Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Freja_mockup.jpg|thumb|300px|Fullskalemodell av Freja, fotograferad i entrén till [[Rymdbolaget]] i Solna. I rymden hölls ovansidan med [[solcell|solpanelerna]] hela tiden riktad mot solen. I mitten av ovansidan syns en av raketdysorna för banmanövrer. Den andra svarta tingesten på ovansidan är en antenn för kommunikation med marken. Under ovansidan syns olika vetenskapliga instrument.]] '''Freja''' är en svensk [[satellit]] för [[rymdfysik]]forskning, utvecklad av [[Rymdbolaget]] och uppsänd från Kina. Freja var i drift 1992-1996. ==Uppsändning== Freja sköts den [[6 oktober]] [[1992]] upp med en raket av typen Long March 2C (CZ-2C) från den kinesiska rymdhamnen Jiuquan Satellite Launch Center. ==Forskning och resultat== Freja användes för undersökning av [[magnetosfär]]en och den övre [[jonosfären]]. Svenska, tyska, kanadensiska och amerikanska [[rymdfysik|rymdfysiker]] ledde utvecklingen och driften av instrumenten, men även franska, norska och finska forskare deltog. Instrumenten mätte laddade partiklar (elektroner och joner) samt [[elektriskt fält|elektriska]] och [[magnetiskt fält|magnetiska fält]]. Dessutom fanns instrument för optisk återgivning av [[polarsken]]<ref name="scc" />. Före uppsändningen befarades Frejas låga [[inklination]] (63 grader) innebära att möjligheterna till studier av [[polarsken]] skulle vara små. Det visade sig vara tvärtom: banan gick under lång tid parallellt med [[norrskensovalen]] i väst-östlig led istället för att snabbt korsa den i nord-sydlig led, som satelliter i [[polär bana]] gör. En större del av banan än normalt tillbringades därför i den vetenskapligt intressantaste delen. Forskning från Freja har hittills resulterat i mer än 150 forskningsartiklar<ref name="eos">Marklund, G., M. André, and R. Lundin (2004), Swedish Small Satellites Investigate the Aurora, Eos Transactions, American Geophysical Union, 85(16), 157. http://www.agu.org/pubs/crossref/2004/2004EO160002.shtml</ref>. Några axplock ur forskningen: * '''Jonutflöden'''. Sedan tidigare var det välkänt att jorden förlorar omkring 1 kg syre per sekund genom utflöden från [[jonosfären]]. Freja kunde visa att olika typer av bredbandiga vågor orsakade dessa utflöden<ref name="ma">André,M.. et al. (1998), Ion energization mechanisms at 1700 km in the auroral region, J.Geophys. Res., 103, 4199.</ref><ref name=mh">Hamrin, M., et al. (2002),A statistical study of ion energization at 1700 km in the auroral region, Ann.Geophys., 20 (12), 1943.</ref>, samt att en del av dessa bredbandiga vågor i själva verket var mer eller mindre stationära strukturer eller lågfrekventa [[Alfvénvågor]] i [[rymdfysik|rymdplasmat]] som [[dopplereffekt|Dopplerförskjutits]] till högre frekvenser genom satellitens rörelse<ref name="ks">Stasiewicz, K., Y. Khotyaintsev, M. Berthomier, and J-E. Wahlund (2000), Identification of widespread turbulence of dispersive Alfvén waves, Geophys. Res. Lett., 27(2), 173–176.</ref>. * '''Svart norrsken'''. [[polarsken|Norrskenet]] vi ser på himlen orsakas av elektroner som kommer ner med hög fart mot [[jonosfären]] i områden där uppåtriktade elektriska strömmar flödar. Dessa strömmar sluts genom andra områden med nedåtriktade strömmar, där elektronerna flödar uppåt. Dessa områden blir därför helt tomma på norrsken och är svartare än omgivningen, varav namnet "svart norrsken". Freja kunde visa att dessa områden sammanhängde med divergerande elektriska fält<ref name="tk">Marklund,G.T.,and T.Karlsson (1998),Characteristics of the return current of the small-scale auroral current circuit, in Physics of Space Plasmas,15, 239–247.