Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Fritz Tutenberg''', tysk [[musikvetenskap|musikvetare]], [[författare]], [[översättare]], operachef och [[regissör]]. Född [[1902]], död [[1967]]. För konstmusiken i Sverige före andra världskriget betydelsefull person, outtröttlig i sin iver att göra svensk musik känd i Tyskland, både som översättare och iscensättare; aktiv i [[Kampfbund für Deutsche Kultur]], en nazistisk organisation grundad av [[Alfred Rosenberg]], i syfte att bekämpa modernismen och framhålla "tyska värden". Gynnandet av svensk musik var en del av främjandet av ett ariskt kulturprogram. Som operachef i [[Chemnitz]] arbetade Tutenberg målmedvetet med svensk repertoar, gärna till egna [[libretto|libretti]]. Han förband sig också att omarbeta verk som inte var ideologiskt passande, och så skedde med Atterbergs opera ''Fanal'' före den tyska premiären, och det var i denna version operan sedan spelades i Tyskland. Tutenberg var tillsammans med [[Ständiger Rat für die internationale Zusammenarbeit der Komponisten|Ständiga rådet]] drivande i uppförandet av svensk musik i Tyskland under 1930-talet, med musik av bl a [[Kurt Atterberg]], [[Natanael Berg]], [[Albert Henneberg]], [[Oskar Lindberg]] och [[Ture Rangström]]. Författade även libretton till Lindbergs opera ''Fredlös'' och flera av [[Albert Henneberg]]s operor, var aktiv för svensk kultur även efter krigets slut, som till exempel översättare till tyska av texten till Atterbergs nionde symfoni, ''Sinfonia visionaria'', 1955-1956. Deltog i kriget som soldat och återvände till fots till Tyskland från Rumänien för att konstatera, att operahuset i Chemnitz var bombat och alla personliga tillhörigheter förlorats. Tutenberg ställdes inför rätta i en denazifieringsprocess och fick som [[medlöpare]] böter. Därefter sägs han ha varit omvänd. Efter att Tutenberg hade tackat nej till återanställning vid operahuset i Chemnitz - han ville inte bli kvar i [[Östtyskland]] - blev Tutenberg utsedd till docent i operaregi och operadramaturgi vid ''Städtisches Konservatorium'' i Berlin [[1952]], och året därpå professor vid [[Mozarteum]] i [[Salzburg]]. Han avslutade sitt liv som musikrecensent i dagstidningen [[Frankfurter Allgemeine]]. Under hela efterkrigstiden hade Tutenberg kontakt med både Atterberg och Henneberg, som på olika sätt försökte hjälpa honom - dock utan att lyckas. Omöjligt att bortse från är Tutenbergs förhärligande av nazismen och stötande antisemitiska utfall, vilka ständigt återkom i brev till svenskar som Atterberg och Henneberg. Men spridandet av svensk traditionell konstmusik i mellankrigstidens Tyskland kan inte tas från honom. Även om det på 1930-talet fanns starka ideologiska skäl till detta, kan man inte bortse från att det fanns också en stark övertygelse om att svensk musik hade särskild kvalitet som var värd att beakta, parallellt med andra kulturella (läs tyska) värden. Frågan är ifall svensk musik hade spelats så mycket som den gjorde, utan Tutenbergs insats. {{DEFAULTSORT:Tutenberg, Fritz}} [[Kategori:Musikologer]] [[Kategori:Tyska regissörer]] [[Kategori:Tyskspråkiga författare]] [[Kategori:Tyska författare]] [[Kategori:Librettister]] [[Kategori:Översättare]] [[Kategori:Födda 1902]] [[Kategori:Avlidna 1967]] [[Kategori:Män]]

Tillbaka till Fritz Tutenberg.