Gösta Brink

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Gösta Brink''' född [[1907]] i [[Malmö]], var en [[svensk]] [[militär]], [[silverflygare]] och [[svensk mästare]] i [[segelflyg]].

Brinks flygintresse väcktes av de flygplan som ofta syntes över Skåne i seklets början. 1927 sökte han sig som [[volontär]] till [[F 3 Malmslätt|Malmen]] där han kom att stanna i nio år som mekaniker. 1936 tog han tjänstledigt och blev mekaniker vid Norrköpings flygklubb. Hans flygintresse var brinnande, så när tillfälle gavs tjuvtränade han bakom spaken. Detta resulterade så småningom i ett B-certifikat augusti 1937. Löjtnanterna [[Carl Otto Hugosson|Hugosson]] och Leuhusen kom över från Malmen till [[Norrköping]] för att ge honom privatlektioner. Vid [[andra världskriget]]s utbrott återvände han till Malmen för att ikläda sig uniformen igen. Det blev litet flygning för luftvärnet och kontroll av mörkläggningen, men läget stabiliserades och han fick rycka ut. För att snart åter inkallas, nu som flyglärare vid reservflygskolan (RFS) i [[Eskilstuna]]. Men den 9 april skickades han tillbaka till [[F 3 Malmslätt|F 3]]. Där flög löjtnant Berthel in honom på [[S 6|S 6 Fokker]]. När sedan [[F 11 Nyköping|F 11]] skulle sättas upp fick han ferry flyga [[B 3]] från [[F 1]] och [[B 16|Caproni]] från [[Italien]]. Brink flög sedan mycket Caproni. Även inhyrda [[Junkers Ju 52|Ju 52]] och [[Fokker VIII]], [[Hampden]] med flera udda uppdrag eller "sista flygningen på flygplanstypen" I mars 1958 flög han den sista B-3:an från F 11 till [[Kungsängen]] där den skulle användas av [[Luftfartsverket]] för brandövningar. 1944 klarade han av sitt [[silver-C]] i segelflyg, detta följdes upp med [[SM i segelflyg|SM]] i segelflyg på [[Ålleberg]] där han vann i tävlingsklass 1, tävlade för F 11.
{{STANDARDSORTERING:Brink, Gösta}}

[[Kategori:Födda 1907]]
[[Kategori:Segelflygare]]
[[Kategori:Svenska militärer]]
[[Kategori:Män]]