Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Regeringschef/död| |namn=Fredrik von Otter |bild=[[Fil:Fredrik von Otter.jpg|150px|center|Fredrik von Otter]] |ämbetsperiod=[[12 september]] [[1900]] – <br>[[5 juli]] [[1902]] |företrädare=[[Erik Gustaf Boström]] |efterträdare=[[Erik Gustaf Boström]] |födelsedatum=[[11 april]] [[1833]] |födelseplats=[[Fägred]], [[Västergötland]] |dödsdatum=[[9 mars]] [[1910]] |dödsplats=[[Karlskrona]], [[Blekinge]] |maka=Matilda Dahlström |a/e=a |parti=''Obunden'' }} '''Fredrik Wilhelm von Otter''', född [[11 april]] [[1833]], död [[9 mars]] [[1910]], var en svensk [[politiker]], [[friherre]], [[sjömilitär]], [[statsråd]], [[Riksdagsledamot|riksdagsman]] [[1892]]–[[1905]] och [[Sveriges statsministrar|statsminister]] [[1900]]–[[1902]]. Han vigdes [[1863]] med Matilda Dahlström, med vilken han hade sju barn. Han var bror till [[Carl Gustaf von Otter]], farfar till [[Göran von Otter]] och farfars far till [[Anne Sofie von Otter]]. ==Biografi== Fredrik Wilhelm von Otter föddes på [[Fimmersta]] i [[Västergötland]]. Han intogs tolv år gammal vid [[krigsakademien]] på [[Karlberg]] och utnämndes till sekundlöjtnant i [[Svenska flottan|flottan]] 1850. Sedan han deltagit i flera expeditioner och sjökommenderingar, ingick han 1857 i brittisk örlogstjänst och stannade kvar i denna till 1860. Under sin tid i den brittiska flottan deltog han med stor utmärkelse i [[Opiumkrigen|Storbritanniens krig mot Kina]] och erhöll för detta tapperhetsmedalj. År 1858 utnämndes han till premierlöjtnant, 1863 till underekipagemästare i [[Karlskrona]] och 1866 till [[kapten]]. Under flera av de därpå följande åren ledde han, dels som chef, dels som sekond, åtskilliga sjöexpeditioner. Sålunda var han sistnämnda år chef på skonerten ''Falk'' under dennes expedition i [[Östersjön]] och [[Kattegatt]]. År 1867 var han chef på kanonbåten ''Ingegerd'' på dess expedition till [[Norge]]s västkust. År 1868 var han chef på kanonångaren ''Sophia'' på [[Adolf Erik Nordenskiöld]]s vetenskapliga expedition till [[Spetsbergen]]. År 1869 tjänstgjorde han som sekond på korvetten ''Josephina'' på dess expedition till [[Azorerna]] och [[Nordamerika]]. År 1871 var han chef på kanonbåten ''Ingegerd'' med befäl över briggen ''[[HMS Gladan (1857)|Gladan]]'' på dessa fartygs expeditioner till [[Baffinbukten]] för att från [[Discoön]] vid [[Grönland]]s västkust hämta den så kallade "Nordenskiöldska järnmeteoriten" på cirka 25 ton som låg på den öppna stranden av ön. Samma år blev han förordnad till sekreterare i kommittén angående organisationen av sjöförsvarets militärpersonal samt utnämnd till adjutant hos [[Oscar II|hertig Oscar]]. År 1872 befordrades han till [[kommendörkapten]], blev samma år ledamot i militärtekniska byrån samt adjutant hos konungen. År 1873 ledde han som befälhavare korvetten ''[[HMS Balder|Balders]]'' expedition till [[Nordsjön]] och [[Atlanten]]. År 1874 utnämndes han till kommendör vid flottan och kallades den 23 december samma år till ledamot av konungens statsråd och chef för [[sjöförsvarsdepartementet]] (sjöförsvarsminister). Efter att ha innehaft detta ämbete i sex år avgick han 1880 för att efterträdas av sin äldre bror [[Carl Gustaf von Otter|Carl Gustaf]]. Han utnämndes då till varvschef vid flottans station i Karlskrona och blev 1892 [[viceamiral]]. Han var sedermera ordförande i kommittéerna angående organiserande av en fästningsartillerikår i Karlskrona 1892 och angående lotsstyrelsens omorganisation 1893 samt ledamot i kommittén rörande [[Lantförsvarsdepartementet|Lant]]- och Sjöförsvarsdepartementens sammanslagning. År 1891 invaldes han i [[Första kammaren|riksdagens första kammare]] som representant för Blekinge län, som han företrädde till och med 1899 års riksdag, från och med 1893 placerad i [[statsutskottet]]. Han räknades till [[Protektionism|protektionisterna]], även om han inte tillhörde dess mest hårdföra anhängare. Vid riksdagarna 1900–1902 representerade han Karlskrona i [[andra kammaren]] och fungerade 1900 som vice ordförande i [[arbetarförsäkringsutskottet]]. Den 12 september samma år kallades han som [[Sveriges statsminister|statsminister]] i spetsen för konungens råd. I denna egenskap lyckades han 1901 genomdriva den nya härordningen, som med avskaffande av indelningsverket införde åtta månaders övning för infanteriet och tolv månaders för specialvapnen. Däremot vann det år 1902 framlagda rösträttsförslaget föga eller inga sympatier från något håll och blev av riksdagen avslaget. Otter lämnade också den 5 juli samma år sin plats för att efterträdas av [[Erik Gustaf Boström]] och drog sig med pension tillbaka till privatlivet. År 1902 valdes han ånyo till Blekinge läns representant i första kammaren. Ledamot av [[Kungliga Krigsvetenskapsakademien]] och [[Kungliga Örlogsmannasällskapet]], var Otter under en följd av år ledamot av [[Blekinge läns landsting]] och Karlskrona stadsfullmäktiges ordförande. ==Externa länkar== {{Commonscat|Fredrik von Otter}} {{start box}} {{succession box | företrädare = [[Abraham Leijonhufvud]] | titel = [[Lista över Sveriges sjöministrar|Sveriges sjöförsvarsminister]] | år = 1874–1880 | efterträdare = [[Carl Gustaf von Otter]]}} {{succession box | företrädare = [[Erik Gustaf Boström]] | titel = [[Sveriges statsminister]] | år = 1900–1902 | efterträdare = [[Erik Gustaf Boström]]}} {{slut box}} {{Svenska statsministrar}} {{Ugglan}} {{STANDARDSORTERING:Otter, Fredrik von}} [[Kategori:Födda 1833]] [[Kategori:Avlidna 1910]] [[Kategori:Svenska amiraler]] [[Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare]] [[Kategori:Svenska friherrar]] [[Kategori:Sveriges sjöministrar]] [[Kategori:Sveriges statsministrar]] [[Kategori:Män]] [[de:Fredrik von Otter]] [[en:Fredrik von Otter]] [[es:Fredrik von Otter]] [[la:Fridericus Gulielmus de Otter]] [[no:Fredrik von Otter]] [[pt:Fredrik von Otter]] [[sq:Fredrik von Otter]]

Tillbaka till Fredrik von Otter.