</ref>. *'''Självstrukturering'''. Ett [[plasma]] kan under vissa omständigheter strukturera sig självt på olika sätt. Ett sådant sätt, så kallade lägre-hybrid-kaviteter, studerades noga med Freja<ref name="ae">Eriksson,A., et al. (1994), Freja observations of correlated small-scale density depletions and enhanced lower hybrid waves,Geophys. Res. Lett.,21, 1843.</ref>. Man kunde förstå hur dessa gropar i rymden fylldes med vågor<ref name="jh">Hall, J. O.; Eriksson, A. I.; Leyser, T. B. (2004), Excitation of Localized Rotating Waves in Plasma Density Cavities by Scattering of Fast Magnetosonic Waves, Physical Review Letters, 92, 25, 255002. http://dx.doi.org/10.1103/PhysRevLett.92.255002</ref> och visa att de inte (som tidigare föreslagits) var viktiga för jonutflöden från jorden, men att de var mycket vanliga och relativt långlivade fenomen. == Vetenskapliga instrument == * (F1) Elektriska fält, [[KTH]], [[Sverige]]. * (F2) Magnetiska fält, Applied Physics Laboratory/Johns Hopkins University, [[USA]]. * (F3C) Kallt plasma, National Research Council of Canada, [[Kanada]]. * (F3H) Joner och elektroner, [[Institutet för rymdfysik]], [[Kiruna]], [[Sverige]]. * (F4) Vågor och plasmatäthet, [[Institutet för rymdfysik]], [[Uppsala]], [[Sverige]]. * (F5) Optiskt instrument för polarsken, University of Calgary, [[Kanada]] * (F6) Elektrostråleinstrument, [[Max Planck-institutet]], [[Tyskland]] * (F7) Partikelkorrelator, [[Max Planck-institutet]], [[Tyskland]] ==Utförande, bana och drift== [[Bild:Freja_orb.jpg|thumb|300px|Frejas bana under 6 timmar från kl 00:00 [[UT]] den 21 mars 1994. Att banan ser ut att vrida sig beror på att jorden roterar.]] Freja är en cirkulär satellit med en diameter på 2,2 meter och en vikt av 214 kg. Banan låg mellan 601 och 1756 kilometers höjd i 63 graders [[inklination]]. Satelliten kontrollerades via [[Rymdbolaget]]s markstation [[Esrange]] i [[Kiruna]] <ref name="scc2">http://www.ssc.se/?id=6252 THE FREJA MISSION Rymdbolaget</ref>. För att öka mängden mätdata sändes dessa ned till markstationer även i Prince Albert i Kanada och vid den sydafrikanska basen Sanae i Antarktis. Unikt i rymdsammanhang var att forskarna kunde ansluta till kontrollen på Esrange via [[telnet]] och själva sända kommandon till sina instrument ombord utan hjälp av satellitoperatörer. Efter fyra år bröts kontakten med Freja den [[14 oktober]] [[1996]] klockan 20:30 UTC. Frejas planerade driftlängd var ett år. Man tror att satelliten blivit utsatt för hög strålning som så småningom gjorde att denna slutade att svara på kommandon <ref name="scc2" />. ==Finansiering== Uppsändningsraketens huvuduppgift var att sända upp en kinesisk satellit, så Freja utnyttjade utrymme som så att säga blivit över, vilket bidrog till den förhållandevis låga kostnaden för projektet. Satellitens totalkostnad, exklusive kostnader för forskningsutrustningen, beräknas till 19 miljoner US dollar<ref name="scc">http://www.ssc.se/?id=6251 Freja på Rymdbolaget</ref>. Freja finansierades med skattemedel via [[Rymdstyrelsen]], donationer från [[Wallenbergstiftelsen]] och mirka 25% kom från det statliga tyska ministeriet för vetenskap och teknologi<ref name="scc" />. ==Se även== * [[Rymdfart (Sverige)]] * [[Rymdfysik]] * [[Rymdbolaget]] ==Externa länkar== * [http://www.ssc.se/default.asp?groupid=200491794047899&pageid=2004618145024784 Freja at Swedish Space Corporation] * [http://www.astronautix.com/craft/freja.htm Freja at Astronautix] * [http://www.svengrahn.pp.se/histind/China12/JSLC.html Sven Grahns sida om Freja och dess uppsändning] == Källor == <references/> [[Kategori:Satelliter]] [[Kategori:Rymdfysik]] [[Kategori:Astronomi]] [[Kategori:Plasmafysik]] [[Kategori:Astrofysik]] [[en:Freja (satellite)]] [[es:Freja]]

Tillbaka till Freja (satellit).