgien}} [[Kategori:Georgien| ]] [[Kategori:Europas länder]] [[Kategori:Asiens länder]] {{Link FA|es}} {{Link FA|fi}} [[ab:Қырҭтәыла Аҳәынҭқарра]] [[af:Georgië]] [[als:Georgien]] [[an:Cheorchia]] [[ar:جورجيا]] [[arc:ܓܘܪܓܝܐ (ܐܬܪܐ)]] [[ast:Xorxa]] [[av:Гуржи]] [[az:Gürcüstan]] [[bat-smg:Grozėjė]] [[be:Грузія]] [[be-x-old:Грузія]] [[bg:Грузия]] [[bn:জর্জিয়া (রাষ্ট্র)]] [[br:Jorjia (bro)]] [[bs:Gruzija]] [[ca:Geòrgia]] [[ceb:Georgia (nasod)]] [[crh:Gürcistan]] [[cs:Gruzie]] [[csb:Grëzóńskô]] [[cu:Гєѡргі́ꙗ]] [[cv:Грузи]] [[cy:Georgia]] [[da:Georgien]] [[de:Georgien]] [[diq:Gurcıstan]] [[dsb:Georgiska]] [[ee:Georgia]] [[el:Γεωργία]] [[en:Georgia (country)]] [[eo:Kartvelio]] [[es:Georgia]] [[et:Gruusia]] [[eu:Georgia]] [[fa:گرجستان]] [[fi:Georgia]] [[fo:Georgia]] [[fr:Géorgie (pays)]] [[frp:Jôrg·ie (payis)]] [[fy:Geörgje]] [[ga:An tSeoirsia]] [[gd:Gruisia]] [[gl:Xeorxia - საქართველო]] [[gv:Yn Çhorshey]] [[haw:Keokia]] [[he:גאורגיה]] [[hi:जोर्जिया]] [[hif:Georgia]] [[hr:Gruzija]] [[hsb:Georgiska]] [[ht:Jeoji]] [[hu:Grúzia]] [[hy:Վրաստան]] [[ia:Georgia (pais)]] [[id:Georgia]] [[ie:Georgia]] [[ilo:Georgia (pagilian)]] [[io:Georgia (stato)]] [[is:Georgía]] [[it:Georgia]] [[ja:グルジア]] [[jv:Georgia]] [[ka:საქართველო]] [[kk:Гүржістан]] [[ko:그루지야]] [[ksh:Gejorgije]] [[ku:Gurcistan]] [[kv:Грузия]] [[kw:Pow Grouzi]] [[ky:Грузия]] [[la:Georgia]] [[lb:Georgien]] [[li:Georgië]] [[lij:Geòrgia (stato)]] [[lmo:Georgia]] [[lt:Gruzija]] [[lv:Gruzija]] [[mk:Грузија]] [[ml:ജോര്‍ജ്ജിയ]] [[mn:Гүрж]] [[mr:जॉर्जिया देश]] [[ms:Georgia (negara)]] [[mzn:گورجئون]] [[na:Georgia]] [[nah:Xeorxitlān]] [[nds:Georgien]] [[new:ज्योर्जिया]] [[nl:Georgië]] [[nn:Georgia]] [[no:Georgia]] [[nov:Georgia]] [[oc:Georgia (Caucàs)]] [[os:Гуырдзыстон]] [[pam:Georgia (country)]] [[pih:Jorja]] [[pl:Gruzja]] [[pms:Geòrgia]] [[pnt:Γρουζία]] [[ps:جيورجيا]] [[pt:Geórgia]] [[qu:Kartulsuyu]] [[ro:Georgia]] [[ru:Грузия]] [[sah:Грузия]] [[scn:Giorgia]] [[sco:Georgie (kintra)]] [[se:Georgia]] [[sh:Gruzija]] [[simple:Georgia (country)]] [[sk:Gruzínsko]] [[sl:Gruzija]] [[sq:Gjeorgjia]] [[sr:Грузија]] [[sw:Georgia (nchi)]] [[szl:Gruzyjo]] [[ta:ஜோர்ஜியா (நாடு)]] [[te:జార్జియా (దేశం)]] [[tg:Гурҷистон]] [[th:ประเทศจอร์เจีย]] [[tk:Gruziýa]] [[tl:Georgia]] [[tr:Gürcistan]] [[udm:Грузия]] [[ug:گرۇزىيە]] [[uk:Грузія]] [[ur:جارجیا]] [[uz:Gurjiston]] [[vi:Gruzia]] [[vo:Grusiyän]] [[war:Georgia (nasod)]] [[wo:Jeoorji]] [[wuu:格鲁吉亚]] [[yi:גרוזיע]] [[yo:Georgia]] [[zea:Georhië]] [[zh:格鲁吉亚]] [[zh-min-nan:Sakartvelo]] [[zh-yue:格魯吉亞]]

Tillbaka till Georgien.